t 4 - men när han heller inte gör någon wav FafOTTEV YAYSYYFFTETTYTYYTEYTTYTYYTY TrerevereYyryv Yey FOS att på kokt id få skylta med | Varit: beteckning : åt två ' -mandatsugna iksd som, inte at . öveernskommelser > om "delade" för- stakammarniandat. För några år se- dan blev hr: Karl Persson i Bjära riksbekant för sin vägran att lämna plats åt hf'Tor Wolgast i Bräkne- Hoby, sedan. bondeförbundets lands- tingsgrupper i Blekinge och Kris- tianstads län, som bildar en första- kämmarvalkrets, kommit överens om att. de båda herarna skulle sit- tafyra år vardera i senaten, Trots att det fanns såväl skriftlig bekräftelse som ' fixerat bötesbelopp stannade hr Persson kvar hela perioden, Att "han" inte: vann” vare sig personlig | eller politisk ära på den manövern är säkert, Tvärtom fördömdes hans tilltag av såväl partiinstanser” 'som allmänna opinionen. , När ' bondeförbundets landstings] | grupper i. Kalmar och Gotlands ”län år 1951. nominerade kandidater för "partiets enda mandat i denna' val- krets ansåg de det vara rättvist att eh gotlänning fick sitta fyra år och en, smålänning lika: länge. Hr Nils Franzén från Träkumla tilldelades "första fyraårsperioden och den and-|- ra reserverades för hr John Johans- son i Gränö, partichef för bonde- förbundarna i Norra Kalmar. Hr Franzén fick givetvis fullmakt för hela perioden;' Men. när fyra år gått tillända avsade han sig inte mandatet..." utan . satt lugnt kvar. Smålänningarna teg och led ett år, som "helst min av att avsäga sig fö- re 1957 års riksdag har de ilsknat till och gett publicitet åt saken. Hr | Franzén har: sedan dess talat om, att han tänker strunta i överens- kommelsen och sitta kvar hela åtta- årsperioden. Och hemma i Gränö går hr John Johansson 'och känner sig lurad på ”konfekten”.; Bondeför- 'bundslandstingsmännen på Gotland och i Kälmar län känner sig fillika desativerade, saga Det ä är rätt underliv au en mång- DE Kar : - I gått, Om mari betecknar den I jord= betrodd man som hr Nils Franzén, sen före den '15/5. 1957 skogväktarna, Såsom: stort medel |” lär; dock ” snarast drabbas av en gan 'den 'om allt detfa' hade värit driva CD oh r rn uker sysselsatta; folkmängden um. rutor" riksdagsmannaupp- | ' : tal kan man räkna med, att kost-| "lindrigare chock när'de får denna | nödvändigt. Om denna häsmor. in] "Av de 58.397 ler, baspericdé "med "siffran 100: ena er innehar förtroendeupp- Hur. in örskaffa 'vedej häftiga raden ligger mellan: 7 och" 10:kr. >julkyss från nitiska myndigheter. v de 58,397 sedan årets . an drag inom jordbrukets fackliga. och st ekonomiska ' föreningsrörelse, ; kan; - handla på sådant. sätt som han görj i detta fallet. Är verkligen ett riks- | eftersträ för" hårt på skattsedlarna, tillägger hål! "så " ? ålla samman ' med ' skulle säkert olika personer, Av dessa hade 15,930 Sverige, - att: självklara HKedersbegrepp kan] ringar eller besvär, :måste 'givetvis biträda skogsägarna St.-T. - > | mycket: ha. varit" vunnet för; I hen= | inet: registrérats. för någon fylleti- Om : mani åsidosättas" för; chansen att få vara] vederhäftiga uppgifter kunna pres- " :» Enligt vållöttena” "skall des kvar i riksdagen? Politiskt sett bör väl hr Franzzén vara en ”död man” efter en sådan fadäs, Det -förefäller ”vara” en ' renli att föreningsrörelsen tackar nej un hans tjänster: i <ortsättningen. En v Pring Rainier och prinsessan Grace äv Monaco lämnar på bilden: NS kyrkan i Monaco efter en gudstjänst. QLOCK VR