vert vevvYrV fd ' sork 1 Torsdagen den. 31-januari.1957.) YYYYTYYYTYYYYYVYYYTTYTYYTTSTYTTY YYTTYTeErev + : , LAHOLMS TIDNING . YYTYYYTYVSTTYTYYTTETTre trYyrtrTY I an 4 - blomina ibee vore hemmet blommor? I Ib e ger färg och liv. En blomma på ordet gör den enklaste måltid till . en fest, Så här års är det framför allt de granna lökväxterna som ly- Ser upp vår tillvaro och mitt i grå- h Naturens balans störs av kemiska". Ogr äspr eparaten ' STOCKHOLM (Press) - - Våra forskare inom jordbruket: 3 öd : so da sma 2 Det betyder ganska myc: ket hur dé ofdnas, kombinéras och |. . Blåceras. "Man får ut mycket mer Synpunkt berör på om den motsvå- var, efterfrågan på ärbetskräft med Å uttymme för ett till t ; ; elevernas förutsättningar; ingen som j " större besvär är - seende ' stärkt ', heterögena - klasser "önskvärda ; min i varje) ”fallavr ? rieskombinatiöner. - " punkten: det är mycket få distrikt - nisatoriska och pedagdziska, förhål- kall vinter' ger oss en glimt av vår. ”Rosor i ett sprucket kris; är än- "> då alltfd rosor”, skrev en gång Frö- ding. Visst är det sant, men nog för- tjänar blommornas drottning i all sin stolta skönhet en värdigare in- Fimnidg, och maturligtvis är det av deras ;skönhet och egenart om man utnyttjar dem, så att både färg och förm korimer till sin rätt, Inte minst viktigt i det samindnhänget drig d ninera.” Den ra ett hjälpmedel för - att framhäva blomman, Det är rp- ligt att gå på jakt efter nya blöm- glas.” Det. enklast äl oftast : det Ombyte:.; förnöjer : och'-man -kan P öva: sig: fråm. Titta I skåpen! En vacker. såsskål; den ensamma 'gamd- lä kaffekannan'.vi..inte' näns kasta bort: och mycket, annat, kan bli-de- Yning, . grundregler som man. med fr: ; får ; man naturligtvis vid placering mor & är alldeles onödigt. De här of- |! AE söm stram | bakerand. flank” fen mängd, former och läm- Is Bar, sig utmärkt för ändamålet. : +: |- och skogsbrukets områden har all; [mera insett de stora risker som ] medföljer den vidsträckta använd- ningen av olika kemiska medel i mot insek Grågul 'vas med dekor. Röda enkla tulpaneF lägst. Vita och gula nar- cister, Sätt var sort narcisser för sig. märkbar bland forskarna mot "viss: överdrifter vid der kemiska be kämpningen, En förstärl ! roende av olika storlek och ”mate- ct korikroll rial finnd att köpa för en billig pen- nödvändig, Det rör sig nämligen i "| stor utsträckning Vid sansnansättning av "färgerna vilkas sido.' och serve i bör naturligtvis d.n personliga sma- | skilda avseenden vanligen ä är r ofull- ken råda, men här, som 23 dat gäl | ständigt kända. ler övrig. färgsättning, finns : Det Har i flera fall visat sig att an Undningen av dylikd' preparat medfört ” ingar i den naturliga balansen >: inom ”" flora och fauna, konstateras I Skogs= och lantbruks- akademiens ”årsberättelse' för 1956, gång kan tillämpa. Blömarrange- i mang av älla slaj blir som' regel ; | nlommon- och äppelträden så far- vändning äv DD7-medel för skilda Sekämpningsändamål, Orsaken här- till har visat sig Vara att DD7 'dö- dar spinhets” naturliga fiender, ber stående" bl.” a av' ett 30-tal olika arter i ter. Härtill ki Svart vas. Tre da; wintulpaner. 1 vit, 1 gul och 1 rosa. Ljusa färger överst. mar -och - ogräs. En 'Teaktion Ar av alla dessa kemiska preparat är|' 1 Ett känt exempel härpå är den” snabba. förökningen .: av det! förl. liga frukträdsspinnkvalstret vid an- :å ” "På bilden & ses fr. v. .. Under ärevördiga former vigdes i biskop Ivar Hylander, Uppsala domkyrka de nya biskoparna i is ärkebiskop Yngve Brillioth och + -'$ Karlstad passera kungaparet på väg mot eltaret. > Kurlstads "och Luleå stift. biskop Gert Borgenstirna vackrast ont man placerar de inör- ka, kalla färgerna lägst och de ljusa och" varma