sr TAN HHtefrm-b rit KR F VILL NI ÅA "LAHOLMS TIDNING veta vad som händer I södra : Pr då på ort 1 i LAHOLMS T DNING , : ” ONSDAGEN DEN n OKTOBER 1956 YYTYFYYTETYYYTTT YT PT r "SÖKER NI : kontakt med befolkningea + foödra Halland? - . då I ortsorganet : : N "Skolan i är en: : "välsignelse för "de flesta barn” | STOCKHOLM (Press). .- Föräldrar ser inte alltid På bar- net, .som en ind medlem av mänsk- äning de fått sig anförtrodd — utan i stället . som en trevlig leksak som så små- ningom : blir ett besvärligt påhäng till dess det tas om hand av skolan vid .sju års ålder, i ” Under "dessa sex, sju år har dock den . viktigaste delen av uppföst- ringsprocessen fullbordats, skriver författarinnan ” » Gunhild Tegen - Svensk skoltidning. Barnet har fått stin typ — orolig eller lugn, aggres- Bjv eller vänlig, Pprestigehungrig'el- Jer' trygg. Somliga har under dessa]. År fått lära mycket, andra otroligt litet, Det' beror på miljön, om för- äldrarna pratat med barnet eller om ” andra gjort det som kunnat ge nå- gon kunskap, Mångä barn har en- dast Iekt med "jämnåriga eller yng- . re.och på så sätt undgått att få nå- « och sägert:.. "har intresserade. av sina små' skolbarn [2 och.ivrigt inställda på att.göra upp « got större vetande. Men den emo- tionella lilla människan är färdig, > Skolan är en välsignelse för de flesta barn. Det är snobberi av äld- re att alltid klanka på skolan — fast naturligtvis finns det tråkiga MOSKVA > Brune Pontecorvo, (känd ; för sin sensationella från England för någa är ovdan) är i dag en av Dub- nas avdelningscheter, Tidi- fn har Pontecorvo arbe- SOvJ ETS ATO MENTRAL NU” NORR OM N SOVJE- UN KÖNEN | 2 7n SJERBAKO+ Sovjets atomforskningscentral har nn för första £ången visats för pressen. Den är belägen sia Dubaa intill Volga och forskare från Om ett är skan stomstaden Dubna ha världens största par- tfkelaccelerator till ellt förfo- gande, - kommunistländer 3 anges va- 4 arbete där. () KOSTROMA ma Coe > X JA Ar <q Sm AN | ; Nr LE Moskva KA kanalev Batchas) ört tömma BE nm Efter den officiella ryska rapporten om Dubna som atom- central kan no Atomgrad an- mäktig, men definitivt föråld- rad. H ” PATOMGRAD” Börja :julhandelé = | i god tid, vädjar «affärernas folk|" STOCKHOLM (Pressju : "os Frågan om julhandeln i nådens är 1956 har redan börjat bli aktuell, "TOm allmänhet och köpmän placerar sig i startgroparna datum 10 no- vember så innebär detta ett ”lagom” dekreteras från köpmannahåll, ” "För fjärde året i rad kommer nu parollen "Julposta, resplanera och julhandla tidigt” att gå ut över lan- det. Det tyder onekligen På, säger man vidare, att erfarenheterna va- rit goda för dem som tidigare ak- tivt deltagit I denna kampanj. Att julhandeln varit och alltjämt är en : > /Bajkal on triarn LD Så = i Fan MONGOLIET Sö KE som visserligen stor och tid för detalj- handeln är odiskutabelt. Därmed är inte sagt att förhållandena inte kan förbättras, till fromma för båda be- rörda parter, köpmän och allmänhet, Den särskilt i tidigare år hektisk . Annonsera NAN "LAHOLMS YIDNING J STOCKE LM (TT) " Vid de atomvapenprov som : sedan många &r pågått på ' skilda platser I värkden har bildats stora mängder 'av ra- dioaktiva ämnen, Det radio- : aktiva.stoftet förs ut över he- "ha jordklotet och frågan om " detta kan medföra hälsorisker för jordens' befolkning bar ; gång på gång aktualiserats. har under senare år systema- "tiskt utfört undersökningar om kur atomvapenproven Påver- kat radioaktiviteten över Sve- rige och resultatet av anstal- tens mätningar under