YrevevYevyrerY Yrvereever YYT? Yrerrerm veyYver YTEFEYV FIP YvereeereYYy Poor odlarförening höll i fredags års- - sorer om des, hr Lewi. Carls- för främst. rådjur och Mae . avgränsade er ta 'dtt "stort skutt åt-sidan, gifter har balanserat på 1229 kr & "veevvetveYverevevvrtvirsyvevPreYYYFE Eee PETtFFVETVYEPYV "LAHOLMS TIDNING :..... vev vereryTY | Kabolms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan ” Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel 10159 d — "Markaryds Bio Trevlig träff > " Onsdag kl. 8 em. omm BORTOM, FJÄRRAN i Markaryd "+',' 'HORISONTER . : :. fö r BF-kretsen med Fred Mc Murray och re Charlton Heston, i vc "Sunnerboktetsarna av PF, Se i Barnförbjuden. "I SLKF 'och SLU hade -i fredags Markarydsortens trädgårdsodlare” : här: haft årsmöte la Markarydsortens Trädgårds- "möte, ' I -' styrelsens berättelse meddelades att antalet medlem- mar var 88. "Inkomster och ut- med en” behållning på 814 kr. Den stora kassabehållningen be- karyd. ' Intresset var stort och från hela Sunnerbo kom” imötes- deltagare. Huvudtalare var 'riks- dagsman Fritiof Carlsson, Nött- Mötet. inleddes : med att. 1 landstingsmannen . Algot .: Lun- din, Ekhult hälsade, välkommen och ' utsågs .. till. ordförande för kvällen. : Ombudsman : Halvar Claesson, Växjö lämnade en 're- dogörelse från årets 'verksamhet inom distriktet , varefter riks d Carlsson berättade om ror på att-föreningen 'inte un- der det gångna året låtit göra några större - reparationer - på sprutorna' ' och' inte heller har några nyanskaffningar gjorts. Från såväl Markaryds köping som landskommun 'har förenin- gen fått mottaga anslag med 100 kr. "Under året: har. anordnats en kurs i trädgårdsskötsel med 20: deltagare 'och 'under”ledning av trädgårdskonsulent - Yngve Lundin," Växjö. . I berättelsen "framhålles, även' att fruktskör- den " under året varit rekordar- tad, och. rörinbärsmalen har lyst med sin, frånvaro: Till styrelse- ledamöter" omvaldes ' hrr Erik Holmgren; Timsfors, Erik Svens- son, ' :Timsfors, Gösta Svensson, Markaryd, och Kurt Strömberg, Amot. Ersättare blev hrr Johan Svensson!” Västra . Haghult och Nils Lindkvist, ”Amot,. Till revi- son sämt nyvaldes hr Albert An- dersson .och, till deras ersättare utsågs 'hrr' Viktor": Jonasson, Böshult > och ;Henry Johansson, Markaryd. 'Av de beslut som de större politiska frågorna. som hår' behandlats, Å riksdagen och på . detta - utspann sig en: livlig diskussion 'som' varade till fråm på småt! mmarna;' Ien kaffepaus underhöll . :'systrarna” . Göshult och frk Eivor Jonasson, Timsfors med sång och musik. Ne Markaryds brandkår = coca blev strax före kl. 15 på mån- dagsem, kallad till-'södra Arhult, där. skorstenseld utbrutit: i en villafastighet. "Elden : var "dock sen demonstration . av -fruktträdsbe- skärning äga: rum; Årsavgiften höjdes från 4 kr till. 5 kr. fv Efter ” förhandlingarna " höll din ett. kåseri om frukt,”träd- gårdar, skadeinsekter m.' i anslutning därtill visades om" der.” F. -Posttjänstemannen Hj. Thorsjö delade med sig av sin rika > erfarenhet . inom fruktod- lingen i ett synnerligen ' intres- sant anförande,: Styrelsen kon- fattades "märkes" att under vår- säsohger! skäll ahordnas diskus: sionsaftridt'. T frädgårdsfrågor. och j samband” därmed skall: även stituerade sig varvid, till. ordf. omvaldes Sven B. Jönsson; Till sekr.” omvaldes Erik ' Holmgren och till. kassör: Gösta > Svensson. är vissa. av strängt . prov, som -hunden