ra . :; Btövarna,: Den otroligt snabba - omens U ngdomens yrkesval blir allt mer brännande för varje år, Allt större ungdomskullar skall träda :ut 'i-för |: » kräver mer och mer av yrkes- . tekniska utvecklingen skärper vå kraven På sarbetskraftens ut- dning: i sådan omfattning, att för "dagen : knappast kan Fa fram en:iprognos om, de : kompetenskrav, »som kommer ce att. ställast.på yrkesfolk om ett 2 > Par decenpier.: :2 s 2: F allt fer gociala yrkesval i's:a Halland "förvärvslivet, som ' - tresset för den så ytterst be- " tydelsefulla ' yrkesutbildningen kraftigt tilltagit under senare år. Ser vi på frågan ur södra " Hallands synpunkt 'så vet vi 'att den liger i- goda händer. JDe som arbetar för en riktig yrkesskola i södra Halland är ' intresserade av uppgiften och "gör vad som kan göras för att ; få en snabb lösning till stånd. "När vi skall få vara” med: om - invigningen åv den första et.p- pen i södra Hallands första yr- kesskola med held a hang.räknar man; med en; viss - Utveckling.” av produktionsök- - Ningén.N: Högre .: folkpensioner, ; kortare årbetstid, höjda barn- bidrag 0. s. v! är alla beroen- ; de" av den -produktionsökning : Som; kan åstadkommas 'av de ;aktiva" krafterna i samhället. . Mot bakgrunden ay detta kom- mer" utbildningsfrågorna "att pocka ; på än : snabbare lös- DIDgar, da er sf te oe ". För". den, teoretiska utbild ningen är.vi i stort sett på väg att lösa problemen, men nan har en obehaglig känsla av att jakten efter ”bättre;utbildnings= : möjligheter på' den teoretiska linjen "har Yyrkesutbildningen blivit ' eftersatt. "Detta. är än » ",' märkligare med tanke på att vi mjölk, då. vi "fann ”att' vi: produ- "> -milj. kor-mot 1,4 milj. mu. Men, . beträffande avkastning ol "dyl Från: 23.000 ' brukningsdelar. in-'|. > gav' vid handen ätt största ned- ” män i: Småland ; ökat” » Mjölkproduktionen "- inom: familjejordbruk på 10—301- | 234.000 .den 31 dec. fanns dock " «| Jönsson gjorde stor lycka med sina : .under "en: så lång följd av. år haft” ärbetardominans” + vårt politiska "liv. '' Ormtanken 'om den stora massans: möjligheter. till "vidareutbildning 'har. kanz .ske'i för: hög! grad inriktat sig opå "den ”téoretiska' linjen. -— : "Men att gråta över den 'sni mf "fjol löser. inga pro- blem; Glädjande: nog har in- j vis- ning är omöjligt att säga, men om den kommer redan hösten 1959 skulle inte förvåna., 1-"Vilket yrke. skall jag välja?, är: en, fråga som många ung- domar ställes inför i dessa da- gar. För. dem , som går sista "Året i folkskolan och inte skall fortsätta i realskolan, är yrkesi ..valet högaktuellt.: Eleverna i . Laholms folkskolas sjunde klass vär f.n. mitt uppe i den yrkes- :orientering, som de med 'sko-F' --Jans,' arbetsförmedlingens och arbetsgivarnas ' hjälp" får. ge- nomgå, . Alla kan givetvis inte "yrken träffa sitt val:men en hel del av eleverna har faktiskt |' funnit sitt rätta yrke för fram- tiden. Detta är glädjande, och man får hoppas att-yrkesorien. teringen -blir mer ' allmän, ' I «väntan: på: yrkesskola och/en. ' hetsskolans 9 y bör alla goda krafter. i söd verka till att.ge våra ungdomar en . god. start i livet..." Den, in-'|. ;batsen får vi .en-gång ränta på. under några korta dagar i två|- ra Halland: med- |; ” , 4 ” ELF-arna, och när dessutom ortsförbundet lockade med f -Mmejeriernas riksförbund, direktör Valde m ar Ljung, att Södra Hallands Ortsförbunds å ö - Och dessa blev säkerligen inte besvi ..