ot Yr id Underskott på. - 3.285 kronor: =>, för Folkparken - STOCKHOLM (Press) Fran 7 ovskriver "sitt-imperium? Chrusjtjev och kräftan "> Som kan skälla Chrusjtjev uppgavs förra året sig vissla”, SN : om PARIS ÅFP) +" oe | ha sagt att den som vänta Hi Folkets ' parkets centralorganisa- "De mona ata la händöoler 3 okt > 5 (| Sovjetunionen . skulle överge Os regeringen lotteri- sne på på +, OFPOHU 1 med Soa- 'ommunisme: hi H tion söker hi i ri - e2-aff: d Sen ornas x pss band med ko ismen, ' han skulle få j medelsbidrag med 850.000 kr för ec 2 an en i Paris oväntade häftiga reaktionen av USA-opinio- vänta tills dess ”en räka hade ST . folkparkernas :. nen oci SN teaterverksamhet FN-majoritetens brätalitet mot Englands och Frankrikes under. sommarsäsongen 1957. Till DS kare garoma aktion mot diktator Nasser, har börjat: att allt star- C.L, Sulzberger; skribent $'| + "8 f "Organisationen är anslutna ett 240- o na hare Påverka den politiska situationen i Paris. Vändningen är inte Cheaddtj a erinrar om att |. oc tal folkparker, "a St trekt mätbar än, den har knappast .korhmit till uttryck i national- igen avsett kräf. ; av vilka 175 har tor, ty det har inte visat sig att det” finns något sådant ryskt ordspråk om räkor, . Däremot finns det ett gammalt ryskt ords språk som säger: "Jag skall gös' ra det när kräftorna visslar på bergstopaarna”, > . Nu har det upptäckts, påpekar Sulzberger, . att der finns en skällande kräfta I norra Austra= lien! Det är visserligen en avse- värd skillnad mellan att skälla teaterscener.' Senaste sommaren . reställningar. och i löner utbeta- ls lades 1.34. milj. kr, Ett hundratal . > folkparker. gjorde en förlust av kr 560.000; vilket tillskrives klen pu- blikanslutning På grund av som- marens dåliga väderlek, ;.: Skådespelarbristen har "medfört . 3 verksamhe-l +. >. > S . ovh församlingen eller i officiella kungörelser, ' ']> därom att fillnyktringen redan har nått stor omfattning och vä till i styrka och djup med varje dag som går. - a SS Det" politiska Frankrike är: för i a första” gången berett att medge. att - [Frankrike icke kan handla som mi. . |litär stormakt : utifrån egna": .|statsi / omöjligt att i samförstånd med! ; men det finns inget tvivel gavs 13317 fö- så att vända ansiktet än tydligare än under de senaste åren mot de europeiska grannarna, -' :- om: it |: Algeriet är ändå förlorat! ior- |” Opini ängninger häs britannien . nå " politiska mål." Mar | or: Porta sfvängningen började med - "nummer 'i ökade svårigheter fö en artikelserie i den ill "att vi i före ads i ken: ute 's 1. De] a förstår "att ” Västeu ligger Til ooh nn el en illustrerade] | och att vissla, skriver han, men” | > '.Liv i ten, Publiken ut mt nå 4 : > as . stenropa ligger vil och av mil ansmän lästa tid-||- öjli, äft HÖNS I att få .se de främsta okådegpslnl : Vy över Bjelorétsk i slutet på 1800-talet, där en del av den svenska ”järnkolonien” "verkade": :5 USA:s "slagskugga; att, Frankrike ningen Maten Det oader It grän md Svjarat kräftorna, 1 i aktion, men tyvärr blir de allt oe a EA VILA ÖN en . en AT gästa åra ett slutstreck”. efter. 