str PIC YTTP Yryr "ver meverYvveY TF Vv vYFTYVETVEFYTTv > VILL NI LAHOLMS YrevveTtYPFtTeT TT YreYrveeer rerer C SÖKER NI - veta vad som händer 1 södra - DIN . « Halland? . 4 kontakt med befolkningen SS Prenumerera då på ortsorganet . ” 1 o5dra Halland? : LAHOLMS TIDNING . U .MÄNDAGEN DEN 28 JANUARI 1957 Annonsera då I ortsorganet : LAHOLMS TIDNING J 2 - - oo a - Dy ” . Australiens urinvånare på ' undantag rr oc , |, Endast 47,000 rasrena kvar ". tiskt folk, + > ALICE SPRINGS 1 Australiens ökentrakter (TT:s utsände) + Fantasin kan göra kängurusprång över tusentals år, när ögat möter urinvånarnas ättlingar och flygan- de doktorns drabanter i Alice . Springs, där kontrasten mellan gammalt och nytt är skarpare än på något annat håll i Australien. Många av de mörkhyade austral- . ; stammarna lever ännu som sina . förfäder på stenåldern, men i luf- ten ovanför dem surrar flygmaski- ner, Bom bringar sjukhjälp till av- lögsna platser. : I Efter en lång flygfärd tvärs över den sönderbrända Simpson-öknen i kontinentens inre dyker vi ned mel- lan bergen, som bildar en krans kring Alice Springs, den lilla stad på cirka 3.009 invånare, som är hu- vudort i det folkfaltiga Nordterri- toriets södra -halva, Lokalpatrioten protesterar ivrigt mot., termerna ”Australiens döda hjärta” och ”ö- " kenlandet”, som man hittar även i . australiska beskrivningar. — .. — Det finns bara en riktig öken 1 Nordterritoriet och det är Simp- son-öknen 'i sydöstra hörnet. Ök- nar kan väl knappast leverera 40.000 nötkreatur per år till mark- naden i' Adelaide! Numera borde uttrycket ”döda hjärtat” 'och inbill. ” ningen att de centrala delarna ut- gör en enda stor öken ha dött den död de förtjänar.” En sak till: de australnegrer, som ibland presen- teras i reseskildringar, är inga neg- rer utan härstammar från ett asia- När de första européerna bosatte sig. på sydkusten i Australien i slu- tet. på 1700-talet, fanns det omkring Flygande doktor når långt i ödemark 4 Alice Springs med post — och ett känguruskinn. får vi. skåda en utställning av abo- riginalkonst. | Halvciviliserade infödingar arbe- tar på boskaps- eller fårfarmer, och när 'vi besöker en egendom: vid Bond Springs, visar de villigt 'hur man kastar " bumerang. Några av dem "kan engelska och berättar att de trivs med arbetet på gården. Tre pojkar i. boyscoutbälten poserar glatt för kameran, och en gammal kvinna låter så småningom överta- la sig att sjunga en visa för kana- densiska radion När »man frågar hur gammal. hon är, blir. svaret: 300.000 urinvånare — aboriginals.— "1 Australien; men nu beräknas an- :. talet" rasrena uppgå till endast . 47.009....och halvbloden till 27.000, ., Folkspillran har krympt år. för år, . men? under de allra senaste. åren - har ett par stammar visat en svag : tendens till ökning, Man vet ännu inte, om, ökningen är tillfällig, ;, > 20, Sjutton reservat: » Ungefär 15.000 "av infödingarna lever: som nomader i 54 stammar > och sover under bar” himmel. De ' är; nakna eller halvklädda och ut- rustade: 'med '. enklaste + redskap, Stammarna räknas till världens pri- mitivaste folk, men detta innebär ingalunda att :de saknar kultur. Man ' skymtar en helt främmande ". föreställningsvärld, där klippor och +» brunnar är - levande : väsen med » mänskliga egenskaper och där även . drömmarna spelar stor roll vid an= . ; Dassningen till livets mödor. + " Ett: av de sjutton reservaten i - Nordterritoriet - ligger vid Alice . Springs, och i omgivningarna strö- var "aboriginals omkring, föga be-. svärade av tankar på morgondagen. De får inte bosätta sig i städerna . utan särskilt tillstånd, men i gen- gäld kan inga vita besöka reserva- ten utan speciell dispens, Den som' överträder förbudet » böter på 600 kr. "> Den telegrafbyggnad, som : var början