YrErevur Trvv YYY upa " : CC YSYYYYTYYYYTSYFTTYYYYYYTTYTT ET TYPE ITV Trevev | TYYYYYSTTYASTTYTYY SYTT FETTO TV > Lördagen den: 9 februari 1057. FL en | KE . ; . oy DAGSLÄSUING KK 1 . «ot . + "ov ån fö] Historier från. Halländsåsén sax or— gärden : eller 'yvinkastet. "Peter honom. + Co Mo sera 2 - Sören Backe var en man för sig. Han var inemot de fyrtio och han 'ägde "stugan i Backe, ll ” .Söld Daar | "el han. ämnade försö s och roan usd : 3 Larsson svalde och teg; sin tröst 1, ' I . Petter Larsson och den flyende Vid bron over läda fn ingen krävde honom På sökte han hos Sören Backe, som! ' rö 1 . d Det gick. några ängsliga minuter; | -> > >; IV | . | visste, och som likväl talade med |V ” : St Sören Backe : Iså föll där ett skott; och strax I ; . sr ' därefter ännu ett. Fru Ekberg sade satt sig ner på sängen. : När gästgivaren kom tillbaka, : Våren gick och sommaren. Det öm blev rätt konstigt för Peter Lars- orts i son, fy fastän alla på Margrete-' ir ora mer "JAG DRÖMDE EN DAG OM SOLEN : : lifet. apropå till ra . NÄR KOMMER DEN ÅTER IGEN? : skall. vi -som ett vå | . RR - SÅ TÄNKTE JAG ENSAM I STO : t ut, la 2 torp hade hört skotten under Stt si mn N c - LEN : . den osedvanligt milda -väderlcken|: Hon hade knappast talat ']törkade han svetten från Pannan | påsknatten, var det ingen som den de fint äran en ul Toa SOM DE JAG EN VÄN. . . ” kasta ctt litet öga 1 vårt tioåre-| förrän gästgivaren - var” uppe; och-kastade bössan i en vrå, men 1 ön hade San arrenderat bort ti ST - lägg.'För lördagen den 8 febrva-| Han fick kläderna på, sporso"na ri kunnar: | att dessa observationer gjor- des 1 Göteborgs yttersta skär- gård. I ett annat telegram får man veta att kölden har tvingat England att stoppa exporten av kol och I Danmark är alla bräns- lelager tömda” och man fryser i den -nära nog arktiska vintern. ' Talrika skolor stängdes och i O- "1" KOMMUNSAMMANSLAGNIN: på den tiden; "alt-|' , framför si » rup = föreslagits dense--— för att nu. nämna ett enda exempel — stod '20,000 hus: håll utar: värme. Ute vid'Mell- bystrand läg isen, spegolblank ' så långt man "kunde £e:.;:' Det var i én 'och ont om bräns- A vi kan.nog vara att dels: ha "så" gott om olj: t into är värrd" vinter än :sori fal- let är. Även om det. nu skulle” rå. ka bli några köldgrader,” i GEN kastade. "så för 'tiö åAr' sedan sin 'skugga en stor artikel re- s dogjorde :e'Laholms -Tidning ': för "länsstyrelsens: förslag, so ligen i senare Amanglinga: -Atskilligt naggat i kanterna. ta gällde” då » Laholms stad Det- främst. frågan om och landskommun; 1947 'konstaterar vi, att ett - TT-telegram, från Göteborg: för- Havet: ligger så långt man kan så. Många båtar fast I isen längs kusten, Då är att mär- a somv! har, dels utt. det | - | "stadsmatch” i den nya '”flugan gnisslade, när han störtade ut på sitt kontor och hämtade "jaktge- väret, som hängde laddat på väg gen. vid skrivbordet. . Han stod redan vid. ytterdörren, het om kinderna, med en mörk eld i ö-7 gonen; han slog från rigeln, men dörren gick inte upp. Med all sin kraft bände han mot 'den; fru Ekberg såg honom arbeta en god stund, men därefter anmärkte hon: ”Någon måste 'ha låst dör- rer, nyckeln sitter i. ”I nästa se? kund. hade Anders Ekberg öpp- nat och försvann i gryningsdim" mar, Hon hörda han sprang ge- hom trädgården och förstod, att sköte? "Blir det. vår innan det varit vinter? Gärna det — bara inte "vintern - kommer 'i sommar I gtällets Dö. Va i DET: TÄVLAS 1 ' allt möjligt nu; för , har: nu nått Rock'n Roll också. Häromdagen ' skulle": det" bl mellan. Halmstad och. Borås men "det blev inte ' så mycket. med den saken. Ty Borås