YrTrereYr ANNE grek a VILL NI | veta vad som händer 1 södra Hallan . id? 3 3 Ä F då på or > fö vyvrvevYYYTTYEYTFYYFYY FY YYYYYTYFY EP EE PY YYYPEIYT YTV VP REPEY Vv LAHOLMS TIDNING > LÖRDAGEN DEN 9 MARS 1957. RV ' kontakt med — Ad södra Annonsera då Te, OK LAHOLMS I . - . TENNIS dn No Ikningen Pe and? ortsorgan 1 et IDNING - : : Virpssjukdomar ” > 7: hallonodlarnas "7 Statens' pla ..- fivera virussmittämnet i plantan. I värmehehard. » 'ranterat friska materialet blir sedan ” speciellt utvalda platser med min- I skottgluggen - på att -dra - tillbaka de israeliska styrkorna ' från Gaza och Akaba- » viken har premiärminister Ben Gu- rion utsatts för en mycket stark kritik från: hemmahåll.. Vid mass- demonstrationer. i Jerusalem. har hans avgång till och med krävts, LAHOLMS TIDNING. é Irensa: frukterna från kakaoträdet | | frukten ut i rymden och de föll KAK Det var en gång för många mån- ga tusen år sedan en trädgårdsmä- stare som hette Quatzacoult. Han bodde i ett land som hette Himlen och hans arbetsgivare voro Gudar. I deras: trädgård som han :'skötte växte ett träd vars frukter Gudar- na vore mycket förtjusta i. De kallade-trädet Kakao. En dag när Quatzacoult var sysselsatt med att kastade han ett par. frön från ned på Jorden, där de genast slog rot och växte upp till träd. Quat- zacoult tänkte att det kunde då AO —”gudarnas:spis'- . Av. Ossie:Sandel:Leffm ann. Re togo' färg.. Kakaobönor må enligt mexikanaren vara röda och som sagt färgas de därför ganska ofta, : Avkastningen av ett träd kan variera från : ett halvt till flera kilo, eller. om man räknar i fruk- ter mellan -40—50 stycken. .Skör- den ' beräknas 'i' genomsnitt till cirka 500 kg. för marknaden fär- diga bönor per har. Hela , världs- produktionen ; är -ej lätt att få riktiga siffror ' på men man kän beräkna - 'den - variera :' mellan 750,000—800,000 ton... "7 25 sås . Kakaoträdet 'ansågs fordom vara amerikanskt men” har. numera: så inte skada' att" fick smaka litet av den härliga mat som serverades vid Gudarnas bord. Så lyder den gamla mexikanska legenden "om Kakaoträdet - och blotta anblicken av detta träd som inte blir högre än cirka 12 meter ger syn för sägen. Kakaoträdet (Theobroma Cacao L. fam, Ster- -men den gamle grånade politikern och statsmannen: har tidigare visat . att han kinnat reda ut trassliga verkliga gissel ” Hallonviruserna har: ökat högst oroväckande under-de senaste åren varför nu. praktiskt taget samtliga | ) är derbart vackert, Dess rika lövverk av stora mörk- gröna, som unga rödaktiga, gläns- ande blad, de talrika blommorna, vilka växa direkt ut från stam 'och sirenar, frukterna som skifta i ny- anser från orange till högrött, ger åskådaren en vision av att befinna sig i en himlens trädgård. Trädets hemort :-torde . vara Mexico och :' övriga " atlantiska kusttrakter 'idet nordliga Sydame- rika. Omkring Amazonfloden och andra vattendrag .genom djungel- områdena : därstädes växer allt- jämt trädet vilt.” Det -kräver stor gott som värld b Od- lingar har växt upp i land efter land och från att en gång ha legat som numro två på listan av pro- duktionsland har" Afrika "nu, in- tagit första platsen. Statistiska siff- ror visar hur kakaok i re v Man började- pröva sig fram med att tillsätta socker och -'snart var drycken i ropet. Den var ju un- derbar. I likhet med te och kaffe blev det dock till en början en dryck för enbart samhällets ”burg- na”. Men även detta gick över och idag är kakaon eller som>vi säga chokladen i allmänt bruk ' världen över, Kanske var det även rädslan för nyheter som gjorde att'Euro- pas folk först intog sin avoga ställning emot kakaon. Linné gav den "efter att .ha druckit en. kopp av drycken, ' namnet 'Theobroma, ”gudaspis”, och detta: gjorde - att svenskarna också snart ' erkände dryckens