TreTrre” Yrpy Tr Re re ECTVÄVY I VE VETT IE TTTT nya aAa vwervvyyvvv vrverrevveeryreftYVeFEYV vev Lå prvvevyrereyreyT vryvrevvver TY Måndagen den'3 d .« Redaktör: Sven B. MARKARYDS-BYGDEN: - Leholms Tidnings Iokalsedaktion: Markaryd, Villagatan + Jönsson. Tel. 10159 Råstorps IF Följande lotter utföll med vinst i varulotteriet: 441, 95, 679, 622, . 86, 613, 325.: Avhämtas hos Hil- ding Svantesson, Råstorp, senast ,1 febr. 1957. > cc oc Dagens ' värd hälsade välkom- men, läste en bibeltext och höll son ledde ett bibelstudium över Joh 4: 142, vilket gav anled- ning till ett långvarigt samtal. Värdfolket bjöd på kaffe. Kårens fred Karlsson, Fälleshult, delgav ds iryrkobrödrakår - nn Sammanträde hos hemmansägaren Folke Engqvist, Tannsjö, ' Flertalet bröder voro tillstädes, några med damer. Från Traryds 'kyrkobrödrakår deltog hemmansägaren” ' Hjalmar An- dereson, Bråna, som gäst. H görelse för verksamhetsåret. Det hållas I prästgården samt att da- merna skall inviteras till densam- Gustav Pettersson, Skararp,tac- kade 'värdfolket samt höll av- slutningen, eo fer t = Ungernhjälpen i Hinneryd RNE 240 inbringade 6000 kronor i Veg or i ; Offerviljan; för Ungerns lidan- de människor är stor överallt i bygderna.l För. " Hinheryds . del föreligger; nu" en sammanställ- ning. över, insamlingsregultatet hittills. Dét visade sig därvid, att på Röda korskretsens listor, .gom : handhafts av:12 personer, influtit .3,763. kronor, De av " skolbarnen," .:.omhänderhavda sparbössorna för Rädda Barnens . Ungernhjälp, har givit 715 kro- nor. Kollekterna, i Hinneryds kyrka till; Syenska Kyrkohjäl- ''pens Ungenrinsamling har in- bragt 701 kronor. Vid en jord- fästning härförleden lämnades. gåvor till Ungern. Därvid inflöt samlats 296 kronor och Vivljun” ga, syförening har anslagit 100 som allt har sålunda influtit 6,235 "kronor, vilket är. ett gott resultat, om man . besinnar,- att församlingen inte har 'stort mer än -1,400 invånare. +; Mn .. Familjenyheter Forte, från' sid. 2.7 2 BEGRAVNING coca .— " Under högtidliga former jordfästes på söndagen i kapelle på : Lahol 3 begra i lats stoftet efter f. strykerskan Pau- lina. Sjöberg/ Laholm, Kistan var i förväg placerad 1 kapellet, och cc Hishölt: Familjesamkväm =. så kommer att anordnas i Folkets hus, Hishult, på onsdag kväll; Det är SLKF-avdelningen, som är ar- rangör och borgar för att det blir en trevlig kväll: Programmet: upp tar bl, a. underhållning av Ålstorps- amatörerna, '. dans ” till > musik ":av ”Rune. och. Hasse”, . servering i etc, bön. Kyrkoherden Bengt Anders;|. sekreterare, hemmansägaren Al-|: rna : en, skriftlig redo-|. bestämdes att adventsfesten skall: ma. Ordföranden, hemmansägaren | stället, för "blommor. till graven - 660 kronor.” I Ekeryds; och Snällsbökes baptistkapell har in- |” kronor till Ungernhjälpen, ”Altl., besats; Klassiskt ren I linjerna är den här figursvängda dräkten. ” Jac- kan har långa slag med persian- låg knappställning och lå- ärställda stolpfickor.: Mate- är. fiskbensmönster ' kam- garnstweed i mycket hög: kvali- eta Ret Tornvalls. . tor Medli erna när, . gästerna, samlades spelade musikdir, Pålson ett preludium. hälsas välkomna. Se annonst: == - Akten inleddes med ps 42: 4—5, varpå : kyrkoadj. . Semborn hölll - griftetal och förrättade jordfäst-1. ningen. . Begravningsmässan; in- ramades av psalmerna 120: 1—3 och ' 588: 4-5" När kistan bars ut, spelade musikdir, Pålsson Så skön går morgonstjärnan fram av "Alb, Runbäck, : Vid graven läste kadj. Semborn en. bön, En vacker blomstergärd” hade äg: nats den bortgångnas minne, : U| . Gynna LT:s annonsörer i "HÅR NI NÅGOT ATT SÄLJA |; ÖNSKAR: NI. KÖPA. NÅGOT. od > vackrare än' någonsin. Kla: ändringar är: det inte.: och "framför allt i materi tweederna har "ofta en grövi sat på detta, "+ : Höstens färger är olika nya ser i blått, många blågröna ton färger, .: Dessutom förekomm mycket svart, =: tiklarna, ' Och finns "det "någ plagg som passar. oss nutidskvi nor bättre. Den äre praktiskt» vardags- och ' förmis plement till: dräkten; Höstens svenska mode ' är| .