4 för HE pe pm Rana sat + | Prenumerera VILL NI . veta vad som händer 1 södra ' Halland? : då på ortsorganet oc CO LAHOLMS YIDNING ee TISDAGEN DEN 29 JANUARI 1957 , LAHOLMS T — VCSÖKER NI Yo Annonsera då i ortsorganet na N +. 3 Huvudpersonerna i den uppdagi vv! " N » och Jack So ade spionaffären i USA. ble samt för TA Fr, v. de häktade Jacob Albam,; Tre ryske. polisgeneralen Vassili Subilin, > : TR Myra Soble Skogsarbetarna - "1 Våxtorp valde : ny. ordförande "Avdelning - 317 i Växtorp av HISHULT. tt Knut Bengtsson, tel. 114 a. -Å R änneslövsbo bygger I bostadshuset i Hishult. Ej mindre än sex anbud hade avgivits för byggandet av det h bostad: Skogs-: och -Flottii rbetare- förbundet har hållit årsmöte: Avd medlemsantal är 35 och inkoms- ter och utgifter bal. på kr 4.911:42 as ;Till. ombud vid distriktets års- konferens valdes Helge Nilsson, Oxhult med: Sven Björnstedt som ersättare. Distriktsstyrelsen hade i skrivelse gett avdelningen till- fälle at! föreslå kandidater" för Ve "tersson i I en partimotion ov bondeförbundet ” första kammaren av hr Näsgård och i andra av hr Pet- Dahl yrkas att redan innevarande riksdag bör | . Princip besluta att avskaffa skattegrupperingen. framlämnad i... -t rinj de skattegrupperingen gen. : : '”s egrupperingen inkonsekvent rtimotion från BF skatte och lönegruppe- Den ' preliminära "löneuppgörelse, som nu träffats mellan staten och tatsanställdas organisationer, "+ -allt' tydligare som en uppenbar Dyrortsgrupperingen framstår dard eftersom en Person på lands- bygden med lika lång väg till arbe "betyder för de lägre befattningsha- Varna en ökning av den horisontell la spännvidden i lönesystemet, Den oh tionen, att största mö; ov äv levnadskostnadsskillnaderna ge- orättvisa mot stora delar av landet. Dyrortsindelningen. av "de skattefria ortsavdragen har i direkt ekonomisk betydelse för alla inkomsttagare,. Det måste vara angeläget, heter et i mo- öjliga rätt- ” isa skapas i beskattningen, Det nuvarande skattegrupperings- . "systemet fyller inte detta krav "och har”dessutom andra bety- .. dande, olägenheter. H 5 U ader- -q tet oftast inte har tillgång till något - I större - orterna att en : varas pris i allmänt fortskaffningsmedel men i alla fall är tvungen att ta sig fram på ett eller annat sätt. Det har hel- ler ej varit möjligt att värdesätta städernas och andra större tätorters förmåner såsom bättre service ho- träffande. sjukvård och skolgång samt den rikligare förekoristen av kulturella institutioner och "nöjes- Jokaler. Även i inköpshänseende gör de. bättre, valmöjligheterna på de det ska F utjämning av På ;olika orter ägt rum som en ra följd av" masstillverkning och stan- dardisering av varorna. Detta av-' speglar. sig bl, a, i resultaten från |” de senaste dyror 3 förhåll till. dess kvalitet ofta blir, gynnsammare än på en mindre or för... spännviddsökning, som skulle följa med ifrågavarande u emellertid inte motiv nadskostnadsvariatioi speciella rekryterings- och arbets- marknadsförhållanden ' tjänster. Detta innebär, att samban- IPpgörelse, har, erats med lev- ner utan med vissa mellan lönegruppering .. och ttegruppering upplösts, :' I det läge, : som härigenom ' ” inträtt, bör hela dyrortsgruppe- : ringen av de skattefria avdra- gen avskaffas i ett sammanhang ' på "så sätt, att samtliga