måste genom- gå. SÅ snart den släppts skall. den söka upp ett: villebråd, - komma tillbaka. och tala om detta ' för hundens förare, SÅ följer hunden "det djur som den drivit upp och det är. ingalunda - det lättaste, speciellt här det gäller hare, be- .rättar hr. Agelin vidare. Haren är knepig ock. springer ofta fram och tillbaka för att många gång- Då gäller det för hunden att hit- a detta ställe, — När så hunden sätt upp drevet skall den ge ordentligt skall och det är ytterst viktigt att detta är hörbart på Jängt håll. När hunden kommer vil- ”lebrådet I på livet skall skal- let vara, mera intensivt, Skulle det så vara att hunden inte finner nägot" skall den genast komma igen till husse. Den sa- kon lir mycket viktig då det of- ta. händer att när husbonden Jugat färdigt vill han åka hem och ha hunden med sig slutar hr Agelin. "Det var .som sagt många goda lärdomar. om - dreverprov vi fick allt medan vi'i det vackra de- cembervädret gick på vakt över det stora hygget. Vinden susade i trädtopparna och 1 fjärran ar- betade med "dovt muller en stenkross, då 'och då avbruten av hågra sprängskott. Det var där- för inte så lätt att höra något hundskal . när Passa hade gett sig ut på. rådjursjakt. Denna slu- tade så småningom och i stället gav hon sig ut på harjakt. Men inte var det lätt att hitta något ty söndagsnattens. orkan” hadé blåst bort all vittring och nattens lätta frost hade förstört resten Men Passa ravade oförtrutet på och vi får väl hoppas att hon lycr kades med sina för . Ein våd Ta Höstliga marker: och. Spar na. efter skogens vilda Invånare; it trevligt besök "fick! vi också Ja inga bössor”. knallade: en jakt vårdsområdena har - -Förbjudit: alla jakt tender" den tid "de givande dreverproven pågår, och déåt blir i dag och i morgon: också.: Hög- kvarteret är förlagt till Veinge hotell 'och de herrar . som håller i trådarna. är i främsta rummet Jaktvårdskonsulenten major. :Mo- digh och lantbr. Olof Olsson på Olofsdal i Genevad. Knäredshundar tog” : två prig . 7: fe = Hur har ' då dagen varit? Laholms "Tidning" ställde" i går kväll. frågan till major Thure O-lzson som efter dagens an: strängningar : träffades ” hemina his kommissarien, lantbrukare Olof Olsson, Olofsdal, VV LE. -— Det har varit prima trots att det svåra vädret med halv storm, frost och annan besvärlighet gjorde sitt till att ställa till med förtret. Det visade Sig senare vid nämare undersökning att Eric Månssons Passa var förkyld och det går ju inte för en vovve vars främsta tillgång just är luktsini net varför hon fick bryta täv- lingen — tyvärr för både henne och ägaren då hon nu hade chan- sen att gå upp i championklas- se. En hund skulle kommit från Moheda i dag men ägaren kunde inte 'köra därifrån på grund av full snöstorm, Men fyra hundar startade, i dag blir det sex 'öch i morgon minst tre. Av de fyra i dag tog Lagaholms Kajsa, ägare Alarick Johansson, Knäred, hem /' första pris på rådjur och Kvick, ägare Gösta Olsson, Timmershult, Knä- red, ett andra pris medan en gö- teborgshuntt ”Hillons Mita” i sak fick vi i alla fall lära oss och L tog första pris på hare, slutar major Olsson, det var, att skall man vara jä- - ”Cel höstträff: i Folkets Park, Mar-: . Nilsson, |; kvävd innan brandkåren anlände. . trädgårdskonsulent ' Yngve Lun-| kring - 100- talet vackra färgbil-|- Knäred: Knäreds IK kar ... ”målvaktslejonet” iRänneslöv. Rönlnesl ys"SLKF-avd. ä "torsdag" em. FRIA ORD al anordnar torsdagen