suveränitet, + 2 >. På grund av. kakaons höga fett- halt var den dock inte särskilt välgörande + för ' människor , med klena magar. Man kan: förstå det när "man ser: följande siffror som har tvingat producenterna till 'ut- idgande av pl 20 vi går tillbaka till år 1905, vars stati- stik visar följande siffror: Amerika 73 Yo, Afrika 24 Zz, och Asien 3 Zo. Idag är'det andra siffror:, Afrika leder flott med 68 ' över Ameri- kas 31 7 och Asiens 1 ZP av hela världsproduktonen på kakao.” ” De. förnämsta - produktionslän- I detrna "äro Guldkusten (35 & av världsproduktionen), Brasilien (17 & 18 20), Nigera (13 70) Do- minikanska republiken (8 å 9 I), Franska Västafrika (7 å 8 90). « Den finaste kakaosorten "kommer från Venezuela och är känd under tighet och. värme. På kakao-|nmanet Caracas Kakao, Sortering- ' å Sverige odlade sorter är angripna. plantagerna är det:många gånger ar från Ceylon och Java: utmärka Dessa, angrepp medför "oftast: katastrofal skördeminskning. It i 5 kol d har se- tt; dän "1950 bedrivit en speciell kon- troll' över uppdragning av hallon- ” plantor, Det har emellertid ej. va= rit. möjligt för. dessa' kontrollplant- sam väg att enbart genom pkulär- besiktning, och urval dråga upp stiga 22 grader, "minimum ' är grader. Nederbörden. under. ett år bör: vara ; 2.000 mm. 'men' grund-| or och ' pulver, var: för något "år vattnet - får ej komma ' för : nära | sedan inte mindre:än 8,818,926 kilo. jordytan.. Marken . måste ; vara Från Brittiska', Västafrika import- 7 skolor," att tillfredställa den stora ill fordras | erades därav efterfrågan på :plantor- som. före- genomsläpplig . o e H - | (riklig näringstillförsel, framför allt |274 kg. funnits. Det är en lång och arbet kalk.” Träden" är. också” mycket känsliga för: blåst och direkt. sol-1|kakaons;. historia genom - tiderna '€n | ganska" besvärligt att få de föräd-|sig: för sin. vackra" ljusröda färg, : lade ' plantorna: a . Års-1som uppskattas särskilt av amerika- Je, inder- | nerna .vilka' föredrar 'mycket' ljus :10 | choklad. ' ie or ort av. kakao, i bö inte' mindra: än 5,771, Ä od litet - närmare på Vi" ska: se friska plantor, när det ej finns till- |Sken,' varför odlarna ofta måste och :begynner, vi.den då i Mexico, gång på ett helt friskt utgångsma- plantera: s:k'skuggträd.- Det mest|vars' folk” sedan urminnes tider törial. Detta urvalsarbete försvåras |Vanliga är Jackträdet,'.(Artocarpus| odlat kakaoträdet. Av kakaopulver, även i hög grad av de dolda ifolia), - vilket . även smittbärare- som ' plantor . av latent virus utgör, ' 3 ot "För att i möjligaste mån inten- sifiera" denna - kontrollodling :av hallonol har plantskolenämn. den: beslutat,' under : förutsättning att erforderliga medel kan erhål- ”<' Jag -att söka få' till stånd en e-|innehåller "denna gen framställning av helt virusfritt förökningsmaterial av de viktigaste Kallonsorterna, I England har man "nått stor framgång genom värme- behandling av” hallon. "och ' jord- gubbsplantor, Vid sådan behand- lUng under längre tid, 3-4 veckor, vid konstant temperatur och luft- fuktighet, finns möjlighet att inak= PÅ kaoträden - är. överväldigande stor, bli såsom ger. på kafi sÄven om blommningen' på ka- lir ', skörden". synnerligen ' liten. Man beräknar en frukt på. var 3:tusende blomma. Men i gengäld gurkliknande frukt. så många fler frön" eller bönor, . En ' fullmogen frukt kan innehålla upp till: 100 bönor. Dessa omges av en slemmig fruktmassa eller mos, vilken är rik på socker och tillvaratages för kokning av gelé eller 'den förjäses, och ger odlarna en ganska god” extrain- komst, Som alla fettrika frön måste kakaofröna om de skall sås, så gott som” ående : komma i' jorden, Efter . ol ling företages ett eller ett flertal . kontroliprov genom" ympning eller - avsugning på