Lr To EAHOLMS TIDNING "= "TYTSTVEYTrefrretTYYET TT YrYrrYr YYYPV CD RV. Människor till hindturkarna oc Al frimura ös i jined mystiska , - Det är intressant att läsa hr Berg- ; Strands. bok. Det finns säkerligen förs vi ande personer som ecnrar Si arpa, Anmälaren hans farmor berät. rna stod i förbindelset ”"cka' 1 golvet och kastade ret folk makter var våra för-| ill hundturkarna genom den”. . . 00 x . tade -, om ' fri förbindel Svertygade om. Man] Att hundturkarna fanns på nära onda ch om h om på veta vad som föresl "ål > förmenade :' även. . Anders ck På deras möten och detta kan-| Augustsson i Lindome, född 1856, ; Ske Var anledningen till att frimu- | Som år 1936 meddelade: ”De trodde efter kristna männi- | logen skulle tappa av sig blod, så betal I bl.a. turkarna, som | Skulle de få betalt för det. Det blo- or etalade goda Pengar för det. Det! det skulle hundturken ha och leva SR ågs . även, att hedningar, som på. på de fick blod skulle frimu- . drack 5 å nendan i stället” : : fen kristen mä js ka Kristen, blev Så var dot er " id bössa arlogen. or eteana Värle; Carl Martin Berell Göteborg br of de och . vh Göteborg, har ; daga Er kastade ut hundturken och as? "> I ok Med titeln "Frimurar;- några lumpor över, så att den in:é en utfö, a rdtarken”, I den lämnas] skulle synas. Men om det var nå- I mf mn ig redogörelse för folktron| gon människa eller något djur, det Uurarna och han. har under] kunde jag inte säga, .- la a mm a esor och på annat sätt samlat | - En gammal man i Gunnarp: h. É Or av berättelser om hur man| berättat: :.”De.. (frimurarna) var Q graven, från gamla personer från olika dé lar, av ". södra och västra Sverige, som bestyrker att folktron om fri- ”>rårna var vitt utbredd; utoocf. Boken om ”Frimurarna och hun turkon” är en välkorraen berättel-! se om en.-gammal folktro, Den ger st jen. god bild om förfädernas égen- domliga : IT ' bedömde - frimurarnäs . vert-. | Mycket förmögna, för den som gav et och : "everne, Att frimura. | Se) I frimurarnas tjänst skulle lik. |. 5 na. | 3 inte var goda i enkla männistors | Som sälja sej till dem på viss tid, Busschauffö . ER Mår som. dj, boken klara bovis|?eh när de åren var gångna, skul-| '.;." inte skämta .. örfna. Som alla vet så hade våca|le de dödas, och så sålde de blodet]. I 2 Vv örfäder ganska svårt att bilda sig| till hedni na. När hedni | Direktören för, busskalag, E uppfattning om den nyhet i loge- | drack det blodet, skulle de bli 4 äsendet, som frimurarna represen- | Som kristna människor”, ; rade, Känt är ju för : nutidens]: En person från AbHd skriv: alla" busschaufförer resp. kon-i e r Å luktöri ih förbjudi att vi . Människor att frimurarna en | allmän tro om frimurarna var, att tror - T 96 håll 1 dit dem atv vid samling — människor, som + på sitt. de: på; sina möten lämnade : -blod| FoPNing av hållplatserna använd: Sätt vill göra gott' och 'efter sina| från sig och att detta blod skickas | 'obulära och skämtsamma namn 2] Möjligheter hjälpa medmänniskor. t följande skall vi ge några. det till mycket högt [tkprov från Halland om 3 bur man idet var kristet blod.” sr ; len exportvara till Turkiet, Från nr (Morbynernas. gata) som . Ån 1946 berättade Ånna Karlsson] Vessige. berättas det ”att man trod- eu Aes maris" ( erdomshemmet i Åsa i Ölme. j de att frimurarna tög folk