vo Den redan år 19493 av. riks- t dgårdsi . Ser äro numera allmänt veder-|' brukare gör numera sina upp- FU FTEVEVTFT ETT FFTV NYSE FrrttrTtvYrererYr Trevi YVTÄ Pr TYTTYCTFY TTT YryYrv dagen ' Princip ' beslutade trädgårdshögskolan” bör inrät- tas ” snarast möjligt, framhål- ler SALF i en skrivelse, till a en. kihöpskoleutrodning: en, I Skrivelsen fråmföres orga | nisationens, - "Sveriges agronom- och "lantbrukslärareförbund, synpunkter” "och ” önskemål be- träffande” förskarrekryteringen etc. Till de skäl för trädgårds- högskolans inrättande, som: tidi- gare framförts, kommer nu|: > VäA ngens bekymmert samma” , grund av den hårdnande utländ- ska konkurrensen, heter det bl. i skrivelsen där det konsta- teras, att ett verksamt medel till ökad konkurrenskraft är inten- sifierad ' forskning inom. landet, SALF fäster också utredningens uppmärksamhet :på, att det för en god forskarrekrytering göres så " Iockande " som, möjligt med avseende ' ' på ringsutsikter, ekonom'ska läge . på | lön och beford-|- s N söas '. kallt och ruggigt i går em, — - det : verkliga novembervädret | här på västkusten skulle' man]. '- kunna kalla ' det. Men det av- z er flesta "Jordbruksprodukter säljes och köpes numera i be- stämda . kvalitetsklasser: , - Ex! mjölk,” smör, fläsk, "kätt,” äpplen 0. sv. Matpotatis- var "länge" ett .undantag då "det saknades kva- litetsbestämmelser t. o. m. för den vara som prissattes i den of- "ficiella stockholmsnoteringen; Från och med 1255 har det skett en markant förändring. Tre klas- tagna nämligen Ordinär .matpo- 3, Smak aPrima och Smak Prima. -Stockholmsnoterin- gen. bygger numera på: klassen ”Ordinär "matpotatis”. "Krigsmak- ten, sjukhus en del skolbarnbe- spisningar och andra större för- handlingar enligt någon av des- sa kvalitetsklasser. "Man beräk- nar att dessa upphandlingar un- der innevaranda slisong uppgår till c:a. 15000 ton. Potatisens kvalitet bedömes ef- ter antalet, fortställda: fetenheter. Då dessa: kvalitetsbestämmelser är relativt nya och potatisodlar- na i gemen ännu iste hunnit sät- ta sig in i grunderna för felen- hetsberäkningen kan det anses motiverat . att återgiva densam- dåd och" fullt etbar knöl. Ett 's: dant fel som-gör att. hela knölen måste”! kasseras, åsättes relations- talet "1, ;är”halva knölen använd- bar. blir ; irelationstalet V osv. För. blötröta,.: som : kan "tänkas sprida sig och skada intilliggande knölar, "och dessutom skämmer varans utseende i mycket - hög grad är relatiönstalet 6. a + Mörk färgning stark . "17 [”Mörk färgning svag 4 sl önderfallande « Felaktiga knölar räknae här i antalsprocent. Exempel: : "10.2 knölar med stark mörk: färgning = 10 felenheter 10 9 knölar med svag 'mörkfärgning = 2,5 felenheter, 10 9> sönderfal- lande. knölar. — 3,3 felenheter. I Rela- : ÖVRIGA FEL:" - tionstal 'Avvikånde "storlek Sd Blötröta, "blöta: frostskador Brunröta, fusariumröta, . torra "frost eller, värmeskador, ”grönfärgning, = rostfläckig . het, ihålighet, sjukliga för- -. ändringar i kärlsystemet 1. Mckaniska skador, larvskador,'. Ed Högsta. tillåtna antal tetenheter; i de olika klasserna: H Kvalitetsklass " Kokn.