X = Brikts vv Jes av de lokala" avdelningarna, och > Ä vrv YYTTTTYYYYVYTY TY vert + | Svenska . Laäntarbetareför bundet - dar meddelat att.tio av dess tolv. > däribland skal] lägga ned sin verke' ' Varhet.v Endast Östergötlands och Histeiktsorganisatiorer,: allands, nand. distrikt, koma atj fortsätta arbetet söm förut. Redan vid”. : lantarbetareförbundets , ”kon-" Bress a året beslöt man att di= frivilliga, och sedan dess har från fan varit 'ute för allmän omföst,, ning bland medlemmarna med Lnysse er tämnda resultat, k Som" skäl för' lantavbet distrik. tens" upphörande : anger” förbundet”; Tidstecken för svensk landsbygd - anisationerna skulle vars = LT EN 21 FEBRUARI 2087 LT = =. nar gen enbart” under” de senaste 5A åren ä är c:a 10,000. Det är självklart att en så "betydande decimering' av |. måste . medföra| .. medlemsantalet, ' "ökade. ekonomiska bekymmer för + förburdet, och därför är. de nu vid tagna åtgärderna förklarliga; ; "> "Ingen torde emellertid : känna be- < Frida ”den'; stora betydelse, : som lantarbetarnas |! "organisation . haft » Under de gångna decennierna, Re- dan från början -fick den brottas med stora svårigheter, men” trots detta har den kraftigt bidraget till . att höjd en' tidigare. mycket efter- MH satt yrkeskår socialt, » kulturellt "och att "de flesta' ö omg ' råg ;+ handläggea "centralt. pa vialsfrågorna :: En stor séger för! förbundet var Kandlas nu på förb för Hela: landet 'och kontakten mellan - Avdelningarna "skötes > 1'stor utse. sträckning av de fast anställda om-' . budsmännen. Agitatiofien ombesöra studieverksamheten':.ledes ' av de: speciella : studieförbwnden,. Nl Si 3, ä; . av. » hernå är inte de. enda" inskränk.. ningarna inom: :Jantarbetareförbun«'.." det, Xven' på högsta plan har man '. Bökt minska Organisationsappara.. . ten, "och förbundets :välredigerada - tidskrift övergick" vid årsskiftet till " månadstidning efter att tidigare h utkommit varannan vecka; : vs : -Bakgrunden & är givetvis jordbrus / kets mekant nr kli; av "det gamla » statsystemet." "Införande av. feglerad arbetstid, avtalsenliga timlöner; el« . ler i vissa fall ”ackordslöner, "bättre bostäder och ökat socialt” anseende - är andra uppgifter som fö un et | framgångsrikt; kämpat för. ;vIngen må förtänka de' gamla pi-. Onjärerna inom lantarbetareförbun- .det om de. känner det' bittert, då "deras organisation nu. "går kräft. » gången, Man bör, dock betänka, att förbundet . redar ; löst en. stor, del kv sina ursprungliga arbetsuppgif. |- "ter, och att det framtida ' arbetet "kan klaras med en betydligt mind= re organisationsapparat, Det länder ' organisationen. till. heder . att den - av . antalet lantarbetare i Sverige. och i H " medlemsminskningén : "inom lantars. > betareförbundet. ' Den '31 oktober 1: fjol "hade ' förbundet. föga mer än 35,000 "medlemmar; och ”minsknin- ritt kunnat anpassa” siv On & nya förhållandena, Åtgärder ha kan även ge en tankeställare till andra : föreningar, vars” organisa. tonsapparat ' hotar. växa medlems marna över huvudet. v x i Poängjakten är inte nödv som överläraren” fil. lic, Nilb' Nordkvist frå sion om skolproblem. -På Medborgarhusets stora sal och de gavi ett 7 Poängjakt; ständardprov a och yrkesskola'” Iivligt: tebatterade. På möte i Laholm ; ändig -— menh arbete; det är nöd Denna dlad uv ket givande och arrangörerna, nöjda” oa dagen trots att salen överlärare ”Nordkvikt gav i sitt oc inledningsanföraride' nt ingående förklaring av hur 3 -man kommer fråm: bil: betygen! Av. betygen motsvarar A' 3,2 2,5 AB 2, Ba 1,5 och B I boäng. Siffrorna gälv ler” för sju -ämnen av vilka tyå, svensk skrivning :ocH "matematik fördubblas. De övriga ämnena, är kristendom; språklära, > geografi, nåtärkunnighet och : historia. Om en