- kom:-som ordf. i södra ort - Det var tydligt att mejerifrågorna I södra Halland var ett ytterst b 2, utmärkt tili å "Föredraget och mejeridiskus- Femost sion . behandlas på annan plats Zz och vi skall först ägna några ord åt” själva ' ortförbundsmötet. :Det inleddes "med att ordf. Arthur . Påleson,. Snöstorps. mölla, er. ' inrade om att det var ortsförbun- dets .27:e årsmöte. Även på för. sta årsstämman . stod . mejerifrå-' - .Borna i förgrunden och då talade disponent Bisen — detta-var in- -nan : Halmstadsmejeriet:. bildades. . Mjölken :har alltjämt kvar'sitt- stora -intresse trots många. och eller på dist stora. kreaturslösa lantbruk. I öv- rigtihar det varit ett'gott'år u avg + "+ ARTHUR PÅLSSON - gick. ..0. 00 0 . , on Lä ? LAHÖLNS TIDNING ” 9 8: . - - | ' - - 2 Göransson > |SENASTE NYTT: i oränfs rg > |Ungerskan här sökt asyl a sförbundet i | Mysteriet med den försvunna ungerska världsmästarinnan i bordtennis, 2-åriga fro Ames Simon, är löst. tlon har nu varit - ove I Fovumer att dlas I vanlig ordning . av utlänningskom- nand api ör en, : öredrag av högste chefen för Svenska (Sokol kål LEAN RA a La » Stockholm, var det Inte så konstigt AD ee stR rna senvarg a & sn ec å lad tå År. 3 + a | sna värken på fört iade bortåt 200 RIFre i sår. [Motion om bränneri i Halland S a let hel ut över fem timmar. | > 2 tt nmalllalag i CORE ES he frog. öser fem mesar" i]. Stämman uttalade sitt ogillande RR Uyrnggry balanserade på 25.031 kr och an: he pro I 204 ee : | svarstrihet beviljades..." > över.köp från osolidarisk bonde ” Vid val av styrelse avsade sig : mr fresta kiss AR - GÖSTA GÖRANSSON. : "kom som ordf. ”tom”i fråga om potatis, som är "nära nog osäljbar medan på fjol- årsmötet direktör Månsson upp- 'manade oss, att odla mer potatis, ty då räckte det-inte till. I da- gens läge fordras det mer än nå. igonsin sammanhållning, = > "Efter" upprop valdes ' Hugo - Larsson, Svenstorp, till ordf. » för : dagen, :, Styrelseberättelsen "föredrogs av. sekr John Johans- son, Tolarbo. Av densamma fram- 'gick bl. a. att ortsförbundet har 13597 medlemmar fördelade på 22 "lokalföreningar. : Räkenskaperna ” med i denna sedan förbundet bil- ” Tönnersjö. Kvarstående är. Gösta ”" YTill suppl. omvaldes Gustav Nils- ordf. Arthur Pålsson- som varit Tre motioner förelåg och dades 1930, därav de sista tio &- »$om begärde ett bränneri och ss or den första karaktärlserade Ar Food -vän, som efta Vvarlt | orta- n den från Nöndgums avdtelnlg en stärkelsefabrik I Halland un. ren som ordf. Han fick till ersät. |. .der framhållande att transpt "terna av potatis till Skåne mod- tare en annan snöstorpsbo, Erik | :- sr Aryga frakter, Styrelsen Ullstyrkte f, v. hb. till känsförbuns Johansson i Vallås medan de öv- riga tre omvaldes, nämligen Gu. stav Hermelin, Fröllinge; Algot ' Hantott, Hansagård,. Skottorp och Anders Eriksson, Sjönolma, Upphovsmannen Gustav Börjesson påpekade det stora överskottet på potatis. De enda kontrakt som tecknas är På King Edvard, Bintje och Magnum Bo- num och att potatiskräftan bre- der ut sig mycket. Går denna vi- dare, blir hela Vår, potatisodling lamslagen, . a och i Gösta Göransson, Roe storp: Det värsta motståndet har vi från bränneriidkareföreningen, där det är oerbört svårt att kom. ma "med, Vära krav är befogade, och vår enda chans är att hålla På och tjata, .. . se a Länsförbundsordf. Axel Kris stiansson, Harplinge: Möjlig- beterna är säkerligen inte så