Fredoxe LIN den" $ novämbar 1004: inl , tta « VS mn. inte spåra minsta tecken till, är i den stora staden. Alla som hastade förbi, och det var många; såg lika sura och nedslagna och Man kan väl inte säga att de elt och hållet saknade orsak. Det d "var ju oroligt ute i världen, 'och. q "det såg ut att bli ännu oroligare. Det "var: november, och regnet oc och för sig är ju sådana omstän- ” digheter just ingenting, som «.bi- , drar till att folk känner sig uppåt, i Men å andra :sidan var ju si- a + tuationen ; inte - alldeles höpplös, tan,' så kunde man ha glatt sig åt de effekter 'denaskapade:i gatu- skapade 'om: neonskyltar och ljus- » reklamer till en jättelik upplaga av ' Lustiga Huset på det Nk Sober ror | :Men propagandan fö Veckan hade . tydligen I just a när den, behövdes som. Dj Ingen log, inte, ens ”de som sam-- ” lades för att se. nästa föreställni På jättebion. De verkade som om . :; de skulle . övervara. ett tråk I sammanträde som de Vg na meg är "Småleé” en: smala!” Vänliga | veckan, men det" kunde ' , självupptagna ut som de brukar, -- "droppade ned 'på det där irriterat - « ihärdiga sättet som: 'är typiskt för . : den här årstiden' på västkusten. I . | Väre sig för: världen. ellet vädret. I I stället för att grina illa "över vän. . bilden, där de blanka gatstenarna .. « annan gjorde bällande od det var hans, tur. Sen. kom det ett 'par korta,.. ytterst” laddade repliker, därefter. en smäll och sedan' vad såm på boxarspråket kallas clinch, Vad som sedan följde var förvir- Jat; ty. tr hh kön Samlade sig i en "ät ring - '— Ja, nu Lär sa ” kar, för det ser inlo «i vi: skulle kunna få någon här, +: — Vi kan väl vänta tills vi har sett vem som Vinner'.,, He book = De menade att vi hade ji tama mit”till den stora staden för att DR KARLAR Sm R :. epdestlite' världsluft,; och när? vi| sriu trarnlade rakt in 1 äventyret; så skulle"-vi: väl inte! dra” oss: un; dans... Men det kunde inte gär- "ina bli något råkurr, ty interven- tiorien från hustrur, fästniör/vän-' ner: och anhöriga. blev:de istri-' dande för mycket, och taxichåuf-' fören . ”stuvade.: med ”- rutinerat lugn in det ena av partierna 'isttt' « åkdon och gav sig i väg, På val- platsen återställdes lugnet snabbt. . Inga kommentarer gjordes, ingen > "oordning förmärktes,” förbindlig- hetens tunna plasthinna "lade! sig åter "över irritation' och spända nerver, Men ingen smilade,> : + "Vi hade tröttnat på att vänta och . gick nedåt gatan där den våta aå- é falten återspeglade en växlande . rad av klara färgkaskader, och bi- lar susade förbi och' fotgängare av andra . "besökare, soni kade . Vagnar, till bussar" eller bitar? ' iej, det vat ingen risk! De "men, som inte "ögonblickligen lät . | . filmens" upplevelser" strykas bort verkligheten uté på gatan. Inte påverkas av gatufrafiken$ hetsiga rytm, utan' ställde sig helt lugnt . mitt på trottoaren för'att kolla-. tionera sina intryck, inte helt utan yviga viftningar” och” högljudda : hallänska ' uttryck "för tillfred- . : i ställelse med underhållningen, allt ! medan trafiken vällde förbi dem ! som vågor i en flod, Att jag plöts- i ligt dök upp ur mängden reagera- - : ge de inte särskilt 'påtagligt för. | IG Kön vid taxistationen var o-" ve AST lotanad ”och "trist 7 dugeregnet. ” Fojkarna och deras kusin lät det " "regna och kommenterade flodhäs- t fars vanor