N Yvererv N , tids. människor sedan länge varit bjuda. dem slaveri”, . er ; i , Guds Fri” natur” intrycket av nöd. i "honom skrika vid värskifte. (Torpa) ; Simone Weil Ber i Sitt I program för ett. nytt. samhälle: ”Det finns tusentals tecken som visar att vår utsvultna” på lydnad, . Men detta har man "begagnat sig 'av för att "Därmed har hon sagt att sann lydnad. är motsatsen till "slaveri, Sann lydnad och. sann frihet: ur nämligen två sidor av samma sak. Här rör" vi vid. den moderna ci- vilisationens : " ömtåligaste frågor, TH har. liksom ' endast hittat obalanserade: . -ytterli, éten den själsvåldiga friheten et ena sidan, frihet från alla band — och på. den andra: blind underkastel- se,” diktätureng' "samhällsform, Och Hur den s fälsväldiga -friheten slår ver. i motsats -det- zhar bland andra "Dostojeskij visat. oss sina böcker, siåa "Det" finns '& "slag a är den i tminstone tre olika ydnad, Materiens lydnad första naturen, ' säger' vi, ”Iyder” orubbliga lagar. Det andra slaget ! lydnäd" är slavens” "lydnad under sin "herre; Den" -tredje for- men är" den. fria. mä so fa oa naturen g genomandad av lagar. gamla upphörde aldrig att på- M det ' var. därifrån ” intryc- et av skönhet kom, Det fullkom- liga konstverket liknar naturen däri, att det liksom inte kan vara På annat sätt; det har ett upphöjt drag av” självklarhet, det vill ' just säga: inre nödvändighet. ör |! Vad nu skillnaden beträffar mel- lan vårt” förhållände till naturen och till andra människor, kan den ytterligare” "belysas 'genom att 'visa på de två slag av olyckor som kan drabba oss. Det enaa är t, ex. föl- jande: Ett träd. i skogen knäcks iv en stormil och jag råkar stå i vägen för det och träffas av det — Det andra slaget av olycka- vi- sar följande," I mitt arbete är jag beroende av min överordnades vil- ja, som är rätt. så godtycklig, En dag råkar jag i Onåd: jag drabbas av en av hans många nycker, Jag drabbas av orättvisa; Vilken olycka är värst? "Vilken är svårast att komma över? Vil ken har djupast kränkt mig? Slum- pen att jag råkade stå i vägen för det fallande trädet? Eller det ound- 1. nad av: lagar vilka: hon med fritt samtycke har. "valt att. lyda,” Varför är det en sådan befrielse |: ibland att. få. komma -ut i .”Guds fria natur”;som vi säger? . Vad be- tyder, ordet ”fri” där? Förmodligen detta: fri, från människor... Att stå . ansikte ; mot. ansikte med stjärn- himlen. en vinternatt, med. solupp- gången . en sommarmorgon, med den ' första - blåsippan en marsdg, med det 'väldiga' havet 'en -septem- bermorg >; det befriande i detta är känslan Av oberoende Att.bero av en” "främmande vilja är altid ett slags' slaveri, :om inte förhål- " landet är fullkomligt fritt. Det--är inte blott” slaven :'som är beroende av :sin "he 2. Slavägaren är. också beroende > många inre” ”betydel- nades” Ställning — "en; känsla av makt," ofta : stegrad.: med -en. dosis tyrånai, om "ock upplyst”. eller " förkläda form: den.” grymma till: Wöbindsingar helt andra har jag. inför det är — havets rörelser, ”stjärnor. nas gång, ”s ä blommor och fruktsä ittndn, an lavaströmmar | rinner ned: över 'de- ras stad. De. som d: naturkatastrof måste ömka sitt öde. Men de: sförbannar? det -inte,,.de: är vikliga att jag stod i vägen för”en annan människas godtycke? ”; 5 " Trädet kunde inte falla” på annat sätt. Därför "kunde det inte krän- ka mig, Jag måste och kan accep- tera den olyckan — möjligen be- klaga att