vereev yv TrrevrevrFreeryv veevrvrv TT. fra RE i k 4 i AN Ne se TAR - sekeeeser- yrvefvvvveverrereyvyve PRADA ATRRNANRAAG Pr LAH HOLMS TIDNING | : frvea värt Peter er vvs Ne MARKARYDS- BYGDEN: ATT KÖPA NY ROCK TILL JUL — EN . JUNEX ATTACHÉ : Det är au tll helgens alla många tillfällen Ni behöver e en: korrekt rock och en sådan får Ni i Attaché — en rock” som ger mycket kvalitet för litet pengar. Attaché är D- deklarerad (en extra garanti). Ni kan välja den i två model-' ler (raglan eller paletot) 'v. i två fina grå färgtoner. Attaché : finns nu i stort urval hos OLSONS — men vi i kan inte per. rantera hur Jänge! . . . ” Kronor socssrsos rör : : YNGVE OLSON, Markaryd. reh Tjdnings Ickalredakti : Markaryd, Villagatan Redaktör: Sven B. Jönsson; Fel 10150 ' : — - — ör något ” år sedari var det - 7 SS meningen att "postkontoret i |. NI HAR MYCKET VÄL RAD - 2, > ||Markaryd "skulle upphöra och tor för tredje gången. 3 Markaryds : postkontor " Föreläsningsförening , Måndagen den 2 dec. kl. 20 före- läser karyd &å Markaryds ' Folkhögskola över Ett kåseri om takt och ton”..” Markaryds : rektor "Gunnar Orrling, Mar- Emnet'-”Människors möte, — Vi ru damkapgor. (6 Fougstedte, marks, . , En 100- tal: DAMKAPPOR Ex. "Mörkgrå flauschvclor« I » kappa 89 kr, YNGVE OLSON | MARKARYD. :- tb sta från une Hette- imo; Rapps; Selecta; 3 ejonmärket. Da har svalt, (se dessa fabiikers : ; annonser.) : Ext oibjadande. till Priser Ander 100 kr.” "Samma med perslanotte 105 kr. | : ; Tel, 10068 VN, enin; yds Förelä: har på måndag: sin sista före- läsning. På grund av familjeskäl kommer inte den aviserade före- läsaren utan i stället blir det rek- tor, Gunnor Orrling, som.kommer att föreläsa" över ämnet ”Männi- skörs möte — Ett kåseri" om takt och ton”, z "FRIA: ORD. Laholms kyrklig ga missionskret anordnar sin" sedvanliga ”julför- säljning 'i Folkskolans måltidslo- kal - onsdagen . den 5 december 1956. Behållningen tillfaller Sven- ska 'kyrkans ' misslon,” Svenska storia. Markaryd var - gränsort | utrustade: med” sålédes"- mycket. tio : Markaryd >, blev kyrkans -sjömansvård, .. Svenska H Löraelsmisstonen, svärd, Göteborgs Mö stor hot delse när regel: stadsmission samt: Lapplands unden . postbefordran an ungdom; oo. - | ordnades - .mellan Stockholm och > Genom ' gåvor. inköp. på | utlandet som Å detta fall i hu- försäljningen, lämnar ' Du : Ditt vudsak : gällde Hamburg |. och stöd till dessa viktiga grenar av vår kyrkas arbete, .”. ' Gåvor av olika slag mottägas med... tacksamhet .: i Laholms prästgård. Laholm den 23 no . 108 SR För Laholms kyrkliga. misalona- "i krel som ; - gränsort, Markaryd vid "gamla gränsen. ' Röävneslövs $LU-avdeln : ar haft tävling i nutidsoriente- ring. i samband med, Janadsmötet, u . Tävlingen. hölls. och | rättats i hade samlat inte "mindre än 19 del-. tagare, De bästa resultaten blev: D Kyrkofollmäktige : LIVRÄDDNINGENS / A ocH 0: Tore Sj » Ålstorp, 05,5 po- äng, 2). Börje Patricksson, Perstorp! 0 ” Olle" Jönsson; Edenberga ST el; i ev lig ersättning. jerna; och i: Tag: ed vett” föremål, som ökar dsytän''en planka el- fredagen den 4 dec. kl. 19, räder 1 köpt | I Oräföranden: LOKALA ANNONSER logs 1 ger bäst resultat i LT . Tläng din arm med hågot före- .ler en: gren, Kryp eller. åla fram i närheten av vaken, För- » mål, vars ena ände kan räckas NER eller kastas till den nödställde, Svenska Tivräddningssällskapet. tor som, vi ägnar: några rader.'; därvid ersättas ' med en postex- ta pedition, Ortens befolkning slog emellertid i vakt om postkonto- ret och" ”protestskrivelser ingick på löpande band till Kungl. Ge- nerälpoststyrelsen. "Detta torde säkerligen ha varit en ”bidragan- . de orsak" till att "Markaryd fick behålla” postkontoret och i dag den. I dec.