sto. ra, - skåningarna, vill. säkerligen behålla den saken själva. För några år sedan såg vi mer opti- mistiskt på saken, men det ska- dar ju inte att försöka igen, . Göransson,-Rostorp, John Johans. son, . Tolarbo, : Arne Jacobsson, i Veinge, Erik Larsson, Vallängen "och Alvar Andersson; Knäred. | Son, "Ränneslöv och Erik Petters: s0n,' Bingsgärde, Hallandsås, 'rill ordförande valdes 'enhälligt: Göstå Göransson, Rostorp, Till revisorer omvaldes 'Ivar' Högdal,! Elvasjö och Sidolf. Svensson, ”Mahult, suppl. B." Eric: Larsson, vTjärby; samt nyvaldes Sven Nilsson, Här: såbäck. Till ledämöter i länsför: | bundets valberedning utsägs Karl | Persson, Böshult, (Ture Jönsson, Eldsberga), Albin' Jönsson, Snöz storp, "(Ernst Lagerberg; Nybyh |; Gustav Börgosson,: Söndrum: Skåningarna lir vil ;Inte . envåldshärskare heller? Har: de : innesas a Horsten smörkonsumtlonen på två är Var 17 proc, därav återtagen av mjölkproducenter. I pron, Det märks tydligt, närsklilg här .— Dore I närheten äv. "Smöres sund”, Mea det är porhärt viks » tigt att forgbrukarpa nte viln.? oder FTyRgen åt sin egen produk. on. SS ' Efter ytterHgare nÅKraA Inlägg fick styrelsen I uppdrag att Över väga saken, , : sn . sens DE vn vo Rössäred 00000 Sista debatten på själva stäm. . man ägnades Rossaret eller väte > tare sagt köpet av "Tharestorp-1 a stället. för Rossarod. Arno.Ja- 4 cobsson-l!: Valnge. drog, upp ..i denna fråga varvid han Icko' ville Ingå på försäljhlagen, men vit på köpet av Thorestorp, Ägaren till denna är i högsta grod omollda- risk mot föreningarörelann' —) finns det inte någon annan. rärd att. få köpa nv någon kolldarisk man? Det blev marsår av'iIn. ' Sth dens ones . + 'och, Gustav Nilsson, Ränneslöv, Pi 7 -brännvinstillverkning? Nu glil- (John Bengtsson, Öhn, 'Torup).' .Jer, det att inte använda slike- vantar längre utan I stället ta I "Unär man kommer med i den ST älarr 1951 företogs": et: om värdering av prissättningen på; ”cerade för! mycket; och" går : vi tillbaka -till.1939, så hade vi-1,9 ; den invägda mjölkmängden har skunkit med endast -15 proc. "och "avkastningen pr ko stigit med'14 pröc:” yttrade "direktör "Ljung bl;'a.'och lämnade 'en' del siffror . fordrades i” fjol" uppgifter 'som . gången i: produktionen ligger i Svealands: slättbygder .'; medan. män i: 3: proc. är." störst , vilka : de: flesta går- e: skulle" kunna bestå De stora säsongvariationer- ett svårt: problem som iss mån ' måste acceptera. " Så är: produktionen i" juni 70 proc. större än i.november. En ' "väg. ur detta är 'att>de stora onsumtionsmejerierna. betalar . mer för mjölken på hösten och «vintern ; och « att » mari "söker kalva in så att kalvarna kom- "mer, på hösten: Men överdi- -"mensioneringen' är. ej så farlig ” här, i. Halland som på manga ” "andra" håll. Se | . — Eh annan fråga är om man skall: drivas avelsarbetet så, attl. . fetthalten- går ytterligare i höj- det oc det är eå bra med extremt. höga fetthalter. Det är :dock en:sak, » som 'fnåste bedömas ur jordbru- karesynpunkt."' Under, 1956 var invägningen.. 3 proc. . lägre” än föregående år: och; antalet ever rantörer sjönk:med 3,2 proc: De å fjol." HS lfA es "L- Många säger: det är väl bra "att "produktionen: minskar när det vär -svårt med -avsättningen: Ja, 'men . de :fasta kostnaderna står kvar och de kan endast be- kämpas med rationalisering och ” tentralisering.' Ser vi -på, kon= sumtiohen .var dennä :1939. 