jag inte hade snabbare ben. att" komma "undan "med." Men också benen lydde lagar, och jag sprang så fort. jag kunde, När jaa kommer hem: från - sjukhuset -har jag 'ett' handicap för livet kanske. Det kan' nog gräma mig. Men jag är inte 'drabbad - ' mitt innersta. Mitt .värde' som människa ä är oför- kränkt. ” u Sot ” Min: chef återigen lydde inga åndra , lagar i sitt förhållande till mig än sitt eget godtycke; sitt hu mör, sin tillfälliga känslonycck.. En :] dag - j Drabbad ..., av ..orättvisa, :Detta'. att jag "måste underkasta mig en män- niskas beslut, vars makt och myn- dighet inte "var, genomlyst av lag, av laglighet -— detta träffade än- da ner' i grunden av mitt männi- skovärde, : Det Hiknade - en ”mar: dröm, : - Vil se” dessa "två världar av olycka i en "drastiskt förstorad vis sion, "kan: vi, först tänka på ide människor som springer i-panik ur. sina hem, därför att'glödande bbas av denna . Portisekreterare Gon ick ett b Alla vägar går” - till Hambärg "Det kan väl inte förnekas, 3 att; Hamburg är den tyska stad bom] ligger skandinaverma närmast; e blott geografiskt utan även ill ; Kal | . il "Fortsatt kallt väder med mesta- dels måttlig nederbörd förutser It, måttlig nederbörd | förutses till den 15 dec. | rige, I förhållande till normalvär- ? det kan kylan sålunda väntas bli. .. + kynne. Otaliga är de kar, som en eller flera gånger, varit i Ham- burg, det må nu vara på affärs- resa, på nöjesresa, för att' roa "sig en kväll eller för att se på den'sz berömda = zoologiska trädgården, som de senaste åren betydligt. be- rikat sitt djurbestånd. Just i det grå novemberdiset och fram. till jul äger en stor folkfest rum i Hamburg, som blivit vida den v sin långtidsprognos för tiden in- till den 15 december, = '- Sej: ar Ens förutser fr årstiden taget hela Europa och särskilt in- om ett område, som sträcker sig Ttrån' Frankrike i nordostlig rikt- ning över södra och mellersta Sve- 2. NEDERBÖRD INTILL 15 DEC. berömd långt bortom Tyskl: gränser, nämligen | Dom”, "På en stor festplats - -”Hellgen- geistfeld” öppnade ”domen” sina gammalt marknadsliv "ända fram till den 16 december, sd 2 f återvände från förhandlingarna i Moskva." samlades på. stationerna där tåget gjorde han traditionsenligt på bröd och salt vi gonsin och bjöd på ett karnevals- tåg genast i starten, Bakom här- de när ha Stora . människomassor Uppehåll. På bilden bjuds id en polsk station. -I på vita skimlar, såg man stora öl. Husen” är förstörda, men deras människovärde oförstört, : Men hur: var det för de tusen- menderades fram på ett led mot den cigarrettrökande SA-kommen- danten, som stod där småpratande åt. höger, med "handen, ' ibland ' åt vänster, — åt höger betydde död, åt . vänster betydde liv., Tusentals människors '. liv beroende av en endas” fullkomligt ' godtyckliga vil- En slav 'kan ha 'en "mycket mild herre." En" medborgare kan. leva. i ett samhälle ; med, goda” men yt- terst stränga lagar och seder. Vil- ken: är" lyckligast? Vems männi- skovärde "kan bäst” hållas intakt och. .okränkt?. INte s I Placerar 7 vi nu in” essa ex pel coch.. resonemang på” vår: tuell; .samhällssituatiori, . så. ser : vi snart; i”, vad mån, vi kan vara mer slavar än: fria, a struktur. där min lydnad och soc lidaritet ; liknar" slavens till” "hans herre, "Eller också kan det ha en ordning; som” ger: möjlighet för flertalet medborgare” att fritt 'sani- tycka" "till denna ordning." Alltså möjlighet