och slak- ” irursj. valla för författaren till boken föl-| fade. dem och skickade köttet fill ens" (Flruglens cv chirmhate fander "3-0 0 re | Indien De som ål kristet kött bley | ry 2le” (Den Hinds ort "Det var en he ed | frälsta.” Fa dt lea av eugle” (Den, blindes gata) . n erre, som tog med VA . I” Ison ”Ruée ides: politiciens”? (Politi- Sig en bonde upp i sin bostad på; På en del platser i landet trodde |rernas gata). Bussbolagets anställ- bed Våningen i ett hus i Göte. folk att frimurarna slaktade minstila : som - Upprepar. det. populära Porg." Hur går det nu med dej, sa fen människa om året, Särskilt feta skämtet under" sin. resp. tjänstgö- man da. ring skall omedalbart avskedas, han, när de var uppkomna, för nu|! kad SR on Toodu kommit till hundturken”:| Det var därför farligt för de feta Tloppade ner, Likadant vår det förjre, ty då kunde man inte veta hur I I. te ti å får på sR Marbo, han blev. också lockad' det kunde gå för vederbörande. En- |... CCaste tipsomgången får p stryktipset 17 vinnare med 12 rätt med onda'makter och om hur hun har under en lång följd av år darna' skällde och gormade när de-. bedrivits med 'ged ffamgång, ra3 husbonde som var frimurare, de fana Jortfarande skulle" as. : NN '0g grad Jantbrukarnas intres- : ör mord och|2att de som skrev in sig i frimurar- turligtvis den sad nda "denne smör >5e, Detta fick man ett gott be= - sig in i begravningsföljet och va vis'för på onsdagen, då Hals. kade över sitt offer under vägen til | lands SRB-distrikt, Tåglands- : y : :+ | föreningen och Seminförening- a soJ en inbjudit till en ”avelsdag” i Boken upptar ett stort antal citat Falkenbergs stadsteater. Fyra - "sakkunniga föredragshållare ta-' Jade om aktuella avelsfrågor på < nötboskapsavelns område) och i : anslutning därtill uts "livliga -diskussioner. ". = -. ; Sedan. husdjurskonsulenten Erik [L. Larsson, Falkenberg, hälsat väl kommen, : vidtog . som första pro- ;, |grampunkt SRB-distriktets årsmö nt te: med stadgeenliga" förhandlingar, . Sn i | Mötet ::.leddes av distriktets ordf., I Paris få godsägare Einar Svensson, Bjällbo, fa > tja | Halmstad. Han omvaldes till ordf. jäven för kommande år, medan lant. Paå-| brukare Ragnar Kristensson, Lun-="' 0 kan - sträng orde|NMagård, Köinge, utsågs till vice ordf. is -bar. utfärdat. en sträng order Dessa båda valdes också som full- mäktige. inom SRB-föreningen. Ökat samarbete mellan - ' avelsföreningarna > son -hallän fe ds tet och skall; utgå till.alla medlera- : | mar. Man hoppas kunna starta den ; | nya tidskriften från den 1 jan, 1958. | Avel. so KRT för djuruppfö . SRB-distriktets presidium, ordfö teraren: Erik L. Larsson, teatern. De fick under anden Einar Svensson var de första som beträdde podiet i Stads- ga sakkunniga. eftert: farenheter.-Inaveln' dch linjeaveln i årt : län» har. gett, betydligt, bättre In Gamla kor är idealet sz +;l Tea | n ” Blodgruppsbestäm inga des långt bort till andra länder, där| ället .för de oficiella gatunam | :rfter > a i frälsningssökande hedningar . köpte] ren, Under. ge senaste -månaderna | höll. SRB:s sekreterare, docent pris, därför att har det blivit allmänt bruk bland Nils Korkmarn, en orientering n 7 N VN för ar :».Jom aktuella föreningsfrågor.. Han Orr... bedömde frimurarnas verk- 1 Man trodde också att blodet var chaufförerna