200 ifrån att det bara är att offra mera || Vara mera röstbegåvade! än han ! mer oåtkomliga . genom - sina hel- LJ TN TE an pre TE : re fa Nar : väd åsdelar: : poli I Crämmiande blod, mera pengar och mera inter. bekymorde förorsaka Chrusjtjev |. i . årskontrakt med de fasta teatrar- D t i; iY ): b NRO mäste koncen-|nationellt anseende för det oupps- mer, : sc hn s + Na Resp. stats. och stadsteatrar C ; ar Svens ar:SOm- y 8 up P 7, 0 färd Sig på moderlandet,'resp. på|nåeliga målet att få behålls "Alr. krätan — Iråga. Fromveeias alt | | , kan kanske - undvara dem" mittå| Cosas freak I Ae . I or, Is NN uropa., Fransmännen är trots allt I riet sedan Frankrike avstått Ma || hest gnisslnag Tyugringar ett i ; sommaren" men ej På för. och ef- : Jan TT VN wi es NAT ih aoNistiskt NR Nr virriga | rocko och Tunisien till de inhem. | börs ofta från Sovjels maktent ; i va CI PA föra - KR TE z syste SRA . ” vå : Siden: av fransk "politik får inte|skå nati lis nlnnestår? råde, på . - i skå- . | & . RM .Intelskå onalisterna. Opinionsyttrin. e, påpekar" Sulzberger, : ; w despelarna. också. skall ha semes- KRA järnhan teri noch : för : ;yssla nd ! ftikerna EA Alltid OR a rn bland politiskt ledaride kret. - SON FÖREN N ter. Di jon . sl mot Nn rd so : M ARR " . a oc siut| sar fick styrka då de dd i . | deopela sng om är det år att Skå] Lö ur fe tea Plöiba 3 Sn vedor vg td hittat den realistiska vägen.z-Om-avide intellektuella och Vänstetodr ' ses en Aa an Ena Predrar catt - stanna I. oa ss UT SN at tf ” För AT rie [ställningen är smärtsam, Den inne- lent : : ist) " 55.000 tyskar £ Polen, 'Tjeckoslö= ' hemma t. ex, i Stockholm” för att Vad- järn- och trådproduktionen] städerna ' leddes produktionen av att det tjock ältstycket | bär ” att gamla illusione | pterade men . antikommunistiska jen; Rumänien och- 8 : Mo ägna sig åt radio och fr för allt -Hocka smältstycket | bär "att gamla illusioner,' mången krétsarna högt aktade publici vakien; och "andra öste ' film. Den turnsrande sommartea- terns möjligheter "att kunna kon- kurrera "med. filmen ' om skådespe- . larna är iga endast: genom att >. bjuda likställda löner, vilket givet- vis verkar mestadels ' vöverkomligt fördyrande. för folkparksteatern, Arbetet "med 'pl i "av beträffar så - kommer den ”döda tyska industrin” att tillfullo' ersät- tas av. Sovjets. : Rådsrepublikernas mångkunniga folk har själva utan andra nationers medverkan skapat en jårn- och stålindustri vars alster är av. den: högvärdigaste kvalitet och vår industriella upprustning är å fö de, att den h att > 1957 års teaterprogram pågår, Hit- tills har man bestämt sig för att fyra operettsällskap skall ge ”Vio- len från . Montmartre”, ”Teaterbå- . ten”, ”Läderlappen” : och ”Tiggar- studenten”, den sistnämnda i sam- arbete med Stora teatern i Göte- > borg. Stockholmsoperans -medver- - kan Övervägs 'med ”Korlung för: en dag”. Ett tredje samarbete gäller Norrköping -' Söderköpings stads- teater och pjäsen ”Ett resande tea- « törsällskap?, "0 db te An a 2. a Bland folkparker som- rapporte- " rat förlust. på sommarens teater- föreställningar 'märkes: - Falkenberg 3.285 kr på fyra föreställningar. - Norska - Röda Korsets hjälpfond för Ungern har nu överskridit tio- miljonerstrecket, Norska Röda kor: set har hittills sänt 19 järnvägsvag- j [nar, sju flygplan och sex. lastbilar > a belmed: mat och utrustning för, ung- arna, ' Ett komplett sjukhus med 244 sängplatser skall inredas i Bad Kreutzen i: Österrike” och ytterli- ”Eare tre lasarettsenheter står i be- redskap, (TT-—NTB)Y. =: £ så återställa balansen på världsmark- naden. Och detta gäller alla varor och artiklar, som det nu "råder brist påse oh " Citatet är hämtat ur en 'artikel- serie i Rigatidningen Cina under rubriken ., ”Industri « och export”. ”:.. Baltrepublikernas. återuppbygg- da och utvidgade fabriker”,' heter det "vidare, ”kommer att producera spik och tråd i en omfattning. som möjliggör en ”storexport'. av dessa varor över" östersjörepublikernas året runt, isfria hamnar. 