särskilda indikator- +växter, varigenom man har möjlig- het att kontrollera behandlingens verkan," Det sålunda erhållna ga- d » föremål för förökning i större ska- la, va : : : Samarbete mellan - olika institutioner "' Det här planerade arbetet be- "räknas ske i samarbete med Sta- tens trädgårdsförsök "och Statens enär annars grobarheten försvin- ner. De sås då helst på platser där man vill ha dem för framtiden. Att omplantera ett kakaoträd är så gott som omöjligt, emedan rötter- na äro. synnerligen ömtåliga och sköra. Fröna gror snabbt. Efter cirka 10—12 dagar sticker redan hjärtbladen upp över jordytan. bärigt och vid tolv års ålder 'är det' fullväxt, Dess avkastning sti- ger sedan successivt upp till dess 25:e år men det kan även i fort- sättningen bära rika skördar ända fram till de 50 åren. MVM 3 id för kakaofrukten y Arbetet k "att organiseras så, att bästa möj- liga plantmaterial | utväljes och förkultiveras - av de sorter, som skall bli föremål för förökning, ” varefter : värmebehandling företa- "ges i ljustermostat, Efter avslutad beräknas upp till 9 månader, men i de varma och fuktiga dalgångar- na: i Venezuela sker mognaden på rekordtid. Det händer att fruk- ten är mogen för skörd redan efter fem veckor. Den plockas då behandling . och avprövning sker . en" uppförökning av. det friska ; materialet under glas, varefter det utlämnas: till: särskilda värdar för elitplantuppdragning: Denna upp- " dragning, som företages på : fritt fält, : måste ske: under mycket sträng kontroll och förläggs till ' sta möjliga virusspridning, De 'er- hållna elitplantorna skall sedan som utgångsmaterial tillhandahållas de - uppdragare av hallonplantor, som förökar unde.” kontroll och som blir de egentliga framställarna av saluvaran. ” SN . : De nu mest efterfrågade -hallon- sorterna för storodling är Preussen Asker, Malling Promise, Malling - Exploit och Malling Jewel. H 1 de till hallonkontrollen anslut- na plantskolorna finnes nu god- kända uppdragningar av sorterna « Askar, Miranda, och Preussen, Malling Promise, — Jun, Även om vanför kan te friska tog! från st eller skä- res av. Intilliggande blomanlag får jobb för nybörjare att skörda ka- kaofrukt, Helst skall frukten skör- das innan den är helt fullmogen och sedan få ligga 3—5 dagar och självmogna, Frukterna öppnas och fröna eller som 'vi säga bönorna, tages ur, Fruktmoset omkring dem avgnides och, tages som förut nämnts ' tillvara för gelékokning. Fordom torkades bönorna innan de sändes ut i: handeln, men. nu- mera får de genomgå en jäsnings- procedur, vilket gör att de bittra ämnen som förefinnes i dem deci- meras och smaken blir mildare, detta höjer också bönornas värde med cirka 50 &. Jäsningen sker i gropar ute i naturen eller i cister- ner eller också på bara marken, där bönorna bredas ut i 2 decime- ter tjocka lager och överhöljas med bananblad eller dukar som på- skyndar jäsningen. Uppvärmning- en måste dock noga övervakas. Blir den för hög, t ex över 70 grader, tar bönorna skada, Efter en långsam torkning äro så bönor- na färdiga för export, Ofta färgas Vid 5 års ålder anses trädet vara |' ej skadas varför det inte är något |' de" röda, det är en gammal sed- vänja från kakaolandet Mexico, vars folk läto bönorna jäsa i den majsmjöl och vanilj tillredde dé en dryck:som ;de kallade ”schokollat!”. Drycken var besk och för spanjor- erna 'som väl var: de' första europé- er som” kom '. till : Mexico, var: den inte alls njutbar. Den infödda.be- folkningen skattade den dock högt och 'aztekerna. benämnde den lik- redovisar halten i de. äm- nen som €n kakaoböna innehåller: Fett. 