196 kg pr'person och år, urider andra världskriget steg 'den : betydligt men: är nu åter: 196 kg,'en rätt märklig siffra / då konsumtions+ "priset i fjol 'dock steg ionerna, : varför de inte vill a ger. Det är dock fyra öre ningen, Vi ha? byggt upp”en stor. kan ifrågasättas om|” med "141! Mt] Birgitta : Utvecklingen säger, att: vi det större" mjölkkonsuimtion, och: den måste ; hålla kvar: Nu; har.smörkont sumtionen minskat och: marga- rinkonsumtionen - ökat : och : det liksom "att :.den. totala fettkon- sumtionen gått något tillbaka. är en ytterst: allvarlig 'sak.' 60 å 65 proc.' av 'den svenska mjölkpro- duktionen Javsättes i. form 'av iv. I dag. på många. faktorer. säga, att man skall minska smör- priset och höja 'margarinpriset men då mister mjö samhet. | ,och minskningen kan bero! 3 dess hade direktör Ljung i N LU KR Ål Å SE .mindte mejerierna inte" vill vara: med | vara med och dela den merförtjänst, .som de"'stora meje- : ' gäller för: dagen och. alla problem löser: sig så lätt >. är gemenskapen,' Dessa -ord fällde direktören i SMR Vals sdemar Ljung; Stockholm vid. debatten: på ; Lagagården i:- av vad:som intresserade de närmare: 200 RLF-arna. ' Men innan ett: utmärkt föredrag gett många i initierade: -mejeriglimtar.z går; "och''de:ger väl det mesta » Man kat iken sin lön- iv början av'januari var vi bekymrade, ' då ” hade vi 10 å : 11000 ton smör i Tager men det är borta nu. Nya kunder kom; däribland Polen. Nordafrika är i "Forts. å nästa sida: AXEL MÄNSSO . . ME IT Er a fe "Nödvändigt .-komma'in u > Det" blév en lång diskussion på direktör . Ljungs. föredrag, Den inleddes av, VMC:s . ordf. NV. med direktör" Ljung utom i den stora '. konsumtionsorterna j inte |; Han ansåg att-vintermjölken bor- ken.” Redan. 1930" ansåg. talaren att en fusion för hela VMC: vöre bättre! än: förening. men det gick har: haft det- goda. med sig att det blivit fart på organisationen och hela Bohuslän är snart:en en. Halmstad ju bättre blir det. Gustav Hermelin, Fröl linge, drog en lans för bättre av. sättning » på : hemmamarknaden och bättre' distributiönsformer, Som synes av ovanstående bild åtgår det en hel del. ifråga : om huvudkläden när. man ger. uppvis- ning i baklängesgymnastik. Av de. glada :nunorna - att döma är det tydligen enbart roligt att vara med om en' sådan. uppvisning. Den be- ledsagädes av musik 'och leddes av, Eva Christiansson, SA Gunilla Bertilsson och Birgitta; sångframträdanden, (T. h.) on Veinge — Tjärby ' SLKF-avd,: hade i lördags kväll en trevlig familjefest i Vingslätt "som var besökt av -cirka 200 personer. - Ett roligt program hade kom: ponerats och den uppvisning i baklängesgymnastik som lanse- rades blev en stor succé. 13-år- ingarna Gunilla Bertilsson: och Jönsson : gjorde -lycka a med sångframträdanden. "Axel Månsson," Orreberg påtålade. att: det var nödvändigt för. de små att komma in "under ”blocket”, alltså Halmstad; som kunde betala bättre: och hade | bättre resurser och 'Gustäv Karlsson i Kinnared framhöll fatt företrädarna för de. små me- jerier, som inte vill gå med i det stora, påtar sig ett mycket stort .