22 .0.c 7 Huruvida Rådsrikets ”industriel- la upprustning” kommer att hålla vad tidningen utfäster skall här. ej diskuteras, : Förutsättningarna 'sak- nas kanske ej. Men påståendet att Sovjetrepublikerna ”utan främman- de hjälp” skapat sin järn- och stål- industri "överensstämmer ' ej med verkliga. förhållandet. Den” ryska järnhanteringen. har tillgstor del svenska yrkesmän.att. tacka för: sin tillblivelse. "Och vad nu: den» bal- tiska ' spikproduktionen > beträffar så grundades' och ägdes de största fabrikerna av -svenskar, varav en i Riga och en i "Tallin, Och i bägge | ikern how=- & dangku musikerna och 2 Pättsärerna Asmussen, violin och Ulrik Neuman, gitarr, är mycket &- rfrågade och högt betalda konst- nå yr. Och det är inte underligt, ty deras uppfinnigsrikedom är stor, Kå tekniska vetande eminent, oc beg 7 inte minst är, de mycket gist men > ikaleta sett arfistfynd i Balmstadt ; ksgub- STAD: 300 ”folkparl - a från Kiruna i norr till Malmöj i söder bänkade sig på lördagskvär "Jen i Halmstads folkparkshall. :De hade kommit resande för att se pål artister. Halmstads egna bidrag var sångkvartetten.. Gräggers, > som mu u . under "sitt, hamn, Sed tält" Måkers. " stalland bidrog för & igt med ytterligare ett starl numer det 15 framträdanden långa' programmet, smorupsgrek ben och' jonglören Villy Amos ” Men av folkparkscheferna ansie. FR vara kvällens mest positr kning. = ov ”Mycken sakkunskap £ dio hade också kett. Underhållningens A hade rest till I Fru hitta eventuella förmågor till I rån Sveriges eg nd kostklubben och bade i sitt sällskap Willard Ringstrand 'från ” tadions populärmusikavdelring och Hilding Peterson,'som skall spela in' ett pro- gram med vissa av artisterna. Kväl- "|lens . prominentaste ' gäst var. nog norske , radiochefen' Erik. Diesen, som sökte nya förmågor till Norsk Rikskringkastning, fos clac, Från liseberg hade direktör Olof Calderoa sökt sig vill hallandsme- tropolen, främst för att se och höra på orkestrar,' lämpliga för nöjes- parkens Lilla, Paviljongen. Thore Ehrling 'sågs också i sin nyblivna befattning som folkparkernas mu- sikchef, + > or Borrande X:et i Halmstad: : "för ole 1 fick återfall "Polisen i Halmstad har sprängt '- en tjuvliga med åtskilligt på samvetena. Tre personer sitter" häktade, och lika många häla- /re har åtal att vänta. Bl, a. har man fått tag i: det mystiska ' ”Borrande X”, som gjort sta- den osäker! Det visade sig va... "ra samma 18-års yngling, som för ett halvår sedan greps på bar gärning efter att ett 50-tal gånger ha borrat sig in i affä-: rer. Han slapp avtjäna något.” straff, men lät sig inte avhålla + ' utan satte igång igen. MH Hans förfaringssätt har bestått i att han borrat sig in' under fönster- gen. I samma veva grep" polisen också en ung man, som stulit 20.00 cigarretter från ett lager. Vid er husundersökning fann 'man bortåt 6.000 cigarretter i en soffa hos en annan person, Denne hekade: blankt men ändrade: sig 'sedan till att hän rått 20.000 cigarretter av en 'be-' kant, som visade sig vara den unge mannen, De två förklarade först att de placerat cigarretterna hos en storhälare i Göteborg men erkände sedan att tre halmstadsbor köpt 7.000. Resten har de förbrukat eller hakarna och sedan öppnat den vä.lJ svenskar, som Här gjorde en högst värdefull insats, Men svenska