elev har Ba I alla ämnen blir intagningssumman '' 13,5: vilket motsvarar den undre” intagnings. gränsen I. Tealskolan..: "Alla har|' dock rätt att bi prövade, älltså även de som" har" 9: poäng, men det. är. svårt att' Komma” in: den fö vägen; NN i Före"1940 fanns det! "Vara - ga” "grunder" att gå efter. "vid be- tygssättningen men. så kom me- . äelbetygen och sedan 'standard- proven, > som”. skall” bestämma standarden 22 hela klassen, ej individ är: nörmalbetyg MN men standståproven gäller 10 000- ta kring, bety en del andra, Iokala skolfrågor, ABF:s Iokalavdelning i Laholm lan men snuddade dessutom vid : möjligheter. + ändigt. Det vår de sista orden,: N Göteborg yttrade i gårdagens stora diskusi :' nötskal hela diskussionen. Inte” var r fullsatt. te oe 'h matematik. "överlärare Nord- kvist 'redogjorde för hur dessa kommer till och hur de användes. De gäller inte för ”orienterings- ämnena”, bra grundval för läraren att gå efter. men kän dock bli en Grunderna samreälskolans betygsättning är svårare och va- gare men ett AB i folkskolans sjätte klass motsvarar B i reals första. Här har döck lärarna lä re, att jämföra olika klasser. or 7 Det är svårt att komma in i »'Fealskolan — men det är svå- . rare att komma: ut på rätt sätt, "och man' skall inte" tvinga in ;13—15-poängare, man gör dem .inte en tjänst med detta om de "här svårt att följa med. Då är det viktigare ätt skaffa .byg- "den en yrkesskola, som ger a "andra utbih 'Man kan dock kombinera bety- gen med testning:— men det är tals barn av"alla kategorier och de ger betygen en: rimlig rättvi Åsa: De. finns -endast"1' modersmål en farlig. väg och ett farligt ord, En '" omfattande: inteHigenstest skulle” kosta några miljoner om äfnta ; > med ett omdöme: om här prisut- vecklingen kommer att te sig, Äggpriserna gick" ned: Betydligt" för. ganska länge sedan och un- der de" senaste; veckorna har — fläskpriset sjunkit kraftigt. Kött-- och fläskprisernas variationer är obehagliga för producenterna ' då "man : endast säljer ' ett. par tre' gånger per år. Priserna kan vara låga "vid dessa : tillfållen medan man ifråga om mjölken får var: : med om såväl goda som: dåliga priser, FEN a " — "Ägg 0. potåtis har legat un- der den nedre Prisgränsen. I båda "dessa fall får vi nog konstatera åA att vi har det sämst 'ställt' med” :"” våra ekonomiska Organisationer. » Jag vill inte ha sagt att om han- "> deln - med dessa-två produkter "varit bättre organiserad skulle vi " ha nått goda resultat, men något bättre tror jag. ändå" det skulle ha varit. - +< — Smörkonsumtionens utveck. ling är en dyster bild. Under det senaste året” har: smörkonsum- tionen. minskåt" med 17" procent medan konkurrenten margarinet ökat med -:cirka' 11; Trots” pris- sänkning .. på : smöret "blev' det ingen ändring till: det bättre då även margarinet gick ner, i Höjningen: av smörpriset med 75 öre' den 1 sept. 1955 var inte lyckad, då även. ex- portmårknaden '”. varit "mycket "trög. Tillbakagången är beklag- lig inte 'minst' ur” 'småbrukets synpunkt. > mo Frågan ä är om vilnte skulle |. vinna en del: på rationellafe -mejeribantering när vi vet-att " Iöre per liter mjölk gör 25 öre "På 1 kg. smör. Jag tror. vi får | ta under övervägande såväl här i Knäred som. hemma i Harp- linge om '.vi inte. skulle vinna 's - > Tal; kom så in" på pensiorisfrå- gan och framhöll som sin mening + ”alt-småföretagarna knappast kan ; tänka sig någon annan väg än en " höjhing av folkpensionen och se- dan helt: frivillig form av, på]; byggnadsförsäkring,” . i K ' "> Skogekompletteringen + av icke" bärkraftiga jordbruk, ansåg -hr Kristiansson skulle bli mycket -Svårgenomförbar i prak-' tiken. Utredningen | som haft att försöka” lösa. detta". problem är "gynnsam," ansåg