-fel Övr.fel. S:a fel kl " > högst. högst högst SMAK Extra prima 3 4 or 6 : SMAK Prima : 9... :-10 . för se 186 en g 128 ooh 23 Ordinär matpotatis. SJ OLIKA FÄDRIKAT a Begär Pp Laholmsort é Å Se Ar ”oCH UTFÖRANDEN ens Lontmannaförening el. 25 0425 ' . LÖ | AA $ FAT NG hek j risuppgift 0 | Beträff" kl. Ordinär tillåtes". :] fasta” kvalitetsnormör för 4: . Felaktiga knölar räknas. här å viktprocent. + Yy - med annan ät - ener sk 1 "färg - med ej "avvikande kött- jen : skalfärg. (utöver 3 36) : Van 2 knölar av främmande sort : : ” oberoende av kött-"el. skal? . Därefter ” räknas ' relations-"' ".. "talet . : antalsprocent. H Exempel på beräkning a a riga, fel -120 VAR: Str ta = 60 felenheter 10 2 brunröta eller grönfärgning = =10' felenheter, 10 27 mekaniska viktigt levsmedel som Pota , till; allas. 'fromma. "Härigenorå skapas "möjlighet att betala en visa kvalitet med dess, rätta vär- de, , Många ' experter : anser: att lägre kvalitet än” klass : ordinär ej bör | saluföras. "Huruvida . vår | potatisodling. nätt upp . till. en standard som möjliggör. detta är väl ännu 'ovisst." Kanske vore det berättigat .: med ytterligare ' en kvalitetsklass' gom ' tolererar, ex- empelvis 30. felenheter. för att hela” skälan / skall vara "fullstän- u a et ol matpotatiskontrollens första år var det ej ovanligt att påträffa: partier med Upp till 60 felenheter. Detta hänger numera ”undantagsfall, ; | som man gärna vill tols : om; ett slffermässigt bevis nn len; uppryckning! av. den svenska, ' matpotattsens "kvalitet som faktiskt skett de'sista' två å- slut; fastän det io kritiskt ät é jiblands: Men mn: nyå tork Har du: köpt! en' tork? 'Det Vilken typ är 'större .; delen : efter en modell, som fatins i'ett meddelande" från Jordbrukstekniska institutet. JLYELN ATT Visst var det ovanligt grå ett. för- | Ford har mer än 1.500. 000 skräckte dock " inte ett rätt > stort” antal intresserade syd- ' halländska lantbrukare '. för |" att söka sig ut till lantbruka- .ren > Edvin” Nilsson"i '-Kärragård' där den” nya Fer- för. södra Halland. Att premi- + ären bådade gott för den po- pulöra traktorn är en sak som : ”Läntbrukare erhellan bar: det länge talats: om den nya Fergu- | a son-traktorn — förebådad sedan "I flera år. G'ssningarna om dess konstruktion har ' varit många, och förväntningarna har "undan ör undan skruvats i höjden. Nu : har äntligen några exemplar av den" nya : traktormodellen nått Sverige, "och 'i' går; hade” Fergu- son '35 . sydhallandspremiä Ett "stort ' antal”, intresserade: hade mött 'upp;; och. sedan "de sett” de vunnit, Gör ett klokt val — välj FORDSON MAJOR, ' gussontraktorn' ; hade premiär, — traktorer i bruk över hela kan man. avverka Belydaride' ar realer- per. dag.: 1 'dag'ivisas traktorn” hos Hi ding » Bengtsson; "+ Klägstorp, > fägen. utan Omställning > Riktpris 33 B, 16"; Vallberga och i morgon hos-Ar- vid Nilsson, Bastena, Våxtorp, £; Vv. € Sågar perfekt i alla - , tack vare membranförgasaren. | Rätt och välbalanserad. McCul N lock väger bara 9,2 ka. McCulloch Säpir 33. en Jäg för görkliga kraftrag = inte mer än . Automatisk koppling. & Kon förses med borragsregat 2 och buskröjare. - & Bästa service och försäkring. - Auktoriserade återförsäljare. står nu . fedo att ge Er fullständig service. l-årig belförsäkring ingår i - Är. 1.390:— Begår upplysningar om våra för. mådliga avbetalningsköp. an Me SULLOGH or den ledande motorsågen! | ,. t för Sverige: SK I B. LAN Den '"”" februari 1957 blir s första” förtullningsdag för im- ;. Porten av äpplen, Beslut fat- d . Auktoriserad återförsäljare: " Tel. 134. 204: och 431. fö r r. frukt 11 RN JÄRNHANDEL: a innebär som synes en I kompro- miss mellan odlarnas krav om importstopp intill. 1 april och Ins : krav om helt fri im. tades av jordbrul pålh . tisdagen, sedan , enighet icke "kunnat . . nås. 