att utropa ”Rue der berörde i första hand det samarbe- samhet, .. .c — te ifråga om stamboksföring m. m., ta); "Rue de" PAbatiolr?” (Släkt sopgrongn me OR och Ayrsbir försäljningen av 'ayrshiretjurar på SRB:s avelsauktioner, och betona=- de att detta kan bidraga till en välbehövlig utvec! aveln, . . > Underhandlingar = pågår mellan de olika avels- och semin- 5 a -. -.. [föreningarna om startande av en frå slog bonden ut'ett fönster och |att komma i kontakt med frimura:| - Tipsutdelningen. .. |semensam tidskrift för alla organi- I | jsationerna på området. Den är av- sedd att på ett populärt sätt redo- in ett hus, Så kom en hundturk och | ligt folktron hade man bevis på att|35,920 "kr,' 895 med 11 rätt 682 kr |SÖr2 för nya rön inom avelsarbe- refö; fock app en lucka i golvet och stod | feta människor togs omhand av fri- lock 13,156 med 10 rätt 46 kr. och tittade ner genom den. Marbon | murarna och blev slaktade. -Köttet Siffertipset ger åt 5 vinnare med : » blev 'rädd och sprang ifrån allt han| sändas till hundturken, = :. >. 5 -rätt 7,308 kr och åt 159 med 4 ” hade haft med sig”, "> +. + |. Frimurarna var i regel rika, på. [rätt 14 kr, Ce oo a. Alfred Henriksson i Abild, född stod folk, och detta var givetvis ett] Pooltips: Pool I — odds 628, 2— i . 1866, båstod att frimurarna hade en mycket starkt bevis för att de sålde ]39, 3—89, 4—306 och 5—40, ont - : i fr ooh . NM DS kornas livslängd var mottot för ett föredrag Ljungstorp.: :Han' redogjordé bl. a, för en undersökning bland s. k. 50-tonskor o kor av, blandras ofta visat större hållbarhet och | livstid: ' än renrasiga kor, + "De svenska SRB-] d livslängd är endast c:a 8 'år, men på grund av de senaste årens rela- tivt höga slaktdjurspriser betyder kostammens ' rekrytering inte lika >-er som förr, Ur ren avelssynpunkt är det däremot be- tydelsefullt med långlivade kor,'och särskild hänsyn bör tagas till ris- kerna för nedärvning av rubbade könsfunktioner hos' både kor och stora utgift, tjurar, Talaren kom ocl met inavel, och här var han. gani ska hård i sin kritik, Detta. upp- ; |väckte emellertid" de. halländska husdjursmännen till kritik, och de POSTGIRO, 2019: hänvisade bl. a, till egna goda Lå Va ok >: ger goda avelstips . . j jen” halvtitnmes kaffepaus avelsdågen ; med sett före- drag av agronom Jah Rendel vid Lantbrukshögskolan,-Han redo- gjorde bli a; för den maderna blod- -'I gruppsbestämningen , inom «' hus- djursaveln; och visade yad denna kan betyda för avelsårbetet, . Den vetenskapliga - framställningen fick en viss. lokalprägel genom .att ta- laren redogjorde för, olika 'blodlin- jer inom de halländska jad av länets 'seminförening,' : . Blodgruppsbestämningen har ock- så betydelse" för den enskilde lant- bevisa en'kalvs härstamning, Gjor- da "undersökningar - har. visat att nära . 8. procent. av djuren i våra ven: representanterna för kontroll. | k Isförens, o ngar. ” | na föreföll chockerade, och det bli :/ nog mer ntbr ” fortsättningen kommer att begärs en -lantbrukare, som i blodprov på sina djur för att vara säker om deras rätta härstamning, - Korna på väg att dö ut - Dagens siste föredrägshållare var dr Artur Hansson, Wiad, och . han talade om "Moderna rationella avelsmetoder”, Talaren påpekade bl a. den ökade "Övergången till krgaturslösa jordbruk, Under den senaste 