” Lördagen den 9 februari 1957 ” ämnade göra en donation på 1 SN fölls av lyckosvindel. Glad i hå- : Bar, > met och miljondonationen gick i , . och vart och ett menar att justy, | de hon varmt. . hon sprungit ut till-de andra i. måste finnas en tredje utgång”: as såväl| ett sätta fart på tallrikarna. Efter ; Ja Pie. bra sa att indicierna ' - hallen, lämnande mig kvar som från biblioteket! - er som fr del nen det får | två års ihärdigt arbete utför han en 2000 jämt YT ödet rades N a dine hå m en lycklig man trots min all- Visserligen hade Haggard . a balansakt, där han samtidigt håller . dömer er, berä en 3 som Ny « varliga belägenhet, . förnekat all kännedom om nå-, so - vara nog för den här gången: ..sÅ 32 tallrikar i rotation. Hans mål är | korna med priser mellan 1700 och ” Men varför vä le ju ha va .gon sådan, och han sade sig ha Martin Bengtson. ÅL att komma upp till 40 stycken; ' 2000, kr. " Dö kande ni Så förta digt enkelt att a ändra mt . -- känt huset under hela sitt lån= ; -. + . a Dee : RE Fr örfärli, - - a I sw rit s i - Lo . A . oi . , - . . ' N > -— " MN - . - - . s Nu rt ” NV : " "a : ” OAMAA SAB kee nes n la RAN , Anns NYFTYTN AD RARADAAAA KAND. revvvTtTtFvryN Lå . | ou AA AJANAMKA AR ARNAA ANAR . dade YrvrevveTYYr LAHOLMS TIDNING : et hände ' "för inte så värst länge sedan att en ameri- kansk' dollarmiljonär kallade till sig en pastor i New York och . meddelade honom att han miljon " dollar till ett kristligt- socialt arbete i världsstaden. Villkoret ' för donationen'var blott ett enda: De olika kristna .Organisationernas pastorer skul- le inom fjorton dagar framlägga en gemensam -»planh för donatio- nens användande. Pastorn över- gen. och varm om hjärtat skyn- han hem och kallade: de olika huvudkyrkornas pastorer till ett sammanträde, där han meddelade det gentila erbju- dandet. I två veckors tid hade man täta och långvariga överläggnin- men den fjortonde dagen måste pastorn. gå. till: donatorn och anhålla om en veckas upp- skov. Han fick två veckors an- stånd. "Men efter den fristen stod" saken på'samma, punkt; De goda Pastorerna kunde ,o- möjligt enas om; arbetsprogram- stöpet. - Denna händelse påminner oss om ett allvarligt rötsår i Kristi kyrka på jorden —, partisinnet och partinitet. '”Modell- kristen- dom” och ””modell- kristna” sin sinom "sin lilla” mur det har:den rätta modellen. För all del. —'tro nu inte att jag pläderar för någon slags ”allians- inställning,' ..då man ' menar. att alla-samfund ska uppge sina sär- FA UTSTÄNKAR Av domprosten. Nils Bolander, Lund, ' vets fjärde" kapitel äger sin till- ver, mätt éfter var särskild dels upp- bete ” och samgående med bibe- hållande av varje samfunds sär- prägel. s »”Nådegåvörna äro 5 mångahän- da, men Anden är en och 'den- samme. Tj handa, - densamme. äro , mångahanda, men, Gud är en och densamme, han som ver- kar allt i alla. vilka? Anden uppenbarar sig gi- vas: kunna bliva till nytta.” vid. sida ska de kristna gå fram. Ringen. kring' korset ska vi 'slu- ta. Kristus, huvudet; är våra. själars vän den | kens like aldrig är. inre Jenhöten uppenbaras inte minst. drag och tillsammans gå. upp i en slags allmän kristendom. En sådan utslätande, blek gemen- skap har, Kyrkans Herre aldrig efterlyst. AR . Ekumeråk är något helt an- nat. Apostelns ord i Efesierbre- ämpning på den sanna ekume- niken och Kristi kyrka: ”Nej, vi skulle... i alla stycken i kärlek | växa upp till honom som är hu- vudet, Kristus. Ty från honom hämtar hela kroppen sin till- växt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den samman- slutes och får sammanhållning genom .det bistånd var led gi- med. en kraft som är. av- gift”. son Det är alltså fråga: om samar- sterna äro . många- men Herren är en och . Kraftverkningarna Men de gåvor i åt-. var ' och en'så, att de . Samarbete är lösenordet. "Sida " gemensamme ' Frälsare, äste, , vil- : vår » De kristna emellan ” "skall den Inte förrän på lördag inför öppen ridå, sen programmet väl börjat i TV, bestäms det om Ulf Hannerz får gå direkt på 10.000-kronorsfrå= : näst sista etappen. Rada och TV-folk gan eller måste tävla om i har haft hetsiga dagar med ” inbördes "respekt". och i pertuttalanden om den nu riksbe'an ögonlock. vår främsté och därmed ken med 2 upphöjd ro och "på bilden skyddslingar hemiha i Ängby. ' Th faktum kvarstår, sedan professor: Hjalmar Rendahl, fiskexpert, uttalat sig till Uffes favör, att Uffe hade rätt borde ha klarat av näst sista etappen i tävlingen. Rät- teligen borde han på lördag jå chansen på 10.000 äden för att a alla ex- ta slamkryparens lika berömda direkt. Uffe tar sa- Pysslar han som vanligt c om sina | kvinnor: Negerbarnen, som ”föd- -J och blev värdefulla när. I förde under” slavtiden, förde med 5x | blev” för." tung, eller ovänskap H Negrernas religion "är nog” "inte D et finns igenting som retar en. neger mer, än att bli kallad nigger. Han anser det som ett skällsord. Rätta ordet och ut- talet är, som det uttalas på en- gelska, neger. Han föredrar dock att bli kallad (Colored) vilket på svenska betyder färgad eller färgade. Negrerna fick under slavtiden utstå många lidanden och um- bäranden. Negern var inte sin egen i något, han fick finna sig i -allt.. Och begick han något| brott, isynnerhet. mot: en vit kvinna, bestraffades det hårt: Många gånger tog en vit folk- hop : lagen i sina egna händer och negern hängdes i ett träd till varning för hans ras. Denna sed har' praktiserats tusentals gånger sedan «slavtiden i syd- staterna. se + Via Det var även brukligt a att" ne- gerslavarna antog sin” herres namn. och har sedan i" genera- tioner, burit dessa namn. Ické så få "svenska ' namn förekommer bland negrerna. Det finns :såle- des tusentals negrer i Chicago som ' bär namnet Johnson ' Ett annat namn : som förekommer] ' bland negrerna rätt ofta är An- derson! .: Men namnet. Bengtson tror jag inte någon neger lagt beslag Pål nl na fa : Hur det blev med moralen hos + negerbefolkningen ' under slavtiden kan man lätt tänka sig." Något. riktigt familjeliv kunde det” "aldrig. bli tal om” De äktenskap som ingicks ansågs ej. vidare bindande; det var mer en: vänlig överenskommelse. Att negrerna : förökades -var ju till mästarens . fromma, . men han såg med oblida' ögon att negrer- na ingick' äktenskap, ty ogifta slavar. gick ju bättre i: handeln vare » sig. det . var ' män eller des 2 dessa plantager eller far- mar var ju mästarens egendom upp... : oe ' Det lösa fömiljeliv + negrerna sig ett dåligt inslag även sedan de blev; fria,. Närifamiljebördan uppstod makar emellan "i "syd: staterna var det ju lätt att'fara till en nordstat, helt glömma det förflutna och börja på nytt igen. så sträng i det hänseendet; -och fördömer därför inte så hårt en kvinna med en 'rad. oäkta barn, Negerfolket vill 'snarare beklaga en : sådan ' kvinna: än' fördöma henne. Jag tror ej att dessa barn får lida för föräldrarnas felsteg. ' Statistiken visar att' av de 17,009 riegerbarn som föddes i Chicago - ett. år var över 4.000 födda utom äktenskapet” Så .då- uppskattning, rt samkäniela samarbete både "i. ning, i liv och ärbete samman gör varmt; vad nu är ljumt och - kallt; blås upp, den svaga kärleksflam- och a bliv. Du själv ; värt alt. allt”; ligt ställt är det inte med våra vita imigranter från något an- nat land. Ändock skall negern gälla som fullgod amerikan med likställighet i allt, + . Den vita” befolkningen: i 'syd- staterna är till största delen protestanter och tillhör baptis- terna. . Det var därför naturligt att negerslavarna slog in på samma bana. De har även fört denna lära med sig till nord staterna. - När Franklin Roosevelt blev president 1932 rådde svår de- pression. Arbetslösheten var en- orm. Då det blir arbetsnedläg- gelse är det i regel negern som blir uppsagd först, och det var därför sämst ställt för negerbe- folkningen i storstäderna. 