' syn till. På dessa får inte Bintje - svagheter beträffande rost, och ss z > é Torsdagen den. 21 februari 1957 ES en 21 febru frrTEtTTtTTTYYTYFYTTTY SYTT IN VANNV ENN R a NA RUE Potatisodlingen verkar i i da- gens läge. ganska dyster för "många ” odlare, men vi har ju" haft .våg-.' och dalgångar på marknaden tidigare. Den se- "Naste' säsongen får väl betrak- tas 'som "en engångsföreteelse med stora 'utbud efter en god skörd, Inte minst har den milda ”. vintern bidragit till att utbuden blivit! stora, då det inte varit: några partier låsta i stukorna, Allt detta :.sammanslaget har haft till följd låga priser. När vi planerar nästa års odling får vi inte! glömma potatisens förfruktsvärde.. Den är utmärkt att placera in: i en mellangröda. : . Vad som:står närmast för dal : gen är. utsädesfrågan, Då konsu- - menterna mer och mer vill ha Bintje' och King: Edward får vi Planera vår odling efter deras' önskningar. Merpriset på dessa sorter . är 'så' pass "stort, att det mer än: "väl lönar sig att kosta på ett par; extra: besprutningar; för att: klara” odlingamna från, bladmögel, : : Tillgången -på, utsäde av v King Edward är i år något begränsad; då en del itsädesodlingar i vin- ter "drabbats av ringröta, Kvar står då Bintjen. Av den vanliga Bintjen har vi nästan 'inget ut-. » säde i länet, men vi kommer att få en del testodlingar utlagda ij vår. F.ö. kan ju utsädet skaffas från andra' håll genom central- "och Jantmannaföreningarna. Hu- ” vuddelen av odlingen får vi dock "basera på Jätte Bintje på vilken - god tillgång finns. - Sortvalet . för de olika od- lingsområdena är också en vik- tig detalj. För skogs- och mel- lanbygderna och för övrigt på |. s mullrikare jordar har King Ed- ward visat sig väl kunna kon- kurrera med andra sorter. Bint- jen får vi väl närmast räkna med att odla på kust- och slätt-' bygdens mineraljordar. a Vi har ju emellertid våra kräftskyddsområden att ta hän- "och King Edward odlas. Man bör i stället välja: Majestic på de bättre. jordarna. Den får man troligtvis räkna med att avsätta så fort den tidigare färskpotati- sen är slut. På de svagare jor- darna i kustbandet är Arran Consul en sort som är tacksam att ha tack vare sin lagringsdug- lighet. Det innebär, att då vi kommer fram i april-juni månad kan vi räkna med avsättning av densamma. Några större kvanti- teter av Majestic och Arran Con- sul är det dock ej tillrådligt att basera - några odlingar "på och dessa 'sorter : bör förbehållas kräftskyddsområdena, Carigs Defiance får vi räkna med faller ur sortlistan, på grund av dess sämre kokningskvaliteter. En anrian viktig sak är att välja ett sortrent och i möjli- växtföljden som; os un Klass test är frömför allt a av- ; SMAK: :S bestämmelser. Utsäde ' Som är, behäftat med virus och ” stjälkbakterios, för att nämna några ' av de viktigaste sjuk- ” domarna, I ger alltid ett mycket sämre skördeutbyte. Grunda därför alltid odlingarna : på . .statsplomberad vara, ” sedd för utsädesodlarna, men är » givetvis det bästa även för van- XV Georg: Eriksson ::' den nya: potatisinstruktören i Hallands län har i vidstående artikel tagit upp de problem som ”potatisodlaren alltid mö- ter” när, det gäller. sortvalet. så potatisodlingen är så ”u- tomordentligt. viktig-för södra 'siallands del är det med gläd- je man konstaterar att vi i hr Eriksson fått: en intresserad och kunnig potatisinstruktör. Han kommer även i fortsätt- ningen att medarbeta på vår specialsida" för. jordbruk. NE J bl av: kvalitets och prissättning enligt . . liga matpotatisodlare, i mån a Vv tillgång. . Annars bör dessa ”od- ; lingar