till bebyggelsen i Alice straffas med Jag lång tid i Alice, STEEN . . Vid Bond Springs ett stycke ut fet söt 1. Australiens Barnen är överraskande nog ljus- Springs på 1870-talet och den källa | håriga, men färgen: mörknar med som gav staden dess namn ligger |åren. Man förvånas också över hur inom reservatet, En konstnärskolo- tidigt de utvecklas (och där sig gå. ni har gjort Aranda-stammen vid Alice Springs 'vittberömd, främst 12 bäser för flygande doktor tack vare Albert Namatjira,;. Inlandsmissionen har starkt bi- vars naturstudier med vattenfärger | dragit till utveckli i Nordterri- ” vunnit konstexperters gillande. motstånd gav vika för hans starka övertygelse, och 1928 var man redo att starta, Flygande läkare och am- bulanser är ju inte okända i våra norrländska fjälltrakter, men i Au- stralien rör det sig om en färdig- stöpt och konstant räddningstjänst med tolv baser, där läkare kan ryc- ka ut i flygplan med kort varsel per radio. et i Vi 'står i flygande doktorns ra- diohus' i Alice Springs och lyssnar till en redogörelse för de senaste - utryckni Hidist som en flicka sitter i studiorummet och läser meddelanden till familjer a i öknen mötte vi ättlingar urinvånare. AA : av ' runt om i det :väldiga ' distriktet. När någon av boskapsfarmerna el- ler arbetsplatserna på avlägsna stäl- len behöver läkarhiälp slås larm på gårdens pedaldrivna sändare, flic- kan sänder bud till doktorn, och han tar sin väska för att bege sig till flygplanet, som just rullas ut toriet, och dess mest uppmärksam- -.; Hans elever har konstnärligt inte | made initiv är ”flygande doktorn”, ått lika lå älfärdsbyrå isati Nr oäkta av nått lika långt, men välfärdsbyrån | en organisation för sjukhjälp till det eterbudet gick: .I genomsnitt avverkar. läkarpla- nen 350.000 miles per år eller 56.300 hjälper till att sälja deras alster, |isolerade platser, vilka grundades och i en flott villa i Alice Springs lav. John Flynn: Skepsis' och N | SS ÖN ST ur hangaren. Ibland hindrar sand- stormar framfarten, men i regel "IPkan doktorn komma” strax efter «svenska mil, men den siffran säger inte allt. Dessutom görs konsulta- tioner och lämnas anvisningar till sjuka med radions” hjälp, och de tolv radiobaserna sänder mer än " 180.000 telegram per år till cirka 900 ösemarksplatser. 4 - Det ' finns ingen anledning be- tvivla att flygande doktorn — som inte är en utan många — och ra- diobaserna underlättar bosättningen i stepp- och ökenlandet. . Elev 65 mil från skolan " Minnet av pionjären John Flyan 'har hedrats med en säregen kyrka, som invigdes för några månader sedan; Den ligger vid en av huvud- . gatorna i Alice Springs och är for- mad som ett jordbundet flygplan med ingångarna som vingar och en tillbyggnad vid koret, som ett slags ” spets, Inredningen är spartansk och - stilren med ett guldglänsande jät- dervisar lärarinnan Margaret Stiller 34 barn i åldern 6—14 år, som bor för långt bort för att kun- na komma till någon skola. På en karta visar hon det stora område hennes "eterdistrikt” omfattar i Central= och Syd-Australien och pekar ut de platser, där de mest avlägsna eleverna sitter och plug- gar sina läxor. Rekordet har Muc- kadilla-stationen, som ligger 400 miles (65 svenska mil) norr om Alice. De flesta av eleverna får un. ga fru Stiller aldrig se, men hon märker av deras svar i radion — som tillhör flygande doktorns två- vägsnät — att de är flitiga och skö- ter sitt skolarbete trots att lärarens vakande öga saknas, Så spelar hon upp ett band, som körts i radion samma morgon med en glad ton som upptakt. En elev får frågor och svarar flinkt, en an- nan kommer på tråden och lärarin- van frågar först hur det står till därhemma, innan hon börjar med sitt förhör. Resten klaras i brev. Staten svarar för att