| Se Tisdagen den" 19 mars 1857: : . . i oe ar LANGIMS "”TIBNING. — betsveck för." småföretagarna .” M TA Setdens ungdom är bra; men: let är svårare att vara-ung' "I vårt land har vi 538,378 Ungdomar i åldern 15—21 år N och 'av dessa har cirka 30,000 nägon gång kommit i delo med oh rättvisan, och det torde Vara : Ct ' Omkring. 7,000 "som under ett år i ett eller annat . , kommer "på kant med samhäl. N : let. Men när vi talar om dessa, . Så glömmer vi gärna bort 'de . 508,000 normala, ambitiösa och tt: d na. Över 105,000 ungdomar studerar t. ex. På ' korrespondens och bortåt +" 75,000 deltar i studiearbetet, och . enligt nyligen gjorda undersök. ningar studerar var tredje 20- . : åring på fritid. Det kan också i . detta sammanhang tilläggas att » > Ungdomen : klarade den fria "spriten bättre än vad de äldre : "gjorde, :. - > ligt många nya yrken, och därmed ' har, också uppstått yrkesproblem. -| Den unge kan omöjligen överblicka mängden av yrken, Det: gäller så- lunda att utbilda sig till rätt yrke, och det är: här som den viktiga Yrkesrådgivningen sätter in. . . Korfare arbetstid "åt. alla medborgare HÖJDA STANDARDEN HAR "SKAPAT FRITIDSPROBLEM Produktionsökningen . erbjuder många fördelar. Den ger företagar- na möjligheter till utbyggnad, och rationalisering. Arbetsinsatserna i företagen kan. betalas med högre löner, ' den Fygieniska och sociala d. U och fritidslivet har också blivit ett problem i: vår: tid. Ungdomen tillbringar en stor. del av sin fritid utanför hemmets väg- gar, Genom den höjda levnadsstan- darden har' den fått råd att göra en massa saker, som ingen. ung- domsgeneration haft, råd' med tidi-| ningen i form av ökad fritid, Detta ned Det talas i. dessa fogar, OM lär 'en'. uppfattning, som, delas av ungdomarnas negativa attityder mo 3 3 föreningsliv. och ideellt arbete. me; praktiskt taget alla. På riksdagens vi bör då ha klart för oss att 20- bord. ligger också en pr niskorna bör även kunna tillgodo- göra sig en del av. produktionsök- Ät kunna avkortas i erforderlig ut- mån kunna kompenseras genom att småföretagarna genom en sådan vi längre . semester. Det kan i sam- manhanget 'erinras om att lands- bygds-" och jordbruksorganisatio- nerna i vissa delar av landet tagit organisation för beredande av se- mestermöjligheter m.m. åt jord- brukare och jordbrukarhustrur. en. sådan vikarieorganisation i för- sta hand bör skapas av ifrågava- rande näringsorganisationer, samtidigt torde det vara nödvän=- blem uppmärksammats i samband med frågans aktualitet i riksdagen. —— i + Med ovannämnda synpunkter in- : tedde studierektor Karl Högmark, Södertälje, sitt : Uppmärksammade - » föredrag vid SLU:s distriktsstämma talets "och 30-talets, föreningsung- | SOM föreslår att arbetstiden sänkes dom kanske gick till sina möten dele | från nuvarande veckomaximum. 48 örför att de inte hade råd att gå|timmar till 45 timmar, Det är gläd- i Varberg. på söndagen, och han någon annanstans. vi 'vet att det jande att vårt näringsliv nu ansés | de också inledningsvis att | ett en revolution på detta områ-|kunna bära en sådan reform. Ty- c Vi har en nobel och tjusig ungdom. de. Antalet biografer har ökat från värr har medaljen en baksida, Be- 2 7 Att det ändock i våra dagar klan. 10, Em 2598 20 ans pesonbi-|tydande grupper av småföretagare hr det och rts I alla dai ty. så 1325,000, vartill kommer 300,00 mo- förmån om inte deras, speciella pro- talaren. Sättet; innehållet + var gatle peder, Detta innebär en helt ny' si- blem” beaktas, Def är främför allt .. fostran är'ju inte enbart något som .tuation för ungdomens fritidsliv och |småföretagarna i jordbruk och in- "och a fritidsvanor. Motorcykeln. och bilen | dustri, hantverkare och aridra min-, dre företagare, som inte har'lika utan det är ett arv i få - orm av er. alternativ till: föreningsmötet. "Det LOCK; UR ESSEN - "SOM MYCKET MÄRKLIGT be- traktar Tidning för Sveriges läro- verk det faktum, att samtidigt som riksdagen behandlade ett par mo- tioner om dyrortsfrågan och tillkän- nagav sin 'sympati för ytterigare krywapning mellan dyrorterna för- handlade oivilmin; vi och våra, föräldrar har hittat på : | za ittat på, Öppnar vägen till så många andra farenheter, som tidigare generatio- goda "möjligheter" att” tillgod sträckning, men detta bör i viss]. karieorganisation kan få tillfälle tin |! initiativet till en sådan vikarie LL » Det kan. givetvis förutsättas, att ee Men, / digt, att staten medverkar härtill, . Det är tacknämligt att detta pro-F 7 Fru Signe Öster i Stockholm fyllde 50 år På samma dag som Za. fira den dagen samtidigt på Berns, . rak Leander — så varför inte . tyckte hon. Här hälsar SS SN her gjort här i livet. Detta arv över föres från generation till generation genom" uppfostran, böcker och tra- -"Hition'samt genom hem, skola, kam= a ratliv och samhällsliv i övrigt, Men detta arv förändras från generation till generation, som fick duga förr duger inte i dag. Därför . måste: de fritidsaktiviteter, som vi.så gärna vill ge våra ung- domar, vara upplagda så, att de tar gare. .;: den nya anspråksnivån, . . Till detta I att mötes; växli » Arbetstiden. in ökad fritid som övriga medbor- T och. gratulerar ena födelsedagsbarnet det öra stern om en lö- bo CCESESTamdral loves 0 dl eos oa pgörelse för jä äl - = - nen, som ökade spännvidden från 12 NIE et N til 16 procne: st . om jordbruket och hänsyn till dessa nya realiteter och |trädgårdsodlingen måste anpassas ”: Jefter årstidernas: och väderlekens I C och framför 'allt' efter susen SaMtjÄn i dög finns. det ju bönder, pro. grammen ofta är illa anpassade till nuets krav. Det "traditionella 'pro- grammet är föga aktiviserande, husdjurens behov av kontinuerlig "Ungdomarna står alltid friare från - - skötsel: Den lejda arbetskraften, det förflutna än de äldre och därför 7 Det.är alldeles på sin plats, att . diskussionen hålles igång: i ett - yttrande över några riksdagsmo- tioner i ämnet har dyrortsnämn- .-den nämligen framhållit, att det finns " stöd "för den uppfattning, som gör gällande att sedan 1951 "en 'essning av skillna- som. omf: av den föreslag; lagstiftningen, finns i betydande omfattning på sådana gårdar, som endast. har en. eller ett fåtal 'an- ställda. En arbetstidsförkortning för de-' anställda : måste i sådana fall medföra” ökad 'egen arbetstid för - Vi har :sett hur familjelivet för. |företagaren och hans hustru, 'sär- ändrats, - hur -normerna,' som: skall skilt under veckoslutet, då den an- reglera: . våra: inbördes relationer Ställda personalen vill ha. sin' ut- absorberar, de... snabbt nyheterna. Detta kallar de unga för frigörelse men de äldre för moralisk förvild- ning. Det är. emellertid svårare att vara "ung idag. Mekaniseringen, specialiseringen och den. tekniska utvecklingen har i grunden föränd- rat vår tillvaro? os 0: or "- Fortsättningen. av sitt föredrag uppdelade föredragshållaren. på tre viktiga sektorer inom det mänskli- Ungdomarna är vana vid självverk- samhet på andra områden och var- för skall de då inte få uppleva ak- tivitetens glädie . även. på för- eningsmötet? Målet tr att få ung- domarna till att ta ansvar, de skall