'vid Jördagens '; sammanträde mellan fruktod- Jarna och fruktimporthandeln, "Beslutet, . som , var" enhälligt; port....Ingendera parten torde . vara nöjd med jordbruksnämn- dens ”dom” och det "är 'råöjl'gt att ärendet. genom överklagan= de dras inför Kungl. Maj:t a ju ör 50” till 100 år sedan a var ettrarmt och magert landskap: Under .1600-' talet! ar Halland; stäckt av. stora tiden mellan 1650—1850. fick. 'sko- breddg ut sig allt: mer. nya ;”traktorerna . i 'arbete;: var ingen. som var: besvi- H resurser,; : och. experimenten med ä den nu Tancerade: modellen”. char "| pågått i hela fem år; Några tek! niska: sta ka dock inte släppts till att öka spänningen. "Ferguson 35 > finns bensi =. fotogen-:'. och”. diesel- dri :Motoreffekten "utgör 35 hästkrafter:.' på remskivan (30 hkr, på - fotogentraktorn), och bränsleförbrukningen är i: för- hållande ' ; därtir ""synnerl'gen måttlig, Sex. växlar framåt: och två ,backväxlar ger ' möjligheter till rika: variationer av” arbets- takten... Ny: stötfri : styrning, kraftigare. bromsar, ny' bekväm s'ts > och förbättrad hydrauliskt |: system "hör också till finesser- nav. = :; Den firma — Motor, AB Lau- rin. i Halmstad —,som "stod bak- om " demonstrationen i Kärrä- gård, ' hade också lagt sig vinn em att. 'ordna. trevliga” arrange- I Praktorerna v'sades 'un- singer med svenska fano" och. Fergusons flaggor "> hadv vests och meddelande tet påbli- ken. lämnades, via en hö-alar; bil Pul iken "fick: också tillfäl- le att: :granska och - prova de nya traktorerna.; På demonetra ionsfältet. -finns en seg jordmån, och där fick de nya 'traktorerna verkl'gen visa, vad 'de dög till. Till den smäck- ra dieseltraktorn hade kopplats] en .treskärig 14-tums plog av påhängstyp, men trots detta gick plöjnirigen smidigt. - Varje plog: drag : blev” alltså en dryg meter brett, och méd der kapaciteten TORVSTRÖ je extra prima kvalité levereras | fritt hemkörd till förmånligt pris -8trefjär | dedelar; äv: länets .: hela” skogs- marksareal,'.' På , initiativ" av. det dåvarande hushållningssällskapet asken man pläntera igen ljunk-| markerna så att -vI:för närvaran- de : endast . har, kvår 3000 hektar.' Men fortfarande Häl-. land" det landskap: som har den största" procenten ': ljunghedar -. landet. I Halläämingarna; "har - - mellertia under-de senaste:100 &- ren” utfört ett jättearbete och det ”idoghet- gom vi örfädernas tt tacka som"vi har det. "Man kan fråga sig vilke fi utsättningar... Halland hår "som skogsproducerande län! Markerna är ju. merendels magra men. tack vare:'den stora: nederbörden växer] skogen i alla fall utmärkt. Detta gäller". framförallt : granen 'som trivs bättre i detta fuktiga" kli- mat än tallen... Tillväxten är på goda pranmarker .utomordentligt hög..- Vi .. har provytor: på goda granmarker. här i Halland ' med en tillväxt i medeltal. per år på 25 kbm rer hektar från :det: gra- nen är 30—40 'år till siutavverk- ningen. Ne » Riksskogstaxeringen 1946 ger oss värdefulla ' upplysningar om än fogNga fö förhållandena härd ne öd . Hela Haltona Produktiv skogsmark : 208000" har Därav. bondeskog 150000 har Virkesförråd per phfär , Fe Statens skogar. ' Godsskogar = Övr, enskilda - r Våxtorps kommri var siffrorna: Produktiv' skogsmark 247 enskilda ägare Staten -: Virkesförrädet” "per! ” hektar var 40. Normalt virkesförräd -103 kbm Tillväxten per hektar". .4,3 kbm Tillväxten borde med nor: "malt virkesförråd och - . Nuvarande trädslags=" a : fördelning