ter? ert Sve FOEYYYVPETYY Svårt. få läroverksläräre till Laholm! bagar A' tt den ortinliga: och där med: Större - delen: av -den' svenska , landsorten". fråmträde starkare : belysning, . takt, som" vissa partiers före > trädare” riksdagen beskärmar sig över att flykten från lands- orten till-storstäderna inte visar : några tecken att-avta, bidrar : de genomi;sitt. underliga ställ-". ningstagande i vår lägstiftande församling till ”att göra proble- .' met : än :värre.s För” Laholms" . och "södra Hallands del har ' . vansinnigheten:, med : dyrorts- ” grupperingen . medfört ' 'många.- olägenheter, till vilka hör. svå- .righeten att-få lärarkrafter till samrealskolan.” Rektor Harald : Waldert förde” detta problem ; pårtal vid föräldraföreningens fårsmöte, och "framhöll att! en "tredje avdelning. i första: klas- : sen kan äventyras om inte till-- räckligt' antal : lärare finns "att ' tillgå. ” Varför ' vill” inte' läro- "7 " verkslärarna” till. Laholm? Ja, den” främsta: orsaken : är att " Låhohn ligger i den lägsta dyr- - "Oftsgruppen; och i valet mellan ' "Laholm : och - en ort i: högre dyrort vinner 'den ' senare, "Ore sakeå? Den består i att det är "ekonomiskt fördelaktigare att' "bo'i en högre dyrort: > 7 : Tyvärr är det inte” "bara: i " lönghänseende det "är -fördel- ca oroten .: är en mycket. nyttig oc värde ektigare-att. bo i högre dyror- "Även i skattehänseende . innbär "det en fördel genom ätt de skattefria" ortsavdragen H är högre. ju längre upp man kommer i' dyrortsgraderingen. "Först. får en befattrningshavare i landsorten "sämre: betalt än kollegan -. i storstäderna ' och ' som” extra påbröd” blir” det högre skatt « =.” : i. :- Mot dessa orimligheter pro- -testerar "allt :fler människor i lahdsorten.. Innån socialdemo- | krater, högermän öch folkpar- tidter i riksdagen röstade ige- ndm”. en högre Jönespännvidd än tidigare — från 12 till 16 procent — sände samma par- tiérs lokalorganisationer i Ma- Jung en skrivelse till sina par- =. "skrivelsen anfördes bl a: ”Vi hävdar, att en ökad löne- Kyfta "mellan storstäderna och övriga delar av landet innebär - en orättvisa mot de statliga be- orättvisa « sdyrortsgruppe= . .Fingén! inverkar menligt. : för. " deförbundets motion om "skat, -"centreras "enbart till” storstä- fattningshåyarna i; ägre” dyr- drtsgrupper: och ökar: de redan nw stora. svårigheterna att'rer . krytera : skvalificerata folk » till statliga Sch kommainala' ”befatt- " ningar eiiglesbygderna joch! på : de mindre tätortérha: Med kän- riedöm' omlandsbygdens starka . representation 1 riksdagen: för- väntar. vi; att riksdagen avvisar förslaget -om "ökad "spännvidd 'mellan'dyrorterna;” : iDesså:? dändsortsriksdagsmän svek skändligen sina " väljare xJandsortén.s: Deras ” partiers "ångsliga Vvaktslagning 'om 'välj- "arna, i. 