kömmönalfullmäktige . häller sammanträde i äre den 1 : kväm samt sällskaplig samvaro. En rad färgbilder från Småland] : ereveereererYyeYveYre vrervteereY yr rer LAHOLMS TIDNING NN | MARKARYDS:BYGDEN; Laholms Tldnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan . Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel 101509. Markaryds Köpings 5 + tisd. ber 1956 kl. 19.00. - 3 tv + Ordföranden. 3 Hinneryds fyskobrödraker har haft -sin -traditionella ad- ventshögtid, denna gång 1 präst- gården. Flertalet bröder. jämte damer hade infunnit elg, ' .7 Efter £ en adventspsalm läste kåreng Alderman, f. kyrkovärden Henning : Carlsson, : Skararp, en adventsbetraktelse av pastor pri- marlus : Olle Nystedt samt höll bön. Dagens värd hälsade väl- kommen samt visade sedan ett filmband med titeln "Så går det till”, - skildrande en människas| vig” genom livet i form av en o- rientering. Sedan följde kaffesam förevisades och 1 tävlingen om vem som kunde ange orterna, där bilderna :tagits, utgick kårens sekreterare, hemmansägaren AI- fred Karlsson, Fälleshult, som gu- verämn segrare. Den svenska hög-| mässan genomgicks i toner, ord och bild. Några kårangelitgenhe- ter - avhandlades. Kyrkoherde Bengt Andersson höll avslutning- en och kårens ordförande, hem- mansägaren Gustav Pettersson, Skararp, framförde ett tack till dagens värd, . - Lions Club ordnar balettafton : till förmån ör Ungerns barn Lions Club I Markaryd anord- nar på onsdag en, balett-. och showafton i Folkets Park, Mar- karyd där bl, a, eleverna i ortens balettskola kommer att visa vad de lärt. sig under den gågna ter- rilnen. Ett mycket stört program kommer att, genomföras och ut- över elevernas 'framträdande kommer ' balettpedagogen” - fru Margot Remdha att; dansa .en scen ur Svansjön... Komikern Remdha bjuder på ett' originellt musikprogram, ” Programmet-: är stort men i gengäld. är entrén mycket -låg då man tar 2 kr för. vuxna och. 1 kr för barn. Hela behållningen tillfaller : Ungerns barn. - NR pot Ljustöpaing hos s Markaryäs Å Ha » SLKF-avd, . Markaryds SLKF-avd.. hade häromkvällen 'anordnat, ett - ar- betsmöte hos fru Olga Johansson 1 Markaryd. Ett stort antal med- lemmar hade infunnit sig och ar- betet för kvällen gällde att stöpa julljus. Varje mötesdeltagare:ha- de med sig en del ljusstumpar och övriga ingredienser hade vär- | oc dinnan anskaffat. Damerna gick så upp i sitt arbete att de höll på att glömma dricka sedvanligt möteskaffe. Fru Vera Brånalt, Ängabäck, framförde gästernas tack till värdinnan innan man skildes åt efter en .arbetssam men " trevlig afton... i — Båstad Bilstöra r Båstad: -- H Under natten till fredagen har inbrott förövats i ett låst bilga- rage i Båstad. . Tjuven eller tju-|. varna har tillägnat sig en grå Morris Minor' personbil av 1955- årsmodell med registreringsnum- mer L 354 67, Båstadspolisen hål- ler för troligt att denna bilstöld |-- kan sammankopplas med: ett -af- färsinbrott som även skett under natten i Båstad, ;-/'. .. - Affärsinbrottet förövades ,: i Hammargrens specerier, där en- ligt -vad som framkommit. växel-] kassan stulits, : Biltjuvarna tog god tid på sig och rullade först ut en annan bil som de dock ej] kunde starta, ur garaget innan de rullade ut den” andra, som de lyc- kades -bättre med.. Pollgen.i Bå- stad är tacksam för. alla ; Upplys ningar.” Skeppsredare . et » Forts