den 6 de- cember. klubbträff i godtemplar- lokalen, Knäred. Bl. a. medver- Kalle "| Sverlsson från Hälsingborg. Vi- dare blir det dans. Se annons! : har enligt annons möte i Sol Träd gårdsbruketsY ationalisering : var fördröjts STOCKHOLM (Press). . - De rationaliseringsförsök som görs IUtför stor utsträckning ett trevan- 'e i blindo. Arbetsfältet är mycket tort, och det finns utan tvivel möj- .'gheter att nå goda resultat, Men iet saknas ett organ med överblick och resurser . att leda in ”ansträng- lingarna” på rätt spår, enar tid- skriften Jord och 'skog, . men så länge ingenting provas och de mekaniseringsintresserade - träd- Lahotmå "kyrkliga anordnar” rets sin sedvahliga julför- säljning YT -Folkskölana måltidsto- årdsodl att själva é finns här inte för en provande' och ddtra nga Sn cetbbt np RA kal : onsdagen .' ska ; "kyrkans vår kyrkas” arbete.; Hårda duster... cs , Forts. från före i "Hr, Gösta slida... 5 1956. Ballningen "tillfaller Sven- mission, Svenska stöd till dessa viktiga" grenar' av ' Gåvoriav: olika slag” mottagas od Laholms Faholm den 231 nov: 1956, : och Fi Laholms (Kyrkliga missions- Göransson Nu kan man. viserligen invänd: att Statens maskinprovningar också kyrkans , sjömansvärd, s Ae provar trädgårdsmaskiner, men det Israelsmissionen, / - lands gäller dock endast sådana som 'till- ungdo, dh 2 samt Pp; «| verkaren v önskar få provade » redo i åvor och : inköp på Statens trädgårdsförsök befattar sig PES lämnar. Du” Dittj| inte med det maskinella utan intar samma, ställning till :trädgårdsnä- ringen som ' Statens jordbruksför- sök på sitt område, Återstår att sö- ka lösningen på annat håll: "En viss konsulterande verksatn- het, om'än kanske begränsad sådan, utövar ;: handelsträdgårdsmästarnas tekniske konsulent. Där skulle man itvidgning av verksamheten. Men ”innu lämpligare förefaller det Vara tt man i samband 'med att den just ”Awvslutade ; trädgårdsskoleutrednin- ens förslag överarbetas, tar... upp Tianken på: en institution inriktad på mekanisering. Skogs- : och ”Jantbruksakadenin har enligt. denna utredning anmält itt den inte, längre önskar kvarstå .om huvudman för sin'trädgårds- "kola, "Eftersom ' det mänskligt att '| löma måste bli'så att staten träder n som huvudman, skulle det'bli nöjligt att. komplettera skolan med an institution för forskning på me- Kaniseringsområdet, - Eit "annat ' alternativ" vore! att -det id. Alnatps trädgårdsinstitut inrät- sades ;en avdelning: för. trädgårds- ekhisk forskning. Ett.avgjort plus igger, här i möjligheten. till: intimt Utan "tvivel skulle en Pp 'sömpletterad skola : bli : en ”utom-. -I ordentlig. tillgång för trädgårdsnä- ringen. "Det är av största vikt att projektet snarast kommer: upp till om, trädgårdsbruket. innebär 11? Intresset finns och. pengar satsas, j redovisas ', försöksmässigt . tvingas |: tera sig fram, Vilken arbetsuppgift” illtså teoretiskt kunna tänka sig en Tternå! a een än den 2 ir poängterade : än 'en gång vikten avsatt, de ekonomiska syripunk- "präglar : tänkandet .; inte minst nu när Halmstad 'deklare- fatvattidetsstår” öppet för, alla. Nu e slagna systemet med prisutjäm. | ning !pås dst vore” enda följden | - att:LMC -i-Göteborg tjänade än mer” på" saken, Vi. kan:ta emot alla. södra: Hallands mejerier i Halmstad, vi har. två färdiga sant det'rän . skulle. vara; Hr Månskbonr i Orreberg påpe- kade. att : Halmstads löfte . var dagens största" behållning vartill John Jönsson genmälde