-siskt enkelt och rent i linjer. - na med er mjuk. kvinnlig .nyelsen ligger 1; detaljerna ”Tweeden har definitivt slagit igenom 'i höst, Den förekommer i en mängd variationer. Fiskbens- mönstrad i" svart 'och vitt eller pastell, diagonalmönstrad,»skur- duks- "och . gallertweed.' Kapp- struktur. Dessutom kan nämnas velour i höga kvaliteter, flausch och teddy. Teddyfoder förekom- mer ofta. Högre kvalitet. känne- tecknar överhuvud taget höstens kollektioner. Intresset för kvali- tetsplagg har ökat på senare år| ">: och fabrikanterna har också sat- och likaså beige. Mörk tallbarr, oliv, smaragd och mullvad är nya grått, ” bäver, " champinjon + och > Rocken är bland de större ar- tt. oömt. och dagsplagg och' ett . elegant : kom- Den: före ar re typisk. representant för höstens kommer; i, tre olika typer, dels rak; dels med mera vidd och dels n- | mera fantasibetonad, ve er ". Skinnbesatser förekommer i allt' större utsträckning både på dräkter och tonårsplagg. Bäver, nutria, persian, ofta i bruna ny- anser, samt naturligtvis billigare, ; |infärgade skinn; Bland dessa märks framför allt t l er En varm och skön ulster är idealplagget för köstpromenaden. En ster av kamelhårstyp. Iskurna fickor med dubbla stickade stolpar, Veni Vy > kraftig stickad krage och ärmuppslag. ; . - mode är denna dubbelknäppta ul- taljer är iskurna fickor med sne- da fickstolpar och höga sleifar. Kragarna är mjuka och ganska små där det inte förekommer skinngarneringar, " "Tvåradigt dominerar. Intresset för dekorativa knappar är stort. Knappar i buffelhorn,' rosenträ och läder ser man ofta; Mycket ot n- Höstens 'dräktjacka' är . kort. Till många dräkter finns rock i matchande kvalitet. En del dräk- ter har kjol med svag klock och veck. 'Sprund förekommer. ofta d- och likaså mycket veck.. Nya de- ' Värmande foder är en av hös- tens stora schlagers. Foder, i skinn, ,. teddy, , yllefoder i klara färger, ' vaddstickade sidenfoder I Den | idealiske ' kunden | « Ur . personaltidningen Rullan har vi. saxat nedanstående rader, , som är väl förtiänta att föras vi- dare... akten kunderna; Jag klagar egentligen inte över nånting. , Till exempel om jag går in i en herrekipering '- för att välja ut en ny kostym och får 'stå och vänta tills försäljar- . na slutat sin konférens, så bryr. "] jag mej inte om det, jag väntar... Och när slutligen ' en. av dem: kommer fram och frågar: Vad önskas? ... biir jag inte grinig. , vara hygglig mot folk.: : Det är likadant då jag går på och han säger att jag inte kan det, för där har servitrisén för mån- ingenting, jag sätter mig var som helst för att slippa" diskussion et- ler otrevligheter: ' När jag har. suttit och väntat i 20 minuter. på att en servitris ska uppenbara scj, och kanske eventuellt ge mej mat- sedeln, så säjer jag fortfarande villig gäst, jag står villigt ut. Och om maten är dålig eller, jag inte får det jag beställt, så säger fortfarande ingenting.: kör in på en servicestation.”D vill jag vanligen ha oljan; batté- riet: och kylvattnet kontrollerade — frivilligt.” Om "det inte görs. säjer jag ingenting, för som -jag H sa, jag tycker inte 'om att tjaäla. = .