tiden 1 maj 1953—1 september 1956 of- fentliggjordes på onsdagen ;De aktivitetstoppar som noterats I vårt land har Inte inneburit nå- rushen under de allra sista dagarna före julhelgen har varit ett svårt för . affärsfoll gon ' hälsof: av= delningschefen vid anstalten fil. dr Torsten Magnusson, Den hittills- t,” som självfallet hälsar en utsträckt jul- handel med tillfredsställelse, " Och varför skulle man inte försöka få igång julsäsongen på ett tidigare stadium än: seg gammal tradition bjuder? Ju jämnare en säsong för- flyter, desto bättre blir det ur kost- ingen är ”ba- t& krusningar på ytan av den na- turliga 'strålningsnivån” och bety- der. oerhört litet. En radioaktiv substans som ligger kvar på mar- ken "under årtionden utgör den största risken för skador genom inre bestrålning, Den utfallna od ö - lätare, som inte har hand med föllda katta Nödetre- Dn ses barn och'som gör skoltiden ofrukt- stog del den första ryska bar..” Men alla ' öker bibringa D barnen ett visst mått kunst och den avslutande hyfs som föräldrar. na inte mäktat. : i rr våra. dagar när föräldrarna är så upptagna” av yrkesarbete eller hemarbete, då hemhjälp ofta sak-1 nas, önskar. man 'att' skolåns infly=]: tande på uppfostringsprocessen kun-) de komma något" eller några. år ti-. digare-. som sker du en del ändra länder; | ot 5 Det vi entliga 'grundläggandet « av barne "karaktär eller personlighet alla fall redan! skett, men en tidig skolgång 'skulle sätta igång bildningsmeddelandet förr och med sip; auktoritet. lära barnerr. enkla samlevnadsregler' som föräldrar så ofta försummat, Dessutom. är skolan en, "lycka ' för: direkt försummade "barn, ty där blir de någorlunda .li- ka behandlade, De möter ett i intres- se, som de saknat hemma. < : "I småskolan blir barnen från bör- ig jan betraktade och behandlade som de oskyldiga ; varelser de en gång var... De är det kanske inte längre — och:inte' alla lärarinnor är borna Pedågoger — men de flesta ä är varmt fostringsprocessens slutskede så ljus I och lycklig som : möjligt; ; : si Pang, nu är du skjul - ;Mamma faller, omkull på golvet öch ligger alldeles stilla. I samma ögonblick kommer &n av grannar- na. in och utbrister: +». t -— Du har väl inte gjort dej illa? En Schhh, viskar mamma, det här är enda chansen. till vila jag får - rostbildning i tröskans' plåt.: Pp! kt för affä; n, ett "Att svens) cen är hia ma- skinsinnad har ofta omvittnats'och att vårt lands jordbrukare Har gott handlag med maskiner får. e en .ma- skinkonsulent dagligen ti konstatera," . . : Men ingen "regel utan undantag, säger: maskinkonsulent Nils' Bure- malm, Västerås,. som i tidskriften Jord: och: skog har en del-att säga ra "Mäskinerha. Det fints "tillfällen; fortsätter konsulenter, då, håret I Te- skullen med ren skriker i högan dr och där ka- beln till elmotorri ser ut som én ut- tjänt gardinsnodd,' då ändrar man hör 4 det är ställt med, svenskens för- ö s en.stitt I ett par "präktig lägsnas "blottar en' långt gången Hade igt efter skörden i höstas”så hade :ren-- göringen varit lätt. att" genomföra och 'rostbildningen hade :i'stor ut- sträckning uteblivit; Om. alla luc- kor på tröskan sedan lämnats öppna hade draget i tröskan! avskräckt råttorna; för bobyggnad.; vi i deg, . , Rune Ahlund gjorde en av de bästa svenska insatserna andra lands- Walter kampsdagen i Köln när han blev tvåa på 10,000 meter efter Konrad. Det smarta tyska paret lurade honom genom att Konrad "gjorde ett ryck och efter en stund gick Schade snabbt ikapp 2 ' landsman för att kompisköra. Åhlund kom dock igen och placerade "sig som andre man före slutkörde Schade, vilken här Jigger; steget s före svensken, , att om den. svenske Jantbrukaren kontz > ffall vara till en "del hinder, men men man” ger sig Mån "här så förtvivlat brått jämt, och ont om folk är det också, Eftersom vård inte direkt ger klingande 'va- luta förefaller 'den kanske mången bortkastad. Män tänker inte på vad man kan spåra” in'ick inte. äd till 'det. '- den tid 'man "ägnar åt maskinerna|. 