fr- föreg. sida. : här; "residerar en sjöman. Ja, de”.har' sin egen lilla historia och här från mitten av 1600-talet. Båda "har. legat i sjön i flera "och har plockats upp ör ” Skagen - av en dansk | skeppare, som har till specialitet att: plocka upp gamla vrak.: Den ena är rysk och den andra en- gelsk 'ocH de har: var sin egen histori; för länga” att Å in på ;här.; ” SS Björkrisexport. till v ; Danmark. . Som ett led i "Ikogsdagen rö- jes det rätt mycket björkris och kapten :; Hedding '; berättar, att han är. .storexportör- av: sådant till Daninark.. Det. hela gick så — Det fick han men så un- - drade jag vad han skulle ha " så mycket ris till och han be- ir ittade, att det exporterades till" Danmark. Då tyckte jag att det kunde jag själv göra ch därför satte: jag in en an- "]; nons i en köpenhamnstidning och fick flera svar. Nu säljer Jag till en grosshandlande där inne som' tar så mycket jag]. i kan skicka. Vid denna årstiden driver de inte riset men lite närmare, "påsk drives det och blir då påskris, Nu försilvras ; det i stället och blir julgrans- — prydnader o. dyl. och det på- + stås't. 0, m. att denne danske jude, som köper riset, har en - stor ' export till Amerika av 7 försilvrat björkris. röt Någon direkt affär är "det inte men 'det täcker i varje fall 'röjningskostnaden:” Björken" räk- nas ju numéra nära nog som ett u lackar det "mot ul "och det gäller för husmödrar- sprida den trivsel och trevnad 1 hem och familj som är julens" A och O! dagen, är det en lämplig tid" punkt att ta itu med > Lutfisken, som då lägges till lutning. ' Om man tar. 1 kg. torrfisk behö. ” ver man 100 gr, vanlig tvätt- soda samt 500 gr, släckt kalk; dan upp samt med kalk strödd omellan. Soda utröres med l- te kallt vatten och hälles över fisken, Under 6—7 dygn om- flyttas Yfiskbitarna Kagligen och får akvalpa om i vattnet (ty kalken sjunker gärna till botton). "Några . Tenskurade bräder med likaså renskurado pålägges att hålla fisken un- der vätskeytan. Då fisken är tillräckligt ” uppsvälld urvatt- nas den, Blir fisken alltför ge- léartkåd under kokningen visar detta att den är för mycket urvattnad, Riklig saltning be-' höves vid kokningen. Av 1 kg, torrfisk brukar man få 34 "4 kg: färdiglutad. - "Dopp I gryta 1 kg. lätt rimmat bokfläsk, hk kg, försk oOxbringa och ett mans I ganska mycket vatten, vari även tillsättes lite skink- och 2 lagerbärsblad, När köt. tet är färdigkokat tas det upp och spadet får koka ihop. Hur det går till att doppa i grytan. vet vi: man doppar vörtbröds. skivor, och till doppet serve. Tas köttet och korven, a Leverpastej 4 gödkalvslever skrapzes, hackas. och passeras tillsam- mans med 4 dl, skuret eller Dagens goda råd: Pepparkaksdeg och mör deg, som vil fastna I bak. bordet, går lätt att kavla ut på en mjölad bakduk, na att ta vara på möjligheters. > na' att på tusen och ett”sätt'”' 1:13 a gräddmjölk och till. Den 9 december, på: Anna-. a ” Joner eller, trytfen I bitar är Do vattensvällda fiskstyckena , varvas I träbalja med skinnsi-', -och skållade stenar till tyngd Par julkorvar kokas tillsam. ' spad, några kryddpepparkorn - valet ”späck, 2 rivna gula ar, 6. ansjovisar, salt, inge. ära och nejlika "blandas väl ” sättes jämte 2 vispade ägg.:1 > es msk- mjöl:och några droppar: '..80ja. : En : form '? klädes” med - samt kokas'1 timme i våtten- bad, Kokta 'murklor, champin- .. ; gott