| Huvudsakliga anledningen till att jag kör in är för -att få bensin. "2 men jag väntar "och vill faktist - ha nåt mer' än bara bensin.” Fakt tum är att jag väntar mej den'd servicen som ligger i namnel'sé och foder av blankt satin. ARE SG Ruth. > vicestalion. -mummssn sc cc ej, jag klagar aldrig över då- Eg service, j2g argumenterar el- COPYRIGHT EUROPA-PRESS KUNDEN SOM ALDRIG KOM- MER TILLBAKA”, =. 00 2 och" 10 andra obligationer då: ett cbligationslag” upplöstes, . . ingenting. Jag är som sagt en 7 jag .: Jer kritiserar aldrig. Jag är bara ,; en trevlig kund. Meri jag ska tala . 'om vad jag är mer. - JAG ÄR: der, som var ensam innehavare av: obligationen, -Hon övertog" denna” ”Jag är' en av 'de där trevliga . . Jag gillar inte att bråka, jag vill. DN restaurant, och säger till hovmäs-. . taren: — Jag vill sitta därborta, - ga kunder just nu. Det gör mej . z :- Och det är samma sak om jag Marknadsberättelser. Jae upp: denna vecka, En fäst «och prisnoterindar meddelade gehom Sveriges Lan . ': bruksförbund, Stockholm; der 28/11 1956. Spannmål, +. co - - Lantbruksförbundet noterar den 27/11 1956" för "fullgod brödsäd av Ikvalitet följande: prod priser, avseende genast leverans, fritt noteringsorten, kr pr 100 kg.: Y oo sått co. Vete Råg Malmö wessssiseranes 4170 38:20 Halmstad—Falkenberg ' 41: 70 38: 20 Göteborg secscesverse 41:70 38:20 ' Svensk 'Spannmålshandel inlöser vete och råg: per den 1/4 1957 till följande priser, fritt prisort: vete 43: 50, råg 39:50 per 100 kg. " Priserna har, enligt den överens- komna skalan, höjts med 15 öre pr 100 kg, — Något nytt om marknads- läget för kvarnvaran är för övrigt ej att meddela denna vecka! Be- träffande 'fodervaran är nog vetet något fastare, och man. kan räkna med ett pris av lägst 30 kr pr 100 kg. Så mycket foderråg bjudes ej ut, men priset ligger vid 28 kr. En del foderråg har exporterats. Svensk Spannmålshandel medde- lar: " Vid export av vetemjöl och produkter” därav räknas med en gottgörelse för i varorna ingående myckenheter svenskt vete med föl- jande belopp: vid leverans till Tysk- Jand 13 kr, Danmark 12 kr och vid ” provlantering av fartyg 13 kr pr 100 kg. Vid beräkningen av export- = — bidraget räknas även med att in- förselavgiften på kli inverkar hö- jande på det svenska klipriset med 2:50 pr 100 kg. . > Föreningen kan även i enlighet med tidigare” beslut utbetala ex- portbidrag, - då både importerade och inhemska partiet brödsäd eller . brödsädesprodukter ingår i export- varorna, I. sådant fall räknas för närvarande med en gottgörelse av, för i varorna ingående myckenhe- + ter spannmål, för vete 12 kr och för råg 10 kr pr 100 kg. Lantbruksför bundet noterar dun 27/11 1956 följande Pproducentpriscr på fudersäd (försäljning från jo: t brukare”), avseende genast levc- rang, fritt noteringsorten, för vare]. O av normalkvalitet, kr per 100 k.: Malmö: Maltkorn 34:—, vitbland- säd 33: —, vithavre 33: —, Halmstad —Falkenberg: foderkorn 33: — Vil havre 33:-— Göteborg: foderkorn 32: —,vithavre 31:— - i + Betr priser vid försäljnina til västra Sverige har tämligen allmänt dersädsmarknaden Tas som 'göd; "vilket emellertid min- "Idre beror: på :hemmaförbrukningen än på förbättrade exportmöjlighetér, Sålunda' uppgives, att en hel partier vithavre köntrakterats'fö omländs, Frågan är nu om fortsatt kyla skall försvåra ;dessa transpor- ter, som: går från mellansvenska hamnar. Här hemma levereras en del till södra! Sverige på basis tidi- gare avslut, och till Norrland :går en del fodersäd men ännu ingen livligare handel .på den fronten: : Ärters nos sat oa Lantbruksförbundet roterar den 27/11 1956 följande producentpriser på rensade littkokande gula mat- ärter, fritt köpares magasin: . . ;:' se Me "pr 100 kg Mellan-Sverige 0 5 Östergötland ........ > 50:—", Denna . marknad är fortfarande lika ”bedrövlig”,: och för dagen sy- nes knappast någon köpare kunna betala högre pris än 50 kr pr 100 kg. En liten" export hjälper inte upp läget; det blir i så fall de vack- raste partierna, som kan placeras, Tyvärr är det mycket grönt i är- terna i år, vilket givetvis gör va- ran mer svårsåld. . Producenterna har, som sagt, måst H export december/januari. Holland]. och Tyskland är köpare. Även en|. del korn finner alltjämt köpare ut-$' ; 1 a Toten HM : "ur. samhällelig. : och : synpunkt måste" man ” dsställelse hälsa det” tilltagande intresse för politiska pörsmål, som förmärkts bland de kristet orienterade ränni- . skorna, i vårt land under den . senaste tiden,' säger förbunds- '" sekreterare Gustav Rylander i - Sveriges = Kristna ”Socialdemo- skraters Förbund i ett uttalande » för Hallands Nyheter. Hr Ry- lander; befinner sig just i våra - "bygder och medverkade i tors- . "dags kväll i Falkenberg, medan Varberg 'stod på programmet i går kväll.” oa no hos.kristna socialdemokrater = Kristet samhällsansvar har hli- vit "det samlande namnet :för' den tilltagande : kristet-politiska "alk teten; och "inom. Broderskapsrörel« sen, 'som är. det populära namnet på vår organisation, hälsar vi detta med tillfredsställelse, fortsätter ' hr Eylander. Vi tar det som ett uttryck för att de människor, som .i över 30 år byggt och format vår rörelse , | ändå varit ganska klarsynta när de hävdat den, kristnes både rätt och plikt att deltaga i det praktiskt-po- litiska samhällsarbetet.. : ts Start 192470, 3 — Det var år 1924 som några ar- betare i Örebro bildade den första runt tal 10.000 och 15 av de social- demokratiska" riksdagsmännen till- hör förbundet, Mat ” i Tilläggas bör, att den socialdemo- kratiska partiledningen med' Per Albin Hansson i spetsen redan från början. ställde sig positiv till rörel- sen ochratt samarbetet. under åren varit. gott... Detta gäller i särskilt L STOCKHOLM (Press) : 2: M bekymrad | över krympande investeringar. ets : arbetarstam. A hög grad den nu de: partiled- ningen, 12” Mora Praktisk gärning I Vår rörelses kritiker pekar gärna 'på spänningen emellan kyr- kan och arbetarrörelsen under ge- nombrottsåren och" tycker det är egendomligt att vi som kristna vill stödja socialdemokratin, Man bort- ser då helt ifrån att 'det sällan är endast en felande part då en kon- flikt uppstår. Så var det inte hel ler i-detta' fall, Visst var den unga arbetarrörelsen " "marxistiskt och underton, men några” större pris- rörelser har ej rapporterats, Dock skall anmärkas, att stor potatis har blivit mer efterfrågad, och på Stock- holms-marknaden har! noteri kristna ialdemokratiska gruppen. I spetsen för företaget stod en verk- stadsarbetare vid SJ i Örebro, Emil Ståhlberg, 'och det hela skedde 'i fullt samförstånd med styrelsen för för denna gått upp 1 kr pr 100 kg, Någon mindre justering uppåt har även" skett beträffande ”övriga sor- ter”. Efterfrågan är ej särskilt liv- lig överhuvudtaget, en bättre köp- lust beträffande de högre kvalite- terna kan nog förmärkas, För s. k. Smak-kvalitet. ligger : priset på 5 kr-priset, men här säger: tydligen säljarna stopp, Måhända kan mar räkna med ett köpintresse fram i vinter igen. s Matpotatis. Lantbruksförbundet noterar för potatis, levererad banfritt eller kaj- fritt Stockholm, engrospris, vid för- säljning till partihandlare, inkl. em- ballage, kr/100 kg. Ordinär: Bintje, King Ed- Wward, Magnum bonum, me- delsortering : 23:— Bintje, King Edward, Mag- 28/11 num bonum, stor sort, Övriga sorter 20:— n tå ide priser inkl ar kommissionärsarvode eller avans vid ssälning vagnslastvis, Sljande partipriser på tatis meddelas den 28/11 1956, scend 'knaden