RLF:s” länsförbundsordt, - JAx Knäreds .RLF-avdelning i går kväll. Priserna har Iegai kan inte anses vara tecken på att läget skall förbli så, . marknaden stram; men sedan läget lättat har man und = märka ganska tydliga svängningar i priserna, som nu 'påe ett helt annat sätt” än tidigare är : beroende. av. väldsmarknadsläget, : . | AXEL KRISTIANSSON att släppa krono- och bolagssko- gar till enskilda ägare. nt Ett problem i i detta samman- hang är även att det i en del trakter inte finns någon krono- och : bolagsskog . utan . många skogsskiften äges av-stadsbor och andra som inte är bosatta . på platsen och inte heller har något större intresse för sköt- 'seln av skogen. Hur skall man göra med sådana, frågade tal, avslutningsvis "och -Jät denna fråga gå till diskussion... i Edvin Josefsson underströk att ingsproblemet , inte är lättlöst,.;- >... : :— Om det skall vara. en jord- brukare till; en med skog måste dess start den- r sept. 1956 bar varit el Kristiansson i sitt föredrag" inför t något över mittgränsen, men detta Oroligheterna i höstas gjorde världs- er de senaste. veckorna .kunnat för- ”denna' få köpas fö rimliga pri- ser. -Som det nu: är vill: ingen som har. skog avhända & sig den för annat än höga priser. I en|: kommun som Knäred har stads- bor. förvärvat .skogsfastigheter enbart för kapitalplaceringsän- . damål och de är ovilliga att sälja till priser som ligger på det pla- net att den som förvärvar skog kan göra sig någon förtjänst. på ' brukningen. Enda” möjligheten är att de fastigheter. som blir 1e- diga säljes till grannar. Då bru- kar inte priserna bli orimliga, - Hr Kristiansson kom igen och menade att de höjda" taxerings- värdena ” också "kan: "utgöra en broms för spekulationsköp. Tidi gare har det varit så'att vissa personer köpt . exempelvis en "| skogsfastighet med ett taxerings- ; för det dubbla priset och på så sätt slap-), värde" på , 25.000 kr. ' pit ändan förmögenhetsskatt, - "De talare som yttrade sig var |: övetens öm" att lösa skogskom: |; pletteringen så att den blir till någon nytta för brukarna'av icke | bärkraftiga" jordbruk: är en svår MMA företag uppgift. : : Hr Kristiansson avtackades" av ordf. Gotthard Nilsson,-som ock, så: underströk betydelsen .'av verklig, samrmanhållning i mellan jordbrukarna” dom" svårigheterna |: i framtiden ;'skall: kunna över- |! året — det är statsmakterna sä- kert inte pigga På att lägga ned. Idealet är. fria. människors fria val —'men det är inte Jätt atd "| Atadkomma, SaA : ” Estradsamtfalet tog så sin' början med instruk- tör Karl Erik! Andersson; Halmstad, som - ordf. Deltagare var förutom överlärare Noråkvist rektor '' Waldert,'" folkskollärare Gustaf :ISundgren, / föreståndare Knut "Kullberg och. fru. Ann Mari Håkansson, 7 Debatten - - inleddes av: ” folk- ; skollärare Gustaf;.Sund- &ren, tillika rektor för, yrkes- |. 'skolan." Han "konstaterade, att i betygen som” grunden för: ett I urval: är. en, nödfallsutväg "som i Väl blir. ett provisorium . tills : enhetsskolan blir "utbyggd." Vi : lärare är inte glada över att ha i betygsjäktet hängande över oss, : då föräldrarnas intresse" bara ; ; knyter: sig till: vad barnen 'skall : få. ”Betygen är en värdemätare i; på "studieprestationen' men inte ; På karaktär, vilja och:energi. « Vad:;vi "främst bör tänka och i inrikta” 053, "på är. ett åttonde 1 : skolår: De flesta går efter sjun- > dej men: föräldrarna vill gärna > ha? dem . kvar i skolan” under i | den ömtåliga pubertetstiden. o. : barnen” själva : vill 'stanna, De jär inte mogna och känner sig i inte mogna att | go sig ut I för- : värvslivet. En förberedande ' yT- ..kesutbildning" På: ett eller. två Vår vore önskvärd och mycket skulle vara vunnet om man ha- I de en yrkesskola att skicka ele. ”vwerna' ”på