ar- kh svensk ingenjö; s böjts kallt och utbrast: 5 Nje vri! d. vis. ljug intet FN och - uppfinningsrikedom har långt tidigare löst många problem i ös- terled, och vad den ryska järnhan- teringen beträffar har den faktiskt till stor del byggts upp med svensk arbetskraft. Det ' redovisar . häv- derna," = Mia fi fer Tua Svensk specialarbetare” vär: + vades på 1600-talet :; Redan på 1600-talet > var; den En av de svenskar, som mest ut- märkte sig, var 'smidesmästare Au- gust Larsson. På 80-talet gjorde han i sitt fack: flera: högst förträffliga förbättringar. och blev föremål för hedersomnämnande i .fackpressen. Han var, så framhölls det, "en be- gåvning långt övér det vanliga måt- tet och hans förtjänster ansågs jäm- förliga med det bästa som rysk in- genjörskonst .inom facket prestérat. ; Efter "sekelskiftet började: emel- i 'moskoviternas land, ; Härom” ger den". svenske, handelsspionen Kil- burgers anteckningar .besked; : För 300- år sedan" arbetade ett hundra- tal svenska smeder öch gjutare; som utvandrat till Rossija, vid järnver- ken i Tula, men genom svenska re- geringens "intervenering: —. man fruktade; den" ryska konkurrerisen — förmåddes de , svenska. 'yrkes- männen till "arbetsnedläggelse, och många återvände till hemlandet." För . trekvarts "sekel sedan drog åtskilliga bruksarbetare till Ryss- land för att pröva sin lycka. På vå- ren 1876 fick Degerfors bruk besök av ett: ombud för Pasjkovska :bru- ken, Axel Hasselblad, en rysk'in- genjör av svensk börd, Vid ural- järnverken var det just då en livs- fråga att få 'det föråldrade lanca- shiresmidet upparbetat och det var Hasselblads mission att värva kva- lificerad '. svensk . arbetskraft',' till Ural," och han lyckades 5 väl i'sitt uppsåt. ir os 7 HE Vid Degerfors pågick vid denna tid smältsmidet .vid s, k.. dubbel- härdar av den Lagerhjelmska-Nan- feldska typen. . .. Moe IA «Två. smidesmästare från Deger- fors åtföljde Hasselblad sedan man införskaffat ritningar till dessa här- dar till Ural; Under deras ledning uppfördes så vid Tirlienski Savo- härdar av samma typ som i Deger- fors. Man sökte först med rysk ar- betskraft driva upp hanteringen en- ligt samma metoder som i Sverige, men : det lyckades ej. Ytterligare svensk 'arbetskraft efterfrågades därför, och då anbuden var förmån- liga, de :18 degerf d kontrakt . med Pasjkovverken för tre år. - Tack vare dessa svenskar kunde järnhanteringen i Ural ut- vidgas högst avsevärt. Under led- ning av valsmästare Sarwe från Degerfors uppfördes 1886—1887 ett större tråddrageri och en spikfab- rik vid Uralbruket Kaga.' :.: a Allt flera svenskar reste på sina landsmäns uppmaning till Uralbru- ken, och då kolonien var som störst äknade den 100 di För- sta tiden måste svenskarna själva utföra det mesta arbetet, ty det gick lång tid om innan man lyckades lä- ra. upp. ryssarna så att de kunde insättas i skiften, men omsider lyc- kades ' det degerforsarna att skola ”moskoviterna”, som blev så full-| lertid:de svenska familjerna längta hem: till Sverige och allt flera ural- ill”sitt' land: é ta världskrin gets: utbrott hade ett åliiötal av ko: lönihs medlemmar Tirmnat Ryssland. Många degerforssinc lertid gift" sig med' ry: dessa äktenskap blev flera synner- ligen " barnrika.. 