Måndagen den 10 december 1958 DD "> sträckning har si Y LAHOLMS TIDNING > HALLÄNDSK FÖRENINGSRÖRELSE I NN Hur medlemmarna-betraktar - -rOfganisationerna de tillhör SR ; ekonomiska, fackliga och Ppo- litiska ' organisationerna — till. drar sig stor uppmärksamhet i vårt - i nuvarande samhälle, vilket är för- klarligt med hänsyn till deras stora +. betydelse. Det är därför också na- ” tärligt, att vidgad och fördjupad « forskning. ägnas dem., I stor ut- tudier av förenings- "i > livet i vårt land hittills huvidsak- ' Organisationer t ligen "ägnats organisationerna på riksplanet, Mera sällan har de un- dersökts På lägsta Plan, och veter- Jigen har ingen undersökning gjorts av samtliga här nämnda organisa- Utipnen, Är "Endast, obetydliga resultat av 'ti- digare forskning har därför kunnat bilda utgångspunkt; när denna -un= dersökning om föreningslivet ' gjorts bland halländska jordbrukare, .Den får. därför ses som ett försök att lägga grunden för ytterligare stu- ier, . Av praktiska och ekonomiska skäl har: undersökningen begränsats till Jordbrukarna 1 fyra halländska re- gioner,'"Slutsåtserna: gäller dessa "regioner och inga andra, Ne Några av de. frågor sont under- sökningen , främst.. avsåg besvara 1) Finns det någon skillnad 4 för- eningsaktivitet och förbindelser medlemmar—styrelse i halländska regioner, orsakad,' av ”Jordbrukens ; storlek? Hur påverkas förenings- aktiviteten av konflikter i förenin- garna? Föreligger det någon skill- nad ifråga om organisationsväsendet . mellan regioner, som är olika var- andra när det gäller fördelningen tätbygd—glesbygd och slättbygd— skogsbygd? ou. , s 2) Hur ser en halländsk jordbru- Scendeta utt ing skulle också Unaer 1956 har för första gån- gen jordbrukarnas ekonomiska, fackliga och politiska förenings- rörelse på medlemsplanet varit föremål för vetenskaplig analys. En undersökning för en licen- tiatavhandling — vid Göteborgs universitet har utförts av fil, mag. Tore Jaenson, Den är inte helt avslutad, men författaren har. sammanställt några . prelis minära . resultat, som. behandlar medlemmarnas = aktivitet, kon- takt och inställning till'de eko- nomiska, fackliga och politiska organisationerna inom fyra hal- ländska delkommuner. Den för- sta artikeln i denna serie införes i dagens tidning med ensamrätt "ven: mejeriföreningar, slakteriför- i lantm undersökas. Med detta undantag fyllde följande sex slags ekonomi- ska föreningar de uppställda kra- has av 15 jordbrukare med mindre lj än 25 ha, under det att 8 med 25 ha stt PU skulle vara Påtagligt un- derrepresenterade i RLF-styrelser- na, vilket kan vara en bidragande orsak till att Organisationer som . öreningar, ägg- föreni skogsäj förening och jordbruksk (rik i tioner: SMR, SS, SLR, SÅ och Den fackliga organisationen är endast en, RLF. En del försök har gjorts att samla de mindre jord- brukarna i egna organisationer, då man menat att den redan" existe- rande huvudsakligen arbetat för storjordbrukarna. Försöken har in- fe varit framgångsrika. i . Kan storjordbrukarna just nu sägas vara- överrepresenterade i RLF:s ledning på det lägre planet? Vår undersökning i områdena 'vi- sar, att styrelseuppdrag i RLF inne- Medlemskap i ekon, fackl, göra sig gällande, Småbruk örbundet haft svårt att ” "Politiska Organisationer De farhågor vi hyst att intervju Personerna skulle vägra att tala om vilket politiskt parti, som de var medlemmar i, visade sig vara ogrundade. Naturligtvis är det tänkbart . att .en del jordbrukare sagt. att de inte varit medlemmar i varit det. Några belägg för detta har vi emellertid inte, och något sådant ! kunnat påvisas vid ” fall har inte kontroll. .