LAHOLMS TIDNING Yree= : Tecken tyder på att v vi är på väg att vii ett sjungande! » mu: Oc musikl; "folk, och orsaken härtill är främst "att. söka I ett nyvaknat och vidgat musikintresse inom folksko- .dTorna. sor på Många bas v & ca Sångare och spe. "+ mansglädje . som aldrig förr, inspirerad av enskilda insatser i den” - b offentliga pedagogen Gunnar Sjöqvist, som sammanhanget. ., . Skolan Har ä "yckate:i isin! "gträc van att göra vårt folk till ett sjug- gande folk, framhöll 1947 års mu- sikutredning i sitt 1954 utgivna be- . tänkande, ”Musik: i Sverige”, vari fortsättningsvis , bla konstaterades: ”Lika litet som 'skolan förmått grundlägga. en folklig 'gemensam- hetssång, har den kunnat' hos ele- vernha skapå '. allmännare” intresse och djupare förståelse . förs musi- ken såsom. konst, Där så trots allt skett, har det varit tack vare upp- : offrande personliga insatser av en- skilda lärare som trots ämnets be- trängda läge på schemat och den anda. Här glädjande aktivitet, kommenterad av folkskolläraren och. musik-" om denna nya, : 1 är en av de ”tongivande”. mnusikpedagoger lyckats e ernå/ sär- deles goda resultat. Kärnan i detta team utgöres i Olof Hult, intendent vid Konsert- hus Stiftelsen i Malmö, och musik- konsulent ,vid statens" folkskolor, folkskolläraren vid Kulladalskolan, Gunnar » Sjöqvist, . folkskolläraren Nils Otto Bengtsson och, musikdi- rektör Inge Lindholm, Lund, folk- skollärare Kurt Ljungberg, Göte” borg, , musiköverlärare ', Gunnar xén, Västerås och misikkonsu- lent 'Arvid Höglund, Gävle." Dessa har 'upprätthållit en ständig. kon- takt med varandra, försökt. gå fram efter. + linjer, jämfört ringa som . det till del; förmått ge sina elever känsla för estetiska värden”. == ..r.: "Där så trots.allt skett. .; Så stod det! Ja, trots allt har "det skett något och håller på att.ske. Intres- . set för sång och musik: bland Sve- riges urigdom : har under "senare år varit i ständigt stigande och inte i ler, detta folkskolans barn, ”" Såväl” den ” öbligatoriska. som den frivilliga tindervisningen är efftek- tivare och köerna av dem som” vill vara med blir större. Många som förr inte fick vara 'med för att man ansåg dem ”sakna sångröst” eller ' I”musiköra” har. nu fått en chans, därför att den förmenta bristen på |: "musikalisk. begåvning genom: den moderna . grupptesten ' ofta > visat sig vara begränsad och påverkbar i positiv riktning. Och av dem -:som haft: verkliga anlag, har. under lop- pet av några få år tusentals folk> . skolebarn” inte" bara fått lära ' sig att sjunga "samt själva spela något instrument, -utan också lära - sig musikalisk rörelse och mimik samt förmågan till aktivt lyssnande, dvs . att. kunna rätt förstå 'och njuta av kohsertmusik - av förnämsta kvali- tet. Ja, de har, tom i "någon mån fått pröva på iksk di verk- [1 sina : erfarenheter och iakt :I”komponerar” blir 'det ofta just av " musikdirektör |, fram 3 små melodisturipar. Det finns ör: övrigt en" liten melodistump, som kallas för ”barnformeln”.; där. för att den i sådana sammanhang kommer tillbaka så ofta. När ett litet barn trallar för 'sig själv eller denna stump med tonkombinatio- nen so-la-so-mi. Den återfinns hos många folkslag och i en "lång rad olika visor och ramsor,' hos oss tex i ”Skvallerbytta-bing-bång”, ”Bro-bro-breja”, '”- Gärdebylåten mfl. intressant -- förhållande, | ” som blivit föremål för: ganska in- gående studier, bla av. tyska fors- are. : : ” > Och vad är” målsät gen när det” gäller att lära barnen spela med något instrument? «> —"Det "instrumentala inslaget 1 folkskolans ordinarie - musikun- dervisning vidgar'i hög grad bar- nens musikaliska - erfarenheter så- väl: rytmiskt som tonalt: och sti- mulerar därför intresset för mu- sik, » Blockflöjt ; och mandolin - är skickat varandra sina arbeten osv På så sätt har de i prakt.s.en kom: mit att utgöra ett kraftcentrum för utbyggånde ' av musikunder' visnin- gen