s.k. drag vid "best plats, där kunden blott är hänvisad till någon enstaka affär, IN . > & : sog na. År: 1946. var skillnaden i lev- nadskostnader mellan den dyraste ” och den billigaste enskilda orten i ländet 26 proc. medan motsvarande tal enligt den senaste undersöknin- . gen 1951 var 14 proc, Till en del "> förklaras denna sammankrympning "rar ärerna . på denna - - punkt "att svårigheterna att få "ett. objektivt mått på dyrhets- skillnaderna. mellan olika orter - är betydande för att inte säga " oöverstigliga. > Från denna: ut- - gångspunkt måste en framräk- 7 nad. differens i levnadskostnac derna på högsta resp. lägsta ' « Nor olikheter i beräkningsmetoden .. wid de båda tillfällena. Otvivelaktigt " "här dock stora förskjutningar i pris- - relati på olika kon d varor ägt rum under mellantiden. " Intet talar för att utvecklingen ef- ter 1951 varit annorlunda, varför en dyrortsundersökning i dag sän- . dyrort, som understiger 10 pro-. cent, bedömas som ej statistiskt ” säker. . Det är med andra ord icke möjligt att på grundval av. det vid senaste dyrortsunder-- sökning framlagda materialet : fastställa, att reella levnads- " kostnadsolikheter föreligger. - r i princip besluta" avskaffande nuvarande lögsta 'dyrorter' i "skulle den betyda en rättvis och icke obetydlig skattelindring. : Redan innevarande riksdag bör av höjes upp I nivå med vad'som : « gäller" för ' nuvarande högsta : . dyrort; "Såväl det statliga som det. kommunala ortsavdraget -' bör alltså för hela riket fast- . ställas till 4,000 kronor för gift med maka sammaänlevande per- ' + son och till 2,000 kronor för en- samstående person; En. sådan : relorm : medför. inte: någon 'så- dan inkomstminskning för sta> ” ten, att hinder av denna anled- ' "ning kan anses förevara. Men särskilt för lägre inkomstlagare nolikt skulle resultera i mycket små " regionala =— 1 äh. "der. Dyrortsnämnden gav i remiss- . års riksdag stöd för fattningen, . lan olika delar av, landet ägt rum ”. . Enligt 1951 års dsskillna- r yttrande till statsutskottet vid 1956 "K vent att slopa . : j skattegrupperingen 1. Ej 1 att ytterligare sammanpressning av. levnadskostnadsskillnaderna . . mel- sedan 1951. '. 2 oo . undersökning låg Ett gen är också , av . konsekvensskäl önskvärt. Till sin konstruktion fö- reter. de skattefria ortsavdragen principiella likheter med flertalet generella av upperin= socialförmåner. '- Erinras skattegrupperingen enligt vad ovan förordats. Riksdagen begärde i fjol en översyn av dyrortssystemet.och det kan förväntas, att en kommitté i nämnda syfte inom kort kommer att tillsättas, Redan nu måste det emellertid, såsom framgåjt av ovan- stående, stå klart, att skattegruppe- ringen inte kan anses motiverad. levnadskostnadstalet för orterna :i : . Nuvarande ortsgrupp 2.i genomsnitt ' 10 proc, lägre än motsvarande tal " för dyrortsgrupp 5..Trots de akt- ningsvärda. försök som gjordes vid bör om den tekniska omläggningen 1948 av de särskilda skatteavdragen Den fortsatta Prövningen bör i nämnda avseende gälla olika pro- lem i band med sh uppe- för barn till allmänna. barnbidrag. ringens avsk de. Angeläget är Nu är ju. varken - åld barnbidrag eller andra sociala för- till k na för det detta tilfälle att åstadl kor- . rekta prisjämförelser vill vi dock - Ich "ifrågasätta om reella 