> Anslutningsprocenten ':.- har sådana. Relativt sett något Politiskt. parti, trots att de'; I Vid våldets järnridå V: till de olika or ionerna fram- går av tabellen nedan: - , : och pol organisationer (94) eo 7 Bekoni > oc "> Ekon. + fackl. Region ” org. CRLF: Polorg = + Pol. org. : > 8-9 69 "64 264 29, STR nga 64. 92 85 83 1 RR 69 €&8 : 73.92 75. 72 Ca J Slättbygdskommunerna här som synes den högsta taxerade inkoms- ten, skogsbygdskommunen = lägst. Den blandade regionen i norra Hal- land ligger däremellan; Skillnaden mellan storjordbrukare och andra jordbruken. De fyra områdenas me- kolutbildni varierar efter in- kare i de fyra regi på sina eknomiska, fackliga och : politiska Vilka: problem "har "+. hän: som organisationsmedlem? Vad är" det karakteristiska för Höriom « som medlem 1 de, 'olika föreningar- na? "I vilka" ävseenden skiljer” sig aktiva, och" ' passiva" medlemmar? Vilka och hur starka förbindelser finns: det” mellan medlemmen". och organisationens ledning?" Är” det någon ' skillnad mellan de större och « mindre jordbrukens ägare och bru- kare i deras egenskap av förenings- medlemmar?: +” : det gällde att få tag'i så olika "områden som möjligt för undersök. ningen; Det. ansågs "t, ex. vara "att få' med kommuner från samtliga -. tre, naturliga . jordbruks< . områden. i; Halland: Slättbygden, - Skogsbygden och Norra Halland. Även :en. del ändra förhållanden 'måste' iakttagas vid valet av områ- De "fyra :områden, som vi. slut- ligen stannade, för, kallas i under- sökningen: Norr: , Slättby, Södra Slättby, Skogby och Norrby, (Om: 27 ; Yr 417 namn nd inte, eftersom full anonymitet har utlovats. Ej heller' personnamn an- . vändes av denna anledning.) . För 'att - det skulle bli möjligt "jämföra. jordbrukare med ' olika arealer åker, gjordes ett särskilt + urval med mer. än 25 ha åker, ' - Undersökningens område ss (regioner) i CC 3 , Här +» skall" endast "återges några " uppgifter om regionernas (dé fyra delkommunernas) olika karaktär. "Av de två tabellerna nedan fram- går det tydligt att de skiljer sig i ett klart leken äv komsten, som också visar Band. med 30] jordbruken, De fyra områdenas me-' delareal åker var: 11,5, 10,7, 9,3 och 4,5. .ha. För, storjordbruken var. denj 33,1." ha" och för andra jordbruk B,5 ha, s :. Undersökta organisationer: : kel. om: ”Organi " Tabellen" ovan visar det egen- domliga förhållandet, 'att hög an- Jutni ie oOr- ganisationer motsvaras av lägre i politiska och tvärtom. oe : > Undersökningsmetod : . '-I det föregående har de olika em- rådena karakteriserats,. och i.det följande skall en del resultat läm- nas ..om "den egentliga undersök- ningen. Afa no ne ' Den utfördes :som en intervju- undersökning; varvid 335 intervju- personer ”(ipp) från de fyra områ- dena” utfrågades. Intervjuerna 'ut- | fördes av undertecknad och två JUF-are under- våren ' 1956. Jord- brukarna ställde sig mycket välvil- liga och vägrarna. var i det när- maste obefintliga. . a fe ”Vilka organisationer har zjort "mest för Er som jord-.. : é brukare?” CSN Följande fråga ställdes till.jord- brukarna i de olika regionerna: ”Ni är ju med i mejeriföreningen (slak- teriföreningeu), RLF och: Bondeför- bundet' (Högern ....). Vilken av des- sa organisationer tycker ni har gjort mest för er som jordbrukare?” '' +... Uppsk > av nas derna hävdade han, att de halländ- ska "jordbrukarna måste. tillhöra alltför. . många Pför : Ekon. 