diskutera,. överlägga och samverka, .. Ba livet, nämli familjen, arhetet hur arb livet förä ökade, ledigh vn nen " och fritiden. Se oc fjoch hur fritidslivet fått helt NYAL: Hasca Henblom ; . - SA rbeen, aspekter... Alla vill vi hjälpa . de | TR, problem”. har även upp äns ts av utr om kortare arbetstid, som förutsatt,- att -T-HEMMEN. GRUNDLÄGGES DE - minskad kreatursskötsel kan bli en UNGAS PERSONLIGHET unga till kraft och förmåga att klara | mörgond påfrestni 'Tek- nikens och - maskinens makt är =-I det gamla bondesamhället var gränslös och det fordras av mor- | konsekvens av”én arbetstidsförkort- St det jämförelsevis lätt att vara ung. | gondagens människor en självstän- |ning. I en del remissutlå har : derna i . levnadskostnader ägt rum emellan olika delar avlan- ; det, även om intet bestämt kan : sägas "om ' graden. av denna sam- manpressning. '. 7 Riksdagen har också hemställt hos k. m:t. om en "översyn av dyrorissystemet och en statlig uirednirg' har "tillsatts « för ändamålet, +: 007 "3 Mot" denna bakgrund gör det naturligtvis ett mycket märkligt för "att. inte säga. parodiskt in- tryck, att just i de: dagar,- som . riksdagen behandlade . motioner- »na:i dyrortsfrågan och tillkänna- "gav ' sina sympatier för bl, a.en omprövning av' antalet ortsgrup- "per — väl närmast för en minsk- ning” från. fyra till tre och en Samhället” var okomplicerat och dighet och resning, som kan ge dem förändringar skedde mycket lång- en chans 'att leva fria, där maski- | nérna” blir" redskap i "människa tjänst 'och inte. tvärtom, Förändrin- garna rider vidare. Vi måste accep- tera detta,' och vi måste samtidigt ge vår ungdom chans att behärska de medel, som kan bjälpa dem att hindra: utvecklingens hjul från att vika in på farliga vägar, >. o— >. i farhågor . uttryckts : för att flera jordbrukare! till följd av'arbetstids- fc ok satt övergå till kreaturssvagt i "eller: i kreaturslöst jordbruk. En' sådan utveckling må- ste ur såväl företags. som saimhälls- ekonomisk synpunkt bedömas som oförmånlig.. sv a : " Även för företagare rigt,, som [har få anställda, måste en arbets- tning medföra svårk rade anpassningsproblem. I många fall” torde” en förkortning av ”ar- betstiden för de anställda följas av « Som tröskat sin säd med slaga, en "metod, som förekom redan 2,000 år ” före Kristus. Nu har utvecklingen snabbt gått från slagan över slåt- ; termaskinen fram till våra dagars . ” - skördetröska. — När - utvecklingen skedde långsamt kunde de' unga växa in i samhället helt enkelt ge- nom 'att följa de äldres föredöme, l- ” men i dag ställs ungdomen inför si- tuationer och möter problem, som de äldre aldrig mött. Gamla upp- fattningar byts mot nya, också när : En helt ny fogningsmetod för me- krympning därmed : —' gatt civilministern förhandli d. 1 :-vaätte STOCKHOLM. (Press) SE Särskild prövning. av torrlägg- ningsföretagens tillåtlighet har på- yrkals. i tvenne riksdagsmotioner. Motionärerna pekar på det förkål. landet att. torrläggningsföretagen på längre sikt medför indirekta, verk- ningar'i biologiskt och klimatoriskt avseende -: samt » även - ifråga om grundvattennivån, -.. Lantbrukssty-; relsen; som yttrat sig som- motio- nerna, gör i samband därmed ;någ- ra konstateranden, av' allmänt tresse, larsef tar fr Hushållningen med våra vatten- tillgångar måste" uppmärksamt föl- jas, heter det' sålunda bl."a! Det 'är inte "endast de indirekta verknin- i band | logiskt: och: klimatoriskt. av: i im m. som bör beaktas. Den garna av torrläggningsföretag i bio. i "-växtodl me fan 'äsationerna”"i'"famima”"riksdags- hus .och "resonerade sig fråm til . en. ilöneuppgörelse, « som 'i vissa "lägen" på löneplanen innebar, att «spännvidden ökade. från :12. till ..16 procent." . Ur sr ENSON . Ja det är i sanning både märkligt och parodiskt. Och när sedan frå- Ban avgjordes i riksdagen hade var- ken högern eller folkpartiet något till övers för landsbygden och de mindre tätorterna. De följde lydigt och. snällt 'diktaten från storstads- håll och gick med på denna ökning. -Vad anser exempelvis högerkolle- taller består i uppbrytning av gräns- ytan mellan två hoplagda arbetsstyc- ken med ultraljud, . OM 'Metallen smälts alltså inte som vid ökad arbetstid för fö inte. .arbetskraftsfrågan kar på, annat sätt, Da s Även "de små företagare, som i - det gäller uppfostringsfrågorna. Man vet. emellertid inte vilka normer, . som skall tillämpas. På vissa punk- "ter är man konservativ, på andra M osäkerhet hos barnen, metaller kan 'förenas med ultraljud; gan i. Halmtsad om denna högerns landsbygdspolitik? ot vo t a Ny. direktör i : radikal och på åter andra ny drädig. svetsning, berättar Busiess. gweek. |sin , verksamhet . endast använd I vens . oc 05] Fogen lär. dock få lika stor håll |egen - arbetskraft, måste. i. detta : De föräldrar bidrar också till att skapa | fasthet som grundmetallen. Olika | "EC a a SE arcsnj - / uppmärk pet: W. Anderssons : a . är överhuvudtaget en naturlig ön- skan: att småföretagarna, i likhet med de -anställda uppnår ökad fri- tid. I vissa fall kan 'detta möjlig- göras genom omläggning av driften, medan i andra och sannolikt i fler- talet fall en sådan lösning är otänk- bar. Särskilt framträder dessa svå- righeter inom småbruket, där före- tagaren i regeln inte kan få bärg- ning utan. mjölkproduktion, sa Med den betydelse, som småföre- tagsamheten har, framstår det som ett : socialt rättvisekrav, att även småföretagarna kan få möjlighet till «len arbetstidsförkortning,' som kan ge dem förutsättningar för ett ri- kare personligt liv och ökat engage- mang i : samhälleliga 'angelägen« heter, . Sr bla kan man foga samman koppar nå ar erg och aluminium, - vilka . inte kan ändrat a nmetS RA svetsas, Ultraljudfogning kan man fro ska”? vi emellertid |vidare använda för att fösta tunna 7 ånte undervärdera hemmets be- ” | metallfolier vid grov plåt, stavar el- . tydelse i vår tid, ty det är fort- = ler rör, ” et . farande där, som grunden läga Man tror att den nya metoden skall ; ges för” de' ungas personlighet, |utnytijas inom den finmekaniska in- Föräldrarna får fortfarande stå dustrin, tex vid tillverkning av små ” 5om modell i många di isionsbrytare och delar till va- -' Behovet av gemenskap är inget - |kuumrör, Vidare håller man på med s "> speciellt för tonåringen eller > |utveckling av kontinuerlig förseg- den 'vuxne, men det tenderar |ling av met kningar. a , : Processens användbarhet är emeller= att bli. allt flera barn, som får tid begränsad till folier, Visserli växa "upp utan den säkerhet, |har den långsamt utvidgats till allt som den ständiga och självklara tjockare metallstycken, men fortfa- kontakten mellan föräldrar och ,|rande kan den inte användas för me= barr utgör, och de unga saknar |tall med mer än 0.625 mm tjocklek. ofta det stöd från hemmet, som De båda årbetsstyckena spänns in de behöver. Dessutom rider ut- - |mellan två käftar, och ultraljuds- vecklingen så snabbt, att för.' |svängningar tillförs genom den ena: äldrar, ungdomsledare och lä- av dem, Man tror att de hoplagda rare har svårt att ge den några "Den nya tiden har i grunden metallytorna bryts sönder