1 dyror: derade., ': Det ink tt tfall, som . följer" genom måste då vara ink k att bi- ref m:t bör redan till behålla skatt upp 7 nadsskillnader”. ligger bakom de När .. bondeförbundet tidigare i till fr: Zlknade . dyrt 1 - riksd: aktuali t frågan om för skning av beräkni todiken dyrortsgrupperingens avskaffande, visar, ' att subjektiva ställningsta- ganden i stor utsträckning inte kun- nat' undvikas. Framför allt synes :" beräkningen av bostadsposten ha vållat, .svårlösta problem. Eftersom 'de största regionala prisskillnader. . Da , gäller just bostadskostnaderna och de s, k. kvalitetsproblemen här - är särskilt framträdande, skall he- « "> räkningen äv denna post något när- mare kommenteras, | tandardjämförelser högst >” otillförlitliga har vi förordat en successiv avveck- ling av systemet, Ett första steg i detta syfte togs genom riksdagens beslut år 1953 om slopande av då- varande lägsta ortsgrupp, d. v. &. ortsgrupp I, och uppflyttning ' av dess orter 'i högre ortsgrupp. Anled- ningen till att vi inte -krävt ome- delbart, avskaffande av hela orts- grupperingen har varit det nära samband, som ansetts råda mellan | gen ringen. I Vissa delar av Norrland har på grund av klimatförhållanden och stora avstånd en specitll dyrhet, osm måste kompenseras vid beskattnin- 1958 års riksdag lägga fram förslag de lagändringar, som erfordras avskaffande av skattegruppe- . Ett särskilt tilläggsavdrag bör därför medges för ifrågavarande områden, Frågan om dess utform- ning och giltighetsområden för det- samma måste göras till föremål för närmare överväganden, | 7" Dyrortsjämförelsen skall som be- kant avse samma standard. Bostä- dernas storlek och kvalitet är emel- lertid högst varierande på olika ” lotter,. Vid. undersökningen - 1951 .. uppdelades lägenheterna i ett antal ” grupper 'efter' storlek och utrust- ning, Inom varje grupp beräknades hyresskillnaderna mellan olika or- r, varefter .man vägde ihop dessa [till”ett medeltal. Man. erhöll här- ligenom uppgifter om orternas rela- . tiva hyresnivå Man har dock en- "last kunnat basera hyresjämförel- ' "." sen på beräkningar rörande sådana: bostadstyper som är allmänt före- 'korhmande . på ' såväl större som mindre ' orter. Hänsyn har således inte kunnat tagas till förekomstgn lav brister av olika slag 1 bostäder- Ina, t. ex, det förhållandet .att en fortfarande saknar vatten och av- (heller kunnat värdera sådan utrust- ming som kylskåp, hiss, sopnedkast etc, bekvämligheter som framför- allt invånarna i städerna åtnjuter. För invånarna 1 de: större stä stor del av landsbygdens bostäder |; lopp. Ä andra sidan har man inte" för Aden-protektoratet, tar en promenad kodund. "derna tillgodoräknas kostnad Så ser det ut när hövding Hussen, härskare 4 Beihan i det oroliga utanför sitt pampiga slott, Med en på axel följer livvakten med, ty Bethan ligger nära särskilt att pröva frågan om kom-' . omb let till kongressen, Avd beslöt föreslå distriktsordf. som ombud med Nils Sjunnesson, Rös- sjöholm som ersättare. Arvoden och dagtraktamenten fastställdes att utgå med oförändrade belopp. Avdelningens ordiriarie möten be- slöts till den första" fredagen i månaderna febr, maj, aug och no- vember, fleste ec. a . . Till ordf efter Algot Pettersson i His- hult och. dessa varierade mellan 108,900 och 137,800 