'storstäderna tvingade dem att rösta för ä . Ett. enda exempel på detta svek. I statsutskottet” reserve- rade sig. ögern, som "under-'. kände 'den ökade spännvidden. "Man fann att starka skäl tala-]: "de: för” ”en' fortsatt samman: pressning” av" Spännvidden : å tingen genom avskaffande av ortsgrupp 2 ellér genom minsk- ning : äv "intervallerna "mellan |, de "nuvarande ortsgrupperna”, "; Och sedan röstade högern för att. spännvidden skulle: ökas från 12 till 16: procent! -. Klagomålen ; från 'Tandsorten har också blivit allt fler.efter detta'-sorgliga': riksdagsbeslut. BL-:a, har ju de många järn« vägsmännen i' Hallsberg krävt radikala åtgärder mot storstä- dernas' expansion, >... av i Regéringen , har. lagt . fram förslag -om att: de kommunala ortsavdragen ' skall + bli lika - stora 'som 'de statliga. Det koma "mer att medföra en betydandé - kommunal skattelättnad, men St det avskaffar: inte > "orättvisan li med dyrortsgrupperingen. : - " Kan man förvänta att bonz, tegrupperingens '' avskaffande som torde: behandlas i höst får stöd av övriga partiers. lands- ortsriksd än' eller k dessa partier att i' ärlighetens namn : medge "att de inte hat "något intresse över för: landsé :Ortsbefolkningen? Vaktslag- "ningen om ”varda; gsmänniskor- . nas intressen” bör ju inte kon-' "derna. Aven Mi landsorten vill ha ”några kronor mer att röra. oss med”: ” : S. Hon. - Jägtörvaltningen infört Hastighetsbegränsning. ft till, . 50 km på en 3, km lång” sträcka mel. lån Sändvad och Våxtorp. Anled- "lor uppstått:'och bilarna blivit 'il- Ja åtgångna,' Dessa rar nu lägats. och . så småningom” Skall "vägen förses, med nytt ytlager. Det är = JA väntan På detta som begräns- . ningen : införts och man får : väl mr hoppas” att. den inte blir” perma. SN är det ? tfarande rök all- deles förskräckligt på Storgatan till; stort förtret. för alla , affärer j och” bostäder: vid gatan, — skulle det inte. vara möjligt för. -vägför- valtningen att i väntan på sten. sättning då och då vattna gatan? att den "vackra Lagafontä- nen på; Stortorget för första gån- gen i år” var i verksamhet, Den brukar ju sättas, igång til den 1 vädret har turistströmmen redan börjat. . komma och då: vore. det kanske skäl i att Jata den vara 1- gång: st Na Pe "UVaatt eh tam kaja, som var ringmärkt . med Stockholm 425; höll till vid. skolområdet i Laholm: Den besökte såväl- "privatpersoner, som en: del 'skolsalar.?. > vv Knäred Körsveka LSS.avd, : "hade "på: söndagen årsmöte ä Körsveka : skola ' under» ordf. skap av 'Rinhold, Nilsson, Bollalt. Un+ der året har. tv& cirklar: "varit ver Till. styrelsel ter omvaldes - Reinhold Nilsson samt Bruno Andreasson och Ing var Hylander, Körsveka.. Suppl: dl Börje Nilsson och bidolé Persson; Blankered. ' Studieledare: " Tage Nilsson, Jonsnahwult -och Bruno mös; var Hylander :ochi Tage. Nilsson. SuppL.t, representant : Reinhold: Nilsson) Suppl. 2 > Ulri Axelsson, Husalt.. | Gammeldansens- Vänner RT » har samkväm i Knäreds bygde-, i gård på lördag kväll, Se annons! sr dagenis melodi is:a Halland "Vid Södra Hallands Special- - odlareförenings ' årsmöte : på .. måndagen i Laholm höll agro- nomen Verner Svensson från” Veibullsholm ' ett ' mycket intressant” föredrag ' om fält- mässig köksväxtodling. : La- ' holms Tidning återger här nå- "gra. korta avsnitt. ur föredrar get.” H pörbrukningen & av > grönsaker har genomgående ökats under se- Mare år, framhöll agronom Svens- 'gon och därigenom också odling- en. Grönsaker har också mycket stort 'värde på grund av sitt rika innéhAll av” vitaminer och salter. Ju högre levnadsstandarder är: ju högre : blir också förbrukningen — 3å har USA -flera gånger stör- Te' förbrukning: av” grönsaker än vi per: invånare,. Ser