ställde upp med tre par och Halmstad med — ett munerna må vi sedan: lämna där- hän, I fråga om.namnen på. de olika kommunerna hade för Ka- namnet : Hal- landsås och för Ränneslöv-—Ysby namnet ; Edenberga.. I dessa. fall blev det bakslag och namnen Ka- rup ochi Ränneslöv blev ju fast- ställda Ton Sn vg Daria :: VARTECKNEN hopar sig allt mera och det är lärge sedan v: uppvaktades med” snödroppar och erathis. Nu är def viddkissär och hästhovsörten, -- som man '”kan plocka och"från Ysby når oss 'bu- det "att man har blommande - maskrosor. i trädgården. I Korn- - hult 1 Hishult varsnade man på fredagsmorgonen . en' flock.vild- " gäss på väg norrut —-vad månde denna underliga vinter bära i sitt utmärkta färdighet i "den svåra dansen "=. man skulle kanske kalla den akrobatik — samt ham- nade på en hedersam tredjeplats :—, bra gjort: SS N NoN . FRI "BILKÖRNING blir det i morgon: igen efter några måna- ders söndagsvila. Den har säkert varit nyttig — inte minst om man tänker på alla olyckor, som inhiberats. Ty hur det än varit, så har säkerligen en stor märgd olyckor" fått "skrivas på söndags bilisternas konto: Nu uppmanar myndigheterna: folk att inte kö- Ta för mycket ”ut i det blå” utan spara. bensin. — ' söndagskörstop- pet är ju upphävt på försök. Och vädret inbjuder ju inte precis till allt för långa ”körövningar”. tiden och' tävlingsflugan | - han var redan lugn och talande CJC2, såg. något röra sig bland buskarna, han kade sprungit ö- ver på stenarna; jag kastade ett pår. skott, efter honom, siktåde lågt föratt bara' träffa ” benen, men 'det var för långt håll; Jag hörde ” stegen — han fortsatte mot. Hulebäcksryd. Nu låter' jag Sören spänna för. Hinner jag dit före honom, så skall djävulen ta honom”.: : on II TR > ”Det' -värsta är. "över”, tänkte fru Ekberg och drog en suck av lättnad, ”Tjuvar har här varit förr på Margretetorp, men dråp har . vi. hittills 'varit förskonade ”- Sällan 'hade gästgivarens häs- tar stormat upp. för Hallandsål sens långa sluttningar i skarpare SÅ trav än de gjorde den vårnatten; genom: hålvägen gick det i' gac lopp. : Men'Peter Larsson .. hade hunnit fram 'till torpet i' Hule- häcksryd,. sov" allt i djupaste frid, Han slängde! dörren öppen” och gick "fram till skåpsängen ' med ;I piskan 'under: armen, men under dynan låg Peter Larsson; sömnig och cskyldig; i en blå arbetsskjor taf-— han: gnuggade sig i ögonen och betraktade häpen gästgivai ren. ”Skall jag ut och skjutsa”; frågade hani,' Anders" Ekberg såg, att.han var röd och väim, och att bröstet flämtade;"”Du måtte ha drömt -:om.: en . språngmarsch tvärsöver åsen”; sade han, men därefter vände han på, klacken och körde hem i sakta mak. Där var ingenting att ställa. upp. | Några förklaringar: gat han inte hade reda på vad som egentligen tilldragit sig, ingen mer än hus. bondefolket och sören Backe, och de kunde, alla tre konsten att tiga... Peter Larsson höll också god min; och han kom till gäst- givargården precis som ' förr, ja ännu oftare, Han fick hjälpa till med både ett och annat, och en säkrare skjutspojke, en snabbare och villigare budbärare stod inte att få varesig för pengar eller goda ord. När fru Ekberg i en hast behövde en knippa foreller; fastän "bäcken var halvtorr, så kom Peter Larsson helt oväntat med dem. -—' han hade fångat dem' bakom 'stenarna med blotta händerna, sedan alla andra givit upp - försöken att få fisken -att nappa. På de högsta grenarna i körsbärsträdet satt det en masså bär, som ingen kunnat kommå åt och som man redan tänkt över- lämna åt sparvarna 'öch stararna: men Peter' Larsson" äntrade dit upp och plockade ner dem; utan att bryta en