til en verklig ”och upp- riktig. médborgarlydnad, därför vatt är a laglighet”, och själva står under” en för.” "alla" gemensåm "högsta värde: instans. ' Har, "vårt :. demokratiska < samh He en" sådan? Och. har det tals avklädda människor som kom-| | med en' kollega och ibland viftade =” erskt musikkapell och karusellhäs- på Heiligengeistfest finns allt, vad ett 'jättetivoli kan bjuda på, allt att fördärva magen på "från stekt, kyckling och grillad korv, till de "| härlig julgotterna av alla slag och allt att friska -upp humöret med. Hur vore det med en tur på Eu- ropas största" transportabla alpbas na — "eller Cortinabanan genom en Ibyrint av undérbara isgrottor, Om det känns litet kallt efter en sådan tur kan vi fortsätta. med Jaguar- banan genom; "Hamburger s portar med salutskott den; 17 no-|> vember och " där pågår. ett äxtal. 2 I år är folkfesten större än 'nå- li older i historiska dräkter, som red s fat på vagnar liliputanare; en berg. |. och ' dalbana i miniatyr, 'ett ”baj-F ten i egen hög person, som är syim- |: i bolen för årets stora folkfest, Ute|l-: INGET > Co Matttig]' > Cirknopp ij mest fr NY Cay SN ädande i Svealand och Götaland. » Nederbördsöverskott förutses för stora delar av södra Europa lik« sö som för: Finland och nordligaste | Sverige, England och sydöstra Nor. et ge faller däremot inom ett om- råde med, förutsedd knapphet på nederbörd. Detta framgår närmar av 'vidstående kartbilder, , a a TEMPERATUR INTILL 15 , DEC: Over Inormat Under Prognosen förutser under normål och mell Sverige. Ned medeltemperabir, särskilt Den amerikanska långtidsprog., rat . $äsdra beräk hit riklig & Sn! va nosen är ingen föl i van- lig mening. utan en på bästa till- gängliga indikationer grundad upp= skattning , av genomsnittlig tempe-] är orinadeP yänorperioden, ivä derleken kan £ n. endäst de dag. liga” der ekörepporterna Jämn besked, : befolkade med vilda "djur;- Vatten-|. -orgel. fattas naturligtvis inte hel. ic] ler, och här får man t..0. m. köra => fmotorfordon om söndagarna, näm- ligen på scooters och småbilar.och en ' påkörning + kostar: inga! böter, Antiröd resning 1: norra "Vietm hn PARIS! (TT-Reuter); Ett ”antikommunistiskt resnings- försök Vinh-distriktet 'i,..norra Vieiman, 320 km. söder: om Hånoi, har enligt flyktingar som anlänt till Paris från Saigon slagits, ned' av nordvi rkor. Enligt: flyktingarna hade revolt- försöket inletts 'av lokala trupper ler! Man' kan även köra back: med dem, så nog blir det skoj allt Otaliga” är "attraktionerna för cfdlt "barnen med marionetteater och "cirkus Liliput, lustiga, huset, sel d finurliga slag... ar För "de vuxna "som fått. npg. av ”domen”.. bjuder Hamburg så ; :myer, ket annat av intresse,' BL.-a, är.ju Hamburg den '- stad, .: som - kanske återuppbyggts i bb takt. Det Ingen ' hastighetsbegränsning ; -hel- skyl Affärerna lämnar ingenting 'öv-] tigt att jönska i fråga om elegans och + uppfinningsrikedöm 5 tning, östpromenad, många roli- ga kabaréer, och teatrar lockar, för varför alltid. Sankt' Pauli, när.'det finns så oändligt mycket annat" äv intressé: att 'roa: sig med.” i " Svenska» kolonin är mycket "aktiv | i' Harhburg och" Sveriges ” . Beneral- konsul Ekblad, är 'ständigt' mån om att” stärka” de” goda förbindelserna mellan: Sverige och "bangestadén. Ka In. - som med stöd av: civilbefolkningen,', är. åter. Tysklands: största" import- och: expörteéntrum,' År 1955 tj ex. terade tyska handelsflottan v största "delen har, sitt KP Fambure,' 49: miljonerston” varor. Över en: miljon ; personer "besökte gamla bansestaden å år 1955 och is så fall frikopplat den ifrån och retoriken," så att denna”. ä dagliga livet?" 