att hans styrelse också fick utreda alla hithörande frågor först. Hr Edvin Carlsson i Skogs- gård var. Jivligt i i elden och oppo- nerade .sig . mot. stormejerierna och fick hjälp av bl, a. Oskar Johansson i Hishult, som inte gillade den allt för stora prisspänningen, Hr ErikLars- son i Vallängen . undrade ' om man inte kunde höja de lokala avgifterna för mjölk 'och grädde —+ de: förra till 5 öre -— .Varige- | nom" det hela kunde klaras en- kelt och lätt. Varför lades Vall- berga mejeri där det ligger — på annan plats hade det kanske va- rit lättare att samla alla Höks mejörier, framhöll hr Larsson,- "Direktör Ericson påpekade, att det var mycket svårt att få fram" någon ändring i prisut- jämningsförfarandet .då LMC behärskade" mellan 25 och 30 Proc. av rösterna och det fordra- des tre fjärdedelar för att få igenom någon ändring. Detta var ett hopplöst företag. F' st ken är det: enda riktiga och den har jag varit inne på sedan Jag kom till VMC 1942. "— Detta möte var endast av- sett för: information men det har hänt, något — ' Halmstad har föckt handen och sedan får varje mejeri själv ta ställning. Så av- slutade hr Olsson dagens sam- | HJÄLPER, rihlstoria inom ett: affärsföretag 1 sundsvallsdistriktet. är sedan en. tid föremål för polisutredning.: En man som "arbetat på företagets huvud- kontor har i maskopi med: ett par, butiksföreståndare .laborerat "med falska debiteringslistor 'och.' igenom frånhänt företaget :komtan-: ter. och. varor'; för omkring: 70,000 RÖDA KO RSET I ge 20BO0:: HJÄLPA. 80 "Föreståndare. stal 70, ;000: :kronor "från. företaget : - SUNDSVALL (TT) " "En förskingrings=' och bedräge- Vi har kommit över. gränsen 3 a a men var är'våra pappor, som ryssarna sände -tillbaka?, Den frågån' ställer sig i dag dessa få mödrar med barn, liksom tusentals. andra ungerska, familjer. 2. - . UTSÄNDE MEDARBETARE SIE" . I entrén till Landesinuséum i i Eisenstadt står en staty, mansbuvud som böjs under en knuten jättehand. .. vapen « och ammunition”, sade. EM I ett rum sitter tre ungdoma » entré strömmar dygnet runt I ska flyktingar på väg till Röda Korsets huvud Hlla. märke i de eft Genom ' denna - dratals och åter hundratals unger= - > | Fri land.” färgerna lyser, på , der " vilken provisoriskt inrymts i muséet. Vilka tankar väcks. inom en" ' flykting inför denna symbol för förtryck? Ja, det är ju omöjligt att " säga, men bland alla de hundratals flyktingar. jag mött tycktes ' "det vara ytterst få som var färdiga att ge upp, att . duka ' under : efter förtryck och förföljelser; d mot en ny framtid och inom den - fritt, demokratiskt Unggrn. När — Till Burgenland dirigerades var- : bergsbussen ', med” kläder; och till Burgenland; "gränslandet mot Un- gern, strömmar de 100; 000-tals flyk- "Allt" vad "som finns' av samlingslokaler,' skolor; hotell, ka- serner "och 'sjukhus : har" för" länge sedan tagits i anspråk för att bereda flyktingarna. ett första; provisoriskt logi, Då.vi. förra måndagen kom fram -till' Eisenstadt berättade Röda|' korsets" president 'där att. natten mellan '' söndagen ” och "måndagen hade > flyktingströmmen varit den hittills" största — 12,000 människor hade' sökt 'sig över gränsen! Det vill med "andra 'ord" säga ”att” antalet flyktingar den natten .var nära nog gör -alit "vad ' som / står i deras » makt för att: hjälpa ungrarna” » de första meterna, det vet alla : av otaliga berättelser och vitt-. : nesmål. Men sedan — det vän- - tar