och jakt på "lejon, men : våra grannar i kör såg inte sär- "skilt inspirerade ut! =: fs jer Kanske de grubblade på Un- q - heller Jät de sig imponeras' eller : i | MR : ten, men vad det än kan ba varit så var det inte: Vänliga "Veckans - maningar. Trots deras uttråkade - yttre verkade de irriterade, och att '' den irritationen låg mycket tätt. s under ytan skulle vi snart få-se. ot När en ledig taxi körde "fram gjorde sig en av de väntande och PFamiljen i centrum”” av fil dr Helge Krislensson' är en 96-sidig' broschyr, vari'erinras om familjelivets” radikala 'omgestalt=« ning av bondesamhället, » De pro= blem detta: har medfört måste be- aktas och. lösas för att nå bästa möjliga harmoni i nutiden. =. Föreliggande arbete är skrivet i första” hand för folkbildningsorga- nisationernas + diskussioner av; ak " tuella familjefrågor,- där ämnen . förekommer om bl. a. familjen och " kvinnorna j förvärvslivet, befolk- ningsfrågan, 'skatte- och 'socialpoli- , tik; hemmet som fostrare, åldring- ” arnas 'f problert, familjen soch:bo-= stadspolitiken «; m. m.: LT:s förlag; fart en pre e flrttn Från Lindblad förlag 7; ? 1 3 1 Uppsdla föreligget äv "Anne Ohls2 son. PBjörndalen”, vars "handling ät förlagd "till ' Orsa finmmäårk "och händlar om en finsk. invandrarfas snilj, som tar isitt hem mitt inne I ildmarken.;Derag-kamp blev hård fi illvaron, men de. gav inte upp striden för sitt. nya hem. Författaren ; nydebuterar., hä; med en välskriven = realistisk ungdomt- Ib. 6:50 srecd ee bol Aa Wahlén sl Jildrar' "boken - ”Stortagg” en älgs-liv: äga ältar | r för ungdom om patyrens hem Sänder! ER retad. älgtjur kan. det " vara spännande siog att möta I jer «I rängen; om '"man”inte är” RR ”. med bättre vapen än 'vn hötjukh: Inb... gr sm va tugo.? , i suns'” ””Tinå "Toppen" - ; Marie Ham kar Töllövd brått. att 'rusa därifrån, till ”spår- . ur sinnet vid konfrontationen med " ern, eller Suez 'eller kvarskat- : ”knuffades. Konver en . rörde' sig fortfarande om nashörningar, och lejon, i någon mån uppblah- . dat med gissningar om' hur. det skulle ha gått ifall att de två far-' - bröderna så as hade” fått slå ifred. na > ” "Lite längre - ner i stan träffade vi på en taxichaufför som var en » välgörande kontrast till bråket omkring" oss, som var lugn och förekommande och skojade” med pojkarna mitt inne i den värsta trafikgröten. Han hade inte behov, av. Vänliga Veckan, ty det var tydligen hans natur att vara vän” lig jämt." A Men hur många av oss' är dc som har den lyckan? Vi behövde nog ta Vänliga Veckans råd ad notam och försöka vara så hygg- liga mot varandra vi kan, åt- '"minstone under. den tid som vetz, kan varar. Det är väl ingen stör re risk föratt det blir någon va: 4 na'Men kanske -skulle er veckas vänlighet ändå kunna lösa upp li- + te av den "spänning som vi åläg- ger oss, lossa på några. av ambi- tionens knutar. sö Så småle och smila en smula. Det kostar ingenting... - i std Berömda berättare om 'världsstäde lär ett urval av Erwin Lbiser Bå- "ken isgår i FTB:s'serie' Berömda :[berättare, Berättelserna fångar värlesstädernas.. sjudande liv och e är bland, de elva författarna. Novels lernas författare presenteras liksom Je städer, :som beröras, och AdoN Zall har utfört £om. | odödigt! + situation som Maj Olsen he . Goda kamrater; s Per och Uno är. bänkkamra- i fmåskolans första