och givit impulser: —bla' ge- nom kursverksamhet för::landets lärare >— för denna, vilka haft åter- verkningar i över. xchela landet: dagogiskt tillrättalagd. grundläggande” ” utbildningen; ” en viktig uppgift aå det tidigare; varit dåligt med reportvaren i det avs endet: imdervisningen i skolorna - innebär de serier av grammofonskivor med kommentarer, > >Vi lyssnar på mu- sik”, : som sammanställts." avs 'Gun- nar Sjöqvist... —T kärsplanen. skolans: mu- sikundervisning föreskrivs en lyss- narverksamhet av 'ganska betydan- de . omfattning, berättar hr Sj qvist. Den utgör bla ett led j stri it 'slutad skolgång finns för de ”begå- gr De är lätta att lära sig och mandolinspel är dess- utom. :en utmärkt förberedelse för stråkspel, särskilt fiol, genom att greppen i » princip är: De - ilippinerna — för så där en 0 år sedan var detta namn knrap- past ett klart begrepp för den europeiska världen, snarare blott ett namn på kartan, en okänd re- gion långt bort i Österland, som just då nyligen hade skiftat ägare och övergått från spansk i ameri- ägo som en perifer följd av det spansk-amerikanska kriget i slutet av förra århundradet. Filip- pinerna sade oss icke mycket. Den - filippinska huvudstadens namn Ma- nila gjorde oss icke stort klokare. . Kanske gjorde den tidens rtkare bekantskap med något så exklusivt och förnämt som äkta ”Manilacis garillos”, de korta, mörkbruna, jät- testarka 'cigarrerna, som ickså av någon anledning kallades ”cheroo- ter” och som hos unga och ovana nybörjare i nikotinlasten ofta hade det goda med sig, att vederbörande efter den första cigarren för alltid slutade upp med att röka, I sjö- folkskretsar var Manila utan tvi- vel.ett mera familjärt begrepp, ty vilken var väl der sjöman, som icke "hade gjort bekantskap med tåg och .trossar av äkta, slitstark manilahampa? LJ "Filippinernas två viktigaste ex- 'portprodukter, tobaken och fib- rerna av textilbananväxten, var kort sagt de fatcrer, som danade bakgrunden till begreppet Manila. Men Manila självt och det rike av 7000 öar, där denna mystiska ort var en huvudstad av ungefär sam- ma storlek" som Stockholm — vad visste, Europa om den, innan dess namn blev oss välbekant genom dagliga krigsbulletiner under on central fas av det andra världs- kriget? <<. - NX en öarna S republi President Magsagsay är oerhört : Populär bland den filippinska be- folkningen och ses här i some med några kvinnor under en est! ghet. : I Nu kan matte bortväljas redan på realskolenivå - Intrestanta pyheer för Tärover« kens elever erbjuder en del nya tim= .och kursplaner för treåriga realskolan samt ändrade sådana puner för fyre» och femårig roals skola, som skolöverstyrelsen nu lagt fram för regeringen för gedkännans de. Den nya andervisahgsplanen, som även avses gälia för kommpnal realskola, föreslås träda I kraft re=, dan i höst för klasserna 1", 2" och 1' och hösten 1958 för Y', Y och XV samt därefter successivt i fuljarmle klasser. vs Förslaget har föregåtts av en in= gående granskning av lärostoffet, varvid . sådant som ansetts mind= re väsentligt utmönstrats. .1 mos Idersmålet har den muntiga frams ställningens betydelse mera fram- hävts. Skrivningarnas antal såväl I en modersmålet som i engelska och tysta har reducerats. Före avslut= Filip pinerna N « är ett frihetsälskande folk och det tog nära 200 år r innan spanjo- rerna kunde kuva dem. Frihetsrörelsen dog emellertid aldrig helt ut och även efter det att ame ikanarra erövrat ögruppen från spanjorerna i slutet på 1800-talet fortsatte frihetskampen och det var först efter det andra världskrigets slut som Förenta staterna drog konsekvenserna av en ling" utveckling och tillerkände « Filippi= nerna full självständighet. J med portugisen Magelhaez' världs- omsegling i början av 1500-talet, men det blev spanjorerna, som an- nekterade öarna från och med år 1564. Tidigare hade den väldiga ar- kipelagen varit känd av