eleverna rus- tas med sändare och mottagare, och lärarinnan får disponera två perio- der per dag om 40 plus 30 minuter av flygande doktorns radiotider. När vi tar en titt på utrustningen i skolans radiostudio och Margaret Stiller sitter vid pianot för att spe- la ett par av de melodier eleverna brukar få höra i morgonsändningen, slutar hon helt olympiskt med sol- datvisan ”Waltzing Mathilda”, Snart stämmer ett 30-tal press-, radio- och televisionsmän in i refrängen, Allsången blir kortvarig, ty ute på flygplatsen väntar den DC 4, som skall föra oss till'silvergruvorna i Broken Hill och fruktodlingarna vid Mildura. : : . John-Bertil Vedin Frigiven greps | av polisen på: . fängelsetrappan GÖTEBORG (TT). Friheten för en 35-årig köpman och en 32-årig skrothandlare blev mycket kort. Båda häktades på fre- dagen av Göteborgs rådhusrätt. Köpmannen hade frigivits från fän- gelset i Mariestad den 19 januari. Han greps dock på fängelsetrappan av göteborgspolisen som under man- nens vistelse på anstalten utrett en serie nya brott. Skrothandlaren hade släppts den 16 januari från Väners- borg. Båda gick med på häktning. Skrothandlaren hade efter en supfest där: man bl. a. kalasat på bläck blivit förd till Sahlgrenska sjukhuset för magpumpning. När han kom ut från sjukhuset passade han på att stjäla en bil. En redio- patrull uppmärksammade emeller- tid stölden- och förföljde mannen genom staden och först i Kortedala fick man honom att stoppa sedan man skjutit mot det stulna fordo- net,' Köpmannen hade gjort sig skyldig till stöld, förskingring och grovt bedrägeri medelst urkunds- förfalskning. Ett brott had han be- gått under fängelsevistelsen,. Taxikyrka Droskförarnas fackförening i den kanadensiska staden Montreal har nyligen fått bilda egen katolsk för- samling och sedan några dagar till- baka till och med sin egen präst utnämnd av biskopen. Fackförenin- gen beslöt följaktligen att till pater med avslag andra kams förhandlingar upptas med den ö 1 Töre Act ang i syfte att inom ramen för för stalsverket av c:a 200 miljoner kronor uppnå överenskommelse om en sådan löneplans- revision, att den horisontella lönespännvidden inte må ökas utöver vad för närvarande gäller, varvid även må beaktas, att det provi-. land förstärkes. : N Genom keslut av 1953 års riksdag soriska extra tillägget till tjänstemän inom kallortsområdet I Norr- - s , för de lägre och mellanliggande lö- minskades den spänn- men var att betrakta som ett steg i riktning mot en avveckling av dyrortssystemet, Det synes oss inte kunna bestridas, att dyrortsgruppe- ringen av lönerna är en h som .ingår i den pre- Ha vidden i den statliga lönegruppe- | liminära överenskommelsen, kan ringen från 16 till 12 proc. Refor- alltså inte stödjas på de principer, som tidigare legat till grund för det statliga lönesystemet. om Om en lincplansreviston en- ; BF kräver nya förhandlingar :- om statstjänstemännens löner I ev partimotion av bondeförbundet, framlämnad raren av hr Pettersson i Dahl och i första av he Näsgård, yrkas på k, mets förslag, att nya - huvud. - orättvisa mot befattningshavarna i de lägsta dyrorterna. Om man vid bedömning av 1 vill räkna med lika standard för or- terna, kan någon egentlig skillnad i dyrhet knappast påvisas som mo- tivering för lönegr il Bon- ter att konkurrera om arbets- kraften, Ett stort antal kommu- nala tjänster följer de statliga lönent deförbundet har därför understru- kit angelägenheten av att dyrorts- systemet snarast möjligt avvecklas, preliminär överenskommelse " med statstjänstemännens huvudorganisa- tioner rörande dels en löneplansre=- Den 14 december 1956 träffades|' nA”och dessa har ock- så fålt vidsträckt användning på den enskilda arbetsmarkna= den. En ökning av spännvidden på sätt som föreslagits måste