'Fackh / Pol Vetinte:' & Under rubriken ”Föreningsrörel- 36530 sb 3 100 "ok 51 31 "4. 14 » 1200 sens flora”. skrev. 1943 en hallands- äg: tiv 2 Ve si Ör N Journalist I RLP-tidnt anti äg: vag 3:25 No 100 journalis -tidnihgen. en arti- 351039 Vv 2 24.0. .100 43 31 2 24 100 - Svarsfördelningen > att få sina skilda intresse som'"pro- ducenter, och yrkesmän tillgodosed- da”, Han "räknade upp 50 förenin- gar, som' ”en vanlig jordbrukare i Organisationshalland måste tillhöra utan att känna sig nämnvärt över- organiserad”; Och så tillägger”han: ”Och då har jag ändå inte nämnt dikningsföreningar och vägintres- sentföreningar och torvströ gar och byalag och laxfiske eningar och...” ” UR . Nu, 13 år senare, har antalet för- eningar inte minskat i antal, Vi har alltså i vår undersökning måst gall- ra i floran och välja ut de vikti- gaster ve ts ss "Ekonomiska föreningar. : Huvudprincipen har varit" att medtaga ' de föreningar, som "haft' störst medlemsantal i de fyra regio- nerna; och som inte förutsatte allt- för särpräglad produktionsinrikt- ning hos jordbruket, En förening som pgxempelvis Linodlareförenin- uteslöts inte. Skogsägareföreningen, En skogsbygdskommun fanns”bland regionernå, och frågan om skogs- väsentliga avseenden. |” .. I brukets inverkan på organisations- 1" 0" Inkomstförhållanden och skolutbildning. DA sår ” , ” Moo e'Taxlink. Tax, ' ” End. folksk.- Region +. 7 ov avjordbr, = nettoink. . = utb. 96. I. N. Slättby” "6720 > 7080 > 76, ' 1IL.S. Slättby 6070 6500 >. 85 | - HL Norrby | « 5250 - 5850 9 | IV. Skogby: .... 3850 > 4830 "7 vB 7 tor]. 1—IV . 5500 5950 > 85 ir äns un 10800 11830 . 46. aa 4120 7 4820 88, Mindre än 25 ha. har i dagarna satt i - TURKIET igång med en omfattande" wmilitä dock - beskrives som en Tur=" en av” ”vanlig rutinövning”. p då manöver som kiet, som är ans! de viktigaste mm" bild ses motorisera «& Jutet till b vä kterna i Mellersta östern, På S N 1 Te turkiska avdelningar under en paral i Istar= )bul nuligem -< H Länen är för när Fr "| föreningarnas tjänster är mera när- ”.jliggande och konkreta än de övriga - | prisfrågor politiserats i dagens sain- gen togs därför inte med. Däremot |. ärd. Att de el eningarna nämnts först av så mån! ga, är väl inte särskilt förvånande; eftersom ' den nutida jordbrukaren oftast inte anser sig kunna existera som producent om :han saknar me- jeri . eller . slakteri att lämna sina Produkter till, och för de flesta finns det inget annat företag än andelsföretaget. De ekonomiska organisationernas. - : Däremot är det mycket anmärk- ningsvärt, att den' fackliga organi- sationen värdesättes så mycket mer än den politiska. Ändå såde många medlemmar, att de var. fullt med- vetna' . om, hurt; ex, jordbrukets 3) hälle; I. åtskilliga fall verkade det dock som om bristande kontakt'med och kännedom om den politiska 'or- ganisationen bidrog till