högst. Oni' blommorna skå bli det blickfång man tänkt sig ätt ämnet syns gynna denna kval- sterarts föl ning genom ; satt fram-11 Hari i ”fovinsökteråa: ufrotats och tast ; tillräcklig , bladgrönska, Där- emot kan det våra mycket dekor livt. "med 'en vacker formas skadégö ren återk ödelsen Så ”Fåvoket” större . och ad försök. med direkt insek Hilärd 7 och. rikemansgrannlåt;' till spännande upptäcktsfärder i:Afrika och Sydamerika; och kenske till den världsberömda, ” ursprungligen in- a Koh- -i-Noor-: stenen som sedan 50 sitter i den engelska” ckunga- Ur ”världsekonomisk 3 Synpunkt : ning på: biologisk väg genom att föda' upp och släppa ut för. ifråga- varande "skadedjur farliga paråsiter if och rovinsekter. Denna' metöd har Janvänts för utrotning, åv ett flertal från Europa till Amerika överförda |. öänbliga. "Stick 'en' sinal blomster bruket, korativa blonivaser;. Tar man blori- hållare ti hjälp är man inte så bé- e inuti stjälken så långt dét > Sälgkvistar. fdr a "Såsom ännu: mera lovand studievägar, påpekar Tidning för Sveriges läroverk i en "ledare, som behandlar försöksv med enhetsskola, Detta är ett positivt" utt! & => falläv försöket med fritt ämnes- och |. linjeval om man anser att der upp: |” nädda. fördelningen ned cirka. 60 dividernas "ken v utstr b "Kanada' gällde attebel tall och rafidteklar fick rar ge- r medverkan äv) ok Skogsforsk. Svilk bärare åv ett virbs, - Zn ödesdiger verkan” på steklarnä; ällande tre hål " Ett mholsvarahdö balarkt rhålla kidåkårer segland u: uppnådda fördelnifiger gel: Det är en fransk skidot, som experimenterar med ett av. höno m Konstruerät segel, vilket de förek bland växternå ge- nom utbildning "hos en art av viss? ämnen, 3. k, inhibatorer, som hinc I - på 5 "| världen, drives sedah mer : béskriver ingenjör Ivar Andersson jär emellertid di som . prydnadsföremål «av, tämligen ringa värde i -jämförelse med. dess industriella uppgift. Industridiaman-" manten "skriver den är av, fundamental betydelse fö: insekter, sont är r skadliga för skogs-lyet Polerad tråddragningsdiamant i c vissa från Europa inkomna 30. gångers förstoring, avsedd för, drågning av'ståltråd med diamet = ljusreflexerna visar tydligt den xeptionellt höga utfinishen. Sedan kammal är, Holland. före- ' där, : och . därmed i av Philips i Eidenhoven.” "TI det senaste numret:av Teknika veri, hur, det går till ”Att borra i diamanter” och hur. man med des- finns här välillu? av, lara t. ex.'en fvåspråkig : de Tmellt ör emellertid försés medi Ihåg! tigå resérvationeri”. ; det första, vet mån” inte | Ken utsträckning imnes- och linje” vålet varit resultätet äv mer eller äntä | betygspärrår” eller dning från vissä. gar än 'så : föras i: betydande ut- sträckning är:ett negativt val bort från andra ämnbskombinationer "och linjer. : För det tredje är friheten imy ket hög grad. begrärisad vid' val i klasserna 8 öch 9. Medan övergån< gen från" teoretisk till praktisk stu- dieväg till s inte vållar några däremot den råots satta övergången mycket sä synt, .: Försöket. rmed i begåvningshän- "tycks ha ätupat "redan på den första som överhuvudtaget velat göra get tå experiment, + ef 7 7! Vad rekryteringen av. adjunkter "och ämneslärare till' försöksskolort- : nås "högstadium" . beträffar: är. det förtfarahde”s+ riånga : faktorer, som motverkar denna. En hel del tjänst- , föringsförhållanden såsom lästidens ix — för att ta ett par exem” .bel oförmånligare i försökssko- Ocna, än i läroverken, De skolorga-. Mr: tanden som sarnmanhänger med en- » tvånget. att. hålla ; morgon=- - "Jag bad hehne : säja ett ord i soc- + kerbiten 'och ' nu: Sh hon pratat i kring mikrofönen'” dfeles oför! ob Väderleksutsik- 3 SiTyvärt . når N > | ter: Molnfri him- jag. meddela; ; 2 N