ss PRESSEN NÄR KOALITIONEN SPRICKER måste de borgerliga - Lis Asklund, som gjort sig hjärti ligt avhållen génom sitt Program i tierna vara beredda att träda till, menar Svensk Tidskrift. Därför bör högern och . folkpartiet redan nu göra upp om ett konkret handlings- program. Handelstidningen - (dp) tycker det är till att vara otålig i överkant: : : Ännu har såvitt man vet herrar Erlander och Hedlund inte talat slut med varandra, Att förtrolig- heten är i avtagande är nogsamt vittnet, men det utesluter i inte att skilsmässan dröjer. - De äv Svensk Tidskrift anbefall- - ” "Den I "december skulle enligt - | gällande bestämmelser vårje skogs- ägare från ordföranden -I' bered- ningsnämnden -ha erhållit 'skriftligt beseked om taxeringsvärde, som å- satts hans. fastighet; uppdelat på skogsmarkens och skogens värde, Skulle skogsägaren därvid anse sin fastichet för högt uppskattad, har han att ingiva erinringar till be- redningsnämndens ordförande redan före den 5 jan. 1957. Vederhäftiga bevis, som styrker erinringarnå må- ste samtidigt bifogas. Besked erhål- les senare om ändring i taxerings- värdet 'skett eller icke; Om: veder- häftiga 'bevis icke kan bifogas -erin- ringarna, är det ingen idé, satt. av- giva sådana, utan bör ma tä senare anföra besvär". tighetsprövningsnämnden, vilka be- svär: skall ingivas till, lärisstyrel- -bevis för erinringar och besvär? : -tåxeringsmyndigheterna skall” kunna taga hänsyn till erin- teras :åv den klagande. :Uppskatt- ningar, gjorda av ojäviga, ansvariga skogsmän torde” utgöra sådana' be- vis, Skrgsvårdsstyrelsen står ”givet- - ;”attningsmetod. mi mi? för ikogsvården,-« och varje skögsz ägare. borde faktiskt ha en sådan plan, ty utan sådan har man dåligt underlag för sitt handlande i sko- ges os a Vad kostar en dylik uppskatt- ning eller hushållningsplan? Det är mycket svårt att besvara denna fråga, enär många faktorer inverkar på kostnaden, såosm fas- da b ärderna kan gott bestå, tillägger HT. De är endast en rd eventualitet bland flera möjliga och därtill varken den mest sannolika eller den mest önskvärda. . Hm, det är till att vara kallsin- nig mot den kärlekskranka- höger. tidningen, ' sx 1952 ARS FASTIGHETSTAXE- RING "visar en värdestegring på i runt tal 56 procent för jordbruks- och skogsbruksegendomar, Redan detta är raskt marscherat på 7 år, anser " Stockholms-Tidningen (5), som dock på goda grunder tror att den nya taxering, som nu håller på att verkställas, blir etter värre: Det ä är mycket I pengar eller vore det om vår mi lade krona hade lilnärmelsevis det värde, som vi en gång i tiden vant oss vid och litat på. Nu lär lite var, ta denna:snabba förmö- ing med mycket stort ighetens storlek, .arrend , klar= het beträffande "rågångarna, läge, skogstilfgång - m. . m. Faktum: är emellertid, att skogsvårdsstyrelsens taxa för arbetet är”självköstnads- priset, så kostnaden torde icke ö- verstiga värdet av. att ha tillgång till uppgifterna. Uppgift om unge- fallet torde kunna erhållas av läns> pr hektar. produktiv: skogsmark be: roende på skogens. storlek, Hinner. 'skogsvårdsstyrelsen vi denna sak? « Givetvis beror detta på hur mår ga;- som äro i behov av hjälp. Då skogsvvårdsstyrelsen. har: att, arbes ta med allt för knappa tillgångar på såväl . medel. som "personal, är. det färliga kostnaden i det enskilda |: lugn. Helt orubbat blir kanske in- 'te detta lugn, då just i dessa da- gar som en inte särskilt välkom- men julklapp det preliminära re- sultatet av myndigheternas mödor inför . 