1 fvetigare > blanketter efterlyses "STOCKHOLM (TT) | ” Höstens fastighetsdeklaration it som borde kunna förstås även av den köpande allmänheten. Det har sagts att denna llmänb av. denna substans har tilltagit genom åren' men hittills her vi nått bara någon procent av den, som fast Radiostrålningen över Sverige. 'har:hittills varit obetydlig” K Ett skivitetsutfall kan in risker för befolk, Ikningen i onebärg é seenden, Man brukar: skilja mellan yttre och inre bestrålning." Vid yttre — bestrålning befinner sig strålkällan utanför kroppen, Vid inre bestrålning har däremot ra- dioaktiva ämnen införts'i kroppen antingen genom förtäring eller in. andning av stoft varvid vävnader. na direkt utsätts för bestrålning, Inre bestrålning, risk för . I + > genetisk skada . , Enligt: mätresultatet. vid Soc: kan fallet fram till den 1 september jämställas med ca 50 milligram radium per kvkm. Med utgångs- punkt från denna. siffra kan det s beräknas att dosen härlgenom blir ca 0.15 röntgen under de komman= de 30 åren, En hel rad faktorer låter dock förmoda att det verkli« ga värdet blir avsevärt mindre än det beräknade, Oavsett detta fak tum ger siffran belägg fär att det . endast är en enda yttre strålrisk som behöver beaktas, nämligen den genetiska. » Radioaktiv — strålning skadar arvsmassan hos en individ I direkt proportion till den erhållna strål- ningsdosens storlek, 1 princip gäl= =. a ler ätt verkan på lång sikt av en liten dos till varje medlem 1 en skulle bli uttröttad om man började för tidigt. Men vad menas då med ”tidigt”? I Amerika sätter man i- gång redan i oktober, men där an- ser ' vi "svenskar att man gått till överdrift. " . Utom de tre" försäljniägsveckor, som december ger utrymme : för, är också ett' par veckor i november en har på nytt aktuali frågan om lättfattliga deklarationsblan- ketter, framhåller riksd lig del av julhandeln för mån- ga slag” av affärer, "Affischkampan- C. Christenson i skrivelse till nerna väl. Det är inte populärt att tala om sparande numera men nog skulle mycket av de 200 miljoner kronor, som 'enbart .rostangroppen slukar I vårt land per år; kunna in- besparas om man ägnade” maskiner- nås, översyn: lite mer tid." Maskin- vården! behöver; för den skull inte driftsavbrott om man vårdar maski- | En deklarationsblankett bör vara så enkel att man kan fylla i den utan tvekan. De som ställt upp de danska deklarationsblanketterna har lyckats" ganska väl: Huvudblanket- ten är väl redigerad, lätt att tolka, överskådlig, har större stil och tyd- liga kolumner, som är lätta för. de- urarta till. rena ped iet. Man ' undrar" också hur det är ställt med Påls förståelse för ma- skiner när" han. vid . konsulentens besök tacksamt . förklarar att det var skönt att få hjälp med 'skörde- Ttröskans inställning ”för den här säsongen”, ' Han har 'dessvärre ock- så många medbröder, som inte rub- bat mycket :i sina tröskor sedan de fick dem från försäljaren för flera år sedan! Kort gagt:. man är inte på det klara med maskinerna3s ar- betssätt och kan inte inställa dem efter de krav