grundas på helst klass A ev. klass B utsäde, En ekonomisk väg "för en matpotatisodlare är)” ”att' inköpa statskontrollerat, ut- kommande år räcker till hela od- lingen. Hur ofta man behöver förnya utsädet, beror på - hur länge man "kan hålla det egna utsädet friskt. Vi har ju att räk- "na med 'en mycket större virus- : skogsbygden. : spridning i kustbandet 7 än Jag . skall även passa på att varna för klyvning 'av utsädet på grund av srmitto- Yisken, för. ringröta och stjälk. bakterios, « . Då som tidigare har sagts att många bör övergå till King Ed- ward och Bintje, och vi i år kan räkna med relativt låga utsädes- prisér, 'är det skäl i att sharast beställa "det nya utsädet, Vi får gaste. mån friskt utsäde. In- S hoppas att 1957 skall ge en d jmera lättsåld vara till bättre pri- sorter drabbar mycket hårt vid: ser.; . ; Valet av kornsorter | 5 inför sådden i 1. vår: av fil. är. K Fröler, Svalö a södra och mellersta” Sverige dominerar helt tvåradskornet, varav en hel rad sorter finnas att tillgå. Ledande--i utbredning äro f.n. Wiebulls” Herta 'deh Ri- ka. på grund av sin höga strå- styrka, goda avkastning och myc- ket goda anpassning till skörde- tröskning. Rika synes vara .den något högre avkastande av Sys- tersorterna. --Svalöfs Ymer och främst Bonus ha. emellertid på de något lättare jordarna — där deras blott: ”medelgoda "stråstyr- ka ej hårdare” frestas — genom sin goda bestockning alldeles av- gjort ledningen i kärnavkastning. Till - maltkorn, föredragas de av bryggerierna framför Herta och Rika. Alldeles särskilt hög malt. kornskvalitet har :den nya nor- ska sorten Domen; utmärkt av extremt styvt, elastiskt strå, ty- värr samtidigt också av rätt måttlig. kärnavkastning. Bland nyare utländska sorter ha de dan. ska Carlsbergs II, Drots (= Holmbergs Kungs) och Kron (Holmbergs import) lokalt vun- nit visst intresse bland odlarna, ehuru samtliga ha mycket mått- lig eller t, o. m. 2 stråstyrka. konstgödselsspridåren -YSTA YRSA HT: — för både : traktor och häst YSTA-YRSA HT + den moderna konst- gödselspridaren speci- ellt avsedd för mindre » traktorer och häst- : drift, | över 157 KE: mc ; >" 0 däröver 7:50 | felande ' delar på redskap bör Kl SN 13:30 | av hel I 3 ke i repareras 'och nya. delar an 7 - 2 . ran oe . = mn Fats ER Kalv, halv kropp , ” Ar skaffas, harvpinnar Cs a LANTMANNAFÖRENING 2 1 för om ående. everans, er 315 "IB, Svin billspetsar på så! ar PLI ie | äldre oms; ädd 2 25 > För hel kropp väg. 15 kg. = Jut m,m, Nyanskaffning av Tel. 52, 100, 152 och 162, växel : fre Vallberga Lantmannaförening Hel- 0. SS cidan. 3:70 och ogoväg kg, "| örttanventarler - beköver "80 ; | - - Tel, 52 och 100, eft, kontorstid tel. 62170 Ysby.- ma - och däröver | na mn i ur - | - ; | 1. N | | | | , Kd N N fd Vd a . ; Utmärkande känne- | tecken: Effektivitet; lättskött- het, växellåda med » frästa kugghjul i olje- " bad, gummihjul,. SKF: . +. kullager. Utsprid-, — ningssystemet är det - välkända patenterade, YRSA z tallrikssyste- + met med absolut jämn : :” >> utspridning oberoende: av gödselns - konsi- ' stens, a Carlsberga I har goda ' malt- kor! Ku korn an- ges vara resistent mot flygsot och :, nematoder. Kronikorn « mot gräsmjöldaggen; dessa egenska- per kunna dock i Vårt land långt- ifrån ännu anses vara säkert och generellt fastslagna. 