| ekonomiskt ansvar,' Vi i: Torups | mejeri gick med Halmstad den 1 jan i år och vi har endast 'gott att säga om det — bättre service och 4 öre mer för mjölken.” : Direktör Ljung kom så med "| det "yttrande, som vi återgett i | ingressén och påpekade dessutom, att enbart i fjol lades det ned ett 50-tal mejerier. Kring Malmö har det i år lagts ned fem å sex, Och i :sarntliga- fall, 'där byggnaderna -linte varit direkt fallfärdiga, har ”) de kommit till annan användning. "John Jönsson i Trönninge, ordf. i Halmstadsmejeriet: Jag ;lär i det mesta ense med :' dir. Ljung. En nedgång i den inhem- ska konsumtionen av smör kan bli en -lönsamhetskris för mjölk- "| proäuktionen.. VMC.. har kostat lantbrukarna mycket pengar, det "| har varit bra men är nu förbru- :] kat. Vår enda väg är en fullstän- dig fusion, och delfusionerna är en bit på vägen... Vi bör sätta kraft emot LMC och då mäste vi ha stora enheter. "cv mö :Sven Svensson,-Harphin. ge: Varför det går så sakta? Ja, det är andra saker än ekonomi. ska, som gör- att vi'inte:anslu-' Konsert + oc > I Laholm «> på fredag NH Södra Hallands Musiksäll- "skap ger på fredag en mycket intressant -konsert. Medverkan- de är två mycket lovande ar- >tister barytonisten Ove Meyer Leegard; ” som . åtkompanjeras av: piarfisten -Leif Aare; Pro- - + 1 att É. en serie tacksamma och kända sånger . med ' tre. avslutande Morzart-arior, : S nder: blocket! Olsson, Ahlslöv, som var ense - | saken, att producenterna kring de börde,,, ha :meryhetalt, än andra. de betalas högre än sommarmjöl-, man-ej.med på. VMC-utredningen bk da fusion. Ju förr småmejerierna : i' södra. Halland kommer ' med i-: med hårdhandskarna, Arthur Pålsson, Snöstorp: "| Före första världskriget hade vi kbrännerier, 1, Halland men. så för. bjöds / tillverkhingen." Då såldes apparaturen medan skåningarna ar ' påpassliga och « behöll sina brännerier. Nu pågår.en omfat- a tv <] tande ,rationalisering där en del brännerier har lagts ned så våra tsikter är kanske inte' så storå, ich Axel Kristliasson: skal il vi ha ett bränneri här får vi ock- så vara beredda att odla potatis till ett sådant och inte bara läm- na när det inte går att sälja mat- -potatis, : mt Därmed för-:de små UTsa be oa Tr gick" tillstyrkan' till länsförbundet. , .; " motionen med tba ars a .. Stängsolskyldigheten . fördes ”p&' tal 1 en motion 'av Knäreds ,avdelning. som .ville: ha den ändrad så, att där det före- :kommer, betesgång endast på ena sidan skulle" stängsel hållas ' av den ' part,' som håller ' djuren.” " > Detta föranledde :en -:kort..de- batt där. Gösta Görangson ansåg att det var. en besvärlig fråga och där Gustav Karls. "Ison, Kinnared också” fann” det "bbesvärligt 1 mänga avseenden och -yrkade - avslag.; Erik" Berg 1 ,Ebbared tyckte att: de, som har djur. ute, själva fär: värga dem ÄN H i vt AXEL MÅNSSONNYS ter oss. Det är psykologiska fak- torer,. kommunalpolitiska, avfolk- ning och mycket annat, Men vi «och efter ytterligare några Inlägg rer Än SOT På der Ios uyeket köverlämnades motiionen till läns. han tagit för att få med småme- sförbundet utan yrkande. Nöt jerierna -— det är fullkomligt o-| 7 möjligt för. oss att hålla oss utan- | . för i längden. st a Dir. Ljung:' Visst väldig fara om konsumtionen in- om. landet sjunker .och den mås. te bekämpas, med .reklam.