kxinizerna alltsedan 900-talet. Men ännu långt tidigare hade indiskt-hinduiskt in- flytande satt sin prägel på den fi- lippinska kulturen, vilken alltså är Som så många andra av Sydost. asiens och Fjärran Österns. länder trängde : Filippinerna på : fram i det europeiska medvetandet först i det moment, då den japans- de ka offensiven nådde sin höjdpunkt genom Singapores fall och Indo- nesiens och Filippinernas ” blixt- snabba erövring i början av 40-ta- let. En efter en lärde vi känna de filippinska öarna och deras namn under detta fantastiska japanska fälttåg över Stilla havets västliga vidder: Luzon, Mindanao, Guadal- canar, - Mindoro, . Palawan .— och vad "de nu ' alla hette. Det var ja- panernas krigståg, .som . definitivt förde Filippinerarkipelagen ini det globala Id: Vv duktiga kan så småningom: övergå till. orkesterinstrumenten, ; i violin, viola; cello,' Möjt, klarinett, någon Tnässingsblåsning samt . Efter vade., möjlighet att. ividardutbilda sig + vid. k och -det var 'amerikanarnas -slutliga seger, över den. japanska sjömakten och d outtrött] iga medverkan till denna seger genom:.en. seg guerillakamp mot . de: japanska. ockupanterna, som tli ledde till; att den musikskolor, där vädana finns, el- ler ansluta sig” till amatörorkester, något som, vi naturligtvis uppmunt- : Och valet av repertoar? 14 Vi spelar. huvudsakligen .vad jag kallar -”slitstark”: musikj: d vs sådan som man tex inför en kon- sert kan öva om och' om igen så där en 20 gånger eller mers, utan att bli 'utled på den: Baroéiuusik exempelvis Bach, Händel ' mfl är utmärkt. Men repertoarfråzan hör till det svårare, och för att bättra på den saken försöker vi göra ar-. lämpliga för 'skolor- van att. fostra. framtid konsert- publik. Men för att: denna del av samhet i form av kk lyssnarverk skall "bli. ef- av små melodier mm... i Ett annat bevis: på den glädjan- de. uppblomstringen ” av. isång- och en inom lorna I är de utomordentliga; konserter, "sån garting” -M Mm, - som "numera ordnas i folkskolornas:: regi. . Och sedan barnen slutat - skolan,:- under! lättas det för dem att komma med i ung- doråss ; och Tamåtörorkestrar ” ellef sångföreningar. Om den” påbörjade utvecklinger - "kunde "drivas för fulll< maskin "och ' "På, än + bredare «bas; . skulle "svefskarna ; : verkligen å i bli ett de, mu sicerande och folk! 311. d fektivt till dd,; torde iman; sut- g att varje skola inrättar ett grammofonarkiv- elle! skoldistriktet. sämmanställer ; ceniralkartotek . av : större --omfatt- ning, från vilket lärarna har möj 2 ett |” kestrarna, av gamla mästare, 'all- deles speciellt för mandolin. - :— Och - barnen är i: allmänhet ”med På noterna”: när det' gäller indre lätiä repertoarval? : "Ja, det är: glädjande att ej fara, hus- barnens : smak- kän ut- vecklats under intresserad och mål- dveten ledning, Men det behövs lighet att få det ial som Iör sig för klassen och "ålderss Demokratiserad. "musikkultur- Man förslår "att det' måste vara värdefullt att. på ' delta "sätt redan från barridomsåren få lära sig "be- Järipa musiken, så att säga. sipifrån. Det är sanneri'gen annat än -vål . Hela denns utveckling: är i mu- sikutredningens- anda," vilket dock långt ifrån betyder att dennas för- slag "blivit antagna och i-laga or: är ning genomförda. Ekonomiska "har i stor. ut sräckning rtöjlte- giort detta, men. en, betydande roll spelar . också .det intresse 'som de skilda folks. visar: Va egen minst, sagt ytliga sång- och musikundervisning -. i skolorna! Men vad, innebär i öv- rigt de nya signalerna inom -musik- undervisningen? vi + Vi vill att muriken för. bar- nen, skall bli något annat än en tillfällig förströelse: Musikunder- visningen skall därför" vara ett led som verklig rer- i positiv: rikt j, ning, sker, därför. alltjiunt : huvud= . sakligen - -gålen enskilda - - insatser av dugliga ,och intvesserade folk- . skollärare och andra musikpedago- ger 1 det