1957. års fastighetstaxering ramlar nez i villa= och jordbruks- ägares brevlådor; ” De förra kommer väl i regel något så när helskinnade urdan: åtskilliga bönder med vederlikar "Det blir. ett ' khåp. för hr. Sträng och hans koll att radion, hi de före jul ett' brév Som var mycket angeläget, Det var från en husmor som flyttat från stan till landet därför att hennes make inte trivdes med arbetet i stan.”De hade köpt en gård och drabbats av de sista årens många Isolering g. ochis solidaritet | Av Märta Leijon gon i bennes egen ålder som kun- nat inviga henne i byns lilla enkla frimureri och låta henne känna att hon var välkommen. Gör vi alltid för vår nästa vad vi kan? Det räk- nas så mycket i pengar, varför in- te räkna lite i vänlighet också? Tänk en hand att fatta när man är ledsen och uttröttad, tänk "en|Y gar med torka, ö ningar och svåra bä förhål- gammal far att gråta utf”: landen. För de som är inne i ar- betet” är. sådant inte något: nytt, men för den som kommer från ett stadigt avlönat arbete och får se hela sitt årsresultat av "möda och kapitalinsats 'spolierat är 'det en större katastrof än den ekonomiska: Mannen trivdes i alla fall meg ar- betet vid jorden men hustrun ; gjor- de det inte. Att komma ung: till ett jordbruk från 'en kontorsstol. eller något liknande kan 'gå för sig, fast inte -utan "hårda träningsår,.. Men att helt ovan axla en bondhusfrus arbete i den begynnande medéelål- dern, kräver en ovanligt stark fy- sik och 'en tränad kropp. Det är nog lite för mycket begärt att: ett sådant ombyte ska gå bra. om inte ekonomien medger den hjälp till det ovana grovarbetet som behövs, åtminstone de' första åren.” Män tänker sällan på' sådant, De tar. för givet att om | de' orkar / och trivs då ska också deras hustru trivas; Mannen har haft lätt för att få kontakt med andra "män : genom den ömsesidi k 1 Men hustrun som isoleras' i hem- met "med ekonomiska bekymmer och "minderåriga barr -har inte lätt för att komma ut och få de kon- takter hon behöver. Denna fru ha- de läst ganska mycket och hade helt andra intressen än man, har på landet.” Bristen på "mänsklig kontakt bröt ner'henne lika myc- ket som;' arbetet. Hon kar, blivit sjuk” och. måst vårdas på sjukhus och -kan inte fortsätta; Nu är frå- nan , hon, börjat som / "lahthusmor hade" fått” en” kurs på en' lanthus- ordna till så, att dessa stigande fas- tighetsvärden inte slår igenom -allt- da taxeringsvärden inte'alls' slå ige- nom i höjda skatter. Är det på hr Strängs vägnar St.-T., som numera står finansministern ' nära, talär om att det gäller se till så att det inte blir för: hårda ska hållsskola. och , lärt sig förstå sitt arbete 'och fått kontakt "med andra inom" yrket, "som: hon: sen : kunnat "(nes del Hon skulle då ha ' fått veta att folket på: landet .visst inte verkar i obekant sätiskap. En tolv= sådana .:träbockar: som ' de" kanske bartismamma på landet här: säkert större I c-kunskaper:. än” en professor i Det skulle hindre många nervsam- manbrott, Och det skulle göra oss själva i lyckligare med folk som trivs bland oss än om de vantriva, |? Deras vantrevnad måste i viss mån även bero på vår egen inkompe- tens att ge dem det de behöver, Här finns verkligen plats för ett bragelöfte till det nya året, + - i e Hälften av årets - |? = nya hos polisen!” STOCKHOLM (Press) =. | <Enligt” föreliggande Preliminära uppgifter uppgår antalet