mel" sol hela där > ett: tekniskt. missi : H öde 'tvingar Oss ev a — bur ska man — Glöm. inte.. att: I "Hon har guld i - 7 kunha märka att. lyssna: imorgon strupen. - mt I $o odeär urslitöa? Pet "vid samma; tid, -— Fort. dunka . vi Samma dåliga ny: henne i ryggen! tsskolang speviella atrukt tur : heter, Ng i streradé och instruktiva beskrivnin- gar” av" samiliga tillvérkningsmot ment,. men för" '0ss andra som. en- "7 tdast kömmer i kontakt med dia- |manten "som prydnadsföremål och nu på senaste tid som .världens för- nämsta grammofonstift, kan proce- Turen: sche atiskt förklaras unge- ”r så här: "När en damantdragsk f vger till teknisk historia, & ”silien, Brittiska Guinea, V | > manterna som på senasté tiden bli vit » högaktuellt - är, som tidigare 0,150. iim., Bilden. ger .en god upps: fattning "om. borrhålets. form,. och vertningen oumbärliga. , diamant |” sivorna, För den tekniskt spe-l” Om Med hjälp äv kroskop kan borr- ningsoperationen följas genom dia= ; mantens fönster”, tU SA diamanter som. i: "dessa dagar ut: «vinnes ur. gruvorna i Afrika, Bra- sl nämnd om att alltid iaktta den are som midso: H maren 1955 sjukskrev 167 polis- konstaplar i Stockholm ' erinras ' av medicinalstyrelsens disciplin 4 ' . . I i $ Ry REISE Rök vr : SSPRESSEN HÖGERPARTIET VILL SPARA | på statens utgifter, vilket bör vara en synnerligen välmotiverad syssets sättning vid årets rikslag, Dimns Nyheter (ip) tycker emellertid alt högern börjar I fel ända: N "KAR izast bar man gått fram soc'ala och Kkulturtitlarna. Sås ”lunda vill man ha bort anslaget ' på 45: mljoner IF mö rahiu ns | Man går emot den föreslagna höj= ningen av statsbidraget till hemt vårdarinror, I stället för den uts lovade ökningen av barnbidragen föreslår man att — längre fram — barnavdrag skall anföras Avslag yrkas vidare på ”barnbidragen” till studerande ungdom mellan 16 och 18 år, Statsbidragen till skol- måltiderna föreslås bli slopade — -i gengäld påläggs en'avgilt för mas ten med högst 25 öre per barna och måltid. De' fria läroböckerni, som köstat 10 lljoner pr år, vill man hå bort, Katensbeloppet för der fri medidnen will högern höja från 3 till 5 kronor, vilket skuile . &e 10 miljoner,. Bidroget till atu= dieförbungden — föreslås ” minskade med 500000 kronor. Ansläget till ungdomens fritidsverksarmhet på 18 miljoner: avstyrkes helt. Bi- : dtaget till erkända erbetelöshets. kassor föreslås minskas med 2 mils . joner kronors = ov ina » "Det rhest intressanta med högerns |sparsamhetsgiv är, ätt den inte sik- , tar till'att beskära det egentliga - statsverksamheten utan drabbar an- slag 1, olika former, som. kommer skilda medborgargrupper direkt till godo; slutär. DN. B OM. FOLK T PA LANDSBYG- H DEN skall få något arbete måste det nöja sig med :mindre betalt än |” 20. ..grannhet vid "utfärdande av ih- ; . tyg: som föreskrivs: i allmänna , anses bestyrka att läkarna 1 åtskils | jga av'fallen haft erforderligt stöd för sjukskrivningen ”av vad. som framkommit vid ndersökningen av fa-Demokratons syn på. dyrorts= grupperingen, skriver Sjuhärads- "I bygdens Tidning (bf) i polemik med dl De dning" ini | den soclaldemokratiska kollegan. i i domålét: tillsatta kommissioner gjort. Borås: NVS Efter "detta behöver vi inte ett " ögonblick tveka pm vad det egent- "ligen kan' bero på att folk flyttar.» från landsbygden till städer och , tidigare 'kännb+' betydande utsträckning” har läkarna" invisade till batjenfens Indien, Borneo, Nya su Wales och ål. nst- 1250. timmars ina tan: att Yudkvalitén i i de värdeful- la EP- och LP-skivorna på minsta : "sätt försämras. Drömmen om dia- « manten som. ”var -mans egendom” håller härigenom på att föryerkli- gas, ty flera .av "våra modernaste: radiogrammofoner, "har numera ' diar