oftentligas tjäns Det I är ju: också ' folkskollärarria Själva, som inom resp. klasseri har and om -'sång- och musikunder- Visningen, och många av. dessa ar- betar var-och eri på sitt håll hän- givet — mera än vad plikten en- . ligt lagen kräver -och trots små 're- - Burser — i musikutredningens an- da, Av, dessa folkskollärare är det i den estetiska och medborgerliga utbildningen i stort; Vi strävar att demokrätisera musikkulturen,. wil i jnu än förr. Förr kunde det hända också ' samarbete" med föräldrarna. Är inte de också intresserade och övervakar "att barnen spelar över sina läxor, går. - det 'iåte, Inget aldrig så musikaliskt barn kan ute- slutande: av egen drift discipli amerikanska regeringen efter kri- gets. slut såg sig moraliskt nöd- sakad ' att infria sitt gamla” löfte och ge öriket full och oinskränkt statlig oavhängighet, , ” Då Jät sig” "aldrig helt kuvas” 1: detta avseende” skilde sig den filippinsk de från många av de övriga syd- asiatiska folken, vilka snarast häl- sade ' japanerna ' som befriare från de förutvarande vita herrefolken. På Filippinerna gjorde den japans- ka propagandatesen ”Asien åt asia- terna” aldrig någon succes.' Anled- nint: 2 till detta filippinska mot- ån: mot det stora japanska frän- Geiu..et i norr förstår man emel- lertid utan vidare om man kastar om också blott en flyktig blick på Filippinernas tidigare historia och kulturutveckling. För Europa blev denna övärld bekant i- samband inte själv är direkt engagerad i verksamheten eller: har barn i folkskolan märker det kanske 'en- dast genom en och annan tidnings- artikel eller recension, som avslöjar den ökade aktiviteten när det gäl- sig till den diska och ihä ler skolk ter, ””Barnsångarting” » träning som behövs för: att. komma — Vad innebär slutligen den nya Hed i arbetet för: att vidmakthålla och andra och ka evenemang, som ingår som ett intresset både hos barnen och all- mycket na : be- hövde för sin del nära 300 år för allvar Jatt definitivt kuva det tiga "öfolket, inom vilket Färekilt En mindre del har förblivit mu- hammedaner ' (omkr. :400.000 år 1928). I de otillgängligaste bergs- och djungeltrakterna på det, inre av de stora öarna förekommer ock- så en rätt fåtalig hednisk folk- grupp av dvärgartad ras (aeta el- ler ”negritos").' Den synes emel- blir det inga skrivnin= gar i tyska och endast tre i engel= ska De skriftliga: tillänpningsöve ningarna förlägges I stället till de vanliga lektionstinunarna, Ifråga om ämnet slöjd borttasea. beteckningarna manlig och kvinn= lig slöjd; gossar och flickor får så långt det är möjligt fritt välja mel= lan ämnesgrenarna textilslöjd eller -Itrh= och metallsläld. I näst högsta klassen kan pojkar lika väl som flickor välja en kurs med hushålls=, , göromål. ,. Vissa” nya anordningar föreslås .. med tanke på lärjungar som med hänsyn till sina studieförutsättnin= gar eller yrkesplaner önskar kon= centrera eller begränsa sina studier. lertid vara stadd i - Filippinerna är, trots sitt' stora invånarantal, icke ' något överber folkat land..Man; har -berälk Lärjunge i realskolans båda högsta klasser föreslår nämligen få rätt att helt nedlägga ett av ämnena Ilska, tyska och ik och + det med hänsyn till bördighet "och naturrikedomar” väl ' skulle - tillåta förorsakade de spanska erövrarna mycket bryderi. I mitten av 1800- talet var emellertid de filippinska öarnas - hispanisering fullbordad och därmed också deras katoli en äthet ungefär lika med Japans, Dit är det ett långt steg ännu — ty Japan måste på sina 368.000 kvkm livnära närmare 90 miljoner. människor, Att den filippinsk 1 under så- ändå, om viss kompensation finnes, ' kunna avlägga vanlig realextunen. Er annan möjlighet föreslås också, nämligen att i ett av dessa ämnen följa en mindre omfattande kurs, benlmnd särskild kura, Också "ifråga : om de. inbyggda : ring. Det kan sägas, att det egent- ligen var det katolska prästerska- pet, som blev örikets varkliga her- rar och som hänsynslöst utsög be- folkningen. Trots att detta folk var och förblev fromma katoliker (80 procent), uppstod i senare hälften av 1800-talet en flammande. 