-1956 är det jämnt 50 > år sedan Markaryd fick postkon- har varit med om att skriva posthi- "Redan" på den. tiden då möt Danmark," "utväxlades brev ' och budsändningar i Markaryd. Det- ta 'var fallet redan innan någon ordnad i postgång kommit till stånd. Dessa postbud "reste”i kö- nungéns! ärende :och var "därför att vilket. berättigade till fri skjuts och :gästning hos allmogen, Un- der Gustav II Adolfs regerings: år! blev: 'Postgången utbyggd. Statsrådet Axel Oxenstierna var Äntresserad av en ändamålsenlig postorganisa- en 'ort Danmark. På så sätt fick Mar- karyd landets andra postkontor efter Kungl. Huvudstaden; Se- . dan” ortén förlorat: sin betydelse upphörde post- kontoret. och ' postmästaren för- | flyttades:till Halmstad. Man vet emellertid att. under tiden' april 1677—december 1678 .” förestod IM. > Hylthén postförvaltningen i "och, på "andra ' orter I Genom; "ett : Kungl: brev av den 28 december 1861 bestämdes | +, att det postkontor som 1855 in-|- Vittsjö skulle" flyttas till... Markaryd,» därest lämplig bostad kunde" erhållas mot skä- I detta: Kungl] ; brev framhölls bl. a, att postlin- Jönköping-—-Hälsingborg . Halmstad—Kristianstad | " korsades, i Markaryd och därför vär det skäl att ha ett postkon-|. tor på den platsen.: Detta Post: kontor var med.i närmare 13 år |: och .tindrogs den 30 sept, 1874. Ett nytt ' "postkontor öppnades den 1/12:1906" och det är tillbli- velsen ' av detta. tredje postkons: " Nuvarande : ” mästaren ' Kan Axel". > tillträdde". =. postmästar- : 2. befattningen ' i Markaryd. Postmästare '.. - Den förste'/ "Karl Axel”. ". postmästaren "> var länsman- Boström "> nen; tullaren: och 1636 : och till". sin död "1643, ”Brodde i mellertid ' redan 16818 blev' '., postmästare [sd börgmästare, nt il han ' innehade : till sin. död." : En styvson. till .Brodde Jacobsson : Hilletann vid > namn .. Gabriel i: etar var sedan "postmästare. 1657. "då han :. dens. gången : tjänstgjorde Carl Axe Esselius i nä ning, vid nuvarande, post- ; kontoret; ar föl jande postmästare rarit i tjänst: "Axel : Hult. (1906—1913),; Robert Olin' (1913—1918), Enoch Svedberg (1918—1926)), Gustaf Aven + | Sundevall: ' (1926—1929),": Boström, som den 1 juli in- nevarande år är" den 16:de '' postmästaren ”uppbördsmannen' Broddé Jacobsson som blev postmästare Markaryd”, hade e- "uppdrag förmedla regeringens brev. vid s'n död efterträddes-han av sonen Jacob Broddeson 'som vår i postmästare under: åren" 1644— 1646, Sistnämnda året förflytta- des, han till Halmstad. där han innehade en särskild" post för... armén -och dess korrespon- Han. lär senare ha varit postmästare ytterligare 1 gång i samband "mel": krigshandlingar och : därvid. :var han placerad i Markaryd: När sedan Markaryd |; 1861" fick” postkontor; för andra här: som] postmästare” Werner ,Werin. och d ord-' Yan postkontor: fyller. 504 år: i dag. -. har anor sedan 1600- talet Richard André (1935-1938), Jo- han .. "August > Mattsson (1938— 1941), Olof- Malte Jörstad (1941 » Fritz 'Wiege. (1944— " |l947), Sture. Sundberg" (1947— Karl Axel" Bokström —L1944), 1956); (1956—) ' ett - flertal Traryd, . Inga-Britt : N Svensson. ett: tredje distrikt: finns. "Nuvarande" postmästaren. :om- talar ”vid tidningens förfrågan att postkontoret i Markaryd har utvecklats” kraftigt under de si- sta 15 åren och i många fall har verksamheten flerdubblats.