man på od- lingens fördelning har fältmässig odling av grönsakerna övergått fråt. trädgårdsmästarna £tll lant- In . brukarna,” speciellt” i fråga om kal" och morötter samt :de växt- glag, gom "odlas :för konservfa! - rikernå. . full.' grönsak, som" har. stor bety- delse för follkhushållningen. är särskilt lämplig för lätare jor- dar . och 'skan under gyhnsamnia förhållanden ge större skördar än "något annat växtslag. :Brutto- skörd på upp till 100 "tort pr hekz tar: har erhållits. "Dessutomvär] ; den”; en "utmärkt / foderrotfruk' som: är "särskilt : ; värdefull: för ” , Den är dock en ar: betskrävande odling,- vil tiket "ver kar. återhållande. Av morötter. förekommér: "ett flertal sorter med olika ödlngs- värde. / För tidigaste frilandsod- ling : rekommenderas" 1v; första hand London Torg samt på pätt: re .Jordar , Kardinal och Nantes, som: har bättre kvalitet. När de längre sortetna kommer i mark- nadeh blir London Torg osäljbar " och-den spricker lätt. Största od- lUngsvärdet — har vintersorterna Regulus; Amager " och Feonla. Masläner finns 'för. upptagning och det är samma sort, som an- vändes . för rölbetor.. Men. skall upptagningen på detta sitt:gå bra : bör Jorden vara lös annars - brytes lätt allt för mAnga rötter. Vid nedläggning 1 stuka är det mycket viktigt att dosan ej göres skada med lite frost än att de ej sker för tidigt. Det är mindre blir för varma. Lagring kan. ske i källare. men då får luften inte vara för torr .— i så fall skrump- rar morötterna. > <> : Något angrepp av svampsjuk-|ym domar under växttiden förekom- mer i regel inte... Under lagring kan gråmögel och bomullsmögel härja -i stukorna om dessa blir för varma. De svåraste. skadein- sekterna är morotsflugans larv och . morotsbladloppan. Fiskerar man angrepp av mcrotsfluga bör utsädet behandlas mcd något lin- dan-preparat. ' Fältet " kan. också sprutas med något parationprepa- rat, t. ex, bladan, som också är verksamt mot krussjuka, "” Konservärtodling TN har inom flera områden av värt lar blivit" en viktig lantbruk3- öda, som är särskilt värdefull för”. de « lantbrukare, som driva kreaturslöst . . - jordbruk då” dån passar. bra 1 växtföljden, Förut- sättning för att en sådan, odling skall.” gå "bra är att jorden är i hög kultur; att den ef är för styv eller för lätt och 'att den är fri från rotogräs; Odlingen är myc- ket lätt. då de. flesta fabrikor sköter den helt efter sådden och även denna bestämmes av fabri- så tidigt så fort jorden” reder sig men märgärter' bör inte sås för tidigt. Ej heller bör man så för sent då avkastningen minskar. Utsädet bör betas, lämpligen a ortocid -men betat utsäde kan ej ympas med bakteriekultur. En del sjukdoman;förekoömma på är- terna .. såsom ' fusarioser,v mjöl- dagg och .-balifläcksjuka, . men man kan inte göra mycket emöt dem — det viktigaste är att an- vända friskt. utsäde. med hög groddbarhet och skjutkraft.' Ärt- plantorna angripas ofta "av ärt- viveln' men" skadorna "bruka. inte bli så stora. En svårare skadegö- rare på senare år hår varlt åker- tribs som på grund av sina ringa storlek sällan . observeras 1 tid varför skadan kan bli svår. Sär- skilt; om' man odlar-ärter efter lin bör man 80 upp' med, detta £kadedjur, «. ' Avkastnirgen är mycket bero- ende-på