inställnin- gen. esleso ro fett Tendensen är "densamma i -.alla regionerna: i mer än 9 fall av”10 nämns 'den fackliga organisationen före den politiska, on Många ' medlemmar har ansett, att de tre slagen av organisationer inte 'kan och inte bör särskiljas. ”Ingen kan finnas utan de andra.” "Ingen kan nämnas före de andra.” ”De kompletterar. varandra.” "De är. bra allesammans.”; Uppenbarli- gen ingår i gruppen en hel del av de- mest aktiva föreningsmänni- skorna, lc eea ns CN | (Fortsättn. följer.) Fortsatt kyla med måttlig neder- börd i större delen av landet förut- ser:den amerikanska väderleksby- rån . i sin långtidsprognos för de- cember. soc So vo Som framgår av 'prognoskartan faller hela Skandinavien och Väst- europa inom ett område med under normal 'temperaturförväntan. I Knapp nederbörd och kallt nder december Västerbottens och Norrbottens län väntas särskilt markerade tempera- turfåll,. > ö on Nederbörden beräknas bli måttlig över hela landet utom i Norrbot- tens län, där rikliga snöfall är att vänta. Sannolikt blir nederbörden sparsammare - på västkusten än” i landets östra delar. om Ir sk i ske i Ungern. Otaliga är de som samtal ordat om den hämnd, som i tygad längre om vad positivt en i bara föda nya hämndkänslor, nytt ';i stället påtagliga bevis för vad tan, kan uträtta, "oh Vad världen behöver är väl mä niskor som Barbra Hylmö, som utan "en tanke på sig själv.helt går in för katt. hjälpa, för, att räcka en :-hand till den olyckligt. drabbade, nästan, Barbro och många 'andra, som:ars betar inom humanitär verksamhet, tvekar aldrig att räcka -den 'hans= den.” Men —' hur' långt. de 'skall förmå att ge:i sin kärleksgärning, beror ytterst på oss här hemma vi somi”sitter 'i orubbadé, trygga hem, Vi-'som ännu har gåvan att kunna ge av vårt överflöd, ' aa ; En droppe i ett hav: av: nöd och €lände var den hjälpsändning "som sändes från Varberg.-En ) RR ckså den hjälp som Inomeuropelsk Mission - hittills .kan redovisa, även om siffrorna i sig själv kan. tyckas imponerande;' man skall. på , nära sett armodet: för att förstå håll 'ha det. IM-hjälpen i :siffror +: - ” Vid månadsskiftet kunde IM dela, att man under. november må- nad. i kontanta" gåvor erhållit kr B23,172: 74. I naturagåvor >— 'livs- medel: och kläder — avsändes: Österrike 208 ton, i lagren hemma i Sverige fanns då 192 i avvaktan åt tt. Till IM-h i Fo En hel värld har upprörts över vad som skett, vad som till. droppe" är | åtits ropat på hämnd, som i upprörda måste - drabba förtryckarna, drå= : parna, en dag, Själv bar”jag väl också, känt något. av detta hämnd- | begär vid mötet med tragedins offer, Men nu är jag inte så över- hämndaktion "kan ge. Den kan hat; vad vår värld behöver är väl kärleken till människan, till näs- Vrigstad nu skall beredas plats på. .IM:s svenska anlägg- : NTE an och Strand, ningar! Vs ct e : Till" allt detta och till otaliga Bn- dra frågor, som. pockar, på ögon- blicklig lösning, skall Barbro Hyl- mö 'och hennes medhjälpare. i Wegscheid ' räcka 'till,' genom dem skall alla frågor gå,' alla praktiska problem löpb, "Cs mn , Vid ' uppbrottet från .Wegscheld frågade vi Barbro på 'vad sätt var- bérgsbornå "nu bäst ; kunde hjälpa il Oty att varbergsbornas hjälpak- tion' till: Barbro Hylmö dinte: skulle om, vi sju som terrikel : et se '— Kläder och mat