15 procent av negrerna i Chicago levde. på. nödhjälpsbidrag, och det var ju den vita befolkningen som "fick" bära denna kostnad |. för negrerna. President Roose- velt ' genomförde ju lagar som blev t'll fromma för arbetaren, inte 'minst för negrerna. som han fick på sin sida och till det demokratiska partiet. : - "Demokratiska partiet "har: ej försummat att draga fördel av detta, och med negrernas hjälp har de vunnit majoritet i de fle- sta storstäder. Negrernas röster vid valurnan”? är "något som båda partierna gör sig vinning om att vinna. '. De lovar: alla fördelar i gengäld, : som 'i så många fall blir... tll nackdel för den vita befolkningen, men vad gör man inte för att vinna röster?, Ända- målet helgar medlen. : '- . Den ' svarta» befolkningen i Chicago såväl som i andra stor- städer har. spritt. ut sig, och den vita befolkningen 'har' fått läm- na rum. I synnerhet på söder i Chicago har negrerna övertagit de bästa samhällena... Det är in: genting:. som . en neger. strävar efter mera :än att få komma, in icett vitt samhälle. Han betalar Ibra, till" den” som: vill: sälja; ty han vet att kommer han bara in 'i”ett samhällskvarter; blir. de andra tvungna att sälja till neg- rernas "eget pris. Den vita-. be-| folkningen. grips "av - panik. och säljer . för vad pris de' kan få. Egendomsvärdet ', går. ned var: helst negern flyttar, in. Negern kåller, inte,' sitt hem och egen- dom i: det skick det. var -förut. Det får i många fall förfalla och bildar till: slut vad: vi i kallar slum; : :& Det är inte underligt att den vita. . befolkningen blir bekym- rad: så” snart den ' får svarta grannar.. Det" blir att sälja: och fly. till en utkant av. staden "el- ler tll en av Chicagos 'förstä- der. På många ställen i Chicago har negrerna mötts med bittert motstånd då .det flyttat in i ett vitt” grannskap. "För ett par tre år sedan byggdes här” 'på Chicar gos sydsida ett större antal vil- lör” med ” statsbidrag i ett vitt grannskap. På grund härav ha- de; negrerna ' lika rättighet att flytta. in. som .den vite. Det var omkring ett dussin negerfamiljer som flyttade in i dessa hem, De vita "sökte bombardera negrer- nas hem, sätta eld, röka ut dem ” Text: Ef. 4: 1416. med gas, ja, med allt 'som stod tidigare Poppe-filmen ”Stampen' samt tivoli det Gösta Gustaf-Jansson som ra står för manuskriptet, Skorpan, det är Poppe själv, som den här gången kreerar rollen av en på ett blyg- ” har en betydande roll i ”Skorpan”, aldrig kom över mötet med Poppe. Hon är i varje fall numera sål Ull | sös ett varv i Hamburg, och kommer att huggas upp. ' Filmen handlar också om en släktfejd, och denna rör sig om ett odangömt arv från en av Göta hederlig ficktjuv. den här gången gjort en fi minne. Filmen b . absolut Av allt att döma har Nils Poppe som kommer att förbli i mångas kallad ”mudd- ringsgeniet”. Två grenar av släök- ten kämpar om arvet, och den lille sa, | ficktjuven Skorpan - kommer” att spela en överraskande roll. Den till stor del om' en mycket hän- delserik färd på Göta Kanal, och|t det påstås med bestämdhet, att den gamla kanalbåten ”Ariadne”, som irveln 'kul- minerar' i en ofullbordad statyav= i en liten dsidyll vid vid Göta Kanal, : "Filmens Centrum bjuder på Skorpan för om torsdag premiär på Cent- rum, Liksom fallet var med den "är + Spelas av Marionne Bengtson, är en mycket anständig takendan= och den vackra Göteborsflic- kan Elisabeht Falk, som'nu fått sin första större filmroll, Gunnar d har en en rik och mycket vital svensk- amerikan, och i övriga större roller möter vi bland andra Holger Lö- wenadler, Siv Ericks, Jan Molan= der, Åke Fridell och Anna-Lisa Baude, Filmens extriörer har till största delen inspelats i Söderkö- ping. ”Skorpan" har regisserats av Hans Lagerkvist och fotograferats av Martin Bodin, Komiska Teatern är producent och Fribergs Film-- kvinnliga : huvudroller byrå sköter distributionen. - ' "Tron på ”Snömanrien” lever! och trots att konkreta bevis sak-' nas ' kan "inte kå helt "> SNÖMÄNNENS RIKE” nöjda Iyckliga” människor — ett Paradis) på jorden med sol, färg- sprakande . bl ”och rik: avvisa möjligheten att en sådan varelse verkligen existerar. I Tibet "uppger, infödingårna” att han setts. "Till hans rike för oss den dan- ska forskningsresanden, författa- ren och filmmannen Jens Bjerre, i sin. vidunderliga färgfim från Tibet och Kashmir. På den in- tressanta' långresan från Europa över "Arabien ' och. Indien; till Asiens höjder och dalar får man lära känna Bombay med ' dess lyx och dess fattigdom, och Dehli — Indiens äldsta stad, I. ”Snö- mannens rike” får man möta alla Asiens folkraser, Jens Bjerre be- söker. tibetanska nomadfamiljer, som trots sir fattigdom visar för- bryllande : generositet," vänlighet och glädje, Vackra leende nepa- lesflickor, ger . intryck? av idel vegetation. Under - otaliga "dagsmarscher inåt de mest oåtkomliga trakter- na .i Himalaya 'klättrar Jens sina kulier och man får stifta bekantskap med allt mer svind- lande utsikter. Slutligen befinner mån sig på världens tak och får se. de primitiva bergsinvånarna layas zigenare '— kända för sitt vilda temperament. a 5 Högre: och | högre går förden förbi grottinvånarna — ett full- kömligt 'ociviliserat folk som inte har någon kontakt .med sin om- givning — över de enorma bergs- kedjorna på 5.000 meters höjd — en. värld av 'snö och is —'ner mot. Ladakhplatån på Himalayas nordsida.” ätit Bjerre med tolken Ajma och". i sina jordhålor, Det är Hima- ' Under sista etappen på expe-' ditionen har Jens Bjerre med sin filmkamera fångat livet i Kash- mirdalen. Omgiven av höga snö- täckta bergskedjor ligger "den , avskild som 'en värld för sig där befolkningen praktiskt taget le- ver på husbåtar: på floder och vars. smutsiga vatten' är själva livets källa, «vila ar som skrämde iväg negrerna,. De visste att den politiska makten skulle komma dem till. :undsätt- ning. i Det tog 1.100 polismän : i a: plats. '. Följden: blev att den ita befolkningen, på. "andra Matsör « i-staden blev utan; till-: syn. Nu efter:tre år har 'polisbe- vakningen "för: detta ' dussin nes gerfamiljer kostat Chicago” fle- ra miljoner dollars, men; om be- vakningen indrages skulle, strid den blossa upp igen, i Det: egendomliga en är att :om en vit familj flyttade: in i ett. svart grannskap och blev] ofredad "skulle den bli-nekadl|' polisbevakning och få till.svar att gå därifrån. Ja; sådan '& är. po litiken. Det fahns lagar förr som föreskrev särskilda restriktioner som ' ;skyddade den vita "Pefolk- ningen. Särskilda områden kun- de ej säljas till färgade personer. Med 'andra ord, en neger kunde inte få köpebrev om han köpte egendom i ett sådant grannskap. Dessa restriktioner" förklarades av. ' högsta :' domstolen" olagliga, och nu har inte, den vite något skydd alls i: det hänseendet. va : "Negrerna har. under århun = raden i sydstaterna hållits i o- ehuru: det är lite Ls. FÖLJETONG” FOR. UNGDOM (Forts). | | - Haggard skakade på huvudet. — Jag har känt detta hus bå- de: som pojke och man sedan. sjuttio