vid e:a 29 kr; och paketerad vara uppgives ha sålts i engroshandeln till c:a 31 kr med något:stigande tendens. Gi- vetvis kommer väderleken att spe- la. en stor roll för marknadens ut- veckling. - | Stråfader. Ne . Lantbruksförbundet noterar den 27/11 1956 följande Pproducentpriser på stråfoder, kr pr 100 kg: Hö, hårdvalls-, på stationer .. i mellersta Sverige 20: Halm, höstsäds-, på statio-" ner i- mellersta Sverige ' 6—6:50 ”. vårsäds-,' på stationer i mellersta Sverige 6-6: 50 En del avslut i hö har väl skett, och man kan väl nu räkna med, att - mbrat 1 pr så igång, Ännu kan dock inte förmär- kas någon större rörelse på mark- naden. Prisläget betecknas som o- föränd äffande halm har partihandelns försäljning till de- 100 kadlare, inkl, emballage, kr pr Göteburg ss. ... " fordbrukare, se tabell "Köpio- dernedel". ana Bet neg marknaden närmast varit tys- fare och trögare, och någon mindre Ppristedutering har företagits denna vesta Tiacifiorpa om stråfoder gäl. Marknaden ligger med en ler det mellansvenska odlingso rådet, > Örebro arbetare Vid sam- ma tid var nuvarande: Kontrakts- prosten och riksdagsmannen Bertil Mogård, komminister i Karlskoga, och han var vännerna i Örebro be- hjälplig vid starten. Han höll så- lunda det:första föredraget i Tre- faldighetskyrkan i 'Örebro den-8 april 1924, och söm en följd av. det- ta bildades gruppen den 15 april samma år. > oc ett Föret var emellertid trögt i star- ten, "och det 'var "många som både medvetet ' och : utan onda avsikter satte ' käppar i hjulen, Begreppet kristet samhällsansvar hade" ingen utbredd uppskattning just då, i var- je fall inte om det gällde att göra Jen samhällsinsats inom det social. demokratiska partiets ram. -Rörel- sen stormade inte heller fram, Det dröjde ända till 1927 innan den and- ta” gruppen bildades i Södertälje. Först sedan man år 1928 startat en tidning, ”Broderskap”, som allt- jämt utges som förbund an, listiskt : influerad, men det var "snarare en socialt betingad rättfärdighetslidelse än filosofiska idéer, som var drivkraften i dess kamp. Man må väl, utan att för den skull fälla några domar, ändå be- klaga - att dåtidens kristna ledare, både inom kyrka och frikyrka inte kände inse 'detta' samband. i— Vi kristna socialdemokrater hävdar: ingalunda att 'socialdemo- kratin är något speciellt kristet po- litiskt parti. Men vi säger samtidigt aft det inte heller är :antikristligt. Ur,denna synpunkt är väl våra de- mokratiska partier ganska likvärdi. ga. Det är emellertid de praktiska gärningarna,: socialdemokratin som drivkraft inte minst på det social- politiska området, och för större jämlikhet, som är den främsta or- saken till vårt ställningstagande; En kristet-politisk : samhällsinsats ' får inte enbart / se till folkmoral och ungdomsvård, ' undervisning och fostran. : Den skall omfatta detta, men också ta sikte på en rättfärdig Jol Inlet 1 av pro "; | mässig väg- och brobyggnadsverk- Den av regeringen för år 1957 lutad hårda ' inv ingsbe- det kommer att försvåra en plan- samhet inom" de "skilda. länen och förhindre' att större företag påbör- jas i tillräcklig utsträckning, varför de tekniska resurser, som numera står. :vägbyggandet:. till buds, inte kan rationellt utnyttjas. Denna ka- rakteristik av läget ges av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess till regeringen avgivna förslag till för- delning av de 282 milj. kr, som skall AR "för vägt + under nästa år, SS : "Av totalbeloppet 'skall enligt 'sty- relsens förslag '94 milj. kr användas till byggande av riksvägar, 168 milj. till landsvägar; nio. milj. till öde- bygdsvägar och 11 milj. kr till stor- broar.