'sscesieststerar 52 Stärkelse Äggvita . Vatten ” Socker |.Kakaopigment . Aska Cellulosa NR CÅ I qv Zz g i 'o innan vi får. den ut i handeln 7i Theobromin 15 Problemet att avlägsna det över- flödiga fettet ur, kakaopulvret:'lös- tes till slut av holländaren Cj. van : Houten (1801-1887) och han fann då också en metod att tillreda drycken så att den behöll sin när- ande kraft utan att skada ömtåliga magar. . Vem känner inte till van Houtens choklad? . "Den. form : som "vi: dock helst njuter kakaon i är väl konfekten. De " härliga bitarna” i, de: vackra kartongerna och . de " välsmakande kakorna med nötter,' mandel eller ris. 'Att här ingå på de många pro- cesser som kakaon' får. genomgå ”godsaksform”;' skulle stor plats, .. ”. > > Det. är dock inte bara i födoväg som kakaon kommer mansklighet- en till godo. Kakaosmöret som fast och vitt användes i stor utsträck- ning inom såväl: medicin- som kos- 11 hen; . Inom .. medici ingår. det.-i läkande :. salvor och : plåster. Det användes såsom bind- ningsmedel "enär det fäster bättre än övriga, fettarter.' Det härsknar heller inte så fort som övriga fett- arter. .I t ex kvicksilversalvor är det oersättligt enär dessas metallis- taga allt för metik som k na för ”chocollatl”. ka beståndsdelar äro hart när omöj- ] Spanjorerna lärde sig dock så små- ningom 'att tillreda drycken Så att den smakade ' deras gommar och redan "under: Columbus" 4:de resa var drycken känd om än icke po- pulär, ' På 1600-talet -kom:'.den .så över. till Europa genom sjanjorer- na men; det dröjde länge innan den accepterades, Några lärda her- rar. vid - namn - Benzoni' och Clusius kallade 'den rätt och slätt för svinmat och den spanska adeln rynkade sina aristokratiska näsor bara vid tanken på att förtära slik liga att binda med något annat fett- Innan vi avslutar denna artikel kanske vi bör- tillägga att chokla- den som vi nu allmänt benämna drycken -'är' den enda materiella dryck som räknas såsom ett njut- ningsmedel samtidigt som den skänker krafter och är den mest näringsrika vi känner. Det är inte att förvåna sig över att den vän- lige " trädgårdsmästaren Quatza- coult alltjämt skänkes hyllning av Mexicos folk. Han gav ju mänsk- föda, Men det kom andra tider. ligheten del av, ”gudarnas spis”. Ros SN Den brittiska marinens taktiska mycket dyr och fin epparat taktik. Tack vare apparaten, en stor tavla följa krigsfart . NR SE SNENNNEE MADÅR KAR AA rv röda (järnhaltiga) jorden, varav de . gets gång. Det är experter, Qirigerar enheterna på "Nasa seas Sjöslag i klassrummet : i tjänst vid undervisningen i sjöslags- som kostat 5 milj. kr, kan eleverna på ygens och flygplanens rörelser under sla- som med hjälp av en sinnrik mekanism ett fullständigt naturtroget sätt, skola i Woohohich har tagit en : I gjort sina handhavare 4 NOS Dp: knäpper i knutarna på den, gamla fiskarstugan och den ska- kar oroligt på sig i de hårda, vind- kasten, Nordvästen ligger på för fullt och mörkret "sluter sig tätt som en 'handske omkring kobbar och skär, ' härute :i' havsbandet, Nordsjön vräker :sinå: vattenmassor med rasande kraft mot. de blank- slipade klipporna, och det entoni- ga ljudet från klockbojen ute i gat- tet blandas med stormens tjut till en ödesdiger symfoni. = . sent Inne i stugan är det: varmt, och skönt. Man är glad att vara un- der tak en kväll som denna. Min värd, Lotsa-Lars,' läppjar på den glödheta kaffekasken medan han berättar om livet härute vid Nord- sjön, som: han . påstår vara lika nyckfull som ett fruntimmer, och han berättar om” storsjöfiske och om hur det var och är"när' ”sella går te”. Det Lotsa-Lars inte vet om fiske är inte värt att veta heller, säger öborna, och efter att ha lyss- nat till Lars en kväll är man späc- kad med fiskvetenskap: Han berät- tar så att man faktiskt begriper vad det är frågan om. Hela sitt 82- åriga liv har han bott här, precis som hans fäder före honom sedan | generationer. tillbaka, En och an- nan gång har han väl gjort en sväng runt ”klotet”, men se här hemma är det nu i alla fall bäst. ' ”Nordsjön är världens förnämsta fiskreservoar”, 'säger - Lars, - ”det finns bara tre, och Nordsjön är den bästa. Inte är. den stor men fisk finns det i den, I Nordsjön kan man dra upp 3—4000 kilo på en kvkm medan man i Medelhavet endast får. 890 .och i Engelska kanalen är det än mindre, "så där cirka. 