mantnålen s som standard, ” id ve Mi Vav' vårdsökände inom en enda" yrkes" borde” emellertid ha för-."" stånd, De måste ha insett att ton +. från polistönståplarnas sida, För detta talar att de överenskom- mit telefonledes att söka" saa" fal: "ran, jukförhållanden; rn arna ätt” onisorgsfullare hål atienternas uppgivna. sjuk«'' Åga' om: ågot slag av; fako! : : tätorter. Den: socialderhokrati, som ” VD företräder, har alltså medve= tet årbetat för. och komimer tydit= gen även i fortsättningen att med- vetet. årbeta 'för- att de' som bor Ye | ch bygger på landsbygden rkall ; .ha det sämre ekonomiskt ställt fn alla ändra. Enligt VD:s 'socialde= : mokratl- skall der siste la åsbyddslion ställer nig i bostadsköri; vars slut just I sårh= ' må. ögonblick. befinner. sig btrax. "bakom .statyn' pa Gustut Adolla- > torg, men: inte förr kan 'alla få samma lön, Och då :är alla. möna niskor: så lyckliga, så, lygkligak” ör.| SÖCIALDEMOKRATERNA ' GCI EBONDEFÖRBUN É lämpacsharser, Ny "Tid. (8), ävenom n skötvesähkning detta medför för , - I allmänhet har det ligen var att under första hälften över: Indien och Ceylon. Den”saken avslöjas nu i en ny bok i. se- "rien". officiell krigshistoria, som just, har. utkommit i London, ”The War at Sea”, skriven 'av den brittiska marinofficeren :kommendör= | : kapten. 5. MW. Roskill, Att läsa den är som att: bevittna "ett imåk i av. 1942” få” fullständig: dominahs ternås, a Är: värl "Trots tillkomsten ' av radar och överljudsnåbba' flygplan finns det väl ingenstans i modern krigföring där den: nyckfulla slumpen, gynn- sam eller” 'ogunstig, alltjämt spelar en så stor roll 'som just på de stora idder Det framgår sär- kas slipas” först på hr två planå, ytor. Ytorna skall ligga pa- rallellt. -med > Varahdra och mellan dessa borras ' till sist, det koniska hål genom vilket metalltråden skall|- ragas, . Innan hålet börras slipar man det viktiga s. k. ”fönstret” vin- kelrätt mot de. båda plana ytorna. : Genom detta fönster är det möjligt att. följa” borrningsprocessen genom : mikroskop. Bara förarbetet med en sådan diamant tar lång tid och själ- va. borrningsproceduren "tar ofta flerå veckor i anspråk. Så nog är detta yrke ett av de mest tålamods- prövande . precisionsarbeten + som finns. 0 ". När dessa diamanter till slut är ”ärdiga monteras de i ringar av me- "tall. och är färdiga. att Placeras i tråddragningsbänkarnä." Genom 'det koniska hålet i en stor serie sådana ”dragskivor”, där' det åna hålet all: tid "är 10 procent. mindre” än' det | andra, drages sedan metal! tråden så aft den till slut kan ha'eb ”tjock- ek”. av. en hundradéls millimeter, som t. ex. swolframtråden” för glöd- lampstillverkningen. Av ovanstående .. "franigår "med önskvärd tydlighe att det viktizaste ådet : för ' di ternå numera. inte är i kunzakronor och i adelsdamers” diadem, utari i den. moderna. tekniken, .som i sin . tjänst. tar. eirka 80. procent äv ge skilt tydligt i i bokens första del, som omfattar. perioden "1. jan. 1942-31 maj 1945, Roskill Skildrar här, det åtlenima som den nye | brittiske överbefälha- varen för . brittiska Östern-flottan, amiral Somerville, ställdes inför se- dan 'den kombinerade: brittisk-au- stralisk - amörikansk - holländska flottstyrkan i östindiska farvätten dragit kortåste 'strået mot de; ja- panska marinenheterna efter Singa- pores:' fall och dei jäpanska attac- kun mot Darwin till sjöss och med flyg: -Somervilles flotta bestod av två större och. ett mindre hangar- fartyg; . fem - slagskepp, två tunga och fem lätta kryssare” samt sexton jagare och siu ubåtar. De flygplan han hade tll sitt' förfogande "var dock inte mycket att komma med jämfört med "vad japanerna kunde sätta in.: Oni den. japanske amira- len tygssty skulle stäva