klass, ;'Per har varit ouppmärksam och för "denna' förseelse fått :tillsä-. gelsé' av lärarinnan att stå upp. I detsamma blir lärarinnan'kal- lad till samlingsrummet av nå- gon besökande, och när hon' om en. god stund kommer in "igen,' här Per satt sig och Uno står i Vånadr Lärarinnan frågar fö vånad; , rå 'baksidan | av Maj Olsens de- butroman "Call. mot norr (Saxon & und Dihdström, :"häft.' 8: 75, 1951): står det: ”Om jag inte dragit ned hjärn- ridån, när jag Jämnat mitt arbete på kvällen, och dragit upp der :för mina 'fantasifigurer, hade jag. aldrig orkat. igenom”, Senare, fem år: ef; | tet,' säger författarinnan: "en ny roman har jag börjat lite smått på, men det är som om det inte riktigt vill sig med den '—' än, Är det den som" kommeriatt säga ifrån att nu Maj Olsen får du äntligen välja. Ingen kan i längden hålla på att äta upp en kaka och ändå ha den' kyar”, Detta att :välja, när ett val-är. Alla som skriver ställes inför-valet, Låta bli att skriva kan inte Maj: Olsen, Hon har'sina fan-: tasifigurer. inom sig, och ide, lever sitt liv oberoende, av hennes. vilja, åa om hon vill'ga dem all sin tid; eller om hon vill ha. sina affärer vid sidan. omv Hon äger och sköter” två »storavmanufakt och a H "Kasthögar eller varp, som vi rit det "vanligaste namnet :i' våra bygder; "nämnde ? man; förr” ofta "i sämband med tron. på gengångare. Mördare, älvspillingar, eller genom olyckshändelse. omkomna: troddes ”gå igen” på platsen där de -omr kommit, För att skydda sig met, sådana gengångar kastade 'de flest; förbigående. i: gamla tider. en sten ellor en kvist .på dödsstället,; alltså inte' där liket blivit begravt. — vil- ket dock i undantagsfall kunde var! ra samma "plats. "to »Ide uppteckningar som skall åter” ges här, huvudsakligen efter Berg- strands .' Hallandssägner . och Vår bygd 1937, talas 'det i Halland om kasthögar på platser där någon bli- vit mördad '(Breared,: Enslöv, För- landa, Gällinge, :Källsjö, Lindome, Veddige, Vessige, Värö), kört eller tidit ihjäl sig (Frillesås, Idala, Knä- fed, Vallda, Veddige), blivit ihjäl- -konfektionsaffärev. 4.Norrland, Hon säger att! hor aldrig'skulle valt! af- ; färsyrket, « om "det inte: blivit så att "] hon ”éftér Tadéins död fått rer att ha hand om." :'Givetvås betyder dessa affärer en rehtiv iNträgghet; en. «trygghetf som .väl aldrig :diktandet "kan: -getden vwnga författäpinnap, Men' samtidigt är de-någat sor kräver bin tid. Med ;två-års mellanrum" har' Maj Ölsen, -gett ut sina tre romaner, Den nämn= dar debutromanen 1851, 1953 kom så .| Ekorrhjulet:(Saxamn och Lindströt): samt 1955 Det kallas kärlek < (Saxon & Lindström). ! Som vanligt i denna” serie uppe- håller jag mig med den bok jag tyckt bäst om, som givit mig per- sonligen mest -Det-blir i Maj Ol sens fall debutromanen 'Cell 'mot norr. Jag har själv suttit i fängelse gch: kände intensivt för den straff-' fånge” som i hennes bok ggnom. sitt fönster kommer i kontakt med söm nerskan Marie, en ensam kvinna "som, 'självuppgivet' ger sig åt sina|” drömmar.., Bägge | är på sitt' sätt ;| märkta av livet. Marie tvingas göra en'annan .ont, krymplingen Andreas bom älskar hehne. Eon vill det inte, «| raen vet-hela tiden att-det är ound- .