enda kvist. Han var inte 'ängelägen. om pengar,: och när det kommit ett slags 'vatten- insekter i en av de gamla ”brun- att han ens ville' höra talas om saken: Man: märkte, hur svårt han. hade att skiljas från Mar- gretetorp, han fann ständigt nya förevändingar att göra sig nyttig där. og a : . '" Fru Ekberg såg det och lät det ske; : men ' glömma och stryka över; kunde "hon inte, mycket mindre än gästgivaren själv. Hon tog emot Peter Larssons tjänster, hön likaväl som”årnidra, hon sörj- de för att han fick sin tillbörliga belöning, . och : mer . än. en. kväll räckte någön av pigorna honom ett matknyte att ta med till tor- pet uppe i Hulebäckseryd. Men hon. talade. aldrig 'med honom. ; hon.i:såg" honom. inte ens; stod en gammal knekt, och själv före- drog han att. tjäna dräng. på Margretetorp under Anders Ek- berg, liksom han tjänat hans far. Det var: nog mest för djurens skull, ty Sören trivdes : bland dem, och han kunde "aldrig. ha neg av hästar och kor och får omkring sig. Han hade också en makt över dem, När han kom in i ladugården, vände sig alla kor. na efter honom och följde honom med sina stora fuktiga ögon, och det hade. aldrig satts in en häst i stallet på Margretetorp så folk- ilsken, att inte Sören kunnat gå till den och: göra med den 'vad han ' ville. Om'' vartenda "djur visste han när det blivit fött; hur många kalvår korna fått och vart de tagit vägen, och vi't ah brett i trakten behövdes: det . inga stamböcker,; ty Sören hade all- ting i huvudet, När 'drängarna ville skämta med honom; påstod de: att han till och med höll reda på de halvvilda kattorna 'på 1o- gar och. i, vagnsskjul; och .han blev inte ond, utan log milt; Det var "en frid 'med' Sören Backe som som av en annan värld, och stod och småpratade med en ko de sneda' solstrålarna, dansade inne :i--.den djupa" skuggan -'i dammkornen,' ” och '' halmstråna lyste 'som guld, man hörde ett mumlande brus som av ett vat- tenhjul från alla bås och spiltor; och det doftade mjölk och hö och gödsel. Det var en doft, som följ- de Sören var han. gick, ty han sov;på '€n brits ute hos djurerr'] fast Han "hade en” engen kam. mare i han ville alltid vara till hands, Det fanns andra ryktare, som" luktade stall och ladugård, men ingen hade den milda; söta, varma doften i kläderna som Sö- ren, det var som klöver och "OMEN: JAG DRÖMMER "+ SPRIDANDE GLÄDJE | NÄR MÄNNISKOR H : se TILL YRANDE FLING ss «oc MEN. ÄNNU VÄL DA: DÄR UTE ÄR DAGARNA GRÅA. . >" NÄSTAN SOM VORE DET NATT: iso oci a > HIMMEL SOM HJÄRTAT HAR GLATT. "> OM SOLEN SOM VÄRN GEN DEN DRÖJER s.c DÅ SOLLJUSET FLÖDAR HIT IN . . «CS MEN DRÖMMEN OM I ALLA FALL HJÄR BLOTT OM DEN BLAA : ER OCH LYSER VARSTANS tran, a JTTRAR OCH FRYSER ORS DANS, NA DEN FÖRNÖJER FA OCH SINN. 0 Hilding 8 » Han var god mot djuren; men han var. blid mot människorna också; han” var av dem, som aldrig försökte göra det tyngre för' någon levande varelse. Un- der gamla gästgivarens. tid hade det kommit en ny lagårdspiga på gården, som fick i' updrag att göda en kalv, men hur ivrig hon än var, så bar det sig inte bättre, än att kalven dog för henne; ”— Sören hade varit borta vid Her- sig, hittade han på, att kalven alls inte dött på :grund av kost- hållet; utan därför att han råkat stöta :('n' mjuka nosen mot 'en dörr, .då han jagades av en 're-: sandes -hund -— kalvar i den ål- dern;" förklarade Sören; var all: deles obegripligt ömtåliga för ett s!ag: på: nosen, : Det 'märkvärdi- paste var" att han utvecklade det [så allvarligt och sakkunnigt; att hon: trodde” honom: och fattade i mit därhän, att pojken fick sova | tillbringade nätterna 1 stallet hos den sjuka hästen, Det var ott be. vis på förtroende så. stort som '. något, men, Peter: Larsson" var - ändå inte nöjd, ty Sören -hade. + inte nämnt det för husbondofol. : ket utan gjorde det på egot an= svar, och fortfarande hade fru . Ekberg inte en: blick till övera för den magre, kvickögde tors"! 