fylleriför- seelser, som. avdömts under tredje kvartalet. i år till 22,022 mot 12,456 under, samma tid. förra året, vilket innebär 'en ökning med 77 procent. Av'de större "städerna visade föl- jande ökning med. över 100 procent, nämligen. Solna, Uppsala, 'Eskilstu- na," Norrköping, Kärlstad, Örebro - och Karlskoga, För Götebotg stan- nade ökningen vid 99 procent. » Statistiken över de Personer, som händertagits för fylleri i städ visade .för tredje kvartalet en ök- ning :med 117 procent. Det största antalet avdömda fyllériförseelser i förhållande till :folkmängden före- kom under tredje kvartalet 1956 i Haparanda (33; per 100 inv.); när- ) jan avdömda ; fylleriförseelserna -:hade 46,366 begåtts - sedan” årets ' början; vid. en” närmare : undersökning har det bl: a. visat sig; att inda. äntal förseelser” fördelade på. '32,734 förseelse, under den, sénaste' 5-års- Perioden. och var sålunda förstas || gångsfyllerister i Då denna mening. Av de övriga hade 6,123 en' tidigare” för! seelse, 3,329 två tidigare, förseelser ach : de, återstående- T,352 tre. elle lym under basperioden betecknas : med 100, annoteras för 195556 föls " nn man 1955/56" följande. kiffror:” Danmark 73, Finländ 75; Norge 69 och Sve- rige 66, Starkast har sålunda över. flyttningen. ffån jordbruket varit: Lr flyttning, 3 man | för. 1955/58 : följande. indextal ; för. produktionsvolymen, per syssell . satt person.i' forgornken Danmark: NVDet ordiska Jordbruket produktivitet : -S För ett föredrag, som jag lig? gen” höl vid Nordiska Bondeofianisa- tionens Centralråds generaHörsam.- ling i Aalborg, hade vissa uppgif ter insamlats belysande jordbrus-: kets produktivitet i våra nordiska länder, 1 jämförelsesytte hade vissa data även anskaffats för, industrin, :.De sifferuppgifter,” som framläg- ges av de statistiska centralämbets. erken i de olika länderna; virie-" ar tyvärr rätt mycket, Olikheter= na är såpass påtegliga, att såvida man vore mycket. kritisk beträf. fande; man kanske 'helt avstå från en . utgångsmaterialet, - skulle” jämförelse; Oaktat vissa” invänd- . ningar sålunda kan. göras, har jag drienterande syfte vågat mig på n jämlörelse,' ehuru en dylik som - sagt bör tagas med reservation, . "Jämförelsen utföres inom ramen för indextal, Basår är vid alla tills". fällen Praduktionsperioden : 1938/ ” 9, vilken jämförts med ”produks ' ioden 1955/56. Produkti ” ;” fyllerister: var Tre börjar 1 vissa” fall den. första juli, i andra ' fall överens-,... stämmer den med kalenderåret, : - Om jön!bruksproduktionens vo- jande indextal: Danmark 125, Fin- land 98, Norge 18 och Sverlge 101,1" :==. medan motsvarande tal för indus > striproduktionen är:. Danmark 157, Finland 213, Norge 197 och. Sverige” 184, Det. genomgående” draget för alla länderna är sålunda, att den” totala ' industriproduktlonen . stigit betydligt snabbare' än den totala jordbruksproduktionen, Detta håller streck även om man "baserar jäm= förelsen 1954/55, då skördeutfallet. var mes, ' ra. normalt. än år 1955/56 med: dess - svaga skörd. =. "> på ”produktionsperioden. . I ett något annat' läge" "fommer en; om man. räknar fram pro! vo duktionen per sysselsatt person. alla de nordiska länderna har Jordö + »ruksbefolkningens , numerär ned. produktlonsperioden > 171, Finland, [Eg här, nä: sett, Enda-skill-| i ut hon har. ett icke ” möjligt "att : hinna > biträda I skogsä '$ den utsträckning de il önska med -alla de skilda slag äv förrättningar, . som : förekommer