4 rad obinamnsskäner” knutna: till 'stenar, kullar och "berg; Nksom till en del dämmar och 'sjöar. Först någrä "berättelser om ' stenar: Ett stört klippblock ute i havet . men ' helt" hära "stranden ' har 'man sedan länge kallat Käringasten, ef- tersom kvinnfolk där brukat ha sitt " badställe? (Harplinge.) . Här "borta -är en 'sten de 1 Smörgåsasten. Det ' kom ' en liten pojk 'uppifrån Mark: och gick. oci och | ' bad om. Han håde fått en, kyrka ligger gårdarna Höghult uppe på '€h betydlig' ås, :I något av'de talrika bergen där, sannolikt Fröa- berg,' såsom en, meddelare. bestämt uppgav; bodde jättar i gamla tider. Så blev folket kristet, och kyrkan i Fagered - byggdes. Jättarna kunde inte trivas med den nya gudstron, och särskilt, hade de. svårt att för- raga .. de : : vigda kyrkklockornas 'gon,' då Klocklju- och hade satt sej på den stenen för aft äta sin smörgås, men då kom en och sköt honom. Där hade de hört Bockastensbygget > hör till Pers- torp. Det utgör en utmark' till denna by: Bockastensbygget har fått sitt namn av det stora stenblocket" Boc- kasten, | som Jigger « där. . Om Böckasten” berättas er sägen; att en jätte kastade stenblockat mot Ysby kyrka; Jätten bodde på Hal landsås.. Klangen från kyrkklockan i Ysby oroade jätten i hög grad. Till slöt” kunde "han inte längre hålla tillbaka sin ilska, Han tog ett väl? digt « stenblock på Hallandsås och kastade: detta med högsta fart mot kyrkan:: Stenen . träffade inte sitt mål utan:föll ned i nuvarande Boc- Just där:stenen föll bygget. ned gick.ett. par, bockar på hete, stenblocket. .dessa "dödades -av 3 Därav. sat detta fått. sitt” namn. ringasten: NE från Fridhems- sh färdas frö landsvägen norr om' "Fagered, märker man kanz ke, sedan: man passerat, Fare, t Hu ansenligt "glyttblock, anten (3. "alldeles invid” vänstra vägkan Kalén? 1925).7 bredvid m n sm vägen finns en 22 Ella med ovser ligt friskt och. klart vatten. ren ter Kärlngakälla.. Den har ty ri och har in- fått namn efter ET räditionen om ÖA man ' Bergs » järnvägs i | gick stenen itu. Den ena halvan föll den-strömmade ut över nejden, grep jättekäringen i Fröaberg ett väldigt stenblock ' och - slungade det mot kyrkan för 'att krossa den. Men dels siktade" hon lite illa, ' och dels. var hon ändå för kort i rocken, så jätte- käring hon var; så.att stenen föll ned vid Fare; och kyrkan stod oska- dad. (Fagered) "= > ? När kyrkan i Tvååker blivit fär- dig, och det började ringa i kyrk- klockorna, kunde -trollen. inte tåla detta utan försökte förstöra kyrkan. En gång gick trollet i Höråsen, Ha- ge; upp. på högsta platsen på berget, kallad ”Höråsa Pjuck”. Han band sitt ”hoseband"' om en stor ,sten och skulle slunga den mot kyrkan, men bandet brast,: och stenen for bakåt.' Den ligger ännu "kvar -ett stycke ' nerom berget; och kallas Store sten.. 7. at + Folk har haft sina funderingar om stenen och kommit. till den slutsat- sen, att stenar på dei tiden inte varit så. hårda som nu; ty. man kan se märken efter jättens fingrar sarnt en rand efter där hosebandet varit fäst kring stenen, : :. " En annan gång skulle jätten g göra om försöket”att'slå ner kyrkan, men även 'den gången misslyckades. han. Just som jätten kastat stenen bör- jade