1 ryskå krigsrap- Porter och tidningsartiklar orå wå> ringslivet ' har ofta personer med genuint svenska' namn "omnäränts. De':kan tänkas vara ättlingar till - - svenskar ::'återvänd - gas. Det är förresten inte idealism och nationall storhetsdröm måste”. uppges, men också "att: nya konkreta " svårigheter uppstår: och måste övervinnas. Varje fransk Pos litiker: anser sig i desså dagar .ha förråtts -och misshandlats ”av.USA och ändå märker: man ingenxanti- amerikansk avoghet, bara bes Se Nn NN ; Frankrike är "självklart medvetet om att viktigast är att återställa det fulla förtroendet mellan: USA, Stor- britannien och Frankrike, men. Fjodr :Larson är ident got av deras barnbarn. Å Enligt. tidningen --har Fjodr Lar- son utsetts till ledare för..den :bal= tiska ,:spik« och -trådproduktionen, som kommer att" väsentligt utvid- e bara den- na industri som" kommer att byggas ut, Rigatidningarna har "sålunda ti- digare meddelat att ”Östersjörepub= likerna” kommer ”att.få.-en. stor- industri. och att den: baltiska 'pro- duktionen”” Kraftförsörjni dessa : den ryska jä gjorde sitt land heder 'och'det sven- järnet. berömt. Nn ”Diegerfors” vet » För en tid sedah lästes i en Riga- tidning 'en' artikel" om "aluminium" tråd, som man. ville använda i stäl- let för. koppartråd. ' 'Artikelförfat- tarén "var. .en rysk ingenjör, som hette' Larson. Om ' denne förmäldes det' i presentationen,'att 'han var från en ';”skandinavisk stad, som hette Diegerfors”, d. 'v. s, inte han själv utan hans far eller farfar — man visste inte så noga— som: va- rit:smed,; I mitt gamla klipparkiv hittade' jag en del datå och uppgif- ter om, ural-svenskarna från De- gerfors,. som reste till Ryssland på 1870-talet, Och bland dem fanns det flera Larssöner. Det ligger nära till främjare,' som ' drog i österled och nämligen kunnat lösas," sedan Diä- nakraftverkets totaleffekt' könst och svenska arbetsinsatser att tacka denna gynnsamma ”ut- 1 Så är emellertid fallet, Några år före kriget uppförde Sven- ska : Entreprenad AB. i.samarbete med andra svenska: företag Diäna- kraftverket, som var 'överlämnings- klart :'2940.: Under kriget utsattes Diinakraftverket för bombanfall”och annan skadegörelse men har sedan dess. återuppbyggts och en fullstäns dig utbyggnad av Dänas 'sex forsar har genomförts. Men man har tro- ligen: glömt. den svenska :andelen i arbetet, liksom man väl förgätit. att den. "sovjetiska järnhanteringen byggts 'upp till stor del tack vari hands att anta, att, denne ingenjör : yrkesyrkesskickliga svenskar,” Å år be VV Be Hanzon" europeiska :' stater kommer under” ' | nördafrikanska :arabländerna,: Det : i de nordafrikanska länderna skrin- lades, Planeringskontoret'- rekoms- Raymond .Aron klart; uttalade att Frankrike måste avskriva Algeriet och. ”kolonialismen”. ' Paris måste anstränga 'sig att till moderland nästa "år "att beredas tillfälle att' återvända till”Tyskland, framhåller - återbörda de fransmän, som bor i Nordafrika, främst i Algeriet, om- kring 1, miljon människor, till 80 Procent födda och uppfostrade i de statliga : planeringsköntoret fattade ett avgörande beslut, Tidigare ibland länder; Däremot . råder det ännu ovisshet om hemresan för de 83.000 namngivna tyskar som ännu är kvar i Sovjetunionen, då Moskva hittills inte har vidtagit några åt, gärder för deras hemsändning, at orealistiska planer på kapitali teri och" ek i ; syn, vilket både Storbritannien och Frankrike alltid gör, .