- Vad som. glatt. oss inom ' SMR är Halmstads friska ,initiatiy . och framsynthet att ta emot de mind. "re mejerierna. ' : > alldeles intill åkrarna bör man inte.få göra, ansåg Bänneglöv— | Ysby. avdelning, Den. växer. och gör snart intrång på åkern, Minst :tre meter borde det vara. I detta instämde mötet” btan debatt och . motionen skall gå direkt till rika- :förbundet, pölen ME .pbrukare, Ture Jönsson I Fldsborga, själv lantbruksombud, påpekade Få det olämpliga: att köpa av en pytsåkare, men många förtrogen.” demin hade röstat för det: Ria. hard Bengtsson, Ränneslöv, : v omtalade .att John - Johunsron ' I Vrågård påpekat det oktmpliga a I köpet och att man botdå undar: ” söka: även . andra' möjligheter, Ture Jönsson: Det lr: rik- tigt men så blev into propoaltlo- nen, atälld.: Axel Månanron, Orreberg: "Jag vill råda lant- brukaombuden att ta det så lunvt och inte förbnata Big, Det kan; |; komma nya idéer, och vateringen var. så hårfin att den inte gav å något utslag, yt ts "Efter ytterligare några inläp. beslöts att uttala det ollmplign I att .hushällningssilskapot köpto ken gård av en ogolldarisk jord« 1 ” - Som" en avslutning” twckindo "Gösta Göransson för det förtro- ende, som han fått, sv ovisst I dog lovar Inga underverk ' I . men, skall.göra nött bliista, VI qv: har stora problem, framför 098 och, det jlillor att vi kan uns passa oss efter tidslilget-och 4; 9 1 Forts å nästa slda .s.att. flera av konstnären Mo- gens Alexanders förnämliga tav- lor: funnit. sina köpare - under . - Sm : har minskat väsentligt även in- om våra , egna led, konstaterade Birger Svensson 1 Ahla, :som påtalade att margarinet vin- ner terräng, På 30-talet anslog vi i: mejerierna hur mycket: smör | varje medlem tog hem — det bör vi kupna göra även nu. "Arne Jacobsson, Veinge: Det som Gustav Karlsson yttrade gladde mig särskilt — det finns så många som kallar oss; osolida- riska för att vi vill gå till Halm- stad. Men jag hoppas att utred- ningen inte tar allt” för lång tid, ty dröjer. det för. länge. är. det risk att enskilda leverantörer gär till Halmstad. sno "Erik Larsson, "Vallängen: | När. förbundet bildades var det väl meningen att alla skulle ha lika pris. Men kan inte detta ord- nas genom höjande av de lokala marknadsavgifterna från 3 till 6 öre? . Det är mänga. smäsaker, som gör att vi inte vill 'gå:till Halmstad. Hur mycket har Hälm- stad -fått av förbundet och hur mycket. behöver Halmstad bygga ut för att. vi andra skall gå med? Dir. Ljung: >Just att VMC blev en förbund och inte en fu- sion gör att det blev olika priser. Att. det skulle bli lika priser för alla mejerier... om de än sköttes aldrig så dåligt eller dyrt, falier på sin egen orimlighet. 7. .=7 Gustav Karlsson 4 Jar nared påpekade att mejeriet i Too v för. dyrt i fråga om ma. dagspros I IEI arbetskraft s och John|supéa efter årsmötesförhandling” Jönsson gav en. synnerligen | arna är hemvärnet samt H klar bild av vad Halmstad behöv- |, lottor och bilkårer inbjudna. -. de utvidga — det: gällde endast |,” — . ä vibille och attl vr AR DPDAD. 5. Sao Sa Snr SN MORBROR: > MAKKE ' Kristianson poängterade att Halmstad handlat synnerligen är- medi- terar..." ligt och öppet. Till slut deklare- över om en matt-bandlare kan rade Erik Larsson i Vållän- gen att han inte hade något mot vara pigg eller alltid måste vara bes oh re Rn ”"pirektör Ljung påpekade, att så var fallet och han hade tänkt ta upp det i sitt föredrag. ger konsert på : Laholms stortorg r söndage I i Laholm sö nn: den 7 april m, kommer I 16:s musikkår att gä- sta staden. En konsert skall ges på Stortorget. En fälttävlan "står också på grammet. Till fusionen men inte trodde på Tlalpestads ayräkolmear. Efter yt- kel terligare några des Gen fem ti man avslutad. samband med' Hallands' be- , - bunds -& t utställningen i: Laholm. : LI Hurtigs Gummi AB | -. LAHOLM" - 2 [0
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.