kr. : Lägsta anbudet hade avgivits av bygg- mästare Joel K. Johansson, Rän- neslöv,-med 108,900 kr och - med byggmästare Johansson har nu kontrakt : upprättats och arbetet kan väntas börja inom en vecka, Vad ' det, sanitära beträffar har det inkommit fem anbud av vilka det lägsta avgivits av Sven Mår- tensson, 'Vivljunga, med 19,375 kr. är är dock ej kontrakts- handlingarna ' färdiga, ” Detsam- ma gäller det elektriska, där en- dast : två anbua Aavgivits, varav det” lägsta löd på 7,711 kr och hade avgivits av Erik Kronkvist, Ränneslöv.' Målningen, har ännu ej gått ut På - entreprenad, utan detta får anstå tills byggnadens uppförande avancerat längre, .. Tröskverksföreningen Göte" I Hishult har haft sammanträde i Kornhults. skola: under ordföran- deskap av hr Artur Nilsson. Fö- till kassör "omvaldes Helge Nils- son, -Oxhult; Övriga ledamöter: omvalda” Ivan: Anderssön,' Väx- torp och Tage Fast, Våxtorp samt nyvald Olle Olsson, Våxtorp med. Ragnar Bengtsson, ”Alstorp, Birger Malmqvist, Arhult och Ge- org — Karlsson, Stackarp som Suppl. Till revisorer valdes: 'Gun- nar Nilsson, Stackarp: och Karl- Erik Andersson, Ugglehuset med Erik Andersson' 'och ' Gunnar Hansson, : "Jonstorp "som Suppl. Litteraturkommissionär blev kas- sören. Till regionalt "skyddsom- bud för åren 1957—58 valdes Hel- ge Nilsson, Oxhult.: Ombudsman Ivar. Ahlqvist," Växjö talade om aktuella förbundsproblem- samt berörde" även” de ' pågående "för- handlingarna + för, ". skogsbruket. Därefter: visades ' förbundets nya film ”Det : händer: på skogen”. Gunnar Hansson tackade den av- gående ordf. för det arbete han nedlagt, Det välbesökta årsmö. tet" avslutades med att avd. bjöa På kaffe iv en och FRIA ORD TT "Djurplågerh," Såg 'i Eder tidning "att en snickare slaktat en gris utan be- dövning varför han skall åtalas. " Detta är ju inte mer än ' rätt. Men hur är det med den judiska schäktningen? Då behöver : dju- ren ej bedövas vid slakt och det- ta har pågått I många är. -, : . Gäller ej svensk lag för judar- na I detta land? Vore roligt att höra en : jurist : uttala: sig” om detta. vn å Flen "+ Djurvän. > Predikoturer ' Lutherska Misstonshuset, Markaryd Torsdag kl. 19.30 -Ungdomsföre- ningens brevafton. ” ve i : = - INGENTING NYTT, >: - LONDON (AP) För några dar sen. rapporterades att en baby hörts '. skrika långt före födseln. Händelsen är varken. ny eller u- nik, som gjorts gällande i sam- man hanget, förklarar två brit: tiska läkare I Medical Magazine Lancet, Båda har varlt med om ofödda barns skrik, Det är ing- enting egendomligt. s Dr B. Sandler, förlossningslä- kare i Manchester, 'säger sig ha varlt med ' när barn skrikit ett bra tag före födseln och "kom- mit ekrikande ur moderns skö- en, Ia oe re s + Långe Axel ligger med sin båt 1: Rio,. Han gör sig vacker för landpermissionen och går: mak- ligt genom staden. I hamnens närhet . ligger en liten: servering Bom tillhör en god vän,. tysken Oppelmann; och där smiter Axel in. Oppelmann kommer: själv och säger, sedan han visat in sin gäst I en specialavdelning: -— Och flickorna, Axel? Vil- ken älskar du, dem! svarthåriga, rödhåriga, 'brunetten eller blon- dinen? . NON s Över Axels ansikte far ett för- klarat skimmer: . .