580. När man drar sådana fångster fis- kar man ju i lag och under säson- gerna är Nordsjön faktiskt att lik- na vid en flytande stat ”Internati- nel!”. Där samlas fiskare från alla möjliga land. : Svenskar, danskar, norrmän, tyskar, fransoser,. portu- giser, '; spanjorer och - belgare 'och fler till. Man beräknar att det är cirka 200,000 som håller. till där vid den tiden. och "vecka efter vecka gungar man fram på Nordsjöns oröliga yta, clip US Teal : Fisket försiggår i Nordsjöns väst- ra delar, det ser ut som' om fisken trivs bäst där. Doggers bank är, ju känd för att vara en ' verkligt rik plats. Under somrarn” drar fisken sig söderut från. Shetlandsöarna, > Det är skillnad på fisket nu och förr. Vi har moderna fiskredskap av alla slag. Det är ett hårt yrke att vara fiskare, säger. man, men det beror på väderleken, för själ- va fisket är egentligen ett lätt jobb. Om det inte vore det så skulle det minsann inte finnas så många ”sön- dags- eller. sportfiskare”..som det gör,” säger Lars och fyller. på en skvätt kaffe i starkvarat. ”Fiskat har människorna gjort sedan tider- nas morgon, och den historiska lit- teraturen har tusentals berättelser därom, Det finns också många sätt att fiska på: Än i dag lägger. tex malajiska folken ut giftiga örter på vattnet när de skall fiska, Giftet bedövar fisken och sedan kan den plockas med händerna när den fly- ter upp till ytan, I Kina har man en förnämlig metod, som dock en- dast. lämpar sig för fiske till hus- behov. Man använder sig av dres- serade fåglar, Kormoraner. Dessa fåglar är synnerligen duktiga dy- kare och de griper fisken ur vatt- net och överlämnar den så till sina herrar. Precis som under en vanlig falkjakt alltså, Att fiska med nät är gammalt, kanske det äldsta sät- tet; Men det finns på våra muséer de mest underliga fiskedon man kan tänka 'sig, och alla har de väl de tjänster han begärt, oo = Ser man en smula vå fiskens hi- storia genom tiderna finner man att den genom alla tidsåldrar spelat en otroligt stor roll för mänskligheten. Långt : före : Kristus och sedan framåt i tiden har den 'intagit sin givna plats i mänsklighetens 'med- vetande. De första söm lät sig omvändas till Kristi lära var fis- karena vid Genesarets sjö. Apos- teln Petrus var ursprungligen fis- kare till yrket. Tertullianus, den «kristne teologen, kallade på slutet av 100-talet de kristna för ”små fiskar som ”ödas i dopets vatten”, Kristus benämndes också som den ”störa fisken”, I Alexandria fanns det en fiskkult som försvarades med ett akrosikon av följande lydelse: Jesus Kristus, Guds son, Frälsa- ren” och ' begv ' "= täverna bilda på grekiska ordet IXOYE (Ichthys) vilket betyder fisk, Fran- jCiscus av Assisi berättar att den helige Antonius kallade fiskarna till jag från havet och att dassa 1 d | Av Ossie Sandel SR "| sådan är alltid omringad av småval > a går te» den har vänskapsförhållandet mel- lan. dem och människorna ål Men det är ju så från tidernas be- gynnelse — alla lever på alla. >” . Av all fisk är dock sillen den som betytt .mest för mänsklighe- tens försörjning och när ”sella går te”, som fiskarena säger, då blir det fart på gammal och ung i fiske- lägena utefter våra kuster. .' " Vår värld skulle egentligen inte "iordklot utan ' vattenklot, kallas j av vatten., Vår jord stiger upp ur dessa. vatten, men kusterna stupar inte direkt i havet som' man skulle kunna tro, På flera ställen