i skogsbruket. . Styrelsens : personal gör emellertid alltid vad som göras kan och så givetvis även vid för- rättningar : av här omnämnt slag, men vi kan inte vara på mer än ett ställe i taget, så man får inte bli för- vånad, om man får vänta på hjälp. Hinner vi ej med allt själva, kan vi måhända ge anvisningar - på andra ini flora uidigare. fö seels ma tid.” - En fördelning av ac under de ie örsta kvartalen 1956 begångna fyl: lerifötseelserna” på olika åldrar har visat, att. ökningen, varit störst i de yngsta och äldsta åldersgrupperna. Jämfört, med motsvärände tid 1952 kar han fyllerifrekvensen 1 åldrar- riä:under 18.år ökat med 1129 pro- cent, för 50—70 år 105. procent och för åldrarna & över 70å år 158 procent, karl, 'som7åsid förtroende och bryter överenskom- dv. melser .så som hr Franzén -gjort,|5ig si " förefaller: inte att ” vara oersättlig onödan. "Vederbörande ” bör, därför nål on fö örtroende) ost. taga” reda på, vilka värdefaktorer ” spår ” ” som åsatts hans fastighet, -Taxe- = Danmark ' 116, Finland 135 Norge . 125 och Sverige 135, I.de tre .skana dinaviska . länderna. har ”sålunda: ' >> jordbrukets produktivitet I förhåls. = 'tö> lande till den - - mänskliga , ärbetsh as satsen" ökat snabbare än”industrins. I Finland väger. siffrorna tämligen jämnt och krigets följder har'syn«. barligén "inte ännu helt övervun-, | nåts inom Fyrlande Jordbruk. Folket på landet" var. mera nu” vant vid ' att bli betraktat . ”vildar? i andligt "avseende, Nu: tror. jag att det. bör" gå ganska lätt för: en: stadsfru 'att :komma i kontakt med grannarna på "landet, '. | så vida det är fråga "om rena bygden, ; Stationssämhällena ' är; så differentierade att där kan det va- fa svårt att bli' bekant. Man behö- ver inte förtorka' andligen genom att bo på landet, Man kan få 'ut- lopp för hela sin begåvning och ut- bildning, bara man inte knyter till om sig och .sitt., Det behövs stu- dieledare, ungdomsledare, teaterle- | dare för både unga och gamla. Nu- "I mera finns det massor åv studie- cirklar även 'på landsbygden; eller. kanske. i. synnerhet där,- men det "lär svårt att; få. ledare. Den ”soni . har lite kunskaper "och erfarenhet ringslängderna, där detta kan ut- läsas, skall under 10 dägar ligga tillgängliga för påseende ,å kun- gjord tid: och plats: Av ;länsskog- vaxteren eller annan sakkunnig kan man nog i många fall få tips” om ”evock -UR är ca Sm z Bondeskogen; ; dominerar + SIA i landets. .sydliga delär”; mgtan 4 . huvudtaget har någon möjlighet att. för : " vinna ändring. Om detta icke ans - urteensssysvsstl här ställt sin -rsonal till jaxeringsmyndigheter- nas förfogande såsom sh niga. Detta för att söka medverka till ett riktigt resultat av taxerin- gen. I detta sammanhang kan 'på- pekas "vad redan ovan framhållits, att grunderna "och värdenivån' för taxeringen fastställts av statsmak- terna, så detta kan de skogssakkun- EN NY” ”VINSLÖVSAFFÄR bh: "seglat upp . inom "bondeförbundet. sd SVARAR” 2 Under denna rubrik besvarar :.' en svensk legitimerad läkare i kostnadsfritt medicinska frågor » från läsekretsen.: i "> - Förse frågorna med lämplig signatur och uppge helst ålder . Och kön. Det är givet att envars anonymitet. obroitsligt bevaras. Riksdagsman Franzén, vald för Gotlands och Kalmar läns valkrets, vägrar att avsäga sig mandatet, skri- > ver Skånska Dagbladet (bf): "> > Han påstår att det inte finns nå- + gan överenskommelse om delning av perioden, .Hr- Franzén . måste spektive "cirka 5 procent av skogs= arealen i vederbörande "område, ,. Aktiebolagen - däremot " har bety= dande 'skogsmarker ' även 1 Dala= Hälsi ådi östra” il I olika sammanhang under sena- re år har det sagts, att jorden ger oss vår föda och att skogen ger oss vårt välstånd. Mot bakgrunden av detta konstaterande, som har allt Enligt de grunder, som års fastighetstaxering fastställts av statsmakterna, är det främst area- len produktiv skogsmark 'öch'im- diment. 