förhållandena ställer, « En så kallad Knutte, som far ge- nom byn med fullt pådrag på sin "båge”, hålls av både Per och På! för att vara en vettvilling, som vi- sar uppenbar. likgiltighet både för eget och andras liv, Per tänker inte på att ban är minst lika ansvarslös där trasiga kabeln till el-motorn el- ler kör sin tröska utan skydd över : kraftöverföringsäxeln, Han borde | -' iumera känna väl till de risker för olycksfall, ' som föreligger, Skydden på lantbruksmaskiner kan' i vissa de sitter inte där för sin egen skull : Jutan har en mycket viktig uppgift att man skadas till liv och lem, Det är dä Ä för ett brott att avlägsna dem. Fisk för olycksfall "Sammafattningsvis skulle; jag vilja säga; slutar ' konsulent” Buremalm, alt ryktet talar sant när det säger . latt: den svenske jordbrukaren' är maskinsinnad. Men om inte ryktet skall komma på skam måste man | på många håll ägna mer tid åt att 'sätta sig in i maskinernas arbetssätt och inte låta vården av dem kom- ma "på undantag . inom jordbruks- - | driften. ::- Nonchalansen gentemot iskerna vid sk = vändningen måste även bli mindre, Det går inte väl i längden om man bara ditar till I turen,': : En j jägare gick... Så - värst gott smakar nog inte . |älgköttet i fortsättningen för den västmanländska familj, som stod åtalad för olaga älgjakt och döm- des att betala ut 708 kr för de fut- tiga 28 kilo kött älgen givit. dem. Sonen i huset hade skaffat sig ett '"longsgevär och en vacker dag -&k älgen upp intill gården. Pojken mtade bössan för att — som han de — skrämma älgen, men det ikade bli en fullträff i stället. Man "släpade undan älgen, skar bort 20 [kilo kött och konserverade åtta. Det blev som sagt ett dyrt kalas och dessatom | blev pojken av med bös- när han fortfarande använder den |: . att. fylla, nämligen att förhindra]: att fylla i Invecklade deklarationsblank ter medför ock- så ökat arbete för taxeringsmyn- digheterna, otaliga taxeringsproces- ser och avvikelser, 1953. noterades av” taxeringsnämnderna cirka 1,3 miljoner skatteavvikelser,' av vilka många var orsakade av svårtolkade blanketter, =. . En ö översyn av kattelagsti gen jens ”psykologiska” datum har där- för fixerats till det ovannämnda da- tum, 10 november, " st Allmänheten ':' har ' ofta « ganska svårt för att ta itu med inköpen av julklappar, och den'nu färdigställda affischen kommer säkerligen att gö- ra sitt till för att i god tid stimulera julkommersen och på så sätt bidra till att minska juljäktet, vill affärs- männen tro.— Årets affisch är som tidigare tecknad av Martin Gävler. > TOKIO: 'Trettiosex personer om- kom och lika många. skadades. vid den ' våldsamma «kollisionen "mellan två snälltåg i närheten 'av Osa- ka” på i me meddelar ' de 'ka' mycket hastigt men :en -bråk- Fortsatta : atomvapenprov . med t ex, . vätebomber 10 gånger krafti- gare än dem som hittills bringats att detonera skulle säkert" ge far- ligare värden. . . Kvarliggande iadioaktiv " såbstans farligast : "Efter" ett .atomvapenprov . "avtar den "bildade radioaktivitetens' styr- del "av "aktiviteten finns! kvar. än- nu efter flera' tiotal: år mied lång- samt avtagande intensitet," fram- håller "anstalten i sin redogörelse. Det är framför allt- denna bråk- del. långlivad ” radioaktivitet" som når långt « från detonationisplatsen vilken 'skulle kunna tänkas med- stor befolkning kan jämställas mod effekten av en betydligt högre dos till en mindre grupp, t, ex. per= soner sysselsatta i radioaktivt ar= bete, Det är vidare från genetisk " synpunkt som -30-årsdosen