'Beträffande resistens mot nematoder har allt- jämt den gamla Svalöfssorten Brage viss aktualitet. : Svalöfs Frejakorn har; främst under sena år, i Mellansverige ännu avgjort, odlingsvärde genom sin tidighet. Den mognar 4 dagar tidigare än Ymer och Herta, sel na är t. oc m. ärygt en vecka ti- digare. För inre "och högre: Be- lägna områden i Syd. och Mellan- sverige utfyller 'Svalöfs Presto (tidigt 6-rads foderkorn) "delvis en sedan länge befintlig lucka I kornsortimentet. På de egentliga mossjordarna (myrjordarna) finns en liknande lucka; här är alltjämt 'det gamla Asplundskor- net ' odlingssäkrast, ehuru såväl stråstyrka som avkastning läm- aper. säde till'så stor. areal att' det Intresset för uppfödning av av kreatur för slakt eller 5. k. göd- djursuppfödning har under se- nare tid ökat här i landet; Våra erfarenheter på detta område är emellertid relativt begränsade; varför det. ställer sig svårt, att lämna några direkta rekommen- | dationer: I USA har man fått ett omfattande : försökåmaterial : om göddjursuppfödning, men" dessa resultat kan inte utan vidare till- lämpas på våra förhållanden. De ger dock en viss.uppfattning om hur utfordringen bör ordnas. nn Ny metod för uppföd. z <ningen.: Göddjurea måste numera upp- födas helt annorlunda än. för en i en" ny upplaga av en. ameriz kansk lärobok i utfodringslära. ligen till 2—3 års ålder innan de göddes för slakt. Största delen av tillväxten skedde på billigt bete och djuren hölls under vintern huvudsakligast på stråfoder. Nu har emellertid uppfödningen av slaktdjur '. förändrats, - beroende dels' På"konsumenternas krav på köttets kvalitet, dels på att djur som ' göds på ett tidigt stadium ger en mer ekönomisk tillväxt än de, som göds på ett äldre: stad: Djuren sätts numera "ofta I på göding "på ett relativt tidigt sta- dium och går många gånger: till slakt vid 10—-18 månaders ålder: | Som" djuren under gödningspe- rioden fortfarande befinner sig i snabb tillväxt, behöver dé riklig |: tillförsel" av protein; ' vitaminer :l och mineralämnen. Vidare 'måste fodret. vara 'högkoncentrerat, så att djuren kan ta upp så stor 'fo- dermängd ' som möjligt. Det är denna gödningsperiod, som. kom- mer närmast före ' :slakten,; som givit göddjuren. deras namn. Att utfodringen , under. ...denna .. tid måste vara -stark torde emeller- tid stå klart. för de flesta, Göd- Beriodens längd ävpassas så, att djuren inte blir för feta, utan nar åtskilligt: att önska.: Även Weibulls Drake (mycket . tidig 2 radskorn) har otngsborättigan depå "dylika jordtyper. : : . "ALLT FLER N F Fordson Major. > Diesel V : Halmstads Slakteriförening : "I AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 18/2—23/2 1957 .' Priserna gälla utan avdrag för frakt, slakt, veterinärbosiktning | 0. dyl. men inklusive hudar och övriga Organ...» sx Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd : " Oxar Stut tjur tjur kalv. Ex. pr, 4:30 5:10..5:— 4 85 7:50 I+. > 4:23 4:95 4:90 4:75 7:20 r "0" 4:18 "4:90 4:85 4:70 6:90 I— > 14:15 4:85 4:80 4:60" 6:10 Iu+. t 2 a t I 3 I m+ 54 nm ' IV:s os pr kg. över ovanstående notering. . Flisknotering för samma tid:: ro Boopr. I JIE 109 kö, so 25 61—7114 : 127812 ” 4:31 4:21 3:81 3:6 TI—81i” » ! Suggor och svin". >. För får och lamm; som levereras ulliga, betalas för köttet 10 öre 0 A. Nötkreätur' (storbosk.) för Gräs- Späd- Får Dm H-t Ungh. kalv. kalv 200, prima' 5:05 . 4:65" 3:80 5:40 3:60 3:85. 4:85 > 3:70 5:20 0 4:65 4:20. 