genom vi- råd, därför att de själva inte » |brationerna så att direkt kontakt mött problemen på det sätt, + "> tom de unga möter dem i dag. "1 Anställda i fabriker och på kon«. tor är numera specialister, som är skickliga på sitt område, men oftast rätt okunniga på andra. Inställnin- "gen till arbetet har också föränd- rats, Man' betraktar det numera, , Som ett:medel att nå' vissa fritids-] mål, > nera än som en företeelse , med egenvärde. Specialiseringen har medfört 'att arbetaren aldrig får be- grepp om helheten: utan endast en del, av den, och det medför att arbetsglädjen .. och " skaparglädjen försvinner. Bonden har här en stor! , - förmån, Han får följa utvecklingen från sådd till skörd, från gröda till föda. e naturen och "arbetsmiljön att det Bondebarnet lever 'så nära! mellan metallatomerna en fog bildas, oe + uppnås "och CP jning äv arbetstiden. : Dessa synpunkter framföres 1 en motion av 'bondeförbundarna Einar Gustafsson, Mem, och Harald Lars- son ' i Hedenäset, som föreslår en skyndsam prövning av frågan hur småföretagarna skall kunna bere- das möjlighet till önskvärd förkort- , I viss utsträckning kan det na- ' annonsbyrå Fr. 0. j Colliander ' som direktörsassistent i A " m. den 1 april inträder Rolf Wilh. And turligtvis tänkas, att arbetstidsfö . |kortning för de nämnda småföre- tagaregrupperna kan vinnas genom mekanisering av driften, I flertalet AB, Göteborg. . por - Rolf Colliander bedrev reklam- studier i USA dit han reste 1938, of 1 skogsbruket k "I för” torrlä ,. och förändras snabbt. Detta gäller: inte minst beträffande skogen, som stäl- ler allt större. krav. på - vattentill- å och det är anledning att uppmärksamma riskerna jämväl av en för långt gående skogsdikning, Ur naturvårdssynpunkt kan dik< ningsåtgärder ibland; ha” direkt gynnsamma verkningar mer ibland medföra olf;enheter. Dessa spörs- mål torde bäst lösas genom ytterli” gare utbyggnad av den goda' sam- verkan, som. nu råder mellan na- turskyddsintresset och företrädarna 3 N h Pastor Gustafsson - ende sökande: till Oskarström" 3 Kyrkoadjunkt Bertil Gustafsson,” Kyrkoherdebefattningen 10s-. 3 : karströms från och med nyåret nyinrättade pastorat, söktes vid" : + ansökningstidens — utgång på ot måndagen av kyrkoadjunkten £' pastoratet Bertil Gustafsson, a Pastor Gustafsson är född.i Sols ' Perga församling 1916 och avladö.' tudentexamen »i Göteborg' 1935. Han blev teol, koad, i Lund 1942: ach avlade praktika : sala samma år. 1943 prästvigdes prov i Upp='. rter "varnar: . ; han för Göteborgs stift och har dära « efter tjänstgjort i Kville, Långelan< ga, Stora Lundby, Tölö och S:t Ped tris kloster i Lund, Ifan blev kyr- koadjunkt i Nödinge 1949 samt & Enslöv-Slättåkra 1950, varefter han da, Öxnevalla, Länghem, Holsljun=' , ntillgångarna tryter gens bestämmelser ifråga om syne- för r ivån i sk kerna gr sjunkit väsentligt. a "Det är sålunda, konkluderar sty- relsen, anledning att ta vättenhus- hållningens problem till ompröv- ning i avsevärt vidare sammanhang e utsågs till "ice pastor f' Oskars. | I och med att endast en sökande anmält "sig till tjänsten i Oskarss ” ström blir' den nu ledigförklarad för sökande från hela rikets prä: Kl rskap.. än dem som: berörts i na, En utredning är påkallad, men sty< |." relsen är för ögonblicket inte be- redd att ta ställning 'till frågan om dess. omfattning och uppläggning. 