betygsgränsen” till i . utan poängjakt. , = 0 153. i É MN Rektor. Harald Waldert: "Beträffande 'intagningarna tin samreal här är det endast en N- ten del som hittills måst avvisas. Men även de, som kommer med låga poäng, har mycket god nyt- [7 av ett eller två år i realskolan. : "Fru Ånn Mari Håkans s on: Skall vl hjälpa barnen med läxorna eller ej? : är det någon |; 'nytta med att. de med nöd .och vid "Knäreds å5 ELF-ävdelnings, årsmöte i går kväll i Knäreds bygdegård . nyvaldes ; till: ordf. Gotthard Nilsson, : Svenshult, som bestämt avsagt sig återval sedan . han tillhört: styrelsen i tio år därav sju som ordf, I tur . att avgå ur styrelsen stod också ; Joel Henningsson, Knäred; och : Sikem' Carlsson, Trälshitt, vil- ka omvaldes, mt " Förhandlingar Gotthard Nilsson; som i sitt häls- ningsanförande : gjorde : en. till- bakablick på fjolåret; Bl. a. fick |' en av, avdelningens. "medlemmar, Albin ' Johansson: | 1''Norrlida, den . wennerholmska': .utmärkel- sen, Medlemsantalet hade. min- också .oenig; " Flera av- utred- ningens. ledamöter. är, rädda- för, kat imed'5 till 224, Minskningen för. 4 första: hand tillskrivas. det Åke Grönqvist nyväldes: ill: Ake Cronqvist, Käphult, efter|' förhållandet att en del medlem- ekti a jordbru- |, mentsersättningen. till: 'väppe : kommer . in 1i- realskolan och sedan efter: ett eller två år kommer ,ut 'med :underbetyg ? är |: : då: inte -ett bra” avgångsbetyg |! från folkskolans sjunde bättre? - att. ett. betyg. från 2:4 har ett eleven sedan ger sig” på. Men nog stort värde — om än det finns ett |; 7 underbeyg så har det kanske in- H gen "betydelse, för det arbete, som |': skall utgå i likhet med föregåen- de år, Förutom de: inledningsvis nämnda" valen, utsåge" på nytt till styrelsesuppleanter Gunnar - Ström och Erik 'Svensson. Även "! "Forts. å nästa sida.” r sk Föreståndare «Knut"” berg: det . önskvärt: med: åttonde sn olår, och yrkesutbildning.. . "Kull H Ett: ”evgångsbetyg från |]; realskolan har trots ett .underbe- MORBROR :: MAKKE: skola : kan "tänkas: utbyggd. ” över gårdagens " skoldebatt och undrar över om en inbyggd .real. Tahdra kommunerna' om Laholins de hinner med? : överlärare Nord k vist: Jag tyg större värde på arbetsmark- '$ naden än ett folkskölebetyg. Men |, idealet där ran: slipper betygs- |: Jäktet. är: väl enhetsskolan. Men |. hur, går det med barnen från dek stad genomför 'enhetsskola innan |: 3 och även något om realskor; Det hela blev stundtals myc- har ' all Anledning are "vara. I det ger r lika L mycket som planera. de 9 y. Lokalfrågan är svår men inte olöslig. I' "Göteborg har wi ett distrikt, som har dubbelläs- vi 30 proc.: — trots det går vi in för: högstadium. Ett ' ;Tealbetyg har större värde än ett folkskole- betyg rö där betyder flit; ambi- tion. och uthållighet så oerhört mycket. : . Folkskollärare : Sven" "Lil . jestrand: > Tidsbegränsnin- ' gen betyder så mycket vid ett ; prov — jag har den erfarenhe. "ten att tvånget att vara fär- dig just på minuten för mån- » ga elever väsentligt” försämrar , resultaten, Eleverna bör .betyd- ligt tidigare än; vad. som. sker "nu ' visa om de passar för den " teoretiska 'eltet den” "Praktiska banan, Men det är farligt att 7 de” allt för tidigt fastnar: just "vid - ett yrke; .Barnen jälva skall ' inte. få avgöra ont : de : skall gå i realskola” då" blir ” de allt för mycket beroende av : kamraters » påtryckningar” — det är föräldrarna som skall > kontrollera dem. an > Rektor : Waldert: ” Det: är enhetsskola och realskola samti- digt. ' RE SR ; Rektor Sunderen:! vi rä der barnen. att'i tveksämma fall först gå i sjunde "och få ett re- jält "betyg och sedan fortsätta i realskolan." Men. det ären ”nöd- fallsåtgärd: Det" är:lika viktigt att få fram något annat för alla skolan,” Enhetsskolan' dröjer, ' lat oss under tiden arbeta för ett ät-. tonde skolår. Dessutom: planerar |: vi ettåriga kurser på handelstin- ning till60 proc. och i mitt har|: knappast möjligt "här att driva]. : dem, som inte kommer 'in i real-' SENASTE NYTT: T.