behöver vi gi- vetvis, men nu har ett nytt problem dykt upp och måste lösas, blev Bar- bros svar. IM:s systuga fick åka ner till Ös- och Tust sjunger med i ”Björnen Det gäller en uppoffrande kärleksgärning - = därför krävs odelat stöd från oss alla > utsände medarbetare SIE ' 5" i a, . LI .t 2. M rE 144 g 1 N I Wegscheids barnträdgård leker och rasar flyktingbarnen, medan mamp MI 4 morna arbetar I sys och väva stugorna. Nu har barnen fått små nya kamrater från Ungern — ba nte fö ” språket men som ändå med liv . Unbjörnans förstår get främmande ' Sover 4 ” Ft at in Me "norna hoppas vi innerligt att " varbergsborna skall hjälpa (Mo vo "att samla ihop! Pedan tidigare" har jag framfört tanken på att, ; åtminstone en det av då medel,” som Varbergs stads Ungerums !' samling fått, skall sindns som en hälsning från hemstaden till . Barbro Hylmö, och just mt ke! LES ” ett. sådant bidrag ovärderligt -Om inte hennes arbeto under ;/- mer än fyra år & Lager Weg=, . t scheid allvarligt skall hotas. Ty ova + en 'spis, ett -Iägerkök ger mat - i till hungriga flyktingar, — men . « de behöver också m . 1 tanke utöver 'det rent materiels =» , i , Ja, och'det är denna omtanko isom Barbro och IM z H IDA vi var på hemväg! från Östor- t [CR fri, st , rike der, första, december, rastade = -, vi en ;kort stund på: en liten dansk äl: Bivaregård. "Att det. var dagen [öm : "Stilla , ut genom 'en slängd dörr. Någon första ' advent, det. hade vi Tills plötsligt" tonerna ' från natt, hellga natt” strömmado spelade den: gamla fulmelodbi; på 4 piano '— hinderna rörde sig vani : över tangenterna, Ända tills de hun« H Ait till.”nu begynner vårt jubelår — , ne 4 för jorden slår 7: tymd i Wegscheids forna läge e 'j Då tycktes de tveka, trevande söka Genom... denna .nya ”flykti ön måste lägrets hela kapacitet åter. täs i anspråk och vi har redan fått var- sel om. att.systugan. måste utrym: mas och på nytt förvandlas till kök, En enda sak kan rädda oss — att vi får pengar till en ordentlig spis pi . Västtyskland i samband rhed att dessa iordningställdes för ungerska flyktingar, hade 'avsänts 55 ton”och i Wegscheids klädlager fanns; :då flyktingströrmen började välla in, &t:a 20 ton, vilka under ”normala” förhållanden hade beräknats c räcka in på nyåret, ” j - - Siffrorna kan som nämnts tyckas ganska imponerande, . främst med tanke på att såväl penninggåvor'som kläder och livsmedel kommit. in -i åp från IM-i , In= ga skära tusenlappar har 'i:strid ström regnat ned, inga jättesänd- ningar” med ' kläder och: mat har oväntat dykt upp. Men tittar man också litet på hur långt dessa me- del skall räcka, till hur många klä- der och livsmedel ' skall förslå; då förstår man liknelsen med” droppen : i havet. lo ee |: IM svarar. nu för livsmedelsför- sörjning, .klädutdelning och kura- | N sommar jojo tisk årdnad för 1,000 k SAR) Le. | flyktingar i flyktinglägren "63, 67 (275 : | - och 59 vid Linz samt.för :e:a. 400 oz SLS SLA UNDER ed ”nya”. flyktingar i Wegscheid. Vi-k. PA + fe föds ISS SA e) > dare har man alla de ”gamla” flyk-]. " A TILIG ve Ål N ; io CL 20 .