rinte” längre en säng att krypa ner i; sängar, madrasser, "halm .och filtar. på hårda sten-" " golv är för längesedan slut, nu ' får flyktingarna den första nat- . ten fortsätta sin vandring kring jättestora .bål, som ttuts för att.. de. i vinterkylan 'skall. ha något. . att värma sig vid. Kanske tror . flyktingarna, 'då de från den . ungerska sidan ser dessa bål . att' de tänts "som en' flamma," symbol för räddningen; för den lika. stort" som "hela Varbergs be- £ e allra flesta såg trots allt fram > m brann ännu ett hopp om: ett: det kunde däremot ingen säga... frihetseld 'som brinner i alla” - k hjärtan, Verkl är dock inte så — i och med att 'en ungrare” sätter sin fot på” österrikisk "mark tornas hun-:. dratals" nya; oväntade "problem "upp. Man har trätt in i flyktin=" . ” gens ' svåra ' och som det så många gånger fycks, tröstlösa tillvaro! ”: Runt, runt och å ä er runt essa eldar vandrar flyktingarna den för-| sta i natten efter. räddningen. 'På morgonen sätts så hela den. stora hjälpapparaten in, Det gäller att få flyktingarna bort från den 'omedel- barå, grä e lägren i Burgenland; där de sédan får avvakta ytterligare ' transporter — till nya, österrikiska flyktinglä- .|ger längre bort från gränsen, till nya länder, långt borta från hem- landet. > I Eisenstadt besökte ett av dessa genomgångsläger, en f. d. ka- serri, som ryssarna disponerade, tills i oktober förra året; då ockupatio- nen av Österrike äntligen hävdes. Nu har de åtta stora annexen fyllts av komminismens offer — i varje Jlitet rum står sängarna tätt, tätt; madrasserna ligger sida. vid. sida, halm har strötts ut, tusentals trist gråa filtar delats ut. Stanken i dessa rum är obeskrivlig — svett, smut- siga underkläder, vått ylle, småbars nens exkréméenter, totalt' uttröttade [människors - uppkastningar.. - Nå, sanningen att säga så skiftar miljön även här, I en av flyglarna arbetar t, ex. Internationella Röda korset, Isom f. ö. också har hand om hela lägrets utspisning, I RK-flygeln har man efter bästa förmåga sökt orga- nisera, man har särskilda rum för "mödrar - med spädbarn, för sjuka, "för havande kvinnor. Man har ett litet provisoriskt sjukhus, där en österrikisk läkare och ett par sjuk- sköterskor ger de sjuka och skadade den första behandlingen. : Fo — Förvånansvärt få bland dessa "människor är sjuka, berättar läka- ren för mig. Trots att flykten för de. allra' flesta, som redan innan varit fysiskt nedsatta, inneburit stol ra strapatser, så klarar. de sig bra. Men givetvis. finns det åtskilliga .som är chockskadade. och som ' så- . rats under” flykten, i "Några. barn hade” vid. rit besök > ännu. ej fötts i lägret, men en av, sjuksköterskorna ' berättade att en : mor. kommit flyende med. ett blott tio dagar gammalt. barn. Hur. flyr man med en nyfödd, och hur kla- : rar en. nyförlöst Yvinna en fiykt, Er vandring ': runt salarna” i Ei 7 senstadskasernen, ja, detär en, de- primerande vandring, "och ändå värms man av alla de ljusa leen- den; som dessa trötta människor ger en. Hur. orkar man 1e? Jo, man-or- kar — man har nått in: i ett fritt land och hoppet om ett nytt fritt "liv brinner, Liksom hoppet om att .