-'- skall ” -mångdi blas. : € öjts. till 300.000 kW, vilket möjliggör. en to- tal. elektrifiering "av. industrin; äDet i | omnämnes. emellertid ej. att'man till största "delen 'har svensk ingenjörs- dö T vatt fortsät- "Den "franska : opinionen ; medveten om att kolonierna resp, Frankrikes politiska, inflytande i de forna kolonierna inte kan medföra varken ek iska. eller - politisk tå att lämna krediter, i ka- pital i de'förna kolonierna, att byg- ga sjukhus, . skolor, "vägar,' gruvor och fabriker där, då 'man kan göra detsamma ,i moderlandet och med betydligt större effekt, utan .de po- litiska risker, som. hotar i'Nordafri- fördelar, :inte' ens ' militärpolitiska, Ekonomiskt är varje försök att: bi- behålla” forna tiders inflytande' av ondo:; I Indokina investerades i krig” precis 20 gånger så mycket kapital söm överhuvud taget fanns investes ' .. rat i detta land... Likadaht är det 1 Nordafrika, Varje kompromiss med ; nationalisterna skulle innebära eko= fentliga lån. och" skat t.. är antagligen. billigare och säkert också humanare att till mo- derlandet återföra en miljon frans: män från Nordafrika och subven- tionera? 'derag" ekonotniska änpäss-] ning i det nya hemlandet med of- offer utan att Frankrike . någon fördel. NS skulle, ha' ' Krediter och investering: -"": meningslösa fot form'av:krediter och kapitalinveste= ringar; hur liten den ekonomiska fördelen är som fi ä drar. tr "dessa länder kommer 'eräberna :Hur mycket Frankrike än ger i ms : gar, än att kasta in miljarder i ett" hopplöst företag genom att försöka föra ”hu- maniserat” . kolonialkrig 'mot ara- berna,. Då Frankrike alltid är, tvun= get, att använda: våld .med 'måtta, och nationalisterna att vända sig mera. hotfullt. och 'mera avogt mot Frankrike. Låt Nordafrikas arabiska nationalister”, sköta -sig själva: Låt "i ryssarna, brngadt. "sina folkdemok kan det aldrig nå resultat som.t. ex. då "de" återerövrar och kolonier; Skillnaden ligg Tr kelt däri, att Frankrike k: sina " militära” positioner, hämmas aldrig av humanitära Svenska ” Amerika, Linieng 'nya lärda" att ' deras de blev lika förstklassigt som svenskarnas. Det ;”svenska Uraljärnet” blev snart, vida känt och uppskattat" i Ryssland. Och det såldes även till Asien, Och vid utställningarna i Jel inenburg och i Nisjni-Nov. gorod tilldrog sig, så berättag det, järnet från , Pasjkovverken ' ”den största uppmärksamhet”, Bland än- nat utställdes i Jekaterinenburg 'en fin. järntråd "av ”svenskjärn” som utvalsats i. Bjelorétsk ' och 'sedan vid ett tråddrageri i Moskva dragits ut så fin' man kunde, En enda jä tacka" gav 23 km tråden tog Då ingenjör Hasselblad för stor- furst Vladimir: demonstrerade ett dimensionerat = arbetsstycke som böjts kallt utan att minsta spricka ” när- mär: sig: nu sraskt "sin: fullbordan vid Ansaldo-varvet i, Genua; Över- byggnaderna är' sålunda helt upp- satta, huvud.' och. hjälpmotorer är hi sont 8 fartyg. Gripshol äl bördt. "oc på- går' öch "i samtliga inredningsdäck håller man på .med insättning av skott, paneler, dragning av elekt- riska kablar och rör m,m. ves GRIPSHOLMS ” skorstenar är större än Kungsholms och höjden är närmare 13 m, d. v. s, högre än ett trevåningshus: Skorstenarna är av lättmetall för' att minska far- tygets vikt och öka dess stabilitet. Den , aktra : skorstenen ' inrymmer huvudsakligen ljuddämpare och avgasrör från huvud- "och bhjälp- ventilati och luft mor .samt i den förliga dessutom nödbelysningsagregat. och - ackumu- latorbatterier. +, H Varje mast är cirka och. från . vattenytan :till, masttoppen är avståndet 49 m. höga masterna har möjliggjort för- delaktig placering av radioanten- nerna med: åtföljande förstklassiga mottagar- - och " sändarmöjligheter. Även lanternorna får en bra