övergår kusterna . till 'platåer under .havs- ytan och sträcker sig miltals ut i havet. Dessa platåer benämns kon- tinentalsocklar och på dessa finns grund där det inte är djupare vat- ten än cirka 20-30 meter, Under Nordsjöns yta ligger just 'sådana platåer, det är därför som den är så rik på fisk och speciellt då sill. Sillen är en så kallad ”härfisk”. Den är mycket sällskapssjuk och uppträder därför i stim. Det gamla tyska namnet ”hering” har'sin or- sak just därav, Sillen kommer som hela arméer avdelade i trupper. Ibland avviker en trupp från hu- vudstyrkan och stiger upp till ytan enär det till tre fjärdedelar är täckt 14 a n har kommit till England och Themsen, där man kan njuta av så här inbjudande. vårscenerier med sol. på vita segel och vita svanor. Det är seglarna i Putney som har "> inlett sin säsong. Våre sat sig även vid de skotska kuster- » Sillen lekte även med svenskar- na. Ibland var det sillstim hela vä- ger . mellan Strömstad och Göte- borg. .Då blomstrade : samhällena upp och det: köptes pianon 'och orglar till varje fiskarstuga och fi- na möbler trängdes i de lågloftade rummen. Man talade om den ”väl- de: sella” som om den 'varit . från ' djupet. kallar denna företeelse ”sild-åter”, "En ”niser” och delfiner och hela ska- ror av skrikande måsar. Kommer det en ”åter” är sillberget att vänta, det. vet varje fiskare och då görs ted ändni ett älskat barn: Men så försvann den igen och samhällena avfolka= des och vissnade bort. Under åren 1748-1808 ”gick sillen till” i tonvis år efter år, men så svek den. Inte förrän 1887 vände den tillbaka och då sade fiskarbefolkni om sil- fi: klara för Runt ”återn” är det liv och rörelse. Man ser valarnas. flotta vatten- konster och de slanka delfinkrop- parna kastas upp i luften för att sedan. störtdyka: mot sillen. Själva ”återn” är blank och stilla, endast len, som-.de under dess frånvaro svurit sig hesa över, att: ”ho' ä” allt snäller i alla fall. Ho' va bara ar- ger e' stunn, vi hade la” retat” na”. Och .så började '”silveråren”. igen" för de bohuslänska fiskarena. ..- luftbubblor brister mot ytan. Sil- len har slutat att simma och står sammanpackad som 'i en , tunna. Ibland "går "den helt upp till ytan och då blänker det av silver och det kokar som i en häxkittel. Lek- tiden är inne och" sillen drar sig mot skären. + > ÖN Ta a - Redan 'på 800-talet stod sillfisket högt i kurs. Autentiska skildringar berättar "om 'sillfiske vid : Norges och Skottlands kuster. Men "sillen är nyckfull och ibland försvinner den helt från platser där den före- kommit i tonvis år efter år. Går .. Sillen är en intelligent fisk. Hade den inte haft vett att dra iväg ner till Engelska kanalen strax -före den 24 januari 1915; då engelska och" tyska. flottorna brakade ihöp för pukor "och "trumpeter ' mitt -i- Nordsjön, så hade'vi aldrig fått se en sillstjärt här mera;' Sillen är 'en tålig varelse, men något sjöslag av den sorten hade nog blivit för myc- ket för -den.. Den drog iväg. betyd- ligt tidigare än. någonsin förr: Man kar fråga sig varför — kände den Å faran hota eller var det ett av na= turens under 'som drev den bort sillen till blir fiskarebefolkningen stormrik under en säsong — sviker den' kommer fattigdomen. Med de norska” fiskarena i Bergen lekte sillen på detta sätt åtskilliga gån- ger: och historien vet. att berätta hur befolkningen tvingades att läm- na 'sina hem och dra till andra or- ter, De måste så att säga följa efter sillen, CN nn AN | H ökade ' handel sättningen för sill betydligt. I 1500- talets början 'var det faktiskt re- kord. År 1567 var det sista verkligt rika sill-året för Bergenfiskarena — men redan året därpå kom de hem från havet med tomma båtar. Sillen hade svikit och först på 1600- talet återvände den på. nytt. Men slutet" på 1700-talet försvann den åter, st . . Under. 