'fri- hetsrörelse' på öarna, närd av ha- tet mot det katolska kleresiets eko- nomiska utsugningsmetoder, . Rö- relsen kulminerade . 1898 med, att Filippinerna utropades som själv- ständig republik av den dåvarande upprorsledaren :' Aguinaldo, som blev president, Det blev dock 'en kort frihetssaga. Ty samma år bes segrade USA Spanien, som nöd-| gades avträda Filippinerna till Fö< renta Staterna. Det filippinska fol- kets frihetsrörelse vände nu sina : vapen mot de nya herrarna.s Den kampen blev ett öppet krig, som slutade först 1902. Över 90 procent. katoliker : Kanske ' 'skulle : "amerikanarnas pacifisering av Filippinerna ha lyc- kats bättre och snabbare, om de icke hade varit oförnuftiga nog att 1913 försöka införa engelskan som enda officiella språk i det helt spansktalande öriket. I varje fall dog den filippinska frihetsrörelsen aldrig helt ut, men det var som sågt först efter det andra världskriget, som USA drog konsekvenserna av en lång utveckling och tillerkände Filippinerna ' full : självständighet och . egenstatlighet.. I dag utgör alltså sedan 10 år tillbaka de 7000 öarnas rike en självständig och fri republik (låt vara att den med in- tima ekonomiska, militära och kul- turella" band förblivit nära allierat med USA). Det är icke något rin- ga rike. det är fråga om. Till yt- arealen .motsvarar Filippinska. re- publiken ' ungefär Italiens storlek (229.000 kvkm.) med en befolkning som från 1928 till 1956 växt från cirka 12 till 21 miljoner invånare. Det filippinska folket är till över- de delen av malajiskt ur- linjen i fråga om gen? — Bland annat. att många fler år vara med om undervisningen visnin- att ett barn, vars röstläge låg långt nere i basen, fick ”provsjunga” en bit i: ett betydligt högre tonläge eller. tvärtom med underkännande som följd. Vi övar "barnet först i dess naturliga tonläge och lyckas ofta så småningom ”vidga regist- ret”. På de sätt är det ket bla betyder att folk i all het” lär sig att verkligen uppleva musik, och vi vill! "engagera så många som möjligt. i den :musika- liska skapelseprocessen,. vilket > i ännu högre grad sker genom att själv' spela något instrument än genom "sång. . Undervisningen bör fatta fem .aktivitetsreformer, innefz nämligen sång, . spel, ' "rörelse och med de gehörssvaga. Mycket och framgångsrikt arbete har nedlagts på att göra' det bästa möjliga även äv deras förutsättningar. " enligt de nya linjerna försiggått i vi värt land? : — Bara ett tiotal år. Först efter krigets slut kunde man sätta igång på allvar. Under själva kriget för- arbetet. bla genom brist mimik,: såsom 'genont " danislekar å anv odyl, lyssnarv het et samt. skar v inde. ee Nn kan skolbern verkligen. skapa” ik? 4 mn om man har "måttliga pre- några stycken som genom .intrat samarbete inbördes och med sat ' tenticier, på instrument : De- flesta musik- instrument kommer ju från Tysk- land, men vi fick inte in mycket Det är onekligen en he! del som Det gäller | bara att få uträttats på dessa tio år. Den som? ":— Hur länge: har undervisningen ” ih framför allt föräld N Olov Carleson sprung (filipinos) och är numera dana förhållanden utövade ''en mycket :stark” dragningskraft: på det överbefolkade Jopanska riket ktiska linjerna finns en del ny= heter att notera. Sålunda får lär) unge som tänker gå på praktisk lin«= je de två sista lsåren möjlighet att redan läsåret 'dessförinnan stifta ' bekantskap med ett par praktiska är begripl: rt Här, fanns "faktiskt möjlighet ut placera åtskilliga miljoner" «av - Nippi ”tyngand folköverskott. Men ;' man förstår också de kristna filippinernas ab- soluta motvilja: att underk och på det: slittet för«' bereda inträdet på den praktiska linjen. ” sig en dy Uk japansk