det ringa i kyrkan, och då ner på en plats nordväst om kyrkan och "har givit namn åt ett ställe, Stenens. Andra halvan forvända ner till havsstranden i Galtabäck. Den kallas för Klövstenen.. (Tvåäker) s jand, inskription: Danska igen översten Christian. Barnekow offra- de här sitt liv för sin konungs rädd= ning "den 24. febr. 1612.” :. Folktraditionen förklarar inskri tionen sålunda,' att när danskarna förlorat slaget 'på Kjöleryd, slog de till reträtt, förföljda av svenskarna. Den danske konungen Christian IV höll då på att bli deras fånge, Hans kärr i "Frägnareds gärde, och hans öde "syntes beseglat, Överste Barne- kow lämnade emellertid siri häst till konungen och flydde ett stycke men då han inte orkade längre, satte han sig på en sten och yttrade: ty — Jag lämnar konungen min häst, fienden mitt liv och Gud min själ. På stenen; ' "där han föll, synes några rödaktiga strimmor samt fläc- kar av vanlig röd mossa, vilket dock av "folket sagts varå'”den ? trogne Barnekows blod”. : Enligt ' en" annan version skulle både" konungen och Barnekow ha suttit på hästryggen, Då Barnekow förstod, att hästen inte skulle hinna undan med båda, "hoppade han av hästen, klev upp på stenen, där han sedan 'i två timmar stred mot'sven- skarnå,' innan han stupade, ' Ytterligare en annan version be- rättar, att det inte skulle vara ovan- nämnda "sten som använts av över- ste Barnekow vid dennes sista strid, utan en helt annari i trakten. Denna sten finns' emellertid "inte? kvär' på sin Ursprunliga plats; men värt den tagit vägen vet man inte, Stenbloc- ket" med ovannämnda inskrift kal. lås' emellertid för Barnekowstenen. (Skällinge) - "Det var en gång. en jätte Sölve och hans gumma Dövra som bodde i Hallandsås. De levde länge i lugn öch ro, tills 'de en dag fick höra en kyrkklocka .:: ringa. Det var från Veinge. Klockklang var det värsta jätten "visste, ” Han "tog en rejäl stenklump och kastade den i rikt- ning mot kyrkan. . . Men. den väldiga stenen delade sig i två innan den nådde Veinge. nämnd : befälhavare - för. de" väpnade ordningsstyrkorna i häst” håde nämligen fastnat i ett. | Dövra sten. Den. är väl bortåt. 10 -Inade” . Brännvinsringen på" kuller- första ärldskeiget! 'som'"» frivillig och menig: soldat i. ett 'kanaden- siskt ingenjörsregemente,' "Efter kri- get skickades unge: Burns till of- ficersskolan; senare till "militärakar CHEFSBYTE I NATÖ. Atlantpakt- styrkornas nye överbefälhavare. i Europa, der amerikanske gener: Lund, kunde. konstatera, att 'en= bart : under sommarhalvåret ; tre- dubbelt: så: många. svenskar besö- telker Hamburg som det bor' i Lund, Ar:1955 var .det 97.000 under som- marhalvåret. alltid välkomna. FN. Naykornk Kommendani l fördångste 5 på dehna post, ”denske generalen Benneke; . måste avgå på| grund. av israeliska proteste Burns | Sörstod dock att skaffa sig” ”auk= toritet "” hos «- 'alla' parter” i denna olycksaliga tvist och. övertyga dem om; FN-stabens opartiska och: ade- & Förälskade "Alsters / stränder inbju-. att | inte "tala om S:t Pauli, Men reda. på rätta sammanhanget. Han Och "svenskarna är H ÖSTERSUND” (mm) ' En. bror, och en, syster.; fom oc ; träffades första gången I mogen oc "ålder .och' då inte: visste att de :”I | "var ' syskon kommer att Åtalas” för "otukt av landsfogden 4 "Jämtlands län, en ' De hade: uppfostras 1: olika fl miljer' och inte vetat om barandra.. Det uppstod ett djupt tycke' mellan dem, Först efter en tid