1 + godhet: , tala mot bättre vetande, Det står älni 3 nå 2 : " a - | hälsas med hänförelse. ' Det" finns] för sig, är det inte så underligt rige och , där 'de utgör : : ga ej påverkar: Berednings-. och|. Märk breven DOKTORN SVA- og för ste, fe ata Sen te Got (bonitet), avsättningsläget, > virkes-|fastighetstaxeringsnämnderna får så-| RAR och sänd. dem till 4 vedake, föreningar att vara: med i.Nog kan att sk esfrågorna kommit i cent-136, kod Fespe ektive 22 Proc. av, skogs- : länningen Franzén skulle sitta fy- |förrådets storlek samt , trädslags- | lunda vid bedömningen av skogar- tionen, "= väl den äkta mannen rum:' för ' den "offentliga debatten. | arealerna. . Toh och di e 7 fa år och smålänningen > Å fyra år Det finns ingen tvekan Sland dem som var närvarande ned undantag för hr: Franzén själv. Denne tillägger att han har fullmakt på åtta år. Det är riktigt men saknar. bevisvärde i detta sammanhang, - Fullmakt utfärdas - alltid för hela perioden vid nyval till första kammaren; Det berätti- gar emellertid inte hr Franzén att klänga sig kvar i första kamma- ren, Han har redan suttit ett år för länge, + rösen HR FFRANZÉN HAR INTE BE- -HÖVT -- skriva :- på något papper, framhåller Vimmerby Tidning (bl), ' ty man utgick ifrån att en muntlig på, och ad Mel och gri det kan gälla, Dock torde det i allmän- het vara kubikmassan och grov- skogsprocenten, som önskas kontroll allt efter fastigheternas storlek- går man tillväga på olika sätt för att få fram dessa uppgif- ter med tiliräcklig noggrannhet, För mindre , fastigheter (upp till 30 hektar) är därvid stamräkning den bästa metoden. För medelstora och större fastigheter blir sådan stam- räkning väl arbetskrävande och dyr, men vinner man den fördelen gent emot okuläruppskattning, att man får en god bild av: skogens na hjälp av länsskogvaktarna, som torde få anses äga den bästa känne- domen om, hur de olika: skogarna är. sammansatta. Detta arbete kan näppeligen” betecknas som särskilt ämt, då ofta länsskogvaktarna Svar till ”Frågvis”: Hemorrojder är utvidgningar av blodådror runt öppningen, oftast kade av en' svaghet i vävnaderna där till- med ökade påfrestningar orättvist beskyllas för” att. medver- vid tarmtömning på grund av för- t. ex, Om klådan, smär- ka till upp av f: het Länsskogvaktarna : har. endast att lämna upplysningar om vad dej känter till, och med ledning därav har beredningsnämnderna att upp- rätta förslag till taxeringsvärdet för samtliga fastigheter. Det torde säga sig själv, att länsskogvaktarna omöj- ligen kan känna till varje fastighets] skog, och i sådana fall, där han ic- torna, krampen i slutmuskulaturen och de ofta förekommande blöd- ningarna är starka räcker det ej med den vanliga behandlingen, lö- sande kost, . salvor, stolpiller etc. utan man blir tvungen att göra ett grerativt ingrepp, varvid de nämn= da åderbråcken avlägsnas och i de flesta fall besvärsfrihet uppnås. Ibland kan man ha resultat me: insprutningar -i dessa blodådror ner