— Är man mycket ensam som flykting? Inte de första dagarna, '”- frihetskampen' i hemlandet skall kanske — då trängs man ännu bland tusenden landsmän'och drar sig tillbaka till sänghörnan för ett ögonblicks ro. Det har den här ungerska studentskan och frihetskämpen gjort, medan kon” tuggar vå sin brödlimpa, vändas från motgång till -med, igen; alla..dessa' flyktingar var beslutna om att gå tillbaka, da in i kampen geni | gång fäst att trä manträde varefter hr Måns- son tackåde för. det hela och lagts, CelL. höppades" "att begreppen klar- | EFYYTVETIN Idel från alla jordeng hörn. ' Marga= . aktioner? . Dr Rudl, " Röda korspres brödlimpor . de fått. Tyst pratar,. de” om. flykten, hur de" själva lyckades ta "sig: över, hur” "andra landsmän klarat: sig, var någonstans "efter gränslinjen det gått förhållandevis: lätt att ta sig över, var... någonstans flyktingarna "« Gränsen: är - öppen, | har det; hetat. Och på ett sätt har den ” givetvis -- varit . det, För, alla i Österrike står det klart, att om ryssarna inte velat låta den väl-. - diga folkvandringen 'fortsätta, så -hade det varit ytterligt. en . kelt att på några få timmar e fektivt slå ned "järnridån. Var- ', för låter man dem fly? Det vet - ingen, .men sannolikast ärd" et . väl för att man på så sätt tro: "att öpprorshärdarna skall själv- : dö, att frihetslågan skall slock: «Da I och med att dessa - skor: lämnar; Ungern, '.; Men. .det är bara stundtals som gränsen är fri; .Timme efter-timme - kän, flyktingströminen 'ha vällt öve ä utan större int d plötsligt kulorna börjar vina kring” kvinhor, män och barn. En svensk journalist "återvände. : djupt skakad . från gränsen” med ? >den fråg ”Hur kah man säga, att gränsen är, öppen?” Med egna. ögon” hade; hän sett; en familj springa' över grän linjen: Modern' hadé 'en . skottskada i höften, hennes 4-åring had fats av ett skott i låret och. armar" bar; kvinnan en 6-månaders . baby, vars ena axel krossats av en, ; kula. Varför skjuter man? "Tydligén enbart en nyck, ett” bestialiskt sätt . att-roa sig och att oroa flyktingar- na, svarar österrikarna. = .. Då kulorna tystnat och männjsk . strömmen .på nytt en natt -fått!välla i in, tänds'en ny idé i i'en grym k 3 na. Kvinnor” och barn får Passera,, men alla män 'skall tillbaka in YT > Ungern, dikterar ' ryssarna. skrivliga' tragedier. utspelas,” miljerna på detta sätt splittra mödrar och barn går okända tillmötes på den österrikiska sidan; för männen kan vänta deportation, en kuin, fängelse... Vi såg dock ej endast erytohet” och elände i Eisenstadt, vi såg'ock- så litet av den hjälp, som nu väller . in från halva vår värld, I ett' gam” malt palmhus ' lastade ” vi av vår hjälpsändning och här: låg ”livsime- Ä a rin från Norge, mjöl från Tyskland,” Portiorispaket för en hel familj från -Y. Holland, konserver från Amerika, tvål frå ån Frankrike, bröd från Dan mark — listan : kunde bli lång, vi Men; vad TFörslår det, sadé 'en Röda - > korsrepresentant — 'alla dessa livs- medel försvinner på mindre än en"'' dag, om: vi”skall kunnå mätta” ”alla” w munnar. « Ja, vad förslår just nu alla h 10! denten, "konstaterade "att även öm Röda korset lägger en'miljon schili ling på bordet, så kan man i dägens- Österrike ändå :inte få tag på en bråkdel av alla” de filtar” som" bes Ni i Sverige Kar under s Topp gång på gång "visat el : "vilja att hjälpa och ni har hjälp) otaliga Krigets offer, sade ha . bor ; 4 ett skönat hörn: Världod: öch i här förmånen'at| kunna > ge - materiell hjälp: Vi österrikare är "fattiga, utarmadé . efter, krig 'och ”ockiipation; den ” bara vi får mat tella hjälp vi vå kan £ö är kläder och. de tuggar, sakta på de”, ;+ de ryska trupperna öppnat eld mot I tott
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.