-. För ' Hallands län föreslås anslag med 1,5 milj, kr till riksvä- gar och 6 milj.'kr till länsvägar. Älvsborgs län får 14,2 milj, till riks- vägar och 7 milj, till länsvägar.” 2 De av styrelsen uppgjorda fler- årsplanerna hår konstruerats på ba- sis av. riksdagens beslut om ökade anslag till vägväsendet. Genom hit- tills. tillämpad investeringsbegräns- ning 'har en eftersläpning i planer- na uppstått och denna kommer att ytterligare ökas nästa år, för vilket flerårsplanerna i enlighet med -riks- dagens beslut upptar 'ett' belopp av 390 milj, kr. Förutom' det uppställ- da behovet av ytterst angelägna ar- beten kommer' den fortsatta inve- steringsbegränsningen . även". att få andra" följder, Verksamheten - är upplagd .så att vissa arbeten drivs E och största möjliga mått av social och ekonomisk trygghet för alla 0 blev rörelsen mera känd, På som maren 1929 samlades representan- ter för de dåvarande 10 grupperna till en konferens i Örebro och bil- dade Sveriges "Kristna "Socialisters Förbund, 'som senare ändrades till Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund. För närvarande omfattar förbundet 380 grupper fördelade på 21 distrikt, Medlemsantalet utgör i . Inga särlingar > = Slutligen vill jag frambhåll , att ", [vill inte heller. vara några.märkliga iald på ' ent; d och andra i 'egen regi, det senare bl. a. med hänsyn till kravet på en jämn sysselsätt- något; av frikyrkosamfunden. Vi vi inte vill bli betraktade som någ- ra särlingar, som menar att, vi lyc- kats - upptäcka någon speciell fin sorts "kristendom, 'som andra inte lyckats finna, Nej, vi vill stå fullt lojala med våra samfund, antingen ater,'. som står på en |pediestal över de övriga partimed- lemmarna. Vi vill stå-:mitt ibland dem; "möjligen" med" den "skillnaden att vi i stället för någon materia. ir om: en, stor del "bunden. dels genom redan igångsatta entre prenadarbeten: och dels" genom. at! medel måste disponeras för syssel- sättning av egen arbetskraft; ;A den nu medgivna ramen 'på 282 mi kr är' sålunda 'c:a' 105 milj. buridna i pågående och :kontrakterade en: treprenadsarbeten och c:a 85 milj i. pågående. arbeten "i egen reg! Härutöver erfordras ytterligare 50. 60 milj. till nya" arbeten för "eget folk. Om inte egen arbetskraft skall - —40 miljoner för påbörjande av nya entreprenadarbeten.' EN Snedvridning av utbyggna Ivana planeri vocs Ju, större företag, som gangsätts, svårt att med hänsyn till' pågående . större företag i vissa län tillgodose övriga län'i tillräcklig omfattning. nadskråvande företag påbörjas kom-, mer man att i vissa län binda i för< hållande till de övriga länen oprao= portionerligt ' stora belopp, vilket i den enligt flerårsplanerna planera< de utbyggnadsverksamheten.. Sty-'- relsen kan därför bli tvingad att ' där btapputbyggnader inte kan ske, kostnadskrävande men inte så an= gelägna företag. Av sådana företag - kan nämnas ombyggnaden av riks. väg I på delen Huskvarna—Gränna, och 7” delen "Salem—Södertälje, om=- byggnaden av riksväg 2 inom Mal. .. möhus, , Kristianstads och Hallands län och ombyggnad av riksväg 13: på delen Avmartavlan>-Söderhamn, nordspets ; inom Östergötlands län - listisk filosofi lägger tonvikten på E=rgspredikan som ” den. etiska detta nu är Svenska Kyrkan eller grundvalen för mänskligt samliv, > I vs >4 EN [ 3 'medelsförbrukningsram, N avskedas, återstår därför endast -30 ” desto större belopp bindes för de 3 närmaste- 'åren,' Redan nu är det I den mån nya stora' och mer kost= "" ' sin fur medför en snedvridning' av / '- låta vissa angelägna större företag, -: ” på ' delen - Bråvalla—Gullvangens '' mn stå tillbaka för ett flertal mindre ' '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.