- inom 'en kostnadsram som . alla dem; söm har 48 : lönejusteringar äga " Pats vari oc. Dear ia a lena Tvåårig : avtalsuppgörelse I natt :. Prelimjnär Uppgörelse träffades sent. i 3 på arbetsmarknaden ' varvid mån på ä ett: tvåårigt . avtal, Detta betyder. Batt millan: partetna e sidor förband sig för för första året lönehöjningar . ej'överstiger 2 pioa Från 1 januari nn minskas den ordinarie arbetstiden" med en timma pr a för timmars arbetsvecka.v Under dötta år .skall rim inom'en ram av 2,5 arbetarna för sförmodade Prishöjningar de 5 Proc, För att skydda haren 'garantiregel” ska- na pftå den 1 febr, ' ber I år ö 150, Nu blir FÅ isintan det slutliga avgörandet träffas. I Några” spår: efter den försvun. ; ne kämreren John ”Leopoldsson 1 Laholm : har man inte, Han för- svann som bekant i slutet av ja- huarfi änder mystiska "omständig. Ketet.” Hahs: bil "har. som bekant Påträf atö i härheten av "Arild i Skåne" oéh i'ett Par brev; som han eftérlämhåde; förklarade han sin avsikt" ätt begå självmord: Envi- sa rykten” i Laholm har emeller- tid velat Föra gällande ” att han stuckit” sig "undan och håller sig dold och fördeåskull har- landsfi. skal: Olof Elmin 1 Laholm begärt den' försvunne: häktad,”enär han på sahnolika” skäl: är, Tniisstänkt för' gröv. förskingring, > Häkthingstörhandling” hölls” på önsdagen inför härådsrätten i La- deatt han vill ha häktningsbeslut utfärdat på den försvunne för att holm,” Ldär” landsfiskalen förklara- |. Försvnns loholmskomreren 2 häktades i går och efterlyses. få möjligheter att effektivare ef. terlysa hönom, Bbl a 'genom Im: terpol. "Visserligeh shar” den 'för. svunhhe ” Ingen pass, enligt vad jandsfiskalen Upplyste;' men efs tersom mannen en" gång tidigare under, omsti indigheter liknande de” som hu "föreligger: "gått under, jorden en längre tid tinns det an-. ledning" att sätta” 1 alla resurser för att få klarhet i öm fort- farande. lever, ts Häradsrätten 'beslöt” gös aft” utfärda häktningsorder” på den försvunne, Det heter i häradsrät- tens beslut att mest troligt är, att: den' försvunne . berövat sig själv "livet men "att möjligheten att han håller sig undan n inte helt kan uteslutas. Ana Samtidigt ” . beslöt : rätten” öm kvarstad på den fö svunnes pil. går då en yngre. jordbruksarbe- tare från Skåne, tidigare straffad åtskilliga gånger, stod inför rät- ta för stöld från sin välgörare i det frågan om att han skulle häk tas och i samband med detta ha. de. Laholms” Tidning ett längre "referat och något nytt utöver det- fa framkom intei går... ove Det var meningen att. yngling. skulle rannsakats — han blev je'j verkstadsskola' och; hushålls. linje. -P& så sätt. får nära nog ' 9 y klar: 'Barnen - sjunde klass är inte mogna för yrkesvar|. 7T- Vi kan bara ge dem en intres- |; seplan. "Det : är mer. föräldrarna, som arbetar på. att få barnen in på realskolan! än barnen själva. ' . ' Disponent' ”Larsi EKberg: Är det. nyttigt eller nödvändigt att. föräldrarna ' hjälper "barnen med läxorna Varför poängsättes inte de: plus eller minus, som: ges i betygen. . Inom samma. upptag- | ningsområde till en högre” skola borde : gälla” lika - betygsnormer. |: Det är, förkastligt att föräldrar |. ambitionen skall avgöra om bar- nen skall gå i realskola eller ej. ' Rektor Waldert: vi tar e mot elever från '25 å 30 skolor och det är önskvärt att betygs- 'sättningen blir lika. Men vi får mycket sällan några svaga ele- ver från de små bygdeskolorna. Har de höga' betyg :när; de; tas