har be- tydelse -emedan detta' anses. vara människans genomsnittliga, Bene= rationslängd, ” : Jämförelsen visar att den gene- tiska skada som kan väntas från - den hittills utfallna aktiviteten är > + avsevärt mindre än den som här- ” för från 'naurliga strålningskällor, Detta skall. dock' ej. undanskym- ma. det'. faktum att det radionk= tiva utfallet medför ett nytt om också mycket litet bidrag till de genetiska förändringarna som jor- dens , befolkning 1 alla tider varit t , föra hälsorisker för en stor del av jordens befolkning. ;Stoftet'. från atömvapenmolnet förs: med luft- strömmarna ut, över hela 'jordklo- tet "innan ' de : radioaktiva : partik- larna faller ned till 'marken.. Ofta påskyndas detta utfall av. neder- börd som filtrerar luften, ; + Vid detonationer av atomladd- ningar som till större” delén byg- ger på klyvning av unga: atomkär- 2 diod. Tidigare hade man synes också vara nödvändig för att få fram enklare deklarationsformu- lär, , och med riksskattenämndens ”rådgivande 'och' vägledande verk- samhet” på taxeringsområdet är för- slag 'och initiativ 'av stor betydelse för att lösa detta problemkomplex. inte fått den uppfattningen att an- talet "dödsoffer skulle vara så stort, men en” mängd omkomna påträf- fades, under De nor är -av, bildad radio- aktivitet ungefär proportionell" mot ipnets styrka. -J: vwbomt nas styrka motsvarade en spräng |! ning | av « 20.000 ton trotyl medan flesta offren krävdes bland 'en grupp läroverksungdomar på skol- "STOCKHOLM (TT; : ' Utredningen 'om' principerna för placering i ortsgrupp av ” förortsområdena kring Stock- holm och Göteborg, som på c- "vilministerns uppdrag gjorts av " byråchef Bertil Johansson, kan - komma att medföra att flera kommuner inom dessa områden . : flyttas upp i högre dyrortsgrupp. Indextal för förortsområdena, som utredningen enlikt direktiven be- räknat på grundval av materialet till: 1951. års dyrortsundersökning, ligger högre än de vid 1951 års un- dersökning framkomna talen: för kommunerna utanför förortsområ- dena, Resultatet av denna beräk- ning anses trots h i ma- Nordhalland - kan beröras av. omregleradé dyrortsområden får samma placering som” storsta- den, som 'nu är för Stockholm grupp 5 och för Göteborg grupp 4. 2 Av k kring Götet anses till det inre området böra räk- nas Mölndal och Partille, Torslan=- da, Tuve, Säve, ' Angered, - Råda, Kållered, s Askim, Lerum samt Kungälv och Nödinge och till det yttre området Öckerö och Styrsö, In Ytterby, Starrkärr, Stora "Lundby, Skallsjö, - Björketorp; Landvetter, Särö, K b Tölö, Som obetydlig I betecknas för-- Dn js uppges vara upp till 1,000 ggr kraftigare, Mängden' ra- dioaktiva -ämngn som bildas . vid prov av atomvapen av den ovan- nämnda typen är därför vida stör- re för kraftiga vätebomber än för atomvapen i. en styrkeklass mot- svarande Japanbombernas, ' Even- tuella prov med vätevapen av an- nan konstruktion kan däremot be- räknas ge betydligt mindre mäng- der långlivad radioaktivitet, - Det kan utan vidare.h utsatt ' genom . naturlig strålning. i 1 De inre riskerna utgör det an= dra - problemet . i sammanhanget, Det kan otvetydigt konstateras att ' det största riskmomentet - + detta fall orsakas aven. enda långlivad dioalkti. 1 -etronti 90 vars aktivitet halveras under' en period av 28 år: Strontium liknar kalcium 1 kemiskt hänseende och dessa ' båda” ämnen . följer därför samma ' utbytesvägar inom växt: och djurvärlden, Detta medför att ' strontium 90 fixeras I: benstöms ' men på djur och' människor. Vid .