'Ssom = föreslogs 'sa na r. Det var Freddy Vi- r narna, befanns han en" morgon [när Peter Larsson kom till ho- revadskloster med 'remonterna. | parpojken,' hur: ödmjukt han än . vilket doc + aldrig gick, 1 verk-| kingsson 7, och "Anita "Carlsson; också. varit snabb -som en vess- | ha klättrat dit ner i all stillhet, | nom, kände han det som när han | Men när Sören såg hur otröstlig | pumpade vatten | pigornas såar ".ställlighet:"Om detta var till ska-| välkända '" fråm - Laholmsrevyn | la; När Anders Ekberg äntligen öst den tom och rensat den, utan | steg genom" kyrkporten: Sören |hon var, hur hon grät och gav | och bedd skar h Nu . da eller gagn för de-olika' kom-| Gycklarnas afton, som visade sin till bönstänger — han ensam ha=' de förutsett att fru Ekborg skul- le behöva dem, och när, hon bo=': ställde -dem "av. huggdrängen, gick han tyst bort till stogskju- let och drog fram dem. Fru Ek- ta hand om dem och gick In utan att spilla flera ord på saken. + «ov mod; samtidigt görjde han” för att hennes nästa kalv fick lättare diet.. 7; 7. Vöb EN ng Det :var till Sören Backe, som Peter' Larsson 'sökte sig med sin dunkla plåga; och fram mot slu- grädde. "os tet av sommaren hade det kom- Ul om ”r KI > En "av - amorlkanska brmåna , mulåsnor : fick, följande vackra gravskrift: ov a Här vilar Molly som sparkade > 2 överstar, 4 majorer, 10:'kapte- ' ner, 24 löjtnanter, 42 sorgcanter, e - ken och lyssnar numer knappast " "middagskatfet och I skutera ak- . yhgre medlemmar, lyssnade” be- | ” tycks vara I vardande”, ; i ” as.och förslappas. Och "”konser- VE brukar träffas' på ett Iffet, intimt, - lugnt > konditori; några "stycken då och då, dricka after tuella- spörsmål "Vi umgås Inte annars, men 'stangäster 'som : vi är, blev 'vi småningom 'bikanta "och" pratstunden efter. ärtetets lut har:omsider blivit tradition lika samhällsskikt oh tänke: sätt är företrädda inom kotteriet -och? meningsutbytet . blir” därför ofta givande «och, ger. god behåll- ning. Härförleden -gled samtalet 'in på' den moderna teknikens snabba utveckling :och blund an- nat kont magnetofonen och andra Nudupptagningsapparater. på tal | "Det fanns flera sakkunniga blanga oss .och+ 1 synnerhet kotteriets geistrat till experternas kåscrier om de senaste rönen på området. De äldre i :'kretsen färhök / sig " emellertid en smula rese-verade De ; var: konservativa 'och mera allvarligt lagda. En 'av dem för- klarade öppet. efter att. er stund predikining! samma sätt... Hos :mej utlöser detta olustkänslor, fag är vil för 'gammal-.och omodern. man” jag tror Inte :ait det kommer att'bli till någon : välsigne:se: sade' en "medelålders ' man tyst; åhört diskusslunen! Huru- on AV: : som upptagits i på ret : Förlåt, cm 4ag' av yvter "som vida Bibeln kommer' att "Antalas på. grammofonskivor eller" inte vet Jag "ej. men såg” Inte att tal..som nl. kallar" det inte kan vara välsignelsebringahde: Det kan den visst, Om ni tillåter stall Jag berätta om ett fall, som ger Eott belägg för den saken — ,! började han sn berättelse, som Jag här så gott med - hans egna ord: "Jag ' reste: "Mver! Tunga år: Och det + händer." Ant" för Jag förtjänade "mer hövdes till mitt up trots min goda mors förman'ngar sä på till. - Amerika "väl kanske: lin, Jag ber pehälle' och ha lyssnat till utl na, att han inte hade mycket till övers "för, som han