väderlek, sådd och 'skör- detid, Vid varmt och torrt. väder blir. skörden låg,: och "skillnaden mellan olika sorter är också 'be- tydande. Talaren nämnde en hel de! siffror för, att belysa detta. I fortsättningen kom talaren in på gurkodlirnig, som dock kommer att behandlas 1 en särskild 'arti- kel «4 ett kommande jordbruka- nummer,, Han ' gav även en del odlingsräd beträffande bl. a. röd- ken. Vid sådden skall fosfat- och kalitillståndet vara högt. . ; Sådden av! spritärter Kan ska betor, bönor, spenat och: socker- majs, men. dot -skulle: föra, för :När man nämner ordet paprika får man faktiskt en vision av syd. lgå tänder, strålande 'sol, här- ugt doftande” kryddor och god mat. Hos 'ops har under de sena. ste åren märkts ett betydande in- ticase för odling. av kryddväxter nan- PAPRIKA blir nä schlager : i mköksträdgård | längt" att gå in på här, at nästa! stora plats. för. nya. maträtter. och äns nan Bmaksättning än vi tidigare har varlt :. vana ' vid. Eftersom paprikan” är synnerligen vitamin: rik och "innefidlet; «en Hel'symfön! av smakämnen, här den . vunnit märke "Inom; "både "Homfträdgåfäar och eftersom vissa tidl de sorter av paprika kan 'hånna utvecklås' även urider våra: svida somrar; har, växten börjat upp- märksammas 4 svensk "odling, Den fortgående snabba ändringen av . för stora och att vintertäckning våra kostvanor gör att dot finns . och" handelsodlingar,. Kanske blir den nästa” stora schlager i köks. trädgården. . 1" Paprikas” ödläs som , tömmer > rt. Å nästa ulda. hingen' är att man "fatt en olämp- 1]: lig "vägbeläggninig. värigenom hå- fon os mäj men 1 det- rådande vackra |: Andreasson, distriktsombud: Ing- | Bruno Andreasson och. Jan-Erik 'Svenzson.. -Avdelnings.! H | uppgått 'till.:135.465' kg; Drifts- "Paprika är "nära släkting till. laeelig 3 I. dr "hane! FNEISvR fra ta Ett "kompromissförslag "hår ”Bilisterna gemang, som É testbuss kommer: till Laholm testningarna "pi andra" "platser kör c:a 250 bilar; "äv 1000 om- eller . mindre” allvarliga fel" på framvagneii, 18 proc,'har farlig koloxidgas "inne. i bilen! . Otill- räcklig skyltbelysning 2 är mycket vanlig ot N samt personal: från bilverkstad talar om eventuella fel på strål-|: kastare, körriktningsvisare, bak- lyktor, reflexer m, m;: Både fot- och handbroms mäts med: retar- dationsinstrument,,. En . hastig-. hetsmätningsapparat . konstaterar hur : bilmätaren' slår. - Mot:: en mindre avgift får den som så önskar . ev, koloxidförekomst-. i bilen vslöjade ue vu fa Djudas på lördag, den 6 april till ett ärfan- : ärt ett besök. MHF:s stora specialinredda”, i 8 , undersökning främst med sikte på trafiksäkerhetsdetaljerna. ! : Enklare" justeringar av strålkastarfel, t. ex. för lågt eller högt. ställda halvljus; utföras gratis, ' : . | tare kollas under k fning Mtörns och ger bilärna en kostnadsfri . i Testningarnia: av strålkastarnd och framvågn sker inomhus med | dan bromsar och hastigKetsmä- r | hus. | "Etter: godkänd test. få bilförare en liten trevlig etiket med texten ' ”Ljus ' och bromsar testade” "att sätta "på bilvutån Ett exemplar av: ;testprotokollet går. till bilföraren; som! på detta får värdefulla upplysningar Om bilens, kondition.” men också råd för egna kontroller; ;. En kritisk situation, i ken kan