år tillbaka, svarade han,' men jag har aldrig hört talas om någon. Han steg upp och sträckte på sin gängliga kropp. — Jag är inte mycket lagt karl, sade han "och räckte mig ' . handen, men jag har en viss . färdighet i att läsa ansikten. Och ert tillhör en oskyldig råan.. Nu säger jag god natt. Jag bara beklagar, att det ska vara nödvändigt för er att stan na här nére som fånge, men” . . jag är säker på att morgondar. . gen ska föra med sig någonting, . som fullständigt rentvår er. =: Den ene efter den andre ska- . kade hand med mig, Det var - först sedan de övriga gått ut i hallen, som Nona Peston kom ' "närmare .:' / — Jag har;en känsla av att er historia litet, så att den såg bättre ut för er egen. del. ö "i — Miss Preston, ' svarade jag, ni har endast känt mig några få + dagar, Och ändå måste ni veta, ; att jag älskar er, Jag sade er: det i kväll, och ni har nästan .- kommit mig att tro, att ni äl- ” skar mig tillbaka. Det är för att göra mig förtjänt ' ay - denna känsla, som jag nekade att' säga någonting annat än ”sanningen,. - Ni, som är från Södern, bör .. förstå och uppskatta detta. Och ; jag är säker på att, med er kärlek som belöning, jag så småningom - kommer att bli > fullständigt: rentvådd. Hon förstod, att jag kände en pinande ångest, och såg ned i golvet. Först tvekade hon, men äntligen kom svaret, , -. -—a: — Jag håller mycket mer av. "er för den sakens skull. Innan jag förstod vad hon "tänkte göra, hade hon kysst . mig mitt på munnen, och innan jag hunnit hämta mig,.hade JAG FINNER MAJOR - COLLINS : ne J ag satt en god stund och fun?" ” "derade över de olika detaljerna : i affären, och hela tiden ring- de Dawns ord i mina öron. ”Om + ni inte dödade Dacoit, Dunn, vem har då gjort det? Och hur ba liv. Trots "detta' måste det e- mellertid finrias en lönngång, ty mördare kunna lika litet som andra levande varelser gå ge- . nom tjock murar. . -Jag kunde inte heller komma på det klara med vilken i vårt sällskap — om det nu var en har mördaren. lyckats komma. av dem — som begått dådet. undan? I dessa båda frågor låg : hela gåtans lösning men också alla dess komplikationer. Jag : . kunde endast hoppas att ren=. två mig själv genom att skarpt '. . och logiskt tänka igenom detal- . jerna.: Jag visste, att mördaren + "inte passerat förbi" mig,” och som Dawn hade sagt, fanns det. inte heller någon möjlighet, att han undkommit genom den lil- la dörr, som ledde från biblio- teket in i det lilla läsrummet. Det var alldeles för mycket. folk där, för att något sådant : skulle: vara”. möjligt. : Och 'då ' dessutom , båda fönstren: voro. - ordentligt igenspikade, fanns :' det bara en möjlighet kvar: det ' Alla männen befunno sig inne i det lilla. sidorummet med un- dantagiav jag själv och natur- ligtvis den mördade. Båda flic-. "korna voro uppe i andra vånin- "gen. Under undersökningarnas . gång hade det framgått, att de " båda: färgade ' kvinnorna varit . sysselsatta i köket, medan ne- gern "Wash betjänat överste Haggard och hans sällskap inne : läsrummet;, På så sätt återstod bara att tänka på kapten O'Bri- - ens folk, men så vitt jag visste, ;"kände ingen av dem kapten Dacoit ens till namnet. —. Ne Forts. ' TN bättre beställt nu. Det 'stora fler- talet som emigrerat till. nordsta- terna ' har.” varken kunnat läsa eller skriva. De har stora möj- ligheter att förkovra sig. inord- staterna, där de också har möj- lighet tll : bättre inkomst och levnadsstandard.. Detta har; gått negern åt huvudet. I stället för att känna sig tacksam i.sin nya omgivning, har han i stället bli- vit dess härskare. Den stora ne- gerinvandringen . till städerna" i nordstaterna : har . medfört lag- löshet — i: -oroväckande” grad. Trots att