vara "6,0 kbm Tillväxten' borde med bästa : . trädslag. "vara H 80 kbm 58 kbm I västra Sverige är den ingu- strl . som, ” :förädlar, - granen ut- byggd efter den. nuvarande pro- duktionen '. under - det att sulfat- fabrikerna ., icke "har > fullt till- räcklig kapacitet för. att kunna ta' all sulfatmassa som produce- ras, 'I' Blekinge, Östra Småland och Östergötland har: vi emeller- tid ett stort överskott: av. sulfat- ved som trycker marknaden 1 he- la södra "Sverige: Detta var an- äni : till att rnas Cellulosa aktiebolag . startades. gent vika för : ljunghedar? som: | bolagsförbudslagen....d. . v. 3. den och": skapa goda arbetsförhållan- förening. ' ning. aa "nyndighoter har nu kom- mit . till > insikt : om att våra möjligheter till - fortsatt" "stan- dardhöjning 5 är 1 hög grad ber "ende "på ' dem framtida 'skogspri -duktionen: :: och förädlingsind: striens = kapacitet. - Därför har också. skogsvärden ' de senaste å- ren ' varit "livligt debatterad i. press och: sammanslutningar; » Fråmn : häftiga --anfal :”gjorts”mof' värt enskilda skogsbruk. Man påstår att böndernas skogar'avkastar”' för. litet. och att för liten del a avkastningen . köl tillgodo. Dessutom 'säger man”att skogsarbetarna - flyttar. i! skogsbygderna och ' till en därför att de inom småskogs- bruket.i ej' kan få .fågon fastan: ställning och tryggad årsinkomst” Ja, man yrkar, från industriarbe- tarbåll "rentav? på att” dör”sr KO lag som hindrarbolage pa skog, skall slopas. så, att I bo- lagen åter skall få rättighet att inköpa skogsmark för att -tryg- ga 'industriens råvaruförsörjning den' för skogsarbetarna, ” F. " finansminister : Sköld med flera "inlämnade 'som bekant en motion rörande de skogliga för- hållandena i" landet. Motibnen I syftade till att effektivisera vår skogsvård. Bl. a. anser: man i mö- tionen: att ' skogsvårdsstyrelserna skall kunna ingripa inte bara mot att en skogsägare hugger för mycket utan även då han hugger industriarbetarehåll ; har & KE LL BÄCKMAN He: , diskuteras även. - som uppenbart vansköter sin u. og skall fråntagas rätt att sköta den” och.skötseln” sk överlåtas till:annat organ. Jag vill här Inte ge"mig; än på några jämförelser mellan, olika skogsägarekategorler.- Dels före? rk ' ligger- det ingen säker statistik på vem söm sköter skogarria'' bäst' och dels finng det exempel" på god och dålig skogsvård 1. alla. = ägarekategorier och alla stör: leksgrupper. '' Men ' man ” får hi klart för . sig" att kommer en grupp ' på efterkälken så finns” 4 det - alltid - grupper 'i sarmhällej som vill utryttja detta, iv i: - Skölds förslag om”sambruks föreningar ' är ingen "idé :som” kläckts I hans hjärna. Sedan fle:”: ra år har denna form diskuterats för ; litet." För ukets det.” föreslår. "den åtgärder som skall. underlätta . bildandet ' av sambruksföreningår', med - skoglig fackman som skall. förestå varje En eventuell tvångs- inom skogsägarf örelsen; ” och flera föreningar i norra Svet 7. ' rige har redan bildats. I Knäred är man på god väg. anslutning; till sådana ' föreningar a - BESTÄLL BEHOVET - ; ersättning på superfosfat, k salpeter och JPR W R SS Pl Fabriken är f.n under planlågg- on [G "För Jevérans under november månad lämnas lagrings- Vallborga LANTKAHMAFÖREHING: " Tel. 52 och 100 Vallberga, eft. kontorstid tel. 62170 Ysby. Om! konstgödning | FÖR VÄREN NU! alisuper, Köping- -Ljunga- kalkkväve. a STEN så ; dy, 1 i > fon ee > on RT = ik Fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.