vy N och : gande. marginal, : "Valet bekräftade : Vv : + kontroll "medan 'Y Ungern fördä H "ut, utan. att den ägde en fast pol | släppa ifrån sig "Jedningen av P första . glädjande, 1 " frih Parlaentevatel i Polen erbjuder - Ur historisk synvinkel stort intres. "> &e, Om man bortser från det första " Valet i Ungern efter andra världs. « kriget - utgör det polska valet det , första fria val, som hållits i någon av de fyska” satellitstaterna i Öst» ” . europa; Ett fritt val enligt väster." «ländsk”-. modell. var det visserligen . inte fråga om, men det, möjliggjo I de dock en tri viljeyttring. frå » farnas sida; däri; att det mårkerar Polens fri . börelse från det direkta beroendet av Sovjetunionen. Polen ledes nu ,av en regering, som inte tar direk- "tiv från Moskva ifråga om skötseln av landets inre angelägeriheter, Fri. ' görelsen från Moskva ägde faktiskt rum redan i höstas genom det avtal ” mellan Sovjetunionen och” "Polen, > som slöts efter Gömulkas förhand - . lingar 4, den tyska huvudstaden. | : Avtalet skulle hä. blivit. värdelöst, öm Goomulka. hade förlorat valet, - Nu -blev detta, i realiteten en folk- -" 'gmröstning för: eller emot den "na; .tionalkommunistiska regimen under ” Gomulkas ledning, en folkomröst- . ting, som denne vanri med betryg- : Polens nyvunna; frihej > nuftsskäl och inte alls: av sympati | oc Valets historiska betydelse ligger - miskt. Gomulka har en smal spårnig ; rysshat. Hari måste också balanséra -| ” mellan sin egen politiska övertygel- "ågon högerbetonad « "regim i Polen, att landet är ekonomiskt beroende av handeln med Sovjetunionen. och andra östblocksstater: och: att. .en= dast, Sovjetunionen kan lämna di- 'plomatiskt. och" militärt stöd mot la . tyska mot Polen i framtide; Av för- - håller polackerna fast vid vänska- pen med Sovjetunionen 'och stannar kvar . inom ” östblockets 7 försvars- pakt, Det är säkerligen. främst den katolska kyrkans stöd som gjort det möjligt ; för goomulka vatt vinna : valet; + ES "När "här talats om Polens nyvun-) na frihet har vi ingalunda förbisett, att det är fråga om. en relativ fri- het. Ryska trupper :finns' alltjämt - stationerade :i Polen och de kom- . mer inte > att dras bort; så' länge Östtyskland. "ären folkdemokrati. Polen har ytterst liten rörelsefrihet |. [sin utrikespolitik, . Dessutom är läget inom landet långt: ifrån ar) bilt,, varken "politiskt eller 'ekono- tt gå balansgång på. Han, måste balansera mellan det: ryska inflys "tande, som ” alltjämt "i viss grad finns” kvar, - och det polska folkets se och. folkets uppenbara ovilja mot RT inot Sovj nens ledarskap; som i höstas fram= - trätt 1 öppeh dager i Östeuropa.” "Utvecklingen : i Polen. står i 'bjärt.. ". Kontrast, till utvecklingen i, | Ungern, i ' Polen, lyckades. frigöra sig, medan ,-' en -hård diktafur på nytt införas. den öppna revolten i. Ungern kros- ” sades grymt; och BKänsynslöst av de : "ryska trupperna, Varför gick det så :- "olika i de- båda länderna, fastän - och "fosterla Jidel Ack. . All likhet ta- fe för att det politiska system Go« ”' mulka "introducerat blir en över- | » gångsform, ' Antingen måste det gradvis' övergå till ett rent demo- . kratiskt,. system ' eller också måste Det är. dock en märklig händelse, att - Polen lyckats tillägna sig en relativ frihet och 'det verkar inga- lunda heller alldeles osannolikt, att - det k att få behålla "den och Polen som i Ungern. Förklaringen : får ' sökas däri, att den. national= - ." kommunistiska regimen i Polen var > stark nog” att hålla läget under « ningarna mot rysshatet var så sv. . ga, att revolutionen spontant h tisk ledning.