Å smeten,:. . Kall” Tövbönsspjält a Det knäckta spjället ghides ; in med en blandning av sqlt, vitpeppar, ingefära och torr senap. Lite smör brynes i en långpanna, och spjället lägges ' I med den köttiga sidan upp. ” Efter bryningen: spädes med kokande vatten” eller buljong, . och- spjället serveras kallt. . med äppelmos och varm sky eller också varmt, skuret i bi- tar, med äppelhalvor, med gelé, rödkål och strimlad vitkål. Julgelé till santa | » och revbensspjäll. ' "+ , Smält ett glas rött' vinbärs-" gelé över låga, Rör '1' msk. torr. senap med 1 tsk. citron- : . saft och tillsätt 1 msk, vin- ' äger, salt och vitpeppar. Blan- . ee da allt I en liten glasskål och | ställ det kallt att stelna, Ut- märkt” till all fet mat (men > "går e) att stjälpa upp). MODERN MED ANOR är emaljen, som med :sina' : allt vackrare färger och fina- ” te former går från. klarhet |: till klarhet. Mycket, mycket” länge har emalj använts till . smycken och andra Prydnads- föremål för att i senare tid få allt vidare användningsområ- den, Och nog har den tagit ett jättekliv framåt sedan de trist - Tåttgråprickiga kastrullerna kom i bruk. Emalj är pu en ” gång för alla ett ytterst aptit- ligt . material, och eftersom den dessutom är helt oberörd av t, ex. syror i hushållet och Tepningaförsök — emalj = glas på metall — har den en plats 1 våra hjärtan, vi som Pysslar med mat. späckskivor, "smeten ” hälles 1: «7 fyllda >. : gryta kött, lök och kryddor, ' späd med kokande vatten el, t - ta koka 1144-—2 tim. Smaka av "> såsen, späd ytterligare om så LUNCH: = 'Potatisplättar |. med fläsk... . MIDDAG: Kallops; | »Potatisprättar 'n med fsk fn 2ägg, li nn . SS "6 dl mjölk MR olen N 8 msk potatispulver -' ” . 2? dl stekta. fläsktär- ” > Boredning? Ägg 'och mjölk vis: ' pas upp. Pulvret tillsätts och , smeten får stå "och svälla i 5 : ” minuter, De "stekta fläsktär- ningarna. hälls i. Plättarna ' gräddas:"i stekpanna eller” » plättjärn'och serveras omedel- , bart, va : God kallops (4 pers) 8 hg märgpipa . salt, vitpeppar 4 rödlökar 2 msk ansjovisspad "3 msk mjöl w Na 3 dl buljong el. vatten > 8 kryddpepparkorn ” 2 lagerbärsblad - on : 2 msk smör el, margarin et "Till garnering: N .; klippt Persilja el kryddkrasse - Beredning: Köttet torkas med. fuktig köttduk, skärs i skivor > och bultas, Vänd köttskivorna 1 mjöl och bryn dem i stek- panna, Skala och skär lökar- na och bryn dem lätt i pan- 'nan. effer, köttet. Varva i en "buljong och låt kallopsen sak- "behövs och servera rätten ö- .' verströdd med klippt persilja - direkt ur grytan. Utsläppta lagom till julhan- deln är några nyheter i emalj från Kockums, som är både glada och eleganta. Deras po- puläraste kaffepanna i rött begåvades i våras med en specialbotten, som gör den li- .ka användbar för el- som gasspis, och nu finns den ock- så i svart, Praktiskt att hand- skas med, trevlig att se på. Den gamla avhållna bekantin- gen säskastrullen — med Pip åt varje sida, var så god — framstår också 1 Dy: röd glans, « glatt j .fvärdena i stiftets andliga tradi- "I dare, och så kom föredraget med » | Fahls ; innehållsrika > välskrivna | den: kände Prosten FH. FI Rin: ling- Julhälsnin; till fö ”Jalhälsningar" från stiftets . pröster— tankeväckande bok .”Julhälsningar” brukar :ju arna” från ' präster i Göteborgs stift har för en tid sedan ut- kommit med. sin fyrtiosjätte åre gång." I