- Un- der. Markaryds postkontor. finns postanstalter — från norr och till "Skånes Utvecklingen på postkonto- ret i Markaryd belyses lätt med lite statistik 'o. därvid har- vi endast "tagit med," siffrorna Han har, bot; för. släktet som som gäller själ- självt , inte äger något boteme- va postkontoret del.” en och således inte Han föreskriver oss fyra' häl- de underlydan- Förste Postexpeditörde > poststatio- ” nerna: Sedan ”1941här antalet inbetalningskort till postgiro" ö- kats från 14.00 till 35.000: Själva omsättningen i kronor räknat har under samma tid ökat från 8 milj. kr. till 20 milj. kr. och frimärks- försäljningen som 1941" var uppe i. en. omsättning ' av ' omkring 31.500 ki: har ökat. till 79.000 kr. " Från postkontoret i Markaryd utgår "tre: lantbrevbäringslinjer och köpingen är indelad i' två utbärningsdistrikt och planer. på I” Markaryds” köpings "vapen återfinns: :posthornen som sym- boliserar ortens postala betydelse ;|i gången tid. Man: får dock inte drömma sig kvar. i:det förflutna När , vi tänder det första ad-| ventljuset i höstmörkret drar vi in genom portalen till ett nytt kyrkoår. |: É « Hur - skall detta år. bu?” "Har ska det gå för oss alla mer "eller mindre skraltiga och anermiska kristna . under krigsfruktans stjärnor. 7 Vår | entré > : genom kyrkoårs- porten ' vore ganska hopplös om det inte stode'en trygg man vid ingången och mötte oss med or- den: -”Herrens ande är över mig, ty han har-smort mig. Han har: sänt "mig till att förkunna glädjeris budskap ' för de” fatti- ga, till att predika frihet för 'de fångna," och syn för de blinda, ja, till att giva de förtryckta fri- het, och till att predika ett nå- dens år från Herren”. Den mannen som kan tala ett sådant utomordentligt 'makt- å dventets Herre, Jesus soregler, för våra själar: Frisk '; luft : på : Sions höjder. Motion” i: daglig vandring fram till körset och i helig omsorg >ch aktivitet för bröderna. Diet ur de friska förråden. Stärkande medicin ur. böckernas bok och i gudstjänstens hägn. 7 " Försam- lingsgemenskap. : : Är du och jag "redo att följa ordinationerna? S " Glöm. inte .de fängslande or- den från "Mästarens första dikan i Nasarets synagoga: ”Alla hade" sina ögon fästa på n än. som: i gången tid, '-.” : löser: ur vanmakt,'ur synd -:öck' - SADBATSTANKAR Av domprost Ni Is, "Bolander, Lund. | I fast förtröstan måste vi fäs- ta. våra ögon på honom, som kommer med ett nådens år från Hérren, och bekänna: "Vill. du så kan du göra mig frisk”; Her- re, . jag 'kan' existera uta dig men , inte "leva utan din kraft dag för dag. NEIL EEE - En”; känd svensk Författare” höll , ett . föredrag i vilket han ställde den berättigade frågan: Hur: skall det 'gå med Pinne- berg? : Hur skall den stackars misslyckade 7 . moderna ' sPinne- berg kunna räddas? Hans svar löd: genom att bli ideell. alltså att om; människorna” tog sig själva i kragen och en vac- ker. dag onådens år 1956 be- stämde. $s'g- för 'att'bli. ideella skulle ' världen möjligen kunna « Det > är sant att: förso- ningen, Guds nåd i Kristus, in- te är en säng att sova sig till. frälsningen "i, men det är lika sätta sig själv på” inrättning”... Det 4 seglivade historien om” or 'självfrälsni g. mism, . en. "rosenkindad ; över-daggstänkta-berg”... mism men slutar. regelrätt + i:en livstrött. och - tjur'g ”dagen- jef- ter”-pessimism. - : allena ger. mening, mål och = märg. (åt: våra vällovliga kulturella den! byckt. har”, som .honom "allena; kan" vi fästa .våra blickar! Vi en ; klippgrund att. stå. på inte är vi själva, våra .: himmelsfärdsförsök: TArvid Nyberg (1928-1935), Karl| i (TT); De flesta "alkoholister är de ingen som" helst synd om. : De” lider inte ett skvatt och önskar” ingenting högre i än att få hålla i » På och . supa i: ostörd "ro. De som slutar att supa är sådana M : som "erkänner "att 'nu har det gått för långt, och den katego- : rin har i regel förmågan