|vikligt, I sin längtan efter mär gemenskap . vågar, hon, mer i flesta skylla våga — och hon brätt. Det är just i denna korr att ge. Hon har en vidsyht] förbluffar, ; hon engagerar! starkt att man 'måste tals till de, problem hon lägge Utan , "tvekan sär det! allvaret hos henne som man fastnar för. Också i sina två senaste böcker är det livs- viktiga problem” hon ' skriver "om, Hon har mycket att säga om -den själens ensamhet, söm spinner in vu om yr far fram rtämningen i resp. städer. Inb, 10:50, - . "Fa de me ro” är vers 'och prosa av Ernfrid Tjörs ne, den välkände skåneförfattaren. Tjörne har tidigare gjort sig upps skattad bland dem, son är, hemm i Frosta och Norra Fire sjademå] In liksom en del andra' dialekter-not och söder om ””landsvägente: Förlag Framtiden, 6 is vgOR”, Förl LER Stridsropels Julnummer . har utkommtt,' Det våckra omslagel har hämtat sitt motiv us dem klad. siska. konsten: medien. bild:av Lu- cas Cranach. (1472--1555)) av Jos «Ur det Intressanta” Innehållet kan nämnas betraktelser'av genöral Wil- fred Kitching :och kommendör Ro- bert:A: Hoggard, novelter:och: ber tnant. Al. fred J. ”Gilliara, Lars-Erik. Ling- ström, Ossler ; Sandel, Axel Ham- braus, ( Eric Peterson ”Wallö.-och sångaren och skalden Charles Wes- ley efter B. B. Fjärestrand, En 100- årig” svensle julskildring finher wi I tartikeln 'Vuléns:gemenskap',' Oscar Ternipg berättar om, eltt första möä- te pmed , Frälsningsgrm uy Simms ger asa en aktyell "skildring från" Indonesien under rubriken 4 |”Indaresien 1 brännpunkten”, : och major Thorsten Kjäll ger en armé. historisk återblick: "I fädrena spår! erättelsen om Uotterdotier, som växer upp äts 4 både vacker och stark liokar gå | Jäger följetonger' om evig ra uppvaktas av: «Kristian och får det tydligen bra,” sedan. hennes ar kommit hem från Amerika $, v ehoka bil och med fickorna fully eva cl Inb, b 75. Jad. En bok, tom säkert a fa tor- |. Bland :de' poetiska bidragen finner en julhymn med noter ”Lyss. till pe ovan från”, med, ord av Charles Wesley 'och musik av' Fes tix Mendelsohn, : Bror Belfrage: bl+ drager med en bildsvit benämnd: "grilla natt; heliga natt” «+: 4 + Jul-”Ropet” har en tilltalande ut 'styrsol och kostar endust 2 kronv Nils-Erit, Björeson,-en skildring -åv |" Jä'hö inte ka? tell > en och: hon har också vägar tjll den upplösning som må- ste vara nödvändig. Hennes stil är ren och klar, Hon är med andra ord ef författarinna som man" har rätt att vänta mycket av. osurina "Hon Far gckså 'ehzagerat sig I sin ygd öch skrivif ett'dramaåtiskt aa. som ska uppföras vid 'en kyrkoruin ' i" hennes 'hemsocken, Dessutom utlovar hon en”Uunigdofas- "Ibok "47 affärsmiljö (den' bör hon kunna , skriva!) ” "och" arbetar som tidigare nämnts på eh hy roman, hn Man har 'all anledning ” att fösta hennes” Sann i mina. "Ingvar, Wablén. ' också fått en bilt skryt. Per-. ugust I Mon; -= När min kärlng börjar skälla redit på mej, då tar jog &' dansär gammalvals mäna, för al te ge. -ståndskall ' t dansa gammalvals på en Sång, de on Titta, mamma, farbror ål har, M tångad: (Fjärås, Veddige),. frusit ihjäl . (Frillesås), ' rivits av vargar (Knäred), ihjälbiten av vildsvin (gg ring) eller själv tagit sitt liv (As ora I de flesta berättelserna säges. man ha kastat sten på dödsplatsen, men i några omtalas att man slängt pin- nar, där (Fjärås, Gunnarp, Gällin- ge): I ett par fall talas om ett rest kors (Idala, Knäred), eller både stenar och pinnar (Veddige, Gäl- linge). . sn » Varför har