immigration. Där- av deras tappra' och okuvliga mot- före andra världskriget, , Efter det" ' stånd mot de j erövrarna, Näringspolitiskt sett är Filippi- -] En av:Fili nerna' ett. utomordentligt gynnat land, där åkerbruket står i första rummet med risodling som främsta specialitet. Majs= och batatodling | äger också rum i.stor skala, ehuru dessa växtslag icke hör till .Sarnas ursprungliga vegetation. Det gör däremot. både kokospalmen . och). sockerröret. Tobaksplantan,. på. sin tid importerad från Mexiko, odlas it öriket, salta de i gång en ivrig brytning av sån dana krigsviktiga malmer som lärn, koppar, krom och mangan. Efter" kriget har utvecklingen av den fl= lippinska . gruvindustrin fortsatt 1: rask takt,, ävnera Det var Japanerna söm öppna? - de, dörren till: friheten - ' På tal om "den japanska ocku= pationon bör här till slst ett icke” fortfi vi - och F faktum nämnas. Denna började .ain : militära värdefullaste: ' exportprodukter ". är alltjämt "som i gamla tider fibrer- na av textilbananen (Musa "texti- förvaltning på Fillppinerna den 2 januari 1942, Efter knappt 2 br, den 14 oktober 1943, upphörde den lis), som t går un- der beteckningen Manila 7 hampa. Det inre av de stora öarna, Luzon, Mindanao och. Palawan, är typiska bergsskogstrakter med-en ofantlig rikedom. av , värdefullt trä, som dock » hittillg-:endast . i ringa: ut«+ sträckning kunnat exploateras: till följd av bristande fransportmöjlig= heter; Dock uträttade å och refe= ringen I Tokio förklarade offielellt Filippinska republiken som själve" ständig stat I förbund med Japan, 3 Samtidigt fick den 7T4-årige revo=, lutionsledaren från 1598, gencralon Aguinaldo, äran att som förste man hissa don filippinska fanan I Ma= nila, » Ceremonin ägde rum inför 300.409 åskåd 1 Luncet ken na ett storartat arbete under sitt 50-åriga innehav av den sväldiga arkipelagen" genom att bygga" vä- gar och järnvägar.' Man kan "nog tryggt räkna med att dessa arbeten kommer att fullföljas, ty det filip- pinska folket -visar i likhet -med sina japanska fränder både energi och framåtanda av en art; som icke är vanlig bland tropikernas folk. Under den amerikanska aeran upptäcktes 'det, att de filippinska öarna var jämförelsevis rika även på dyrbara malmer och oljeföre- komster.- I någon större utsträc! ning kom: emellertid icke exp -« tering av dessa naturtillgångar till till över 90 procent kristet katalskt. stånd förrän under, de sistz åren i Manila: I anslutning häreH ute ropades en japanvänlig politiker, Laurel, fill republikuns förste pre sident och avlade eden på den nya författningen.” Det var allts? de facto. fananers. na, som först uppnade porten för det filippinsza folket till den rie,= Ia frihet, sm amerikanarna ytter= ligare tre år senare beviljade det. stora örizet (den 4 juli 19") Här ' som ' så många andra befriade In= 2: blev det emellertid åren efter. lriget och befrielsen en hård kamp” mellan kommunismen och de na- tionella kretsarna, om vem sum. skulle representera den verkliga folkviljan och taga hand om mak ten. På Filippinerna såg det ett tag ut, som om kommunisterna skulle avgå med segern I den inre ”makt-' kampen, ty de förfogade över en” partisanarmé om cirka 20.000 man,” som i vått och torrt följde Mosk-" vas instruktioner... = > - När det såg som mest "kritiskt ut, "åren — 1950—53, framirädde emellertid den man, som lyckades samla den nationella opporit? mn mot den dåvarande svaga och kor«. rupta liberala regimen Quir.na och slå sig fram till makten, den nu- Ye Under hans , fasta och autoritära regin har Jandet' alltsedan 1253 sta= biliserats — ialla -avseenden. Han stödjes nu av, praktiskt taget hela - befolkningen och åtnjuter dem- utom USA:s fulla förtroende, vil=. ket är ett mycket viktigt villkor för en stat, som ännu i största utsträckning är beroende av det ål ii I LAHOLMS: TIDNING 4. AR Sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.