3:65 5:10 3:45 [45 0 BAS Br das . ÅT mL 4:15 4:— 3:30 Ag 3:35 prima - 415 dn prima 3:90 3:60 3 3:80 ar > 215 2:85 | Avdrag fört än la : . Em 20 öre C (=feta) ” D (=överfeta) - ” t an Häs = mellanfeta) 2 ” ot »” .D E överfeta) ' 40 » Enligt Jordbruksnämndens be- stämmelser utgår slaktdjurs- avgift för: hel kropp vägande 150 kg. ell. däröver a Mindre än 150 kg. vo cc För halv kropp väg. 75 I kg. Y Av, docent Sture Erikss: son, Lantbrukshögskolan. | to] slaktprodukten uppfyller, konsu- . skillnader i i utfordring. De mäng- "I der halm, som kan användas, jär generation sedan, framhålles det! I | födni : | behov av extra arbetskraft och "hur man skall klara sig, om så- ia JU a nötkreatur. för skal menternas krav. . Uppfödningen av djuren = ; fram .till. gödperioden skiljer | sig egentligen inte från den van- liga "ungdjursuppfödningen vid mjölkproduktion; Men” ofta an- förs att man kan utnyttja halm och dåligt hö i mycket stor ut- sträckning "vid göddjurens : :upp- födning liksom till . göddjurskor- göddjurskor med högmjölkande kor. Vid lika produktion förelig- ger "emellertid inga egentliga na. Detta gäller, om man' jämför |” helt beroende ; av övriga -fode medels (hö och ensilage) kvali tet. Vid högdräktighet tillgodoser exempelvis 4 kg klöver-gräsfrö, |" behov. "Av gräshö, som skördats i blomningens början, åtgår 8&—9 och någon halm kan inte: använ- das; Mineralämnen behöver van- ligen tillföras extra. djursuppfödningen. Under . vin- tern kan man utfodra ungdjuren relativt svagt liksom vid .rekry- tering för mjölkproduktion, så- i. | vida man har tillgång :till. goda betesmarker under sommaren, I Dock bör utfodringen unider stall- foderperioden inte vara knappare än 'att djuren tillväxer, minst 0,4]; kg' dagligen. -Även 1: "detta fall måste man se till att djurens be-l: hov "av protein, ' vitaminér och mineralämnen” tillgodoses, 4 Har man tillgång till "hö och ensilage. av, god kvalitet kån helt naturligt relativt / stor” ängd halm änvändas; men "ej om höet är av sämre kvalitet, alltså'skör- dat på sent. utvecklingsstadium. detta "behöva kompletteras: med fodersäd' och "olj eväxtfoder” Vid 4 kg halm och 1 kg fodersäd eller: Tidigare uppföddes djuren van: 4-5 kg ensilagerdjurens närings- kg: för att fylla "näringsbehovet : Vid ..Iåg : kvalitet ' på höet kan|: Palla om Iygkarren Fet. Nic att... flyghavren & är ett av våra besvär- ligaste åkerogräs? nn en. flyghavreplanta kan produ- cera upp till 1.000 frön? .: i vårsädesskörden kan” nedsättas till 50 procent enligt danska : försök och erfarenheter? samtliga län "i Götaland -och Svealand ' med ' undantag : för södra Slvsborgs. län är infek- terade? trakten kring Uppsala- Enköping, slättlandet" söder om Örebro, Östergötlands slättland, Got- land och västra Skåne är de områden i i'vårt land där flyg- ; havren är mest utbredd? . flyghavren : kan förekomma - på I alla slags jordar? - man 'kan . skilja flyghavre” från vanlig havre. genom stt nedre .delen av flyghavrens bladskiva 'och bladslida är, försedd med > finahår? ">. flyghavren fullt utvuxen är be- tydligt längre än "vanlig havre och har stora glesa vippor. med . slaka vippgrenar? flyghavrekärnorna åtminstone? vid och ett försett med ett långt i böjt borst? flyghavrens : kärnor är "sinalare ; och "betydligt lättare än den > odlade. havrens samt har: en ; - skålformig bas? 5 "fören effektiv bekämpning” av | flyghavren?. "foder och s endast : ordentlig finmalning' av : havrens grobarhet? , och människor? .. lika 7 : viktigt "som : vid "all annan uppfödning, att djurens behov: av energi: och speciella. subbstanser tillgodoses. > - ”övet huvud taget torde! värdet av svag vinterutfodring vid uppz av: nötkreatur för" slakt] kunna" diskuteras, .Uppfödnings- tiden" förlängshärigenom-och en betydande mängd foder -kommer att "enbart användas för” djurens i ' underhåll... Alltför stark ”utfod. ring före den slutliga gödningen torde” inte heller' vara "lämplig. vid svag vinterutfodring kommer | de. flesta” slaktdjuren ' att salu- föras på