man "kastat? För att änte bli gastkramad (Frillesås, Ida- la, Veddige i Värö käges gast- gramad); för att inte bli antastad (Dagsås), för att hindra spökeri (Frillesås), som ett minne (Gällin- gå, Knäred, Veddige). ” Platsen " för” kasthögen här” Ter bår 'uppteckhingar från Idala kal- Fats Varpet; från Förlanda finns hamnet Varpagatan och från Fjärås pinnaröset. " va false | vas ör Dö! jevatten (eller tog av, det vattnet; skulle man kurni- na dölja sig, dvs. göra "sig osynlig. Folk som sedan färdades på den lilla rukade' kasta 'stenar på denna” — ett slags. offer.” (Lindome). > prästgård. :Han' hade" varit ute -om natten och var sömnig: och hade lagt | sig att sova ute i slåttermarken, Så rebrå honom, Då blev. drängen arg och slog av, huvet på: prästen med lien, och sen: 'sprang.han därifrån det 'värsta' han: orkade." Hade han kommit över gränsen till Mark; ha- de' han varit räddad. Men det kom folk efter "honom. 'och "tog "honom vid 'Struxsjö i Veddige och stena- de: honom där. På den platsen har folk kastat stenar. här de gått för- bi, för att det”s! ne, (Veddige) våldtagen 12-åring. vn Norr! 'om Gällinge hällar och ett par" "bösseskött väster om jordhögen på höger hand ' nära intill! vägen ligger en "stor Kallsten med' jord övertäckt och däröver ett litet stenö rös av mindre stenar. Härunder sä- ges en bondgumma ligga begraven, som blivit på detta sätt ihjälslagen (enligt: Bexell 1819); Sägnen är, att just här hava tvenne -bondgummor med sina bondmän: mött varandra, och då ingendera ville för den and- ra vika av vägen uppstod träta och slagsmål, som ej bättre avlopp. än att den ena av'dem blev mördad,i Omkring trenne bösskott längre norrut och icke" långt från den lilla bäcken ligger vid en genstig ett an- vid en liten mö, 12 år gammal, som vaktade får, blev av en förbigående åldt och kränkt, I Och nu till uppteck na: på moråplats, at ' "Bortom åkrarna i i i Eskhults by lig- ger slå och . ännu strålar de ursprungliga gatorna ut från byh, Där är Sjöga- fen scgh. .Mossagatan, och om Var- 1 "an berättas ännu, hur en man ir blev ihjälslagen och huru det På « atsen växte upp en offerhög, en'stlor stenhög.' Varpagatån låg is borta vid gränsen i utmarken, I — Vi hogsyr det inte så mycket ni, men de gamle har sagt, att man +91 platsen, (Förlanda) 3 är som var gjort en gärning spökade alltid, ' och” det sades, att såvida inte, den .mördade kom, åt vigd jord så spökade han lika länge som. han annars skulle ha Jevat. I Vitabergsherren ! mördades ' för många hundra år sen uppå Bratte- lid i Egnareds skog, För att han in- te skulle gå igen kastade sen väga- folk "en sten på platsen, så att tilll” sist blev där ett stort rös, Det Järf. finnas till än £ dag.. (Källsjöj. ' Det var en landvetterbo — alltså |" svensk — som tyckte att gränsen gick för långt in på deras område. Den borde i stället gå längre åt sö- er på "Lindome. och Danmarks marker, Han tog fig då för att sätta ett nylt gränsmärke, och detta gjor-= de han'på så sätt, att han, på en stor ' sten ristade in två hjul Det ena hann' karlen emellertid aldrig få färdigt, ty en man från Lindome fick se hans tilltag och sköt ihjöl honom på fläcken. , "Sedan släpade han landvetterbon till ett tjärn i närheten och kastade honom där för att dölja sitt offer. «ila kasta en sten, när man gick varvid hon livet tillsatte; (Gällinge) " På nir 2 i Värö Backa. fanns 'ett rös, som folk kastade stenar i,när de gick förbi, När jag var barn, tog jag alltid en knöl, när jag skulle gå förbi, och kastade i röset. Det var för att man kunde bli sjuk annars. inte ge dem (de döda) något. De skulle ha som till en vård, det var liksom ett offer; Man kunde bliji kastakramad på en sådan plats. Där hade la hänt, ett mord. (Värö) + ' När vi "planterade skog omkr el; gamla 'Förlandavägen. 