10-årsperioden har landets koantal minskat med omkring en halv miljon, och minskningen bes - räknas fortgå med samma fart även under det kommande decenniet, - - - Orsakerna = till kotröttheten är =. många —, brist på arbetskraft, för ”- lågt mjölkpris eller ökad lönsam. | het: inom » skogsbruket, . Talaren trodde dock att den största krea= turströttheten i vårt land finns på . Helgeandsholmen, . svs 4 :I framtiden måste man få'fram mera extrema' mjölkraser, och då' får man, pruta av på kornas köt. tighet. Rena köttraser har wisat'sig .. dåligt lönande ivårt land, men tala- mo ren trodde på en ökad parning av » [mjölkkor med köttrastjurar för att. män skall få fram bättre gödkalvar, De hittills anvärida köttraserna He- reford ' och ” Aberdeen Angus” har visserligen inte' varit så bra, men nu hoppas man Iå importera djur .. aven fransk göddjursras. - Avelsdagen i Falkenberg "hade | vv samlat bortåt: 200 deltagare, både ' från olika : d från ang änsande : bygder. Både fö- edra ” och ' diskussi gav 2 minga goda tips,'som' säkert bes tydligt flera lantbrukare haft nytta =. revolten i Ungern avled på onsda= > gerl.på ett parssjukhus;' Den av= lidne är > reportern-fotografen 1. Paris-Match Jean= Pierre Pedrazzini, «i hn SO - = BRACE"KELLY KAN” SOVA "LUGNT: > eka TN é LYXVILLA 0000 LLE INTE BENÅDAS! > Déåt land vars Jufstinna heter Crace Kelly är antagligen det l "mest loglydiga i världen. Hon behöver knappast låsa dörren ” om sig när kon går till sängs i palatset. I ett land utan arb löshet och där man inte behöver betala skatt är brottslighet meningslös. Någon enstaka gång trampar förstås också en - monegask lagen på tårna: Och vid dessa unika tillfällen glä- "> > der sig polisen åt att Monaco trots allt har ett fängelse. Det : är-en ren tillfällighet att så är fallet, Historien om kur -detia fängelse kom" till är bisarr och komisk. a : Fängelset är närmast en liten = Vad kan en fånge mer begära? villa i' Monte Carlo, Monacos : " Ändå fanns At en gång en. "huvudstad, med milsvid" utsikt — fånge som begärde mer, och det över den världsberömda medel-" var för hans skull gom fängel- > ;havsbukten. ”. Detta underbara ” set uppfördes, ett i kriminal- fängelse har tio celler, eller rät- historien säkerligen unikt för-' oå "tare sagt salonger, men där hållande. Villafängelset bygg. 3 uppbåller sig sällan fler än fyra - des 1876 för en man som hette " "fångar åt gången, Fi örmiddagen tå Sebastian Pilorette, som året i tillbringar -dessa ; avundsvärda — nan dömts för att ha mördat sir j med att städa i anstalten, däref- = hustru. Egentligen dömdes han ter serveras de en läcker lunch, = till döden, men i Monaco fanns "Efter att ha sovit: middag pro: och finns varken giljotin eller Ymenerar . de ett par timmar i bödel. | on tm ; es . > | fängelsers- Plöoeller” bar föns- Ncr tare trädgård. Alla "pet! et FRANSK BÖDEL Fan - "ter ut: mot det azurblå havet. PöRDYR coca 4 i - ,' . MH a | H v "Den" då "regerande ' fursten, MIA Charles II, hörde sig för hos os "den franska regeringen om 'det " gick att få låna en bödel och ef: ' . ter segslitna förhandlingar gick : fransmännen: slutligen” med på . att -utföra ”ayrättningen - för ; 46000 guldfrancs, som ' var . mycket, pengar på den tiden. «Men, det tyckte rättsväsendet i; Monaco var ett alldeles för högt " pris