att : med ingen eller ringa hj p ta. ir en: polisman, Sture” Hå- såmma sätt. . ' sad DAMERNAS : Köksväxter s som, tål 3 snö och kyla m växtplatsen inte är för sank och sur och inte sär- sklit frostlänt eller blåsig, kan en hel del köksväxter stå kvar ute, En del vintern ige- nom, andra: til framemot jul Qrönkål kan stå frisk" och frön vintern igenom direkt 1 anddrlvorna, Är växtplatsen mycket utsatt kan den skyd- das med granris eller läskär- mar (packlådslock o. dyl, Rosenkål (brysselkål) kan också stå ute I snön utan vi- dare, om den växer I skyddat läga. | (jordslås) til bättre skyddad. Plats. Man tar då upp plantor- na med jordklump, bladar av dem utom, i- "toppen, och pla- cerar lagom tätt med jord ö ver rötterna. hönsnät kan man spänna om, som skydd mot kaniner och harar, Annärs flyttas den Ett gammalt Jordärtskockor får stå kvar utan andra åtgärder än att marken täcks med löv, torrt gräs, tång eller dyl Pepparrot behandlas Få Dagens goda nä Spruckna ägg kan kokas utan att innehållet rinner ur, om man slår litet ät- tika I vattnet. in M I Måndagens rätters LUNCH: Sparrisgratin. . MIDDAG: Stekta fiskfiléer 'Saftsoppa. a > VItkål kan lagras oto "lo Jul på torr plats. Läggs (med ” rötterna på) I ett par lager Påfe lens Nea marken; Täcks med 'torrt löv | och halm och överst ett lager + granris. - Blomkål och savoykål kan kortare tid förvaras Jordslag- ' > ' Stekta fiskfiléer Dela törskfiléer i mindre” ”bi-. tar och. gnid in dem med salt och låt dem ligga 4 timme. Da I kallbänk, som täcks. Panera sedan fisken med upp- Seller och Purjolök rot- » Vispat ägg och finsiktat rive- och bladtoppas samt sätts bröd och "stek den guldbrun. ej för blöt, jord eller sand i Skär 2 inlagda rödbetor i små Xkallbänk, som täcks, tärningar och fräs dem i rik- a ligt med margarin. Lägg upp . o . fisken på ett serveringsfat och Det var en gång ” häll rödbetstärningarna över. en tågresenär som sa till sin Lite hackad kapris är också medpassagerare: gott till. MN Id — Tänk vad bekvämligt all- el | ting blivit på senare år, Nu— " finns det ju till och med stick- L kontakter i järnvägsvagnar- na, så man kan raka sig elekt- riskt på tåget. -— Men det går väl bara på raksträckorna, sa den andre, Han var från Göteborg. sn " sn 1 msk smör el. marg. Beredning: Använda färsk ' sparris kokas den först. Smörj " ett eldfast fat och lägg i spar- risen, som skurits i 2-3 em långa bitar. Fräs smör och mjöl, späd med mjölk och spad och låt såsen koka 5— 10 min. Låt såsen svalna till- sätt äggulorna och vispa kraf- tigt några minuter. Häll så- > Sen Över sparrisen. Strö över skorpmjöl och riven ost och klicka smöret över. Gratinera Sparrisgratin (6 pers) ”10—15 färska sparri vatten, salt "sstjälkar eller 1 Stor burk fin ki Onserverad 2 msk smör el. m 8 dl spad och £räddmjölk ägggulor ÅS vitpeppar i .varm ugn ungefär 10—15 14 msk skorpmjöl min. ' 3 Insk riven ost toes vard, som skriver så i Tidskrift för ”nykterhetsnä Det" är den kategorin, fortsätter. .hany;' som säll- skapet Länkarna ägnar -sig åt och gjort så stort nummer av” att: del. trott sig > befogade att méd stora later och dito ord utdöma all annan nykterhetsvård: : såsom "varande o0- duglig: Hur de lyckats med den arbetsskygga: och Psykopatbetonä- de sortens alkoholister talar de inte som. Sällskapet. Länkarna fyller. en uppgift, men de 'skall inte förhäva sig och tro sig sitta inne med det ofelbara receptet i "fråga "om, be- handlingen av. alla" slags alkoholis- ter. Det är nämligen skillnad på alkoholister och alkoholister. De är inte stöpta i samma form även om de har en- gemensam - : nämnare: brännvinstörsten,.. "Vad som behövs är r först och främst