innebära, alt lönerna för det iked. P ligt det föreliggande förslag UR a im Anders P a öres, måste k k N $ andra k ” serna bli olyckliga för de lägre 1), 1 m Intet); k dyrorterna, som ' därigenom N a derna| skulle få försk möjlighe=' RM hav udorgantatfoner medför ket av I runt tal 200 milj. kronor, vilket förhandlingsresultat bör god= tagas. Men ÅA andra sidan synes oss riksdagen inte kunna godklinna, att en ökning av den horisontella lö nespännvidden genomföres enligt principer, som riksdagen ieko bo= retts tillfälle ntt på sedvanligt sätt stora flertalet grupper på Iands« bygden fastlåses på sådan nivå, ta ställning tilll Det är därför en= ligt vår mening nödvlindigt, alt nya statsverkspropositionen. " Detta" förslag till löneplansrevi sion ' innebär, att'den horisontella lönespännvidden för de lägre och mellanli; de 'lö d » (lör kl I-II i föreslagna löne plan A) skulle ökas från 12 till 16 proc., medan en sammankrympning av spännvidden däremot skulle ske i den övre delen av löneplanen. In- komstökningarna för flertalet be- fattningshavare i de lägre ortsgrup- perna skulle härigenom bli avse- värt mindre än för samma befatt- ningshavare i högre ortsgrupper och vissa grupper skulle t. o. m. få viss löneminskning, En sådan lönepl nader. Den. föreslagna spännvidds- ökningen /har 1. stället motiverats med vissa rekryterings> och arbets- marknadspolitiska förhållandén, Det kan givetvis inte bestridas, att re- kryteringssvårigheter föreligger för vissa tjänster på vissa orter, Men denna fråga om lönernas konkur- renskraft på arbetsmarknaden har inte något givet samband med den gällande — dyrortsgrupperingen av lönerna. ”Det synes oss orimligt, att dyrortssystemet nu skulle användas för 'en' helt ny princip, för vilken det inte är avsett, 1 0 sen. Anmärkningsvärt är, att överens- revision kan enligt vår mening inte 1 lse träffats med statstjänste- 2 M Jorsanisati om så ändri som ipande förö dt; heter det i moti > a Landsbygdens konkurrens- : » kraft minskar : Den ursprungliga tanken med an- vändningen av dyrortsgrupperingen i det statliga lönesystemet har va- rit, att man härigenom skulle nå lika reallön överallt. I nuvarande läge har det allmänt erkänts, att un- der senare år en ytterligare utjäm- ning skett i fråga om levnadskost- nadsskillnaderna mellan olika delar av landet. Det underströks exem- pelvis av dyrortsnämnden i remiss- yttrande till statsutskottet vid 1956 års riksdag. Den spännviddsökning, > 1 Aquins förfogande ställa en bil med husvagn, i vilken senare en ka- tolsk kyrka inrättades, med altare, televisionsapparat och till och med barservering i ett hörn. Peter Aquin skall åka runt i staden med sin en ökning av lönespännvidden och uppflyttning av åtskilliga tjänster i högre lönegrader utan att frågor- na på vederbörligt sätt prövats i förväg. Det synes oss böra krävas, föremål för närmare överväganden helst inom parlamentarisk kommit- té, innan överenskommelse träffas med organisationerna, Tidigare be- slut om revision av löneplan och sne örteckning har föregått: sådana överväganden, Det nu till- lämpade förfaringssättet synes 0ss också anmärkningsvärt mot bak- grunden av att riksdagen så sent som hösten 1956 hos k, m:t begärt, nu skall göras. . Fri förhandlingsrätt +. ifrågasättes inte fria förhandlingsrätt, som Den ngs kb 'knads- och när taxikyrka, besöka tax is it na i vårt land har, kan och där hålla d; för droskchaufförerna. givetvis inte ifrågasättas. Överens- z TR AG ss worst att sådana frågor först göres tilll- att en översyn av dyrortssystemet 1 ISven Davidson blev" ' - gr helt slopas. En' sådan reform ' skulle t£' hög grad 'bldruga till att'hejda den fortgående avs folkningen av landsbygden. I nuva= rande statsfinanstella ” lige vill vi dock inte framlägga förslag till nå- gon omedelbar avveckling av: ifrå= gavarande ' dyrortssystem. 