uttryckte sig, "den totala . mekaniseringen ” som nu = Den för ingenting gott med - 82. sade han, männ'skorna förslö- verad musik”, avskyr jag Folk förlorar ju all aktning för -musi- och välsi råd droj 1. nöjeslivet. Nej Jag Blev Inga "förlorad son”, jag misskötte Inte mitt 'afbete,' och: skickade varje månad pengar till mor Öch mor var glad och tacksam tillg inte talade sanning, Bertil H ”konserveringea”” av. sårig" och, Vi nickade samförstånd ach så. Jag minns återger] gick "mi wäl hon kom underfund med att jag När Jag skrev till henne och, undvek: att svara på en del frågor, som hon obe. tingat ville 'ha svar på Går du sanningen så skriv då hellro Int: alls, då 'vill jag Inte ha nåerx brev från Dig”; skrev bud”, Och dat. tiek' hoö: beller Inte på länge? Jag var morsk och I stursk/på "dep tiden" och -”släkt- skvaller”- retade mig ”Jag' hade ännu inte kommit ur trotsåldern Visst lät samvetet alltsmottast höra äv sig men det hjälpte mig mina dåliga kamrater 'att tysta Krogbesöken hlev allt tätare. Jag skötte jvisserligen mitt arbete och kom aldrig för sent till. kontoret, men gjorde inte mer än sor ; just behövdes »-Flera av mina. kam- jag avanrer..de Inte och stoj och stampade: på” samma velöck "ce "Så blev? det "dep: essin tide Driftinskränkningar i fabrikerna, som ' återverk .de ' på - företagens administration De mindre sträv- des och man” behäll endast; de dugligaste. : Och till dem” räkna- des' naturligtvis Irn.te jag "Och "så en vacker dag blev jag upps.gd Under tiden hade jag fått flera brev från mor Men de låg där På. mitt skrivbord oöppnade. Jag ville nog. men tordes Inte öppna dem Det gick ju ingen.'nö?-på mig. Jag hade varje månad satt In Utet -pengar' på. ban'seh, och hoppades att de skulle räcka till 188 tick ny anställning, .Men 'den na veckan gick efter den andra: räter fick" löneförhöjning! men | | meddelade mig stt de arrangerat samma 'medelmåttorna avskeda- || d't vackra peulmen för mig, som sön orukade en nga för mig, när ök var Uten'wosse 7" . Så" drömde” jag, t' mina : dags 5 drömmar Men heanes. brev ” des 'jag inte täsa lig le «+ Men tag gör för långa avvikelse: ser .Jag skall göra en lång histo= =" ria ” kort och" berätta. hur . mor hjälpte mig undan fördärvet, hur : hon räddade mig från de" över 'nängande taäran vch drog opt mig” ” Det hände på min föd-sedag. Jag. hade tänkt vara ensam den. dägen. men karuraterna :som viss- te "när jag fyllde år. bade in«'. funnit.: sig I ' min bostad tidigt på morgonen pch" gratulerat och " en”test för mig på en närbe!5gen restaurang I ett enskilt rim En värdskapet : tog... hand "or pre- sintpakeien, som 'skulle .äppnas sinder . festmåltiden - Jag fogade : mig: efter arrangörernas ' önsk«".. gen., där allt. 'var' ordnar för ett större supgille Och jag skulle programenligt ' "drickas - under bordet” Men — den delen av pio- grammet fullföljdes Inte .: Den kvällen drack jag inte en Aroppe och inte senare beller '." Det in-; träffade nämliger .någonting helt oförutsett som kom, mig an gära belomvändning! so oc. ner ske. dröi jrg hår av gratulante nå: som åtagit ag Sör ologar och så följded vi åt till krö-', o ulnatton mors röst, hörde 2enne gratulera mig härde he ine sjunga psalmen. som jag drömt om i mine dag- fullt Jag" såg mor framför. mig med” sin lena 0and över mitt aft Jag drabbats av sin- förvirving Och aet var kan- Inte så 'underhgt :Jag hörde mmar tfunerligt och kärteks-' liksom kände hur hon strök | sil Em Vad jag skrev kommer jag tingen kom skvallrat på mig Metr Jag upphörde snart stt vara hen- ne 'gramse - Hon . ville .miz bara väl Och det var därför hor ekri- vit till mir mor Ty