bli. katastrof," om "bromsar, ljus "eller , framvagn inte. är: fullgott: skick, Ansvarskännande bilföraré' tar säkert” vara: på chansen” alt” få ”e plats MHF- -testningarna, ” > '' Se näfmare annons i slutet "av! veckan om. tid och plat för. an- i mälan.. os : rsförbunds s ora "vårt tävlan a HH Hands Befäl utbil i går på söndag och har denna | holm;- Samling 'sker. vid Laholms folkskola, mi lingsterrängen är givetvis hemligstämplad i in i det sista; Den rsta: transporten; av deltagare, går. från. Laholm , kl. ,07. gång förlagts' till trakten av La-.- men själva täv- Tävli sker i 4 LÅ I Tradi onsenligt "omfattar - lingen grenarna fält- och strids- skjutning, stegning, observations- Ltjänst (där det, gäller att spana efter. mål .samt att ange dem i kompassriktning . och . avstånd), handgranatkastning, punktorien- tering . (omkr; :2. km.) och. fri orientering ; (omkr. 6 km). samt ev. något överraskningsmoment. . ;1I fjor, då tävlingen gick i de vackra "trakterna kring. Ljung- sjön, erövrade Mellersta »Hal- lands. . befälsutbildningsförening forstmästare; Uno Öhrns förnäm- liga :vandringspris' för . alltid, I gengäld har friherre Gustaf Her- melin på "Fröllinge satt upp ett KAR hem första jnteckringen, 'mälda till' start; Två hemvärnspatruller 5 -ha också hörsammat inbjudan nytt i år; Få se vem som tar;, uller, och hittills är 88 man n Laholmskretsen- Organisationerna, som hela sön- dagen sätta sin prägel på idyllen] 7 vid. Lagan! Hallands" Lottaför- |" bund har ombudsmöte på Stads-1:- hotellet på förmiddagen. Rege- | mentsmusiken konserterar :på Stortorget : kl; 14.16. Det blirl ; : i söndags på "då olika banorna sam- föredrag "av kapten D;. "Bildt i Medborgarhuset kl; 16.00 och Hallands: : Befälsutbildningsför- bund ' avhåller ' sitt ; årsmöte i Medborgarhuset ' kl.” 17.00; ”Bil- kåristerna ombesörjer alla trans- porterna . i ” samband ' med" tävz lingen, Och slutligen blir det gemensam supé med 'dans 'och prisutdelning på Stadshotellet. Fyra 1 milj. "Styrelsen : för. Knäreds' mejérl har, nu avgivit. redogörelse för föreningens verksamhet 1956. An- talet leverantörer har uppgått till 357 och medlemsantalet ' til: 369. Medlemmarnas sammanlagda. dn. satskapital. iuppgår /: till; 114. 621 kr. ; Under - året har: Invägts 4.008.103 kg helmjölk med en me- delfetthalt .av 4.015. procent. ' Av- räknat "mjölkpris vid .medelfett- halt +; inklusive” . efterbetalning inklusive. framkörningsorsättning 2,85 öres." sama . Leverantörerna "hår återtagit 3.672. 153 kg. gkum-; "och ” "kärn- mjölk, vilket utgör I 91,62 Proc. av levererad "anjölkmängd' till ett medelpris” av 51 öre. "Til ”eve- rantöretna nar förmedlats produ. centbldrag med 89. 087, kr och 1e- veranstillägg med. 83271 kr. » Bmörtillver kningen: hat uppgått tin 184.075 kB. varav till VMC har sålts 149: 249. kg, ' på . "Iokal marknaden 9.961 kg och genom mjölkbutiken : 630: kg." Leverantö- rerna Har "Atértagit, 23. 375 kg: rörsklfningen av. sötmjölk har kostnaderna har uppgått tll kr 127.319 'eltor per kg Invägd mjöl FATT öra. en "Det - totala fötskljningsvärdet av” föreningenk” produkter jämte till leverantörerria förmedlade va- ror uppgick "till 1.504.626 kr. H oa rn + ma kg: mjölk invägdes : I fjol vid: mejeriet i "Knäred: 41:19: öre." Uppsatmlingskostnad . vinst-. och förlustkontot.: jalanse- rar på. 1.882.314 kr med en netto- vinst av 516 kr. Tillgångar. och skulder balanserar på 338.464 kr. Det "egna "kapitalet utgöres inbetalda insatser 114.621 ir, re. servfond 21. 