någon stund så att hustrun får komma . tt. och träffa människor och få lite bekanta, . --Men det. kan hända att' larlds- bygden också har blivit mer till- stängd : än . förr. Man märker det inte när man bor där. Man kan ju fråga. sig om' bytanterna gjort. vad de kunnat för denna främling I de- ras led. Hon kanske har varit trött och blyg. Hon kanske ” helt enkelt inte har vågat närma sig dem, det verkar nästan: så. Hennes. förhål- lande är inte så ovanligt som”man kan tro.' Har kvinnorna på lands- bygden öppnat sina hem : för. sin lilla främling? Har det funnits nå- Men hur mycket vet vi i allmänhet egentligen om skogen? Exempelvis |l hur. stora våra skogar är och vem ll: som äger dem... Skogsmarksarealen i vårt nd uppgår till "sammanlagt omkring 225.000 km? eller nära 55 procent lä av, , den . totala . landarealen. . Som jämförelse kan nämnas,' att åker- arealen omfattar knappt 36.500 km? eller inte fullt 9 procent av land- arealen. Av skogsmarksarealen ut- görs ungefär 19 procent av krono- skogar, 6 procent av övriga allmän- ”Övriga allmänna skogar” är (sö ativt jämnt fördelade över hela andet. Mest betydande är de I öste ce ra arealen till omkring 10 procent ut- görs av sådana skogar. I Uppsala ige, där län : uppgår ” andelen” till -hela” 15 procent. Å Bondeskogarna dominerar” helt ' 4 rö de sydligare delarna av landet med : 80—90- procent av skogsmärksarea=" len. Till arealen är bondeskogårnd” även störst i de övriga "större om-" rådena -— i Västsverige" och ”östra 7 na skogar (eckl tika skogar, hä- rads- och sockenallmänningar, all- männa inrättningars och stiftelsers samt "i procent. vige . 68 och 61 procent Dala-Hälsingeområdet 45 Ser man på ac skilda länen, fin- ner man att Kronan endast i Norr- bottens län äger huvudparten. eller 52 procent av skogsmarken. I alla . andra län — med undantåg av Jämtlsnds och Västernorrlands län, , där aktiebol är de största skogsägarna mA 4 och 46 procent, av skogsmar! & - — är bondesko=, gon gammelmor som kunnat.se efter hennes barn en dag utan fi- na (ceremonier? | Har det funnits nå- Nya lyset. NN CE bonde i Västergötland för mn sta'n för att köpa karbid, ett på sin tid inte" alltför vanligt ”upplys= skogar, städers skogar m. fl.) "25 procent av aktiebolagsskogar och 50 procent av övriga enskilda skogar. Sistnämnda kategori. består huvud- sakligen av vad vi i dagligt tal kal- lar. bondeskogar; Kronans innehav av. är störst i de norra delarna äv lan= det. Detsamma är förhållandet med 4 ning. För medelstora fastigheter (30 —100 hektar) kan lämpligen okulär uppskattning ske, då man emeller- tid icke erhåller den. värdefulla uppgift som skogens grovlekssam- mansättning utgör. För större fas- tigheter (över 100 hektar) bör lin- je-'eller provytetaxering utföras. ' "För besvärens ingivande räcker ke känner till förhållandena, läm-|men detta avgörs från fall till fall nar han heller inga uppgifter, utanfvid läkarundersökningen” Opera- är det beredningsnämndernas sak!tionen är en liten sådan och in ing- att här sätta värdet med ledning av >nting att oroa sig för. ' 4. sin kännedom om skogen, ev. i för-," ”H, 0 år”: Det vege- hållande ' till andra 'kända fastighe- Var tt evdlemet kallas. den del ter. Skogsvårdsstyrelsen- har funnit av nervsystemet som ombesörjer det angeläget, att länsskogvaktarna jmpulsledningen till glatt mus -- i biträder för att möjliggöra! en: sål tur, körtlar och de inre organ "överenskommelse var. lika mycket