- Den nationalkommu- istiska . regimen - Nagy i Ungern "bildades för "sent och ägde uppen= . - barligen inte heller tillräcklig kraft ”och auktoritet för att ta ledningen” och bli åtlydd.” : . .Jens ; politik," Det polska” folket är som det une ska och, det, hatar ryssarna lika "intensivt som” ung-... - rarna; gör, men ändå ger det. sitt ”förtroendevotum "åt: leken: säkerligen "var lika stark 1 ' " sekreterare - Allan Krii,;' Bromma, att. andra östeuropeiska stater kan komma ' att a följa Polens. exempel, Kommer, det att gå på detta sätt, då är det början till upplösning av det sovjetryska imperiet vi nu be? har kållit årsmöte i Stockholm. Til : ” ordförande 'omvaldes "Harry Jons- |" son, "Västerås, till vice ordförande Arne: Magnusson, . Jönköping, till Hl vice sekreterare Yngve Cale ing, och-tilldkassö: ders Larsson, Västerlanda, Sf oo Till ö övriga ledamöter i "styrelsen valdes Helge "And , Fal 4 kenberg,' och” Arne. Uhlin, ö j I sund, - st Till ledamöter i "bondeförbundet ' partistyrelse omvaldes Harry Jons«- "son. med Elof Gustavsson, Linkö- ping. som suppleant, och till leda- |”. h "7" Gofniulka; Det låter som ”en paras = ” dox, "men ändå är det verklighet; a - Gomulka-o h hans: natic mot i förtroende- råd "Arne Mäghusson, Jönköping. "med | Anders Larsson, Västerlanda, som 1 Ombud vid riksi ner liksom de ler dande personer a inom andra pars ; tier och ' organisationer; inklusive ” den katolska kyrkan, som nu 'spe- lar en roll. i polsk politik, vet att . stämman i' Karlstad blev Eiwien Rooslien, '. Skara, ” med ' Eric "Hå- kansson, Hallabro, som ersättare. > Vid ' mötet" diskuterades anställ- ningsförhållanden samt interna or- Sovjetunionen” inte skulle tol slumpas I fr. o. Nu Kommer turen , till strumpor : | och korsettartiklar. mi dag” till rena bottenpriser. - nd” inledde 3 $60. 00 man av, förhandlingarna. På ettentiddagen började överlägg- ” ningarna mellan verstadsföreningen och metallindustriarbetareför= bundet-gjutareförbundet ont verkstadsavtalet; vilket berör 160.000 man. Arbetarna har begärt: "lördehöjningar på ungefär fem procent, ; + 'medan" arbetsgivarparten låtit fö -” prolongation av, den gamla öv, rstå att den helst skulle se en k Isen, (Stockhol 1 dag) - (8 oo m "omfattande bedrägerlaffär Inom bilförsäkringsbran- > i chen är f. ni under utredning inom Stöckholmskrimtnalen som i går anhöll tre personer, två tjänstemäid , 1 ett bilförsäkrings. bolag och en ledande mad inom - ett, ; reparationsföretag, Re- ss dan nu står det, klart att. okt flertal bilverkstäder och många " c försäl g är inbl i "att höja dé teparatlonsrälningar, 5 Ka. bilfi irsäkringen, ment så småningom började man skriva , I början Inskränkte han sig som "går på "den obiigatori- | "rena. lufträkningar, En. av tjänsternännen har på kort tid. till- . skansat sig 15 000 kr. Deti var de båda tjänstemänrehs. bolag / som Ippdagade saken, och gjorde” polisanmälan; (Stooholm r '; dag TT. 0 : Det är vär: skyldignet att ge den Ungdom som x inte går den teoretiska utbildningsvägen en; "ordentlig start när de träder ut i förvärvslivet. Den bästa start de kan få är en ordentlig yr-, md i Detta var köntetan av den: i orientering ” "som ”landstingsd rektör' Einar Restad v BaVv- Te : presentanter' för södra "Hallands .: kommuner när den första regi- 'onala konferensen: on'yrkesut-.: bildningen i Halland hölls i går ÅA Laholm, Alla var också. fullt > eniga "om "att saken” brådskar. ; och att ingen tid får försittas.' De stora barnkullarna från bör nu färdiga, att träda. ut 1 för: värvslivet och detta innebär att problemet växer sig . alt : "större för vart år. ” Sparbankskamrer - v "FOLKE WILLSTRAND ort. i Södra Hallands yrkes- - .skolenämnd ++ = Jag vill n en gång trycka vå ängelägenheten” av att det handlas "snabbt ifråga om "+" yrkesut ildni; » i går inför repr g, i södra Halland, sade landstingsdirektör Einar Restad bl. a: ; "Han blev över hövan bönhörd då - ” Södra 'Hall ds" yrk för södra Hallands I der diskussionen att planerna för laholmsregionens. del redan klar- |” nat så mycket att man var. eniga om att yrkesskola méd heldags- kurser i handel, verkstads- och ” hushållsarbete borde ingå i den första. . etappen,'.: "Nämndeman » Einar Pålsson kom med ett syn- nexligen' intressant förslag, vilket omedelbart accepterades.; Det " "innebar att man, när' det 'gäller jordbruksundervisningen' i :'en- ” heteskolans' 9' y, skulle etablera . samarbete med, -hushållningssäll- skapet. so fbe -Om'detta förslag realiseras be- vr tyder det atf alla. som vill ägna ' sig åt jördbruk kan få”en grund- "läggande utbildning, . : : Hrr "Gösta Göransson, "Einar » Pålsson och" folkskoleinspektör Nordin påtalade också att Plön- hinge inte räcker till för ett så omfattande elevantal som det här "> kan bli) fråga. Plönninge: blir » Närmast en, fortsättning för dem som.' skall :studera vidare inom jordbruket, På tal om jordbruks utbildningen ansåg riksdagsman Hr. Willstrand framfi örde un-, Andirsson, att speclalkurger: för | ordnas i "den! nuvarande ”yrkesskolans regi. Riksdågsmaån , Andersson an- förde vidare att på lång sikt vore det kanske: bäst -att landstinget voré.' huvudman även: för. de regionala yrkesskolorna, Det är inte säkert att en; yrkeslinje kan samla” tillräckligt elevantal . år efter år och då vore det en för- del om: män kunde dirigera: om eleverna till” en"annan skola. Hr|. Andersson ' ansåg emellertid attl. denna ; organisationsfråga inte skall inverka ' hämmande; på kommunernas initiativ i yike skolefrågan. : — Det är glädjande att intreg- set är så. stort för.denna fråga i det industrifattiga södra Fal- land, Vad en ordnåd yrkesskole- utbildning kat göra för att skapa ett bättre differentierat närings- liv återstår att sé, men vi måste ändå se optimistiskt' på. frågan, manade, hr Andersson... «' Länatbetsdirektör Elmén, Un dertströk att det är brådskande med ungdomens yrkesutbildning, d redan' då var:ett faktum och. styrelsen för. densamma: köonstituérad ried sparbankskamrer Folke. Willstrand som :ordf.,, 'riksdagsman :Alvar Anders- son v. ordf., och Birger Johansson, Veinge, kassör, Under sammanträdet framkom också ett positivt intresse, från samtliga kommunrepresentanter. fn ; | » | placera yrkeskunnigt folk peka- exempel på hur lätt- det: är” att de hr Elmér på det förhållandet att av:de 4000 ungrare som kom hit "i november och december del av det” "redan i höst. ; ' ' kesutbildning. Det kan vi inte ge. alla, '80 000 "elevplatser behövs för yrkesutbildning me: " "jan och mitten av 1940-talet är '.. Sammanträdet var. enigt om att den: nyss "konstituerade. sty relsen; för. . yrkesskolenämnden ..) södra: Häålland ” snarast skulle, ut- reda' möjligheterna. att ordna yr- kesskola för ungdom. Det :föslag |. "<< styrelsen kan komma fram - till . skall öm "möjligt: vara klart i så "god "tid "att landstinget kan ta När överlärare Ernst RR; An .dersson:' på: landstingskommiténs HR , vägnar, hälsade välkommen hade en mycket" fepresentativ” samling a kommunalmän och arbetsdirektö- Yen, "Tiksdagsman,, Alvar Anders- - Tj son och folkskol inspektör Nor- "I sitt nälsmingsanförandé érin- räde överlärare Andersson” om att |. 1955 års landsting tillsatte en kommitté för, . utredning om hur yrkesutbildningen skulle ordnas i Halland; Det är dennå' kommitté som tagit initlativet till de regio- nala konferenserna," vilka nu in. leddes i" Laholm. Genom "dessa konferenser I olika "delar av lä- net. hoppades kommittén: kunna väcka Antresse : för. yrkesutbild- ningen. Det är på "kömmunerna det hänger om frågan skall" kun- na bringas till en snabb. lösning. " Avslutningsvis” uttryckte över- lärare "Andersson" sin ' glädje över det "stora intréssé som visats yr- kesutbildningen i södra” Halland, där en: .samarbetskommitté redan har . redan "1000 ' yrkesytbildade mn kunnat. placeras på 'den svenska | aden;', och ta är ttare att lokalisera]. en industri till en ort om man +; kan peka; på att, där finns yr- " kesutbildning. Ja ganser att det 'är bäst med regionala ”yrkes- skolor. , Hr