in så har de också höga betyg i realexamen; " Det : vore. önskvärt med Inbyggda linjer: i realskolan särskilt för handel som ger bok- föring,. maskinskrivning och ste- nografi. Men det är en Krävande Ninje” och Ilokalbristen. her: ;lagt 'hinder i vågen. USE . i Överlärare Nordkvist: Det Ur svårt att ge direktiv; om' läx- hjälp men förr eller senare mås. te barnen klara sig själva ändå och; .arbeta på egen hand: Stan- 'dardproven är. ej obligatoriska men användes till så. gott :som hundra Procent, MA . I fortsättningen” diskuterades "så den treåriga realskolan,' som blir : mycket arbetskrävande, den "särskilda realexamen, hur te; häktad vid "jultiden. = 21 för: rä "veckan," men då "hade han brutit ett ben. i: foten och kände 'dock ' kommit och' biträddes : av advokat Dufva: Rättens ordf. var häradshövding ' Henning Nitelius och åklagare" Jandsfiskal Olof | El- min! eds se i |” Det hela började med att 8 Svar. hade släppts ut från förvaring på Hall i början av september i fjol; Han hade fått :en ädress av: en skyddskonsulent till: en" familj i södra Halland som också tog'sig än. honom. I början skötte han | sig bra och gick som barn 4 hu- närheten, När han behövde pen- gar vardet bara att gå och ta i fruns väska och sedan Jägga till- aka dem när han fick avlöning. En kväll i början av december de mannen i huset fått sin av- sedlar och dessa hade han låtit gvar bodde. Nästa morgon. gick pengarna. Med målsägarens mo- EL skolk att ej fördärva 14-åringarnas . möjligheter” att få. arbete. 'och mycket annat; ' : fllanlt "mn. sist ” avslutade oråft. den givande "diskussionen och "Kärl Inge Uhlin tackade 'å.ar- ; rangörernas ,Vvägnar samt lova ” dö 'att man skulle återkomma södra Halland. Strax före jul var z KA vagn i Halland. vass | | internering sig'för 300 ki och lånade e en Bys- Sn ter 70 kr. Men han fick ånger och ringde hem till sin välgörare ' : och' omtalade, - att det var han j: som stulit pengarna; a I Dennes: hustru bad: hönom då g han taxi ingen varför alla J Lå i t Yo ÄR rn Veni Me KR Rone DA "komma tillbaka snarast och då 600 kronorna gick sin kos, Väl tillbaka i i södra Halland överens. koms det att det inte, skulle bli någod' anmäl: Ugvår, AR inte inställa sig..I går hade han häri: löning, 600 kr i hundrakronors- |? ligga på 'ett. bord i det rum där |; denne upp kl..halv sju "och tog| iped körde han till Vallberga, där : han tog taxi till Hälsingborg, Dä-|. rifrån fortsatte han till Malmö på a jmöped. "1 "Malmö ekiperade han i och konfirmation kall : Å förenas" 'med ' skolgången för skulle” återbetala NRA Han iskulle stanna i 'Skåne;: där han: 'hade .sitt föräldrahlrn, + och: inte. komma tillbaka. Emelleftid åkte iotillbaka till: södra" Halland EE FR ga i R a om 3 oa Er Tog.mopeden” med sig "blev det anniälan. Dock hade har innav' tess gjort en avbetalriing på 190 ad Y.:Svar, erkände allt. s5> i ol Därefter genömgicks hans lev. 4 adsomständigheter, : Han var för : billån, ' stölder och: mycket bhnåt fyra: gånger. Sista gången Var 1954 då hans meritlista uppe: 4 och inbrott;-FHan: håde då blivit innesundersökt och, sedan intet-" I perad på Fall 7 varifrån han, + släppts ut i september I fjol på försök. Interneringstiden "gällde minst två 37 Efter överläggning. fällde. rätten honom för stöld och Forts & nästa sida. besök av-ett. par svanar. "ses Några barn som spelade ku-' la, ett nytt vårtecken till.de mån- | ga föregående, Per sk = ...att Man påbörjat arbetena M med bädbryggorna vid Giänninge- ar i i - då "ar att även Glänninge sjö tätt ad 1 I i ”InR — kanske med frågan om hem- 'sjö, det - absolut förstå sommat- tecknet. . är förvånad över att det inte Å äs 3 E| 4 . född 1931 men var: redan dömd: ; 4 VE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.