— Jaa! fen RIK oc : Lilla Gunnar satt en dag och tittade i en gammal årgång av Al- manack för alla. Han -såg ett por- trätt av Oskar II i paraduniform och kask hänssvans som fint vi på den tiden, . H . Sade lille Gunna som bestämt undanbad sig åter. skott ä ade Dt oväntat under- & : iö På grund av att' S val, valdes Sven Björnstedt och sen körts sönder och" dett ePran styrelsen i uppdrag att” ordna, Den avgående . styrelsen ' bevilja- Fes yn varstrihet, FRE Till Ny "styrelse valdeg 1 Sander ' Johansson, Högaholra. Bror. Bengtsson, Högaryd,- Gust. Isaksson, ”Trånget (smk.)' Håkan Jakobsson, Kornhult, ” Gunnar Isaksson, Stubbhult;. Karl FHrik Nilsson, Kornhult, och Ernst Ols- son, Ågård,. Till Suppl; utsågs Jo- han" Bengtsson, Fälleberga, Stig Nilsson;' Kornhult, - Hilding Nils- Son,.' Högaholma och Karl Hen- riksson, Agård. Revisorer ” blev Sven : Branting, Hishult, "och. Gös. ta Johansson, Norra Össjö ,suppl Sixten "Lindeberg, Stubbhult. . 2 > KONSTIGT, / 73es . JA, man får ju höra så myc: ' Som ; nu'” detta :-med "mannen som "ringde upplysningen ' på pö- stén ' och frågade om portot. för Paket; "ole sa ee "=> Ett kilo kostar en och förti, svarade. upplysningen,. mellan ett och tre kostar. det en! och sjutti och mellan tre och fem två.kro- ROT: jog fresta oo H att det. ska bli dyrare frampå" ef- termiddan, .. ; j ev " INGET RIKTIGT OTIUM, - +" Köpenhamns förre brandchef dr techn Poul Vinding har efter sin Penslonering i fjol haft näs- tan lika" mycket att göra med « "I sjukan, ' Mm, sa mannen,: konstigt IDNING j + od - .| «+ > kontinen Skärpt "bevakning och bered- skap mot den fruktade mul- och klövsjukan har: införts i Sverige. Den härjar just. nu på kontinenten ' och har nyligen trängt in i Danmark och hotar vårt land. ÖN oke oren Frankrike . tycks vara värst utsatt, ' upplyser agronom Nils Ågren i SEF:s utrikesavdelning. Antalet smittade gårdar är där c:a 3.000. . Även i Västtyskland har sjukdomen fått stor sprid- ning, "särskilt i Nieder-Sachsen och Rheinland. Sjukdomen har vidare uppträtt. i England "och Belgien, . medan Holland endast haft . enstaka fall, I Danmark konstaterades det första fallet i dec.: på Lolland, | C: RE :Veterinärstyrelsen har ständig beredskap. mot .mul--och klöv- säger veterinärrådet Tore Nedström i ett uttalande för - Jordbrukarnas Förenings- blad. I kylhus i Malmö har man ett "lager - vaccin. på 25,000 do- ser. Det fögnyas årligen, Des "Att man inte redan nu —med tanke på situationen på konti- nenten -— låtit vaccinera åtmin- stone: : de” värdefullaste besätt- ningarna i södra ' Sverige beror på att skyddet endast varar c:a 8 månader; Man tillgriper inte vaccinering förrän ett betydligt 'Mul- och klövsjuka härjar ten, Sverige hotas Veterinärstyrelsen - har skio- kat en orientering till alla ve terinärer i södra Sverige med uppmaning .att ägna största uppmärksamhet åt Varje symp. tom som kan tänkas "gälla mul- och klövsjuka. inte tillåta besök i ladugårdar och ”. stallar av Personer, som kommer . från länder där mul tyskland uppträder sjukdomen i fem" varianter ' och det kan komma att komplicera' vaccine. ringen. | . . Den senaste 'mul- och klöv- 1951—52,, då 840 besättningar i 14 län "drabbades; 14,500 nötkre- atur . och .. 