att betala för mordet på" Pilorettes hustru. .; Man vände ' "sig'därför till kungliga italiens-' : ka regeringen i Rom i stället, , "som åtog sig att avrätta Piloret- te för '12 000 guldfråncs. Men '' också det tyckte Monaco var för mycket. Skulle man klara den "summan var man tvungen att in« UR HARRPEEEN nätterna; hederligheten Jude «a > skatten? — och kräva varje mo 2. nerligen utbrega, sars De NN ve NA ls Ohh oa N (000 LIVSTIDSFÅNGE VI GCracé Kelly kan sövg lugnt öm : föra en speciell skatt — ”mord- ' Polisstationen i Monte Carlo gör ännu i dag ett stmåstadsidylliskt intryck. i : byst i ett gammalt kus medan den modernare bebyggelsen tornar. upp ständigheter..hade'”:' Charles TII inget annat:val än. att. "benåda 12 den. dödsdömde fången: Straf. så det skulle bli en dyrbar histo- ” ria. Fursten hade glömt bort att det inte fanns så mycket'som en ' & enkel arrestlokal i hela Mönaco. Att. ånyo dödsdöma en benåda fånge gick ju inte för.sig,.Så? man. hadé inget annat :att göra ” ' vet. Kring: villan! :anlades: en = fantastisk trädgård." för 'skulle "man no”en"gång ha, ett fängels se så 'var det lika bra att göra Trädgården "blev snärt ett. fe tillhåll — inte för fångar — det ter middagen tog Han sig sedan". gärna en promenad j Monte.. > Carlo och uppehöll sig för rex: . > ten av kvällen i Casinots spel: lar. Öm han vann, och d: hän ha gjort flitigt, kunde han "7 tillåta sig en'syperb måltid med Ne . tre sorters vin och -hundraårig : utan för förälskade par, ärmade, på bänkarna. dag kallar folket ans "De förälskades fängelse”... : '.. Efter dömen tillbringade Pi- > orette 20 år av sitt liv i fursten- ” lömet. Det första halvåret efter > han 'installerats i den flotta or få » .dömets, lyxigaste reslauranter. - Sent. på natten återvände. han; mässigt till” Men så köbstatert"”" Ull sit fina fängelse och låste " Je fursten att fångvaktarens lön cel "utgjorde en väl tung.belastning SE uppmanade honom -;, att Jäm Jandet. Men Pi hackdrag blev att de en:vac: kör Te slutade att skicka fåne vm n Pilorette svarade : med att varje dag punktligt till A frukost, Juned och in + oträffa I furstendö et; " han slog sig ned» I Ds Möre derade fram, den" mat ' gom staten. var tvungen. allaynd:. fögna en livatidsfång SS | Den är fortfarande in "sig runt om "CA mjak” på någon av; fursten: Pilorette protestes — - ;. Var han "inte .' de: energis 4” dömd till livstids fängelse? Han var en. ansvarskännande, med- borgare. och ämnade ordentligt ligen högtidligen, Pi" göra ifrån sig sitt straff! Han "0 1; fortsättningen .hevar' "stannade. ' > . ; boppades. man. att fången au. skulle passa på att rymma, ask: stt man: fick.ett. slut : på orglustiga historien: M orette bodde: lugnt. ICK PENSION AV STATEN Men slutligen veknade, bans hjärta. Efter. långvariga . för- handlingar: gick han med på att ästa ” lämna landet; men, bara på det villkoret att furstendömet till > försäkrade honom en årlig pen: - sion på 600 guldfranes så länge haa var i livet. Detta gick Mo- +. . naco med på. Pilorette blev fak« tigkt billigare. på det sättet, Och : ] ;h så blev Jilleputtlandet äntligen Kr "av med dn enda straffånge.. FLESTA-OCH BASTA. den Den sistnämnda uppgiften väckt en del protester, bl. a, från repres +. elar 'av Halland och ',
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.