1200--1300-talen gynnades de svenska sillfiskarena gång på gång av detta ”havets ' silver”, och välståndet ökade inte bara för orts- befolkningen utan också för Han- san, vilken förening tjänade grova pengar på handeln med sill i stor skala. Hansan förde sillfångsterna från såväl Sverige som Norge. till Naugard (Novgorod) i Ryssland. Det ännu idag använda ryska ordet ”seljd” «är en direkt förvansknin; av det norska ”sild”, Nn : Sillen" drog till de hollä kusterna under 1400--1500-talen. och de smarta holländarna, som just då höll på att utveckla sitt herravälde di Ismj " Sillen, släkten Clupsa's förnäms- ta ättling, har genomgått mycket . lidande under sina vandringar, men dess väg har. varit ärofull. Den är och förblir för 'oss. människor den förnämsta 'fisken; i varje fall vad beträffar Europas befolkning, meh själv är. den bara mat åt havets - konung, den storkäftade och vwväl- smakande torsken, vars namn vid- lådes 'av något så mänskligt som ' världspolitik. Men även om tors- ken är den viktigaste fisken så. är det dock' sillen som gör 'den -till vad den är. Et Vad sillen betyder för oss svens- kar behöver man väl inte orda så mycket om. Vad vore en ”sillsexa” utan sill — och . smörgåsbordet skulle väl se tämligen fattigt ut om Re Sill i olika former förekom på et. : Medel tt fb one Sill och potatis var en gång räk- nat som '”fattigmanskost”, Det "är | våra dagar ”fattigt” förutan den. När sillsäsongen nu kommit igen fr MV hoppas att'”sella går te” ordentligt och inte svi ör= jar ehet e sviker eller bör- kurtagömma igen. « Elizabeth hyllar. Napoleons-minne - besöka; Napoleon-m [ muséet 'och det . på napoleonska Minnen så rika slot- över haven, tvi g nen att låta dem fiska vatten, En betydligt viktigare fak. or än tekn” 2n var på den tiden se- gelfartygen, och dåvarande regerin- 3ar gynnad? fiskerinäringer, i syfte att utbilda. en så kallad stamtrupp för sina segelflottor, år man när man konstaterar att allmän värnplikt först efter revo- lutionen infördes i Frankrike trots vår tillämpad. bland fiskarbefolk- ningen. Historien berättar också hur en av Jako! I:s amiraler ut- tryckte sig när det gällde fiskeri näringen: ”It is the fish taken u; His Majesty's coast”, och att han inte sade direkt sill må varda ho- nom förlåtet, men sillen var då lik- som nu den viktigaste fisken för narra Europa. ' | Reformationstiden medförde "sto- ra förändringar inom alla områden, a vi sov FRE - M till honom. Kanske såg fiskarna i honom den första och enda män- niskan som inte försökte att ta dem till fånga och äta upp dem, Trots att fisken av människorna stundom betraktats som ”totemdjur” och ibland varit ”tabu” och att män- viskorna ständigt varit på jakt efter ligen efterbliven, men nu började regeringen att stödja fiskarena på allvar. Och det märkvärdiga in- träffade att sillen, som hållit sig borta under flera år, vände åter till Englands kuster. Sedan dess har den varit landet trogen och sedan 1700-talet har den regelbundet vi- på engelskt |. Ett bevis härför |” att den redan långt dessförinnan |' salen i Vers Drottningen kommer,' som bekant de prinsen av England och Nordi . land, till officiellt besök. i den : franska huvudstaden, Besöket upp- fattas i Paris som .en kraftig de. naste århundradet FIS i officiell nin bösökt” La Malmarn Som Under det sej besökte Paris i har "någo; 12 Elizabeth" skall "un. 4 ankrjnas besök ” lotsas : : igenom. bl S och Parig stora hist da av galamiddagarna n- Fe Lid levande ljus 'i ouvre, erömda salen ”ges ide len ”deg iati-- 25 Som byggdes under Hort 1 Drottninge; - Toch Prins Philip: får två väldiga rum i ailles, ' en mil utanför Paris, - den 8 april med Philip, nyutnämn. . ' AI s -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.