16,500 slaktas. Sedan dess har ett iso- lerat "fall förekommit på. en gård i Västergötland 1954. "EGEN ERFARENHET . Bernard Shaw gycklade. med allt -— minst kanhända med sin ändå anta att det gUmtade till under de buskiga vid den replik som han 'en gång gav Anatole France, =, ev or : ryktbare' franske -; kollega : och £re monolog om geniets väsen, Shaw fick äntligen ordet: "— Vad ni säger är: ingenting allvarligare läge inträtt, > : "Den bränder . som förut." För femte gången sedan i somras anlades häromnatten brand i det hus som dr ' Vinding bebor. på Österbro. Elden : började . på : vinden : men släcktes snart." Möjligen; har det varit fråga 'om en -Pyroman alla fem gångerna, eller, någon;' på annat sätt rubbad Person som av eller annan anledning vill hämnas på exbrandchefen.: — '. ” > Kl - en 1 Nej vad säjer du, lilla Hen- ry,” ska 'du 'diska? Det var rart av dej att hjälpa mamma, Änea -—:Jag ska inte hjälpa mam- ma, jag "ska hjälpa pappa." .; : - vid Laholm t. o. m, 1 junt 1957 "Ankommande tåg från station Halmstad : . Hälsingborg - a . Varberg (Häss ehplm) er Malmö (Hälsingborg) St. Malmö . (Hälsingborg) Göteborg St. Sina Halmstad (Hässleholm) Hälsingborg -- VN Göteborg (Hässleholm) .' ” Malmö' Hälsingborg : Hälsingborg . 50 16.04 Göteborg (Hässleholm) : 16.06 Göteborg (Hässleholm) 17.53 Malmö (Hälsingborg) 18.10 Stockholm Göteborg St. '' 18.31 Malmö Hälsingborg St." ”'; 19.26 Göteborg (Hässleholm) 20.34 Malmö Hälsingborg 22.08 Göteborg” (Hässleholm). 1) 23.41 N Endast onsd., dag före.8 o. H och 8 o. H. - VM Avgående tär till station: Malmö (Hälsingborg) 6. Göteborg. vå Malmö Hälsingborg "+": 848) Göteborg St. : 2.24 tad (Hässleholm, Oslo) Hals Hälsingborg åt. . - 10 Hanen (Hässleholm) . 11.35 Malmö Hälsingborg - 13.24 Göteborg (Hässleholm) 15.07 mstad (Oslo N 16.08 Mang Hälsingborg 18.10 Malmö Hälsingborg -17.55 Göteborg Kristtanstad 18.12 Hälsingborg Malmö St. '18.33 Göteborg St. : 19.28 Hälsingborg (Malmö SoH) 20.36 Halmstad Varberg 1) 22.10 Halmstad (Göteborg") - 23.50 1) Till 'Varberg natt före oc natt före och efter 9 o. H. : var Lundquist och. ; CIS or (Forts, fr. sid. )) quist ' en hederlig förvaltare? frågade överförmyndaren men'jag Unman. Slutet blev att en auktori-' serad revisor, bekostad av, Uiman, 1 ven . 0 :Ora' processen mot f. rådmannen Folke "går in på sitt. femte "år, har åter inletts i Stockholms rådhusrätt. Juri: & kand, Folke Lundquist (t.,v.) som han. numera tituleras, : verkade - :: frisk "och: glad då han gjorde ”come back” inför rådhusrätten. Värre det vid ”premiären” i mars 1953, då dåvarande rådmannen. Fo "> ke Lundquist (t. h.) bars : a "avböjde att svara på frågan, sade]; nytt för mej. Jag är själv gent, Lundquist, som snart på bår in i rättssalen, vid flera, tillfällen när Unman. inte varit hemma, Att de bortfraktade föremålen blivit sålda hade Unman inté fått reda på. Vart de tagit vä- gen hadé han upplysts om först när överkon 1 ” Torsten Dahnt berättat att sakerna fanns i Sund-'. bybérg. "IV Sf ar tare Rs Övert fick 'gå igenom a. fen ' Unman' förnekade att han själv sålt något 'av sitt lösöre, vilket han varit mycket fästad vid. "öv >” Ahörarbänkarna i rådhusrättens sjunde' avdelnings 'sessionssal var fullsatta när 'sessionen började på måndagen. Unman, som legat sjuk de senaste dagarna, var, ännu inte fullt återställd varför förhöret med honom hölls i'relativt korta etapper avbrutna av vilopauser, - DAHNBERG GAV :: >. UNMAN TIPS Unman . berättade ' att ' bostaden