- . tionen i ; tio gånger . större -än den för alro= : nium 90 fastlagda". toleranskon= cent - kan en t ökning. väntas av. benlumörfreks vensen, - ; Det fittillsvaronde utfallet. "har ' medfört att mängden Sr 90 i födo- ämnen, främst ligger vid 110— . 1/1000 av den nivå som maximalt tillåtes för personer I radioaktivt ” arbete enligt internationella atrål- skyd ner.- Det ' anses dock, att den för ras att. den radioaktivitet som på angivet sätt kommit till. vårt land är så ringa att det endast med de känsliga metoder .som.. kommit fram på senare år varit möjligt att tillfredsställande mäta" aktivi- en 'stor befolkni upp tillåtliga maximala nivån ,Sr'90 bör sättas lägre än vad gäller. personal £ ra- dioaktivt. arbete, Detta , innebär att hittills uppnåtts någon eller några procent: av den Jå s så sätt” fastlagda | tetens styrka och fen na. tll Göteborg har 'de flesta pla- cerats i ortsgruppen närmast under den som huvudorten hänförts till och II sama srtsgrupp som: Göteborg, gr'.pp 4, har endast två kommuner ktären för IN d, Her- y, Kode och Romeland Onsala . Samt + I grupp 2 har — Mölndal och Partille — placerats. "Massor av > radioaktivt ; stoft. i kvar på stora höjde! I Vid en vätebombsdetonation förs . en>de! av det radioaktiva stoftet: upptill höjder mellan 20, och .40 km.' Sättet för aktiviteteris, åter- port till markytan från dessa Blacerats de av Göte- borgs förortskommuner som ligger - När det gäller förortskommunér i Hallands och Älvsborgs län. I höjder är ännu ej tillfredsställan- > de känt, Man kan av preliminära i anta att ca 10--20, proc: terialet ge starkt stöd för att pla- cera . förortskommunerna / i ' högre ortsgrupp än kringliggande kommu- ner, d. v. s.' i stockholmstrakten högre än .i ortsgrupp 3 och i gö- teborgstrakten högre än i ortsgrupp 2. Utredningen föreslår att denna grundregel tillämpas vid förorts- kommunernas placering i ortsgrupp. Härutöver anser utredningen det bart att de k som helt eller" delvis är sammanväxta med "den "angränsande storstaden och som i olika avseenden har” en mycket nära kontakt med denna bör behandlas på samma sätt som taden från ortsgr punkt, Detta. gäller också för de kommuner som visserligen inte har med storstaden direkt samman- hängande bebyggelse men som i alla fall har mycket livliga kontak- ter med storstaden. Utredningen föreslår därför att vid placeringen i ortsgrupp den principen bör till- lämpas att ett inre förortsområde i ÖSVERIGES AMBASSADÖR I POLEN, Gunnar Reuterskiöld, mottogs i I häromdagen i audiens hos polske sadör h lämnade därvid sina kreditivbrev. På bilden ses ambas fos kela och Zawadzkij — i bakgrunden skymtar protokollche= till såväl Stockholm som Göteborg LF” - ten vid nolska” FUD. A8alster, E Barteb . : SEPOSSSIISES rr rr säg nd KODEN an jaa | GD "| mer långlivade ; aktiviteten” . | senare års vätevapenprov. Av den inte förutsägas utan en bättre kän- "I nedom om en rad faktorer, Detta "| gätter framför allt frågan om hur - | snabbt det i stratssfären kvarstan- av den i' stratosfären' befintliga aktiviteten årligen når ; markytan. . Fortfarande befinner sig alltså I - stratosfären en. viss del:av den "från na anledning. sker fv n i forsk- . regi dersökning . av radioakiviteten i såväl stratos= fären+som lägre lufilzger. pr. : Den framtida utvecklingen kan nade stoftet förs ned till jordytan samt de rädioaktiva- ämnenas, framför alt: Sr 90,- vandring ' via växt- och "djurvärld ” männi skor. VET Du $ vad detta mm re bety Aase ” FIOIEETET |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.