7 Där ligger en stor stenhög, varenda en som gick |, förbi kastade en sten där. Det var för att'det skulle- vara lyckligt att kasta och för att inte 'anden skulle göra dem något, Sen de byggde den hyå "vägen 1905," går folk inte på den gamla vägen, så att sedan .dess har det 'inte blivit kastat något” på den högen; (GöNinge). sate "Det har "omtalats, att Breåreds första ”kyrkklocka haft en ovanligt |” stark klang:, Mästaren, 'som : skulle gjuta klockan, hade skickat sin ge-. säll i förväg .till platsen för att göra de nödiga förberedelsérna 'för gjut- ningen, Men när "gesällen gjort si- na förberedelser, så tyckte han; att han kunde göra det "övriga också; och så åtog han sig att' även gjuta klockan 'samt att hänga upp den. Men han gjorde det förbehållet, att det inte finge ringas i den, förrän han ' hade: kommit. tre) mil. ifrån kyrkan, ; > , t Gesällen' tog. rundligt av:den 2 Folket kallade sedan detta tjärn och da metallen, . varav kyrkklockorna Döljevann): och trodde, att om man |." fm förbi gränsstenen, Djursten, |” « Det var "en. dräng” på Frillesås - kom kyrkoherden ”och' började fö-'|! "fär Adolf van att ha' det.” Det är en nat litet rös av mindre stenar var-. Det skulle inte vara hälsosamt att |- önskar; Det viktigaste är naturligtvis att "man; söker |" hålla av sin svärdotter — det är ju inte säkert Att sympatin är spontan — och att man också visar det, In- te minst-genom: att låta den: unga frun vara litet i fred i sitt hem, ger, nom att låta henne själv .experi- mentera och göra erfarenheter, Att svärmodern — även 'i. bästa välme- ning — ideligen kommer med kritik och. påpekanden skapar aldrig öm- sesidig sympati; +" Inte heller blir "glad > om £ svä n oavbrutet. talar om att ”så och så sak hon 'kan berätta först om svär- dottern: vill;'ha sådana. upplysnin- gar för att få maken att'trivas. Att på: ett diskret sätt vara till, hands är en konst; liksom att känna" "på sig ägen. Ska" man” bo kortare eller: lä gre tid hos en son och svärdotter'är det viktigt att man inte fordrar att hela tiden få vara tillsammans med de unga och visar sig. förolämpad om : de "lämnar en .ensam ”ibland,: Därför är>det klokt av. en" svärmor” att skaffa: ig så många egna intressen som; möjligt, föreningsliv; studier, någon: hobby, väd som" helst,: som. ger hennes liv | : Folket : har. berikats 3 med” ännu ' en, XKvinnors- yttre renlighet. komzs. 7 mer av en inre.Deras sinne och - : fantasi hava en' snygghet, nätthet "och drdentlighet, som ' sällan tr? fas hos män, utan: att de äro pe- danter, > Fessel t en otrogen” kvinnaj kvinnor tvärtom, 7 Männen ' fordra” av kvinnorna dygder, men göra allt för att upp= Jnuntra” deras" fel far I0hög- klassiga flerfärgsreproduktioner' äv Su” Isaac. Grliinewald, vilkens betydelse N för” svensk "konst är 'odiskutabely: + Utan ” hans insats i vårt konstliv | ”Tskulle "detta" ännu tett' Sig 'mindré | färgrikt. Till