fick brodern fortsatte dock förhållandet med sys. tern, och det dröjde ytterligarb' e tid: innan hon ' fick reda på al att de - var syskon. | ör fund om syskonskapet' fortsatte 'de sitt förhållande, Det är därför som fndstögden nu skall åtala dem ” £ lantbrukaren Emil Nilsson. at Te En granne. "observerade at? det, st stude brann i Nilssons "fastighet, men då. innen. kom dit kunde han inte ta" sig inpå grund av den kraftiga 'el-' den, som inom kort övertänt huset, Han fick då gå till en annan granne" för att larma brandkåren, som dock tu lade tier för alla rä intressen. -Israeler och "araber har| ofta skällt på 'general Burns in- för'..sina:' egna resp." folk. Ändå medger'-alla att han:'städse' hand- ; lat med takt; fairness och på grund inte kunde göra, något för att. räd=« da, huset, Vid en undersökning ges + nare påträffades Nilsson sittande så :' gott som förkolnad inne i en öppen Å rökstock, till vilken ledde en dörr, - sea , Orsaken. till-att den gamle satt sig demin. "Han blev cerare under 1920-talets''slut. Un: der andra världskriget komsnende- rades E, L. M Bums n kanaden- sisk ' pansardivision; ? och. övertog :senare "kommandot. över . Känadas första expeditionskår som deltog". i fälttåget i Italien och den :alli ra- de invasionen” i Normandiet: : Under 1930-talet "var E ä Burns kanske den ende, ”kanaden- siske officer som häftigt kritisera- de 'de demokratiska staternas brist- fälliga"- beredskap , mot. fascistiska och nazistiska diktatorer. Han.var emellertid . inte bara ”politiserande general, han såg klart då det gäll- de, . militära ”, och- organisatoriska brister. Burns var på grund av sin öppenhet inte: alls omtyckt av sina överordnade, Han måste vänta länge innan. han fick : kommandoställ ning, .. motsvarande - hans" militä och organisatoriska begåvning. re "krigets. utbrott ' måste [Burns -år efter : år syssla med ' skrivbords= ifter som inte till talade. honom, Generalen klagade ofta för sina vänner, meh förgäves. "Under 'de senaste: två' och ”ett halvt åren var Burns stabschef för FN:s övervakningskommission! Jerusalem, I denna sk kom len Lauris Norstad (ovan) tillträd- de på måndagen sin post efter. ge- neral A; Gruenther. General Nor- stad är. av norsk-svensk härkomst. hög. Förr . brukade Arollste- m,. lång" och man också kalla den £ nen, " : Men brukar säga att sDövra sten vänder 'sig var gång den känner lukten av nybakat bröd”, Stenen kunde ju. aldrig känna. lukt, och därför kunde den heller inte vända sig, Dövra sten ligger i Skogsgård. (Veinge. )y': Vid : Stamsjörn i Stamnared är Killeröset. Där skall en vaktepojke ha blivit ihjälkittlad. Han "skrattade, tills han dog. Där skulle var och en kasta ' en sten, när han gick förbi där första” gången. Ingen behövde kasta + "mer än en gång ir sitt liv. Innan "Varbergs törg 193840" lä- des om med +tuktad 'sten och ordna- des i avsatser samt försågs med' de nuvarande" trädpl i na, tro- stenstorgets mitt. Det bestod av en rund ”-plantering av rosor, i vars mitt en hög lyktstolpe. dominerade. Enligt en version skulle Bränn- ”- av Burns kan tåligt vänta om det .be- blir.