+ tingarna, som fortfarande behöver |. . « fa) 4 olle et. ål" hjälp, och dessutom -tar -IM hand - NLA AG ? te om: ett hittills 'okänt "antal" jugo- é o 34 N unorR Ers : id släviska flyktingar, som 'på sistone Pag « ot. också kommit flyende till Österrike; HN 2550 FA: I barack" 8 i Wegscheid har IM "SSL lg move I. daglig kuratorsmottaghing för 120 5 ed or JA ngr I nd 250 ungerska flyktingar, som dess- .” se. NORMAL <] > utom bjuds på avkoppling och sys- AN Nexus. 2 ojo oc NORMAL - selsättning. Minst: 60 ungrare får nogen - INO MARIS]. SRA dr klädan, I Källorna deltager ve "> NEDERBURD " vt laa i | TEMPERATUR ” ä an ä köden I mäta a GER ER DECEMBER KNAPP" I DECEMBER : [| Ek Nouxar are kira, gäster och de” exira : Prognosen förutser "under Hornal "Anmärkning: Den amerikanska långtidsprognosen är ingen förutsä- gelse i vanlig isk mening « börd i-större delen av landet. I norra Sverige rikliga snöfall och ”temperatar med "måttlig neder= kyla. mn kan fi n. endast de "dagliga väder-; leksrapporterna lämna besked. Vid 1 utan'.en på omfattande mätningar grundad ' uppskattning av genom- snittsvädret under en framförlig- gande 30-da iod. Om de kort- ” sade utrymmet, springa upp till 35. I en våning i Linz har ett provi- . soriskt barnhem för 16 ungerska hemmet i Windischgarsten är fyllt till absolut bristningsgräns av flyk- 4 med k itet för ett verkligt stor- hushåll, Får: v[ en sådan spis, så kan vi; även om vi givetvis måste tränga ihop ” oss ordentligt, "ändå fortsätta med ”arbetéistugans verk- samhet, med kindergarten' o. 8. v. -Men det behövs perigar . et > Nu'har IM härhemma redan s fattat beslut om att en spis till - varje pris måste ner till Wegs- - cheid och från” Getingeverken levereras i dagarna ett par sto- . "rag tytor samt ett stekbord, Dir. Steen har räckt en hjälpande - hand, men för att klara denna - Oväntade utgift behövs ändå tu- -sentals kronor — och de kro-' observeras, att S säkerhet är mindre vid gränserna för de oli-' ka temperatur. och nederbördsoin- rådena än i dessa områdens mera fristiga förändringarna i väderleken centralt belägna delar, ' 1 Jav kartorna bör även! tingar, IM-hemmen i Hannover och - + - ikaså i Vä Till Sverige har redan flera grupper ”lyktingar; som IM åtagit sig an- aret för, anlänt, människor "som här provar en 19-åri efter fortsö För en minut tvekade också något inom måg; kan I : man 'I' denna "mörka vinter' våga heppäs ”på en'räddningtimma för 'vår arma jord, på ett fubelår? '- | "Ja, man kan nog det, trots allt, Så länge det finns människor som Barbro Hylmö, mäniskor som aldrig tycks tillåta sig tvivla, tveka, som bara ger och ger. Skall de kunna fortsätta I sin gärning krävs dock, :- att vi här hemma efter bästa för-. måga ger dem vårt stöd, att do kän ner att vi ej enbart för en kort tid, + ' då radio och press matade oss med "” i skildringar från den: ungerska tra" 7 > gedin, ägnade dem en tanke, sände" « några kronor, ett klädpaket. Det. kommer en vardag snart I Wega- +. I cheid, liksom 1 otaliga andra flyk= , ? tingläger, en vardag då också hjälp, . . behövs, ' na : : Glöm därför inte Inomeuropelsk. , . Missions postsironummer 900 TO6L I IM:s Ilädförråd blir varje dag en' rad flyktingar nyektperade — ” ,.; ungerska en kappa under uppsyn uv en IM- medhjälperska, själv flykting sedan många år. i ee 4 fikat - , bra Nod Laholms Tidning är oersättlig som annons a sorgan i södra Hall : 4 4 ; i i f i : : ” ” ” ” ” - son oo | : 7 ” - et ds : . é i ; Nm ns sn en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.