sept. i år samlades” Göte- borgs stifts prästerskap till sam- manträde. I programmet ingick ett föredrag av kontraktsprosten teol. dr. .Gösta Nelson, Bokenäs, över "ämnet ”De. oförytterliga tion”. Man motsåg allmänt fö- redraget med spänd förväntan. Det var väl ingen av oss präs- ter, som inte trodde att dr Nel- son skulle klara denna uppgift med ” glans. - Vi fick rik behåll- ning av vad man hade att säga oss. Redaktörerna av '”Julhäls- ningar” har tydligen ansett — och det med rätta — att hans tungt 'vägande ord skulle nå vi- i årets ”Julhälsningar”. Vill man ha en saklig vederhäftig fram- ställning "av. :den västsvenska kristendomstypens egenart, skall man läsa' dr Nelsons uppsats. Man märker vid genomläsandet av denna ' uppsats, att bakom den står icke bara 'en ovanligt kunnig man utan också en erfa- ren själasörjare. nu Men -har . då stiftets andliga tradition "verkligen "betytt : så mycket? Vad har den kunnat å- stadkomma? . Den som bor eller har -bott i en församling, där arvet är levande, han” vet :det. 1800-talets väckelse på 'västkus- ten "betytt / i gångna tider får man genom" kyrkoherde ' Erik uppsats ': om 7 Martina. von Hei- deman. .. När ".man läser denna uppsats får man ett starkt in- tryck : av: att författaren" velat framhålla ” hur ärdefullt: vårt andliga "arv" är. Heideman ' föddes '" 1865. "Hon bodde i Eksjö, där” hon: grunda- de” en flickskola, men hon) fick sitt.” andliga : hem här på väst- kusten. Särskilt - intressant. är att. läsa "om hennes besök hos gius i "Solberga." Det Guds hon ”fick' genom hofiorr 'öch an: dra, blev' henne" till synnerlig hjälp” Hon samlade to. m. en krets av vänner i Eksjö, som tog del av vad hon fått här för sin invärtes människa, mesta lels under ferierna. : "Det ändliga arv, ve som vi ha här på västkusten dar terar sig ju inte bara från. väc- kelsen förra århundradet, :: Det går ju ändå längre tillbaka i ti- den, Därom påminnas vi genom flera "andra uppsatser; Kyrko- drar själavårdsnit och, missioris- intresse ”' hos ' Christian ' Scriver. Det är ju något mycket" glädjan- de att denne: kände uppbyggel- seförfattare i- våra "dagar. blivit rätt mycket läst, då. en ny över- sättning av hans bok ”Scrivers intressant skildring från gångna tider. ger kyrkoadjunkt Edvin få ' höra ett och annat om: den märklige prosten Fredrik Bag- ge; som då danskarna 1677: inta- git Marstrand, där Bagge var kyrkoherde,' befalldes att i kyr- kan hålla förbön för de danska vapnen, men likväl var sin ko- näng trogen: och bad för, Carl XL och hans framgång mot sina fiender. : Ur glömskans natt" . har kyrkoherden i Vallda räddat en av sina företrädares” Gustaf Fredrik -. :Hjortbergs — minne. Hjortberg tycks ha varit en: o- riginell och mångsysslande .per- son. undan den. De skäres i c:a 15 ogräs och man måste ju röja meter : långa buntar, som väger c:a 20 kg Pr styck. De lastas se- dan på järnvägsvagnar i La- holm och föres så till Köpen- hamn. Enbart i förra veckan' skickade vi åstad '4 ton björk- ris, Priset är 20 öre Pr kg men från detta går frakten till Kö- uenhamn som kostar 'c:a 5 öre. Jag har också skickat Prover till Nöpenharn på armtjock ' halvmeterslängder och föreslagit dem att köpa den för att ha som brasved i öppna Spisar men ännu inte fått något sval. Själv tycker jag dock än den ' vackra vita veden skulle styren. vara idealisk. för sådant