in i Indiska Oceanen, skulle Somörvilles tillgängliga flyg som spe samma : slagskepp och andra handi- - I cap till lands och sjöss kunde” ami- : ral "Somerville" inte ta: upp. någo direkt . kamp. med japanerna med. deras > överlägsna fiyg” Allt: han; kunde göra, var att'sätta igång di versionsmanövrer och ” söka lock de. japanska planen” "spred: död och" fasa i farvattnen kring Ceylon" och ' gjorde häftiga anfall. mot dess hu-' vudstad Colombo och 'Trincomålde. Bland offren för: deras 'våldsärnma" anfall'y var 'de brittiska kryssarnå Dorsetshire, och Cornwall, det lilla hangarfartyget Hermes och jagaren Vampire. Just som' det såg ut som]. om ingenting kunde hindra japan. ska flottan frårt att fullständigt do minera" Indiska: oceanen och där-' med ”ta Hand 'om” Indien och Cey- lon, återvände helt plötsligt Nagu- mös hangarfartyg till Japan för. att, förbereda sig för gperationer i mel- lersta Stilla. oceanen i maj och jurii. Sedah kom ,det definitivå rollbytet, då den hittills så segerrika japan- ska hangarfartygsstyrkan mötte sitt öde i form av flygplanen från ame- ; rikanska hangarfartyg, främst Enc! terprise; i slaget om Midway i juni, I varigenom” själva ryggraden i i den” ka flottan våra hopplöst” underlägset.j .japaner: nas. Det var "denna japanska” han: garfartygsstyrka "som hade "satt igång krigef i Stilla Oceanen genom] anfallet mot den stora 'amerikanska] marinbasen "i : Peart Harbor. Vad man befaradé . skedde — den japan- Iska hangarfartygsgruppen kon in i indiska ocgänen:” "Med sina äng? I bokens" de” skildras" Ha fienden in: på "falska "spår". "Men '' jeklaration, som synes gå éd” VästgöfasDemo- 1 här på ; varande :' dyrortssystemet . såsorn - » evigt och” oomkullrunkeligt." vill man' nu inom högern, folkpartiet - och bondeförbundet en ändring, så - varför inte? Dén” utredning 'såm ” borde det 4 varje fall inté finnas ' -någon anledning" för socialdenio="- :' kraterna "att vägra. Vad förre fi- de att säga i den här frågan i re= missdebatten bör visa att man 'på "ledande 'socialdermokratiskt håll irte alls är främmande för tanken å en förändring i den rikining vän nu syftar åt på oppositions- . åll: Har "oppositionen med sin samstöt avsett endast att vidga en ' örmodad klyfta "mellan 'de båda" .”egeringspartierria, så är det ihte sannolikt att den begått ett, räk-. nefel.: "Ny Tid töréfäller faktiskt at vara i gud i dytortsfrågån, 1 värjé fall" om” mån jämför med tidigare it- talanden t sSammå fria I varje fall villitigningen- inte > högern, och folfpartiet utin slräc- ker: sig så Jörg ann” till tanken på 'utrednin. . Men bonde aået der: allt« jämt stort som det erida parti, vil- et vill'göra rent hus med hela det- ta orättvisa system. HH allandsfäkar försknin gsanslag ” Halmstads . Mojblommekrets har enligt”, riksförbundets nya. stadgar ” för vidgad: verksamhet beslutat ut- 4 on SÖM SPRANGKIL” MELLAN : lir, Västgö=", säländal alla bll 3 ygdens folk inte går att pres= +. ' léa in i årets budget.: :Tidnikgen gör ntet fätt försvurit sig åt det nu« +. " oppositionen vågat” "sträcka &.g till. : 4 - nansminister Per. Edvin Sköld has rs dela forskningsanslag på 10200 kr - , till i. Halland bosatta läkare, vilka ' . | bedriver. forskningar i några. av 3000 kr vardera Iunkd till Sov den mest kritiska fasen å äv det livs: viktiga slaget ” öm: "Atlanten: samti ”Operation: Torch”;"d.'v:'s. alliera” des landstigning + Nordafrika, vil: ken blev en-vändpunkt i-det andra. världskriges, gigantiska kamp. 1 1 får lasarettsläfåråa Hans Arborelius och Benkt Lilja, Halmstad, 1500 kr docent Erik -Blockj Halm:"ad,. och Everläere Albert Ahlterg, V” rlerg samt - 1,200 kr stadsläkare Bengt. Eamfert, Halmstad.” vt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.