negrerna utgör "endast en sjättedel av Chicagos befolk- ning kan : halva antalet. brott låggas på negrernas konto. I mänga" delar . av stader vågar sig inte en ensam kvinna ut ef rörkrets inbro fen : Det märkligaste är att negern aldrig ger sig ut på landet i'en nordstat för att söka efter arbe- te” ehuru hans arbete i sydsta- terna huvudsakligen var på lan- det.” Man kan dock inte döma alla? negrer lika. Bland dem fin- ner man många goda medbor- gare. och framstående personer i samhället. Mycket mer kunde äl buds, men: det v var: t-ingenting över ett år att patrullera” den- |]: försdägs.. på; I Kåseholms" gård: 1 Tomelilla. "Auktionen, som, såm- jade kl. 9 och” höll rets inbrott... > ? Det var "inte mindre än 90 nöt. Kreatur och 9 hästar som Tockade de "omkringliggande. fälten och | i tillfartsvägarna, Äv auktionen: på Käscholmzatt | döma är priserna på både hästar och kor högre l är än i fjor, Ma- samma nivå. Anledningen till att djuren betalas högre i år är svärt att ange. De som har användning för dragare får betala dem dyrt, ty det: finns så få av dem i detta traktorernas tidevarv. «+... "Förmiddagen "ägnades åt 'red- skap; och' maskiner, ' En Claeg skördetröska såldes för 5.600 kr. och en dieseltraktor' klubbades bort för 4.100 Maskiner och red- skap hölls som redan nämnts vid fjolårets prisläge. . Efter pausen blev tr in än lade -omkring:'4 000: personer” "bör- kk b KL 16.59, i, t skinerna' däremot torde stå pål. INvR och Flytt. Måndsgens « namn , van Nr VOÉNGVE Cs Solen går” upp kl. 7. 55 och hed” Bästad = Båstads 'Rantverkseförening har . haft årsmöte. Arsomslut-" | filngen utgjorde 5.029:- kry till- gångarna 14.451:- och &rets vinst 214 kronor. . : THl styrelse omvaldes hrr O. Nyhlén, L.: Viebke och E. Frick, för två år. G. Tuvesson, som efter mänga är 1 styrelsen nu avgick, + fick till efterföljare Tore Strand. qvist. . John: Persson" och TT. Strandqvist gick och Einar Akes- son samt Allan Larsson kom. TIL revisorer: omval, Knut Ekelund, nyvald Gunnar stänl; suppL: E. ; Andersson, M. Winfors. Mästare- brevsnämnden omvaldes med E. , Frick, Johan Månsson, And. Lind= . berg, Werner Svensson, Lärlings- nämnden: E. Frick omvaldés, K. : Jönsson : nyval. '' Klubbmästare: ; omval Bengt Bengtsson, Nila Pet- tersgon, vice klubbm.” Werner värre runt auktionspoidiet -—' en gummihjulsvagn dragen av två hästar. Femåriga stoet Pärla som först leddes Ut tillförde protokol- let hela 2.320 kr. innan hon mar- in Igen: två 'herad Fatt på tallrikarna En god ganymed har tydligen gått förlored å den 24-årige tyske varie- téartisten, Bartschelly, som förstår E. Frick omvaldes, suppl. T. Btrandqvist. Samarbete med folkhögskoleom- - bud vid östra Grevie och Lek- : sands folkhögsskolor rekommende : slag av fonder remitterades till styrelsen. Tidigare motion om "e- get. hantverkshus” överlämnades till styrelsen för fortsatt över- . vakning. Till industriombud om- . valdes-Werner Svensson, Bäåstade- - distriktet får en tillfällig uppdel- ning för inventering av lärlings- beståndet — en sak som skall ligga som grund för yrkesskole- verksamheten. . Siat avtackade ordf. de aveåen- de funktionärerna och pressen. Parba, 6 år, blev högst betald av hästarna och "kostade 2.700 kr. Sjuåriga Parbo bytte ägare för 2.560 kr. De övriga hästarna kos. tade 14—1700 kr. + . Sedan stämtjuren Valde Rikus håvat in 2.900 kr. började ”kri- ” get” om den fina kobesättningen. Köplusten var det sa in- get fel på. Bäst betald blev fvå- Ariga Dinora, som klubbades bort - för 2.350 kr. Femåriga Nora gick . bort för 2.210 Nr 218 Göta, född 1958, kostade 2.010 kr. och nr 184 a rades... Ett sammanslagningsför. 4. an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.