ända- mål, slutar kapten Hedding,.. Ett. belägg för vad arvet från|' Martina von] . herde Simonsson i Valinge skil- | också: innehålla uppsatser, . som direkt bérör förhållanden i nu- tiden, och de saknas icke heller i år, fast man hade kanske ön- skat jatt den rent historiska av- delningen fått något mindre ut- rymme, sc Kyrkoherden. och - "Komminis- tern . i :Partille'talar' om något som 'de upplevt, den förre i In- dien, den' senare under" sin Is- landsresa i somras. ' Båda upp- satserna ' äro' var. och 'en 1' sitt slag synnerligen läsvärda, :: En rubrik, som. man särskilt stannar inför är ”Vad' kyrkans betrycktå läge kräver”. Här ta- las om något som alla söm ' vilja vara sanna kristna borde tänka på. Det är att beklaga, att för- fattaren, 7; 7; kyrkoherde” ' Lave Johnson, + Sätila, som med én sådan frimodighet kämpade för en: biblisk," « bekännelsetrogen kristendom, icke > längre är i- bland oss. Men ingen är ju oum- bärlig.. Herren lever, och han vakar över sitt ord. Syftet med ”Julhälsningar” " är så. vitt jag kan förstå att visa Bokens läsa- re vilken värdefull skatt vi hai Guds: rena” och klara ord, och när en bok ges ut med. det 'syf- tet är den, trots att den såsom allt mänskligt är behäftad .med brister, värd att köpas, läsas och spridas. ; Vv Yngv Adabl, : CENTRUM, Laholm d ger tisdag.och onsdag ”Polisraz- zia”, en film, som är byggd..på autesiska” fall: ur. parispolisens kriminalarkiv.: I huvudrollen ser man Raymond Pelligrin” 2 t Mästocka bio ger Pp tisd, kl. 8 ”Asa Nisse fy. ger i. luften”; med de.bägge lu- stigkurrarna John Elfström .och Artur Rolén. NNS Vingslätts bid - ger. på torsd ' kl: 8: "Asa "Nisse flyger i” luften” "med :John. Elf: visa; stag" kl; 8. PMästerrym- marna på Coldiz”. med.John Mills och. Eric; Portman. En . engelsk film efter. major P. R, Reids best- ryd,. Traryd 1874. 1 sina yngre år var hon sömmerska. Ar 1895 ingick hon äktenskap "med sol- daten Algot Walldén, Sitt första hem ' redde makarna i Nåthult men flyttade redan 1898 till Tommaryd, där soldattorpet fri- köptes. Nio bar har fru Wall- dén fostrat upp. Överallt i byg-|- en mycket: duktig husmor,' vän- lig. och hjälpsam; Efter makens död. 1983 överläts 'gården till de | Forts. från, slå, 2 den har hon namn om sig som yngre”. "sönerna; men fru Wall- dén har: skött deras häshåll, "Närmast : sörjande" är åtta barn; barnbarn och" barnbarns- barn: Av: barneri är Josef hem- mansägare i Skararp, Ragnar är bosatt i Strömsnäsbruk, Olga är gift - med :, målaren Ragnar An- dersson, Örkelljunga, Hellen är gift med 'pappersbruksarbetaren Joel Samuelsson, Strömsnäs- bruk, :'Ture är hemmansägare i Gåsarp, 'John och Göte är inne- havare :"av...fådernegården och Valter 'är maskinförare. i Ströms- näsbruk.. DÖDSFALL : esi « Karl Axelsson. Helt: hastigt hår hemimansägareh” Karl Ed- vard "Axelsson; 'Skararp' Söder- gård, : Hinneryd, avlidit. Axelsson 'var född i' 'Skararp 1885. Hela sitt liv har han' bott på en och samma gård. Han har skött. sig. själv. och "aldrig, legat |. någon till last." I det tysta har]? görenhet, Axelsson var' ogift o. har inga närmare''s! ktingar' än På fre- dagsmorgonén avled :i sitt "hem Barkåkra' församlings äldsta med lem änkefru Johanna Johansson, Villa: ;'Almlideny' ! Skälderviken, som snart' skulle fyllt 97 år. i. -Den' avlidna :var (född:i Nor- : danå- by i Våxtorp.. Den avlidna | > var: långt in .i sin ålders 'sena] höst:"pigg,' vaken! och gladlynt. Hon: har på ett ömt och förlelka: | fullt: sätt vårdats. av'sina döttrar och en' dotterdotter, vilka är de närmast sörjande: NORTE kamraters fantastiska” rymn försök från det; mest”. nflyktsäk- ra” tyska fånglägret under andra världskriget, .. På "söndag visas färgfilmen ”Ali' Baba och de '40 seller "om ' sina egna ' och hans > loch stängde dörren om han troligen utövat en viss väl-|han m husjobbare skulle säl villa åt 'en äkta par. Han tog'dem med i sin flotta bil till utkanterna av. staden och sa, när man; kom fram till en av..de nybyggda: vil- lorna: — Det jär faktiskt billigt för en sådan här villa — "den kostar 'bara hundratusen” och tänk," "det är nio rum! : — Är den välbyggå? frågade pa- ret. — Välbyggd! upprepade försälja- ren. Vänta ska ni få se.,;Och så gick han in. i det andra. ryhmet sami viskade: — Kan ni höra me = Nej, bara: svagt. . .— Kan ni semej? viskade då för- säljaren, : sa Mrs" McAber, Aberdeen, : Skottland, när :hennes . hade köpt en barometer. - ju din ' reumatism,' utlopp, kring å- och bäck- mynningar, vid uddar,” i 1) ” smala 'sund"o: över grund, vid 5 avlopp, ; broar ” "och pålverk; Var "Hedda Holmer: Fr Holmer; Hälsingborg; ha dit, 75 år gammal. Hon Vi i -Båstad,. dotter; till: Båstads ' högre , folkskola R. V. Houpert. -. Under många: sårshar hon. varit. - kontrollchef vid” Ssy- sterhbolaget i' Båstad, rövarna” med Fernandel i huvud- rollen, : + o- H än "I sörjande är systrar. - ka i några månader sedan .högtidlighölls 50-årsminnet ” av: = hallandsförfattaren August Bon-" > desons: "död, men trots detta: förefaller hans - liv och. hans =" .. författarverk att vara odödliga. > litet läst böcker ' är alltjämt? flitigt ästa; och hans många , lopp-gett upphov” till många speékud tioner, fbr eler. Då" mån "läser boken om Aug st, | Ja i fa -; likheter: har' påvisats. I' andra fall i finns det emellertid markanta Skill "nader, och dettå har under. åreng 7 ' Bondeson, folklivsskildraren - ttären, "förstår ' man, vilken Själaskatt” utkommit. En annan | Larsson, Nödinge. Han låter 'oss |: '. folkminnesuppteckningar. är av "stort värde, då man vill studera” allmogens liv i gångna tider. I dagarna har intendenten vid . Varbergs museum, doktor Al- bert Sandklef, presenterat en "om August Bondeson. . påkommet intresse, som intendent. Sandklef" nu fått för Bondeson — tvärtom, Redan då Sandklef år 1921 $seum, började” för Bondeson och 'dennes'levnads- många värdefulla uppteckningar. Är | 1940 redigerade Sandklef August Bondesons samlade. skrifter, och nu har han "alltså fullbordat sin stora Bondesori-monografi. om ” Sandklef har dock inte varit en- sam om sitt arbete, Redan 1925 pu- blicerade rektor De Vylder på Ka- trineberg en del material om Bon- . innehållsrik och intressant bok : Det är ingalunda något hastigt : blev. intendent vid Varbergs mu- han intressera: sig 2 verk, och med åren har det blivit 3 intresse för poesi och teater, Snart övergick han dock till att uppteck- ha sagor både från: Halland och andra landskap, och i samband där- med riktades hans uppmärksamhet mot folkmål, folkvisor, -byggnads- sätt och kulturfö deson, - och vidare har'framlidr lektorn August Peterson samlat en mängd . värdefulla uppgifter. Sär- skilt det sistnämnda, materialet har flitigt / utnyttjats av Sandklef, I Få i