hösten, med därav föl- jande' olägenheter... "Det. -torde vara lämpligast. att hålla en rela- tivt jämn utfordring av”dj året, runt, varigenom" blir jämnare fördelat och priset lättare kan hållas upp . Planläggning av arbetsk + göddjursuppfödning. är 'det alltså |: -I När. i i på fälten, är, omsorgsfull hand- : rensning av fälten flera gånger : under sommaren ' och hösten. man skall bränna” upp; de up; dragna plantorna? H vinföra träda, odla hackrensan- i de grödor, höstsådda grödor, + vall och korn? flyghavren främst gror på våren, i varför en: régelbunden . .beär-. ; betning av. trädan då : verkan? ' EN flyghavren . sällan H gårdar med balanserade växt- I följder? .. SA : Att. lämna gödslingsråd utan - att härmare känna till jordens |. beskaffenhet m, m.' ogörligt. Nu- mera ger man ofta betydligt hö- gre fosfatgiva än 300 kg pr ha. det. gäller kalisaltgivorna är jordbrukarna lite väl försik- tiga. På kaliumbehövande 'jor- dar "finns" säkerligen utrymme basen är starkt håriga och vart |. ” : spiralvridet "och i rät: vinkel : ett utsäde, garanterat fritt från |" . flyghavre; är. ett grundvillkor | . spridning av "flyghavren genom | - ” fodersäden ' kan förstöra flyg, flyghavren kän >; spridas med maskiner, redskäp, säckar, jury den enklaste och effektivasta bed kämpningen, ” öm ” det : endast inns enstaka flyghavreplantor. man vid starkare angrep skall konstgödsel inkomna i lager. Byte diskuteras, ” LAHOLMSORTENS LANTMANNAFÖRENING "> Tel, 25, 425 och 465,. fa +... för betvdanide höjning; ' upp tll 250—350 kg pr ha. Kvävegivor- nå har de senaste 'åren ökat av-' sevärt," 30—400 kg pr ha till vårsädesgr ädor i mellersta Sve- rige.. Kvävegivornas” storlelé”. hänger rotvis grödans si växtföljden,” ne- derbördsmä ad: och stråstyrka. Knappast något är vornas : storlek, ; ; ensam- eller. komplet torns standardvikt är 1.850 kg. Det: väl. avpassade förhållandet mel- lan vikt och motorstyrka ger, til Volvo T 230 er utomordentlig frams komlighet i ekog och mark. . "4 ' Bränsle- och smörjoöljeförbrukningen ” är mycket låg, Det betyder en hel del" om man" räknar på trakforns > totala livslängd. Vol- ” vo T 230 har Volvi kvalitet i varje tu: rationskostnad och. högt - -" värden «oc och arbetet på längre sikt, tän- tare för felande arbetskraft; be- räkning av ' arbetsbehovet och hur "arbetskraften, skall : använ- das "på " ekonomiskt 'sätt under luckor "och ' ”tomgång” är lika viktigt. som anskaffning 'av ut- säde och handelsgödsel, "Det är även viktigt att i mycket god tid göra klart för sig, under vil- ka tider av skördeåret, man har dan inte kan :' anskaffas. Ta omedelbart itu. med. över- syn av, maskiner 'och redskap, om ni har försummat detta vid rengöring och inställning ' efter höstens arbeten, ' Man kan väl utgå ifrån, att de, dyrbara trak- torerna redan är ordentligt ge- nomgångna. och i trim för att kunna. sättas igång, sedan bat- terierna uppladdats. Slitna och ka' på utvägar att skaffa ersät- |) valité Test från IVK:s KON " N .suiesptals av sorterna : "King Edward : Bintje. oo i - . : Jättebintje" MINST v Utsädespotatis « av övriga kvaliter förmedlas förmånligt: ; al Då tillgången är begränsad emotses beställningar ; Snarast, i Fa: IM =8 testodlingar i Norrbotten samman med; sorters ' svårare att avväga än > kvävegi-, ; : 'T.230 är en idealisk. i Den direktinsprutade - dieselmotorn = har en högsta effekt av 30 hk, Trak. > sammans "med de stora bakhjulen : vilket ger låg repa= "7 ” andrahands- + Lät oss visa Er Volvo T 2301 : med” gummihjul för traktordrift > I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.