Willstrands förslag "till utbildningslinjer i Iahol "regionen anser jag utmärkt, : Folkskollärare ' Gustat 'Sund- gren, rektor vid Laholms stads yrkesskolor. pekade på det trå- kiga. förhållandet: att man inte kan anvisa de elever som går ut sjunde klassen 'i folkskolan. och | ej går till tealskolan hågon ut- bildning i hemorten. De dröm- mer om. folkhögskolan, men den kan de inte tå börja förrän vid 17 års ålder," Han underströk vidare: att, de linjer som dryftats i Södra” Hallands ; ; yrkesskole-- och påpekade att industrin ropar efter; ; yekesutbidat föll, Som ev Forts fd nästa sida, - a I Vår Hå är: det. "Två tredjedelar går prak. tiska; vägen. ÄN - + Landstingsredaktör I Restad gåv en mycket ingående orientering om, utbildningsmöjligheterna. -för den ungdor; som inte går den teo- retiska vägen, Av de 105 000 barn Bom : -föds" varje” år I Sverige är "I det endast en tredjedel som väl- jer -- den" "teoretiska linjen., Men alla skall: ha. sin utbildning och frarhtid... Sarihället "önskar : att alla. är, tillräckligt kunniga och skicklika" när de träder uti för- värvslivet. 7:16 000 av valjo kul” för yiés skoleutbildning; och 14000. får heltidsundervisning 1' lantmanna., HUhAlls' eller "folkhögskola. Det I. .' är endast 30 000 av de två tredje- delar som skall a den praktiska vägen.» NI ant" sätt: att” alla, måste få sin direktören och. fortsatte: ">. 4: den, som går den praktiska vägen I att: -utbildningsmöjligheter såk- nas. Kommunerna: har skyldighet sinte minst mot sig. själva atti;se ov till: ätt ungdom. får. den. utbild- ning : den ,behöver,. Om vi skal kunna nå fram till. ett. differen- erat” "näringsliv. är det nödvän- gt med ”yrkesskickliga arbetäre även på mindre "orter eller dess barn. och året därpå 132 000. Om 3—4' & kommer en' stor del av dem att. fordra yrkesutbildning. Det innebär att vi behöver” 80 000 elevplatser” per år, men f. n; finns inte mer än 30 000.. Tider -hastar 'och det krävs att åtgärder vid- tages snabbt, fastslog landstings. direktören, som även i korthet berörde” den planerade upplägg- ningen - av: yrkegskorana y-linje. Man, får ' det" sammanhanget räkna med: att 60 av 100. - barn | kommer att öd yrkeslinjen, in har” drivits fram ”på' ett. så-| utbildning, underströk landstings- | a all hind jikosokalor i Höks' härad utgör en region : Man beräknar enligt Srkesskolesokkunniga att ett rokry- teringsunderlag. på 20000; i regel fordräs för att man skall ! oc "kunna bygga upp en för tungdomen väl tillrättalagd yrkes= > | äl d. diff ".. skola, som kan heltidskurser,. För” Hallands . I Kommunerna måste själva igå i bräschen för de regionala yrsa hetselrat kesskolorna, .som. kan: ta emotl:: någon ' del har man delat upp linet i regioner, vars skolplatser skulle bli länets städer. För södra Hallands del med. Labolni som 'skolplats har men ett rekry- teringsunderlag på cirka 21000 invånare. Eändstingsdirektör ”Restad trodde för sin del att Iaholmsregionen skulle kunna ':" ha högst 45 avdelningar; "Vilka dessa skulle bli måste ut > Det är därför orättvist mot] ; / MN ” elever . från/ 9:yct Landstinget ;- har... traditi andra”: stora: samhällsorgan... att utveckla och förvalta. ,Lands« tingsdirektören, ansåg också att .sin, lösning betydligt, snabbdre om kommunerna. själva ordnade skolarna ö än om landstinget hade tatsbidrag till de: regionala yr kesskolornas, anläggningskostna« der, men. "statsmakterna - har ganska! snart. : Anläggningskost: |, naderna behöver. inte' heller :bli så stora då redan befintliga Io- kaler. på orten kan utnyttjas." Landstinget I kommer också i in nala skolorna sitt stöd i form av förmånliga lån. eller direkta: ain- slag. Om inte'annaf. så. kan &t nn driftsstöd ort: 300 ki, per: Mi CPnligt | tillgängliga” > uppgifter beräknar, man' att varje årskull barn utgör c:ä;1ö 0700 av-Invä-] arbete "och okt söker. sig du yr Yrkesutbi kunniga räknar med; att" efter föresl utbyggnad yrkessko- narantalet. F alen, I Hal- land 1951—1955 låg. mellan 2.350 och 2.540,; :vlilket istort sett he- riktigar: promilleberäkningen, Av en årskull går c:a" en tredjedel lorna skall kunna .ta händ.. om ungefär" hälften ' av antalet. 