Vessige, fanns också en del böc- ker, bilder, manuskript m. m., och detta har också bearbetats, < Boken börjar med en redogörel- se för Bondesons hä ing, arv och miljö. En skomakarpojke i Ves- sige vid mitten av 1800-talet ansågs förvisso inte vara något märkvär- digt," men "lyckliga omständigheter = faderns berättarkonst, släktskal pet ' med gästgivarer i Sjönevåd samt den egna begåvningen '— hjälpte August Bondeson gott på vägen mot hans blivande levnads- bana, Studierna vid läroverket - Halmstad gick visserligen inte så ba, men studieåren i Göteborg och Uppsala blev dess mer givande, hade därvidlag ett vårdat arbete med bl. a. Artur Hazelius =— | - Skansens 7 och. Nördiska museets skapare, ' |: Tack vare. "Bevarade kalls har det varit möjligt att SE kartlägga Bondesons arbetssätt. Han har haft många, -värdefulla medde- lare ute i bygderna, och i vissa fall r han återgivit deras berättelser nära nog ordagrant. I andra fall — särskilt under yngre år — har Bon- deson .sökt ”bättra på” historierna eller ändra vissa språkuttryck, Han företog en hel del resor ute i byg- don store Tessa. var dock inte av stora omfat ofta sökte ge skon dh fom han själv -Skollärare John Chrons il memoarer är som bekant B mest berömda verk, och ägnats ett särskilt kapitel choughs 'ondesons detta har Redan under göteborgstiden hör- jade Bondeson skriva små folklivz. - . : Cel , skildringar, men han visade ocksålon 1 i Sand- klefs bok. Särskild uppmärksamhet ämnat åt i vad mån Bondesons |: ct liv lr: stå modell till boken om Fronschough, och flera sådana FEV . het. .En av de. gamla sagorna. åter; ” korrekt, 1 men det blir en aning tar : tigt för "läsaren. hörd forskarmöda: det måste ligga :bakom dess tillkomst, Ingen kan väl .klaga på Sandklefs kompetens, .och . boken lämnar heller ingenting i öva rigt att önska ifråga om grundlig-, ges + ex, i fem . olika. versioner: : I- övrigt innehåller boken en mängd roande och intressanta ' 'de- taljer. Verkligt roligt är t. ex. av- snittet om Bondesons barndoms-' porträtt och det återgivna. ”Första' hufvudstycket” ur Bondesons. själv-' biografi från” gymnasieåren. Sand-«: klef har på många olika sätt bevisat: Bondesons storhet »som berättare, sagoupptecknare och författare, men han har också i vissa fall varit kri- tisk, mot Bondeson. Denna" kritik sträcker sig också till andra Bonde- son-skildrare — bl, a, ; få Strömbom; en, ävbasnin; lighet ien lång fotnot "p "Den ' "Bondeson-monogr. nu fullbordats; har ett Bestående e värde. Boken'gér en vätdefull hak- grund för var'och én,-som vill stu=." . . dera Bondesons liv och verk; tyd skildrar, inte bara » Bondeson omsorg: har också" Hédlägts” på bö-' kens ilustrering:—;bL. a, återfinnes några av Bondesons egna 'tecknin= gar samt Bondeson-porträtt av hal= landskonstnären Severin. « Nilssob. =, Genom . Sandklefs - bok 'har den gamle. folklivsskildraren på nytt dragits fram' i rampljuset, och om boken därtill kan' stimulera intresset för dé: gamla folkminnena, sagorna och visorna, så fyller den en dub= . bel uppgift. : Eikello. . Albert Sandklef: August Bon- | ” deson, folklivsskildraren — för= fattaren, C. W. -K. Gleerups förlag, Lund, Häft, 15:— kr, ån Å AM ae. SRPEFSPISETEFSA TT inträffar oftast vid.sjöars "vid > båtar, - Va rektorn - vid 3 sa Holmer; och-;. hang. . maka, född ; -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.