1 av redan i; d av. erna och, beslut'-i. underhållsfrå: gan kunde uppskjutas för avgöran= '” de under ett senare skede av, förs ' . cialundersökningar bi " Lantbruksstyrelsen har .vidare yitrat sig över två riksdagsmotioner rörande, ”viss ändring :av vattenla< stånd för en sådan översyn, Denna | n utredning bör 'ske i samråd på vis- "sig att dei ” I behov av gar under. utförandet av "ett torr= läggningsföretag. "Inte sällan begär sakägarna att få ett torrläggningss ' Ai företag 'godkänt sedari de utfört det '', till. väsentlig , del. men inte i dess helhet. "Vidare :'kan oförutsedda fö hållanden leda ti betänkt att utföra ing av mark | nen, under” arbetets "gång. » Det har nämligen visat .. ycket ofta förekommer ikningar och ändrin= att det är. väl ämkningar i pla- I .vattenlagen är nu'"den lösnin- slang. så ; . sen finner det angeläget att | gen anvisad att sakägarna hos-vats:' en särskild utredning kommer, till |tendomstoleri” begär ändring i pla=' jen och: sålunda godkännande iav — + företaget sådant det utförts, Av oli> kä- skäl tid få anstå till dess styrelsen: haft tillfälle att senare under sinneva- rande år framlägga en närmare ut? formad sammanställning av aktu: ella problemställningar. +. r > Styrelsen ; delar '"motionärernas ing " att” det vore' förenat NATURLIGA VATTENHUSHÄLL "NINGEN FÖRÄNDRAS: : .s Situationen är den att den 'na- turliga vattenhushållningen "genom utdikning av sjöar och myrar, ge- nom rätning av vattendrag, genom ökning i vattentäkten för såväl en- skild som: industriell vattenförsörj- ning utsatts för förändringar. Ba- lansen mellan nederbörden och av- gången har rubbats, och på sina håll kan man redan nu påvisa visst underskott. Naturen har med andra ord fått allt svårare” att ersätta I med avsevärda fördelar om”en sy- neförrättning kunde "delas "upp i etapper .så att .beslut', först” finge' fattas i frågan om byggande. och så avsnitt med 1954 års fastighets- = bland annat den stora .... fråga 'Om utredningen bör”emeller- |stölärna '. — , är, det . dock . mycket '' vanligt att' sådant medgivande, till jämkning" inte ' inhämtas. ” Det" är | givetvis otillfredsställande att torr=. + '-- läggningsarbetet-inte ” blir: i Jaga =. ordning : godkänt.; Bl. a. kan detta + ; ledå till ovisshet om é dérhållsskyldighet, bla Do Olika. skäl talar också för det ;. välmotiverade i en omprövning sa underhållsfrågan, bruksstyrelsen. delägarnas un; » tillägger : dant dt Hälsokont :. STOCKHOLM (Press). =" ” Det -vore rimligt och vettigt att varenda ' människa från och med 35-—40-årsåldern minst en gång om och av " Avdunstningen, som bl. a. är. roende av temperafurklimatet ; och av ändringarna i landets vegetation, har med all säkerhet ökat i vä- sentlig grad sedan 1900-talets bör- jan. Ifråga om temperaturen kan nämnas : att medeltemperaturen i Sverige under den senaste 50-års- perioden torde ha stigit med om- kring 2 gr C. Hur stor avdunst- ning den nu nämnda temperatur- höjningen innebär .är svårt att fast- ställa. Man kan dock med säkerhet utgå från att en temperaturhöjning av denna storlek i inte ringa-:ut- sträckning påverkar avdunstningen! i året underkastade sig läkarunder- sökning. Så menar läkarna, och de kan i denna rekommendation stöd- ja sig på sin yrkeserfarenhet. Räds- lan för doktorn — den hänger fak- tiskt i på sina håll — borde inte få hindra en så förnuftig åtgärd. . ”Företagsledningen . på ett antal arbetsplatser i Sverige har:tagit fasta på dessa synpunkter och in- fört så kallad hälsokontroll av ar- O troll: av anställda... god idé som vinner terräng. . [kontroll arbetår helt självständigt -.