9 y elever: ” : 1lt)| frågan skulle kunna bringas: fill]; saken om hand, F. n. utgår i inga 2 observerat detta. och landstings- - d r 1 Inv. 1/1 1956 Tatotoureglönent. Laholms. stad ">... Konimunerna:. 1 8,208 ' Hahiistads'stad Hr 1 Oskaretröms köping” mimunerna:. eller annan form att ge de regios : och ddgsmeja & söm "en marsdag. Den tunna frostskorpan förvand- lades snabbt: till sörja och” vatten- pussar, ta >. finnas . till. teoretiska -.utbi tällen, vilket skulle innebära att årligen här även "räknat med att ut- iteti e:a' :1.600—1.700 'ungd bör). erhålla yrkesutbildning. Där .ut-| bildningen är flerärig. (t. ex. vid] centrala verkstadsskolor) är an- talet. elever som samtidigt.under- visas . givetvis avsevärt större. Orn man skulle väga. sig på att göra. en. uppdelning av .hela: an- talet ungdomar mellan 15—20 är på sådana som går den. teoretis. [ ' ka. utbildningslinjen resp. - -Yyrkés- - linjen , under perioden. 1960—1970, skulle mellan 44004. 00 gå den förra" vägen. "och mellan. 8.800— 8.000 den senare. Det stora fler- talet av dem som skall. erhålla yrkesutbildning '. torde emellertid inte komma att gå vidare från 9'y-eller' ettårig "yrkesutbildning efter 9 y. Vidare tordé av majo- riteten" en del komma att söka sig andra' utbildningsvägar. eller gå direkt ut i förvärvsarbete. iA andra sidan får man nog räkna med en hel del yrkeselever över -20-årsåldern, d. v. 8, t. ex: såda- i : yrken inom industri, hantverk, i handel, jordbruk . och hushåll -m. m,., bör .motsvara 17, elev. Å platser per 10.000 av hela folk- mängden, Om man op är 19704 å|. 2 nära 400 >, elevplatser. ' Net : Det har' ovan anförig att. hälf- ten. av ' 9. y-eleverna : beräknas komma gå till yrkesskolorna,; vil- ket skulle innebära att omkring 800 av varje ärskull skulle behö- ' räknar. med att länets folk- " mängd . ökar med 13.000 till av yrkesskoleplatser . (heltids- undervisning). det året vara 18 1. X-T7.= 1.486, d. v. sv ett antal något understigande det ovån beräknade antalet ungdomar; I I varje årskull, som behöver nå- "gon form av yrkesutbildning. Det antal elever, som färdigut- ” bildas varje år, blir emellertid | lägre än det beräknade antalet elevplatser, Nuvarande - antalet ' " heltidsplatser inom länets yr- kesutbildande - skolor är 284, "vartill "kommer centrala verk- 180.000 år 1970'skulle behovet | va erhålla ut Ing i y D- la, ; därest : yrkesutbildningssak- kunnigas.. beräkhingar . skall an-” utfinna, hur dessa är. baserade. I Det: skall sålunda nämnas, att i det... anförda - platsantalsbehovet 77.ingår platser 1 handelsgymna- siet men ej 1 hanäslrealskolor, ej heller ' ingär.. lanthushållsskolor. Med hänsyn härtill kan antalet 800- minskas med de 66 platserna: på : lanthushållsskolan, - " vilket” | medföra platsbehovet. i. Hålland rakulle bli drygt 700: Utbyggnads- behovet skulle följaktligen bli c:a 300: Då denna siffra skulle avse förhålland &r - 1970. kan det d'90 och iH lantbr län I Falkenberg med 8. To- na, 1960-—1965 vara tänkbart att na som efter viss tids förvärds- i | talt skulle det sålunda år 1957|, "Antalet. 15-—20såringar” 1955-1970 i CE jämfört med antalet 1950 "00. , behovet; de åren kan bi större. - ! ER ' ' , 2 NA + 29600 KT mr 1985 tar a . 970 ra ot Regio : SN > Bier MAG kv: Sat vm kv. "S$& om kv. Sa oa 2 10,8 ' 134,7” 131,1 1329 1421 127,8 1348 126,7 1192 1229 ng. un NE. et 530" 9L7 1169 1763 10ÉT, 1313 1812. 868 1244 La 3. - Len d 115) -fi52- 153” Ip. 133,6 188: a 1832: NA. 10: 252. PAL vändas. Tyvärr är det svårt ätt" med tanke- på de stora årskullar- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.