pla- cering på de höga masterna, som är så grova, att man inuti den för- liga masten. har kunnat anordna en lejdare upp till utkiken. Den aktra masten användes. även , till ventilationsuttag, Töpparna på de båda masterna har gjorts fällba- ra med' tanke på att Gripsholm Inga misstag om Ett uttalande 'av riksdagsman j Erik Severin att ”klart missvi- no 3ande uppgifter om storlekenav — '-. I etde" hyreshöjningar som” skulle .! bli följden” av” den bostadspoli= "tiska". "utredningens ” -lämnats vid::de opinionsmöten MM som e hyresgästorganisationerna : ' hållit i. olika delar av. ländet' avvisas kategoriskt av arrangö oh rerna, ; Hyresgästernas riksfö, ”; Bund och HSB. De gör gällan-. : de att enligt kommitténs förslag så tunga bördor : kommer att - ggas på praktiskt taget. alla” boende att varje ”frisering” av. r kommitténs egna sifferuppgifter” > är onödig, "77 ne ere . Den ;: föreslagna - hyreshöjningen har talarna vid mötena angett till 68 kr pr kvm, dvs. de latituder iom "kommittén själv. räknar med. Om siffran 10 kr pr kvm nämnts hår detta varit för att illustrera vad det totala bortfallet av räntegaran- tin skulle betyda; se t " Beträffande. hyror och bösvads- subventioner skriver hr Severin att np tnfamiljer med låga ink kommer enligt förslaget att genorå hostadsrabatten kompenseras för minst 320 kronors hyreshöjning”. Av en i betänkandet intagen tabell framgår att bidragen för. de lägsta skall kwws passera .uider Kiel- Kanalens oroar. . ' I inkorasttagarna "(upp till 4,000 kr nkol tä?sig att använda våld, men det blir. alltid.en halvmesyr, och kostar mera pengar och tid än om dikta- turländer beslutar sig för att hålla Sovjet USA sköta” de militära uppgifterna . . ock inte kan' leda till'samverkan, .. Samverkan "mellan, Europa .. och , Nordafrika kommer först då" ara= ;. berna efter. uppnådd ' självständig-> måner utan behöver hyggliga rela. hyresh öjningen! + 7 resstegringarna i nybyggda. fastig- "förslag? "PORT SAID (TT — Reuter). > i. och ytterligare 200 har bett konsu« ner till de europeiska nationerna; i «.v Rémy Fournier . beskattningsbar inkomst) 1 vissa fall > | . granskar med 120 kr, i andra fall -: ökar med upp till 420 kr. men inte i något fall fullt kompenserar 'hy- heter, — tillägger Hyresgästernas riksförbund och HSB, ' t Civila britter : varnas stanna PORT SAID: oratå ; ås -- 8 é Brittiska konsulatet 1 Port Said ar 'enträget tillrått -den brittiska : '' kolonin 4 staden, omfattande 700. ., personer, att snarast resa hem med tanke på den egyptiska regeringens .' handling. + > +stw oc tån 46 brittiska undersåtar,' däribland "+ 22 judar, har redan lämnat staden", latet hjälpa dem med hemresan, i sans . - . srt! Prov med ny truck; 550505, .:De militära myndigheterna före? + " > 208 på fredagen prov med en. helt - ny truck av Volvoszillverkningar. : Med nio truckar körde man från : Göteborg till Falkenberg och åter. SS 'Truckarna visade sig . mycket än=. sndb. ch lä növrerade.,, ol Truckarna' är avsedda räkning. De är avsedda med en ex-+ ". tra generator framtill, vilken an=+ . vänds för att ladda upp flygplan vid gtart, Truckarna används även för "= en det transpuvilers NN satt hort. a NN vr Xr uppstod 1'godset, vägrade denne att ont motorer, I båda: skorstenarpa finge i Kat. och "om: de. vill. också stå för de NG | krediter : som" inteåsifierar rashatet ' 3 het har insett att de inte lever på +. för flygets . '. NFRFEEFESTETSN AAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.