- och står medicinskt icke i beroende av de anslutna företagen, : Ne . . De, som undersöks, får vara med . om en ytterst grundlig ”genom= gång”. En allmän fysisk och psysisk - översikt görs som bla innebär kon= troll av lungor, hjärta, blodfryck gynekologisk undersökning, Inspek= ,, tion. av hörselgångar, trumhinnor, ögon samt: undersökningar av ext= reremiteternas ' leder mm, Varja klient får kallelse lång tid 1 före väg och behöver alltså inte räkna ''' med lång 'väntetid vid läkarmot=.:. ' | HS Då undersök är 00 inte. alla företag betstagarna, Men har råd att kosta Beträffande vi inver- kan på avdunstningen har : man emellertid ansett sig kunna komma med vissa närmevärden, Man här sålunda beräknat att det senaste halvseklets förbättrade skördar, som medfört en ökning av ungefär 1 ton brödsäd per har medfört en ökning i den växande sädens'vat- tenförbrukning som motsvarar. ,70 fall torde, dock inte den: avsedd: effekten uppnås på detta sätt, Man måste i stället räkna med att nöd- la vändig manuell. arbetskraft ställs o de, då sådan ; Den” lämpligaste lösningen "anser omgick Ameri A Art i Chicago och var jämsides och efter studierna anställd på den väl- kända annonsbyrån Sherman N. Ellis Ine. + : örn Sedan 1943 har Rolf Colliander ka Tel mm. börd. En liknande ut- veckling pågår samtidigt inom skogsbruket, och man beräknar att den intensiva skogsskötseln” och förbättrade skogsvården medför en ökad vattenförbrukning motsvaran- de kring ' mm. nederbörd. varit knuten till byrån 'i Göteborg, där han senast kan följa skeendet direkt. Banat + " = San | motionärerna vara, att en vikarie- lär sig tidigt 'se sambandet mellan] + v Vy JA ÄR EN SKAM organisation upprättas, Häri arbete och försörjning. a SARRTEORN ÖREN EK .”. (ltorde' visserligen inte den normala Den nga tiden har'gett oss ofant- ; pose tr haft ledni av delningen, sn . . a -landra — vattenreservoaker ”: även Samtidigt härmed har genom ut- dikning av kärr och mossar och holm var vid. starten 17 aw lativt dyrbar. social institution gm en hälsokontroll är. I sådant fall kan andra utvägar väljas, säger so- ialinspektör Barbro Kronlund i en till" arbetarskyddsstyrelsen ” över- lämnad 7: redogörelse. skall lämnas här... cc "I februari 1951 slog sig några fö- retag ihop och startade i Stock- "Företagens , hälsokontroll”. (I Göteborg finns två. kliniker av samma slag). Det är alltså fråga om en klinik för fortlöpande häl- sokontrollundersökningar av per- sonal tillhörande de till densamma anslutna företagen.. Initiativtagare till kliniken och chéfsläkare allt- sedan dess tillkomst är leg. läkaren Sture Österlind," Anslutna företag — nu är det 4 företag, som årligen 'skickar cirka 3.300 anstöllda till kontroll, bör nämnas it ”söreiazens hälso-1 slutförd erhåller patienten ett kort besked om ”läget för dagen”. Ofta förekommer samtidigt planläggning av ytterligare undersökningar, a > på sig en så re- hälsokontroll är ytterst goda och det Ett exempel|vore värdefullt, konkluderar in+ vårt land.. Genom att flera företag naderna för upprättande av klini- mindre företag — vilka ju är i ma-. joritet i Sverige -- kan ha möjlig- het att införa hälsokontroll på ar= av en social institution, som är av: oskattbart värde för såväl företaget som den enskilde arbetstagaren; Kostnaden per patient och under- sökning " vid + Stockholmskliniken . ” r &g om cirka 40-—50 kronor, ett ansväl i låst pris " Det spektör : Kronlund, om . principen ' vunne ännu” större utbredning 'i - slår sig tillsammanå fördelas kosw-> ' ken på 'ett sådant. sätt att även ' betsplatsén och komma i åtnjuta. 1e > 4 Vv nö - dt FN AN Hittills / vunna” erfarenheter ”av ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.