'VI vill vill emellertid understryka angolä=- genheten av att avvockling av lö- negrupperingen, eventuellt uteppvis, > sker anarast möjligt, Den förehå= .dade översynen av dyrortssystemot bör i detta syfte skyndsamt verk-. ställas, =. vn . I nuvarande läge synes oss" . den Jämpligaste lösningen vara," alt riksdagen hos k. m:t hem- : ställer om upptagande: av nya" förhandlingar med stalstjinste> - männens. huvudorganisattoner 1 syfte alt inom ramen för 'den" Ph ji lönek Avid "ningen av cirka 200 milj; kro. : nor få till stånd-en sådan upp. . görelse om fördelningen av kö ' ncökningarna, att någon ökning ” av den horisontella Iinespinne vidden utöver vad för nirva= : rande gäller inte föranledes. Härvid bör ' emellertid särgk!it uppmärksammas, att de nordligaste delarna av Norrland, som måste sä- gas ha speciella rekryteringssvårig- heter i fråga om vissa tjänster, får sina intressen tillgodosedda på till- fredsställande sätt, Enligt den pre- iminära överenskommelsen skulle provisoriskt extra tillägg utgå "till tjänstemän inom kallortsområdet i Norrland. - Vid en sådan omfördel- , ning av löneökningarna, som vi för- ordat, bör tillses, att det proviso- riska extra tillägget till tjänstemän i nämnda delar av Norrland pro= portionellt förstärkes.: ; skandinavisk mästare KÖPENHAMN (TT-—RB). Två svenska finalsegrar inre- gistrerades när de skandinavis. ka lutade vå i Kö- penhamn avslutades sönda- gen Båda får nog benämnas z kande... Sven David tog revansch på amerikanen Budge Patty för bl a. fjolårets nederlag I Stockholm och det ” uppåtgående mixedparet Gud- /; ran Eosin/Percy Rosberg slog Ann Shileock/R. K. Wilson, England, Dagens tredje mäster- skap gick till Sbilcock, som be- segrade fjulårsmästarinnan An-. gcela Mortimer i två raks set. Matchen Davidson-Patty blev nte riktigt av den klass man vän. . at sig, vilket til största delen be. odde på Pattys oinspirerade spel, Davidsun, gar helt överlägsen och Her ställningen 3—3 i första set vision m. m, dels vissa tjänsteför-, att de inte blir konkurrenskraf- 4 Nå nämnda 4 d teckningsfrågor i anslutning till lö-| tiga gentemot storstadslönerna. huvudorganisalloner, > oc lansrevisi verenskommel-| I den preliminära överensköm-|- par att rä kall kunna vin. sen, 'som . sedermera godkänts av/|melsen om ä löner- RR att rättvisa skall k fa jä isati na, har na har man helt -frångått den tidi- bygden och i de lägre dyrortorno | , nu i den del den avser 10 gare om gr "8V | övrigt är det nödvändigt, att läne= ri illönerna efter 1 dsk dsskill= / i Nf i , "4 verse tv Ran DL SN. han aldrig i underlä, iffe a NN tekors som dominerande inslag. lg pr så Ä ät Setsitt ! N Ännu ett steg på den väg som ; i: , y NN Flynn stakade ut togs med en ra- |], F; När g SE oi å grän Fosin och pos share SS ST dioskola, som har sin central i den] 3 re. SV d sin mamma prin- d j ippgöre! me SN it a har sin c ad le sve n Caroline Louise Marguerite tillsammans ne Gustaf Adolf, Shilcock/Wilsor,, som de med siff. . RN a 2 pl är ARS Springs] förste bilden 67 nyfödda Iyckonsk Er a til f iljen har ingått från kung i pd rorna 7—5, 6—4 avgjorde till sin + På en karta i den nybyggda ”eterskolan” i Alice Springs visade; ' tegel, där barnen i Alice Springs sessan Grace av Monaco. Lyckon: Coty, sir Wi Churchill ttningen av fördel - avgjor sin lärarinnan Margaret Stiller var den mest avlägsna" eleven bor — får sin undervisnings. a | > Fraitnion Flisahe ax : ee : : ao iles ” i Är IST korrespondens a rr RR os - 400 miles ”nowut på en isolerad fårfarm.. gent Per ; radio - Fact , . . I | M 7 or ” « $ i | s z , a | 4 : oo ' et . | - na so od AT LRAKAMAs at sd Anna sa.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.