en - början” ställde sig - ' den svenska publiken frågande till" hans dock-snabbt moghade : korst, ' vilken dock "under "en relativt! kort ” tid vahn förståelse" och accepteras des såsom den konstnärliga produk=" tion den var, : . Planscherna i "denna Happ” visar : Grinewald som stafflimålare med - oljefärgen som uttrycksmedel; Men mångsidig, som har: var, ingick även teckningar, « akvareller, gouacher, grafik och monumentmåleri i haris produktion; Han blev redan! tidigt ” även- vår mest uppmärksamrhade t scendekoratör," även 'om han 'själv” dock' i: stafflimåleriet + såg det. vä sentligaste ”uttrycksrmedl konstnär. -:i bn + Isuac : Grinewalds tavlor är: ens" fest för ögat, vilket han själv av-" sett, Han gav sig aldrig in på djup- sinniga teorier och sökte inte: skära lagrar 'som författare av 'salvelse fulla taveltitlar. .Hans konstverk var icke annat än gnad som ögonfi nad: fattbara för-öj har alla konstvänner, som icke äro i tillfälle att: förvärva nu svåråt- komliga original,'dock i tillfälle att för endast 13: 75. förvärva ett tiotak --. flerfärgsreproduktioner format 340X245 mm, monterade på" lösa ärk 'och med förklarande text un der varje bild, dessutom'i-.samma. format; titelblad och sex sidor txt. rhening och innehåll utän "att hon I övni ständigt" behöver vara” tillsammans fil. Li med h svärd: ä å + Svar till ”Helst landet”. tar ättet - att . skaffa” inackordering -— jag utgår från att vederbörande an betala för sig '— är. nåturligt- vis -att annonsera i denna 'tidning,' eventuellt även i någon göteborgs- och stockhölmstidning. Studera ock så annonsérnaå, det förekommer gan- rka en fjärdingsväg därifrån,' när" de, började: att Tinga med : klockan; - Nu - händer det så olyckligt för gesällen,' att han äver i'samma stund mötte mästaren; söm ämnade sig” till Breared "att. gjuta klockan, och denrie' begrep strax, att gesällen redan undangjort gjätnin- mig, skall jag ta livet 'av' digt" + 1 Och" han slog ”ihj platsen. Detta mord på gesällen hän-, de vid Skällåsahult, "som ligger vid, landsvägen mot | Tönnersjö. Där! mordet:: skedde; i brukades efteråt, att förbipasserande kastade” ensten på mördplatsen; Och till följe: där av uppstod med tiden ett stört ste. rös, som, ligger där är kring: 1920, (Breared)' Enligt ; en - annan : uppteck skall man ha kastat på denna ännu "kring sekelskiftet,” "Röse 120,2 proc, av. samtliga” bilar, Spel "du tagit” brödet från lt ska ofta att det erbjuds. inackorde- AN mödeller.” Siffrorna. är för bilarnå 143 "prog." "och för motorcyklarna digare, Ford, Opel och Chevrolet är 7 de "mest dominerande bland dessa . äldre: modeller. a Vid fjolårets slut manlagt 636.543 personbil: 695 jeepar), 110.043 lastbilar. (därav' 2.875 jedpar), 8.309 " bussar; 131:600. och 292.328 mol rcyklar. ” Vad, fabrikate med resp. 15 och 14,8 proc, av, satts" tiga bilar, Därefter följer Volkswa- Zen. med 10 och Opel med 92 proc, - Sist i raden kommer "märket Tri- - umph, av, Nå ka d il : li landet, ån Volvo såmt 40 proc. från Sca- jar Vabis,” Bland | lastbilarna Volvo det mest £ramträdande mär- främsta platsen. med 23 prog. av ',” . samtliga, - Därefter. följer Monark — + hringar finner spännande, TR DE FLESTA OCH B ÄSTA "ORTSNYHETERNA” F INNER" NIT L SE HOLMS TI ve BAN 4 [ | | | | | | [ [ i” ES Fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.