vid Upplandsgatan gjort "ett när- mast spöklikt” intryck när han en dag ' kommit hem från ateljén i Nacka och funnit huvuddelen av "det värdefulla lösöret borta; Hans kvinnliga " husassistent hade. upp- lyst. honom om att en expressbyrå och Unman ha- de rest ut till Sundbyberg och fått se' de bortfraktade föremålen i en lägenhet hos Axel Flygar, vilken köpt dem av Lundquist för 4.000 kr, Unman fick av Flygar inget svar på frågan varför hans tillhörigheter stod lagrade i Flygars lägenhet, ' Unman hade inte förstått målen blivit sålda. . : Unman hade fått behålla endast en obetydlig del av sitt möblemang, - Det räckte. endast till att möblera hans arbetsrum och sovrum, I öv= rigt stod den : stora . lägenheten . omöblerad och "spökligt tom”, På åklagarens > fråga förklarade Unman att han trots den förbryl. lande försäljningen inte tagit kon. takt med sin förmyndare, Hans för- troende : för Lundquist hade ebbat ut och det var svårt att få besked av förmyndaren. Överförmyndaren . hade för sin del enligt Unman ut. hämtat föremålen, Sommaren” 1932 .-3andyspelare. blin .—' slag från klubba > JÖNKÖPING (fr) >> - '; > Under division IM-matchen i - bandy mellan Bodafors och Ha- : bo på söndagen fick bodafors- centern Anders Andersson ett slag över ena ögat av en ban-y "dyklubba.' Skadan blev mycket « allvarlig och på lasarettet i Jön- + köping, dit Andersson fördes, befarar man att synen på ögat inte går att rädda, 7-1 till Gonzales : AUKLAND (TT- Reuter). "Den australiske proffsspelar . Ken Rosewall lick på söndag ånyo stryk av tennisvärldsmästaren Pancho Gonzales, USA, Gonzales vann med 16—14, 84, 9—7 och le. der därmed med 7—1 i deras inbör- d örel Sönd. a: ” 2 vilk advokat '- Hemming Sjöberg Lundquists efterträdare som för- myndare — legat bakom begäran 1935 att Unman skulle tas in P sinnessjukhus, Vid läkarundersök. " ingen hade Unman sj att han skulle lämna eventuellt : resa utomlands för att - måla och idka friluftsliv, ”Det vore av läkarna sagt”, tryckt det så ”alt fråga hr Lundy quist är en 'sak — att få svar är en annan”, för : ” Unman förklarade att han blivit slagen med häpnad när han seder. mera återfunnit en hel del av sitt ösöre på det pensionat i Leksand et innehades av. Flygars änka, DET VILL DOM INTE, "Unman ansåg att Lundquist och å älv föreslagit Stockholm och kanske något att tänka På, hade en i Han hade däref- ter lämnat rummet men återkom- mit efter en stund och förklarat; "Det ville dom Unman L . inte gå med på”, ansåg att ”dom” syftat på : Tr - mara- . X 2) Endast natt efter onsd. samt nd tonmatch åsåga av omkring 2.000 och g Sjöberg, På åklagarens fråga vidhöll han att Djurägarna bör och klövsjuka härjar, -I Väst. sjukeepizootin 'hos oss förekom ' svin måste egen fåfänga, men man får väl - Han var. på middag hos sin denne underhöll honom I on! län- . ing gjorts i 'b taden att före > Ar HR a Ar A Lt Än RAR I Ke tet, Detti ä i n och risken för överfall av raidavdelningar där- — Vad är det ' PÅraonen, ikaren Bdom Phann " (der mot orlacien om lika stan- rä; sill Jeme Yrin är inte liten 4 dessa dagar So lut pl de oo ot ofter BOM Ng Fv BARK "dom" och inte "han", : , - i > kx st nal , ” I | MH . va v. po , . a . | : a . w . a ca - t Sn . v . - rö yst > a i N i v ana
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.