värd: s Här kan det givetvis” gå att in« - skjuta den meningen att Franzén skulle ha skrivit under avtalet, Visst skulle det ha varit svårare då att vifta bort överenskommel- sens innehåll. Men när valet skul- le ske ansåg man att partibröder |]. ” : 20005 s från män-| ningsmedel”. Han förvarade det i -t störst till area? emellan. var ett muntligt löfte li- det givetvis med uppskattning en-|rättvis uppskattning som möjligt, allmänhet cm ej a Nervositet, | kärrans bakdel under I så m at övre garna. ar anätönde med näs ka mycket värt som ett skriftligt. dast av de faktorer, vilka man an- [vilket helt ansetts vara till skogs-/n niskans besvär te. ger impulser] blev det mörkt och så började det och mellersta Norrland (ne FN RR Sa 8/10 av mkogamarks- Men det har ju hänt att ävenla er att beredningsnämnden felaktigt ägarnas, fördel. 5 övergånes vbssystem a ch kan utlösa regna. Karbiden luktade illa och |V? och tlands län) |ra 3/4 up > 4 BAG ov romare: . jen om, Iale har lämnat riks da- | uUPpPskattat, Om man nu emellertid] 7 I sjukdomskänslor : a orga olämplig bonden strök eld på en tändsticka äger sålunda Kronan och 0] landslänen sarat i nav och an n massa lagen a . ttiiehol. gen, Därför kan det ligga nära äl oopskättniea, Sör tr Nevis ta- |” En "italiensk arkeologisk expedi-" ningar och bubblingar i magen är för att. se Pr åa REN brann |27 procent: av sk ken, medan än än, AA Sven Boerdnskommela då en munföe ga steget fullt ut och samtidigt låta | tion har nyligen gjort. vik tiga fynd aj ovanliga fenomen men. merhet med väldiga lågor. Hästen föll i|på bondeskogarna kommer en i för-|garna är i södra oci ” i Swat i norra Pakistan, te tecken på cancer i synnerhet expeditionsledaren professor Tueci 3 teen oennmgått noggrann gjordes de viktigaste fynden. i, älarun dersökning. Tubbningar i Mingora där man fanne lämningar sköldkörtelns funktion ger inte i av ett buddist-kloster och ett hög=. första hand sådana symptom oc rige av förhållandevis stor betydel- se endast i Kopparbergs, Örebro. Uppsala och Värmlands län samti ds län med omkri: 170 respektive. omkring äv NE i vederbörand: län. arealen en Ny hållande till riket i övrigt låg andel eller, 38 procent. I övriga delar av landet är Kronans. skogstillgångar betydligt mindre och uppgår i Da- la-Hälsingeområdet, östra Mellan- sverige samt i västra och sädra de- larna av landet till endast 11, 9 re-1 , upprätta skogshushållningsplan med sken : och sprang direkt hem till karta, varigenom man så att säga gården. När han svängde in genoni grinden upptäcktes ekipaget av barnen, som stod i fönstre De skrek förtjusta. — Titta, nu kommer far med det [nya lyset, . Mr Franzén har ju lagen på sin sida, konstaterar - Vimmerby idé ning, som dock undrar -om han mo- | slår vå (fager H An :; So len raliskt sett kan känna sig nöjd med | nämnvärd kostnads , = i inte "sin ståndpunkt, Kollegan tror heller | man - då. kontroll på samtliga de|gsktare samt byggnadsruiner. date= av allt att döma behöver på inte 4 ' hå Pla- der den. stores er för någon allvarlig sj inte att hår får någon vidare triv- faktorer, som påverkar värdet. Pla- | rade' från 'Alexande! oroa . försöka ta det lugnt, få tala ut sel i riksdagen resten 'av perioden, [nen kan dessutom Häna till ledning tid, (TT — Reutr) . utan försök a ta det lugnt få | rd : s Laholms ling mo omsäulig 8 m | anmonkorgån i södra Halland - ANNONSERA I LT!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.