mig kunde bon fu Inte komma tll) tals med '" När jag kryat på mig pberät- tade hon &t. min nor då :ag Inte svarat på bennes.brev följt ett råd som bon sått av en väninna och hos ett frammofonbolag in- er jag inte så noga ihåg. . fr Nb KK SER hade ju Naturll lägenhet oing bade hon åt mig Ft ers . bjudande f år släktlug som ville anställa mig som engelsk , korrespo.dent I sin firma. Jag s 488 meniga och 1 landmtnn.: . fått god praktik. under min verksamhet i Amerika gtvis accevt sade jag och reste hem med första tåt- Och sen dess gossar har det gätt mig väl . händer. Hirtorlen son, sådan fr ja Inta i lagården hos korna, när Sören . I berg bad.helt kört hushållerskan a 3 ill borde tär- unga mäa Sttuatlonep på arbetsmarknader | Då vi satte oss kl talat > eln --födelsedagshälsning |sörsköt ovanlik Mångs unga mäd "ens till den' vackraste sång. Jag tycker det pekar' därhän att vi går. mot 'analfabetism.. Varför I kyrkan? frågade hon Ber du din aftonbön, min .gosse?. Glöm inte Gud, för då kan det hända blev allt svårarr och mina bes SParlngar , började smälta :sam: m jade en radivgrampiotan + spela negerschlager App>ralen var äv mer avbröt sig nitt I'20n strof . Men sängen sjöngs ej till slut. | Så hörde jag mor. gråta och Kamraterna som öppnat gåvo- paketen bade ; velat överraska går ju vilse här £ livet och kuna ske Inte så Iå leds av sin mor in . iken på. cm- d - på rätt väg Men vad jag ville ha" 20 Å. an; f klaste slag Teli de h ig och utan att förut under- . att han”"gin.mer digt” > -7 Mor fortsatte - att skriva. | en hörde henne de' mig komma hem | mig. v när man kan tala in ett brev på skall man lära - sig att .skriva, en plastakiva och skick 'den med posten? Och varför skall man läsa. när alla böcker kommer, att finnas upptag'a på stålband eller grammofonplattor? Jag har. hört att dom. til) och med tänker tala in Bibeln på grammofon I Amer; .formerat her.ne om hur det verk. Köa dk LÄ du SKA flgoer Vad jag skrev kommer jag Inte Få noga Ihåg. Men mar; kom småningom underfund” med att jag narrats för henne och en släk- ting som hade sett mig I sällskap med några festprissar hade in-, ligen var ställt med min vandel 29 AV bi VRL RANA Bg VI En jag tordes inte öppna bre- ve låg dä; som stumma före: oe er. Men Vad jag -längtade ine henne, läfgtade att rå böja buvua är kenne och luta mitt eNner sköte längtade > | tala ut, att 2 Iötta mitt samveté Mor skulle be för mig, men själv -KN00S Jag lptg, UPF öns sjunga bAAAA. [ é händelse till- -Adet var lå denna ärog sig inte särderes avancerad ch > den primitivea. högtalaren bräkte. rosslnde Och. ve naden oMusiken började 88 ole. på ververna och jag tänkte ms ka mraterna stänga av avparkten då jag plötsligt tick höra sågot or sont helt ftörstummäge mig NM trodde dag att eb VA EA DR uch had tr medvetande. +. >=. =; Då jag åter kom- HH sans låg utan 1. ett ArVumande rum Och bredvid sängen satt den männi- a FN KAL op fana sen 'minns Jag Inget m-r Jag € fåt en chock och förlorat till sängs" Inte" "min bartad. Jag ninst. av, ala ville träffa rätta mig satt på skivan. presen- ten från "the old country”—"det [gamla tandet” vo UA Nu. kunde jag Satligen läsa mors brev De innebälll Inte en ends" förebrås'se. -= . bara vän: liga. goda ord Hon bad vu” kom- ma bem Och än glid sagt med det tala Bara Inte min berättelse är att de ordet ofta är. mer vetrkningsfullt och välst;nelse= dringaade äp det skrivna . - Te därför vad jag berätt it som Md en tankeställare, når at diskus terar” ”mekautseringen, ' com väl är av ondo och truligea kuumsr at Ol ”kalela SASANA | ARA MAMAR ADS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.