-arg, - ja, till helig vrede, då han märker att man försöker snärja honor i' politiska intriger, St på lediga stunder spelar gene- ral. Burns piano, Hans 'vänner för säkrar att han är en musiker av' M. första” klass, att ' han” lätt kunde försörja ” sin "familj som .konsert- skriver "vers som Generalens ”hästminne” är legen dariskt bland medarbetarna, - ng aldrig upphör att med förvå konstatera att general Burns kän- ner, till > detaljer, : siffror personer och deras bakgrund så snart sådant behövs, Vänrier- och kamrater kal- lar honom för ”Tommy” fastän han - inte har: namnet: bland sina. tre. förnamn, Tommy: är en fram-'. stående. anekdotberättare,” Under 7 intensiva förhandlingar:' lättar ge- neral Burns upp: spänningen med: träffande historier, Då skrattar bå- de vänner. och fiender, Underhand- larna kan fortsätta i en 'uppluck= rad atmosfär. Kanadensaren Burns är -just.den man, som behövs på ä den utsatta posten som befälha- vare över EN styrkorna vid Suez vinsringen ha fått sitt namn äv, att det ”på den tiden” fanns sal runt omkring platsen;' där törstiga själar för en billig penning kunde tillhandla ' sig brännvin ' supvis. Verkliga förhållandet är emellertid det, att blomstergruppens tillkomst d| håns lighet och tålamod, men också hans ibland hetsiga tempera- ment, till rätta, Burns känner ära- berna' och israelerna, han har satt sig in i Främre orientens inveck- lade politiska 'och militära pro- . Bet ls JAG som tyklade . " hands och då sjön ligger rätt av- som försökte bispringa den mnöd-'' ställde -- hamnat där har inte kunnat utrönag,' men .. det är inte otroligt att Nilsson tagit fel på dörr, Intill finns nämligen en dörr som ledde ut på gården, Ni Nils: son var ogift." Isen brast "Mopedist" i drunknade : z8-årige hemmansäg. Torsten Williamsson, Torsered, Hilla= ' red, drunknade i sjön Såkern I Hillared på lördagseftermidda- "gen. . Se ett Den förolyckade skulle med mo- +; ped åka rakt. över sjön från Tor= . " sered till Sågviken för att spela bandy med några kamrater. Han . "passerade därvid över ett förrädiskt strömdrag cirka 15 meter från land, som där den tunna isen, brast under ho=" nom, Williamssons rop på hjälp - hör- des .av 'kamraterna, som gjorde djärva försök att komma den nöd». ställde till "undsättning!" Man hade . : emellertid inte nägra redskap till r sides tog det en god . stund innan man kunde få hjälp till platsen! Under tiden hade flera' av dem i vattnet. När Rem na Sep rå me : s - Raddel Jaset m de högal' - ör genting att göran en har sitt den ”Barnekowstenen Den ena biten föll ner i Rad avt ti sta blem som ingen annan av ? höga uta n lyse > hjälp slutligen a mln de ha de vi är, | denna. 7 är slungad till del "Väster om Kjölaryd. vid gården |Skogaby. Där ligger den än i dag iden, som år 1883 på h d AA net Det har ofta” ET mn sj ba i därav, att "den nu ligger, av en Frägnareds 'gärde finns ett stort och heter Sölve sten, Den andra bi- medel ör ändamål abe 108 mc Burns el a I Jerusa. : kats”båts ta sig uppe i-cirka mi no. i plats, där Det t hände "ts f lands- I ten gick en aning för högt över [medel för ändamålet. (Varberg. sagts al ns miss e ln äv a lt SN Dr i block, ett stenkast från lands gi täcks te upp N i | i aga Jä mens a ryningstider 1 Läge Vikslätt -Bkälling5, mel för- Veinge. Fyrka. Denna sten heter. .. Fredrik Dabb-. lem var det ota | ammas vPP | SS on der: kriste - . . - a sen gr : . . ; 2 : : a > « - dessa trakter: - s | : : Ls nn s | nd av : So - - : or 2 Li H - : : or Ls sn r + ; il a : . in es | . - : FRIA : N : . . : : . . . s a oo, H a | d Va I . 3 i ot 3 i x å i ” : ns AA allan Orre A ALS ANAA AAA SA ANAMMA FARA A | j - om råskerorrdonkatnretrtgindr bat - —- ÅN - SD on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.