fler. alkoholistanstalter: .De fyller trots allt en stor uppgift. Al- koholism är i tegel inte -en- värre sjukdom är att den drabbade blir tämligen bra efter en tids avgift- ning, Den största uppgiften fyller anstalterna emellertid genom att bereda hustru och barn en tids väl- behövlig ”semester” Från hugg och slag av'en försupen 'familjefader. Det kallar jag för humanitet och aktiv nykterhetspolitik. - I samma nummer av tidskriften anser f. landshövding Gustaf An- dersson, Rasjön, att de engagerade Parterna först och främst bör sluta upp med att tala ringaktande- om varandra och därmed fördärva den goodwill som nykterhetsvården nu framförallt behöver. Den n hetsvården": med : . anstultsväsendet, läkarna" med sjukhusen, och länkrö. diga” aktorer relsen är "alla. nödvä; i hjälparbetet.” ökningstenden: : det: till! polisens känn m: komna antalet. brott intill”1 "oktober. har "man satt vänta nytt: brottslighets-" rekord: i år; Men så är. också fän- gelserna överfyllda och bristen på platser där är 'skriande. Nu. före= ligger uppgifter” för årets tredje kvattal,- : vilka upplyser, att inte ' mindre jän 65,200 brott under kvar- galet kommit till polisens "känne- dom mot” 58,590 "under ”ahdra 'och 46,495 "under årets första kvartal. ' Med en brottslighet av ungefär sam- ma" omfattning under. innevarande kvartal skulle årets brottslighets- kurva stiga till omkring en kvarts miljon brott under 1956, I fjol stan- nade det vid ej fullt 220,000 och år 1954 vid 195,000. : . Den dominerande bröttsgruppen är stöld, rån och egenmäktigt för- farande med inte mindre än 50,408 brottsfall mot 42,670 under andra och 31,900 under första kvartalet. De. i: denna grupp ingående till- greppen av bilar och motorcyklar nådde betydligt högre siffror än i fjol (8,409) Ich samma gäller om inbrottsstölderna (9,242). I övrigt är ' att inregistrera en kraftig ökning av antalet våldtäkter — 116 sådana an- ' mäldes, Däremot håller sig antalet förskingringar på samma nivå som tidigare, och ifråga om sedlighets- brotten är att notera minskning. Vad angår icke-strafflagsbrotten vi- rade medicinska riktningen borde kunna erkänna att läkarbehandling av alkoholmissbrukarna förslår en- dast till en del och att sådan be- handling aldrig kan göra anstalts- vården obehövlig. Och likadant med I: ' länkrörelsen. De tongivande i dessa kretsar bör vid det här laget vara på det klara med att rörelsen i frå- "ga inte ensam förmår ta hand om alla fall och former av alkoholmiss- bruk, utan att de samhälleliga vårdformerna har sin givna och sto- ta uppgift. En realistisk syn på den kalla verkligheten säger att alla in- stanser nu behövs för att göra det bästa möjliga i en ytterst svår ai, sar rattfyllerik fortsatt stark ökning — från 3,004 under tredje kvartalet i- fjol till 4,082 "samma kvartal i år, d. v. s. med inte min- dre än 36 proc. mk älleliga : nykter- | = Broti ligheten fortsätter att visa .: och: att. döma” av; : ici: stklubbens d Populära > » jultidning JULKVÄLLEN; som alla tycker om att. tt och "roligt att” sälja "JULKVÄLLEN. "Du får hög pro- > . vision som ger. .. Dej en stor slant till jul. Sänd in : Igen = redan ' il Jultidningsavdelningen, Pösbox 3267, mig omgående. Provblad vå TULKVÄLLE Stockbolm 3, Sand N och iegentvillkor. - Bostad: , "Postadress: mes bäst i- följer Ni dagligen Laholms Tidnin— .Den " gode: : mannen ' menade sant att ingen frälsés genom att. "förbättrings- yfta sig "själv i . ”Adventets Herie, han alleria, N är; HÅ anda och sanning ideal 1-" - och :ideella :strävan- Nm " | krampaktiga: ; prestationer, våra | fruktlösa, Adventkonungen; han. som är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.