885 kr, reparations- fond > 11.731: kr. kapitalfond 21.504 kr och årets vinst 516 kr. sammanlagt 170. 259 kr. : GULING. va Pollsmästareri I Holbaeck' Danmark har lyckats sgenomdri- : va att' all gatubelysning I ståden hädanefter skall få gul färg. Det ansågs vara fördelaktigare ur. :o- lika "synpunkter. emallortlå -, ställt till betydande svårigheter . för, damerna I Hol- baeck, ty deras make, up. kvälls- tid har därigenom, blivit "alldeles misslyckad. Polismiästaren med- delar att han .genom” sin åtgärd bl. 'a velat förhindra flirt. på, ga- torna nattetid. Kvinnorna i sta- den": har gått till motattack "och håller nu på att lära sig” en: ny make upp samt att skaffa; nya material med hänsyn til "den gu- la belysrängen. 1; . . Samtalet 'hade glidit in på tor- ra gomrar och en herre sade: — -Sommaren . 1914 var ovan-| : igt torr i våra trakter. Brunnar- na alnade ut; så vi fick hälla vi- thyvatten I spannarnia. åt. korna. «= Det var väl Ingenting, sa en annah, 'I vår trakt vardet så arje |. Detta ljus harl. sen" fr visst 'pensionsbelöpp avsättås lopp sammanföres sedan till Sami iga partiledare; : gar har nu slutförts, D detta slag. sedan 1936. "och Lund och därnäst I SENASTE NYTT: Pensionskompromiss. framlagd... > Trafiken: femdubblad . från. 1936 ne ve | lagts för bl, a. ståtsrådef: Hedtund.; Det karakteri-.; rn Sbras ”av” 'pensionsrätt' utan! monopol öch--Innöb; r | En omfattande kartlägghing av tratikintenstteten" "på: -Tandets + 4 et är den, största undersökhingen ; av Trafikintensiteten : "har ökats "tre till fem å särskilda Arafikflödeskartor” har. resultaten år, att : biltrafiken är slarkt kon- och industricentra. A - "går, att i sydligaste Sverige är trafiken mest Host ma iv "chefen för "Penstonåstyret- rå att-vett > Desia bes" scher eller i Varje" anåtålldt. ssof' inom ' vissa br: « "områden, Det offentliga: inflytandet begrinsas . till 'registre- ; ring 0 dyl Förslagét: komnier' Ihorn ”kört "att ”presenterab för (Stockhol n it day er) vangiv rn, > Sn < dröek +''södra Halland upp till Halmstad. . (Malmö, i dag). från ' Hälsi "Priser 'och marginaler på por tatis 24 januåri—7. mars' har uns dersökts: av: -pris- ,och kartell- nämnden, Uppgifter: har' insam- lats från .konsumtionsföreningar. och Enskild handel i 28 städer. I .. Konsumentpriserna undersö tes vid sju olika tillfällen; Stock- holm hade vid samtliga tillfällen de: högsta "4 itpriserna 33 och 34: proc, i ehsk'ida och 35, 35, och 38 proc. .i konsumbu- tiker; Det bör emellertid obser- veras "att: .detaljhandelsmargin len för visså större konsumtions föreningar , öch-andra filialför tag täcker. även kostnaderna för en. del: prestatiorie i bartihän= 4 För” sortgruppen Bintje, 'King]. Edward -"och ! Magnum Bonurh tog" 'stockholmsbutikérna 1 ge- nomsnitt” 44—46 öre per kg för de: olf vissa"' städer "i " Götaland, där .] konsumentpriset: höll "sig om- :| kring '30 öre pér "kg." Priserna visade inga större fluktuationer under. :'undersökningsperioden och någon enhetlig tendens kan knappast påvisas. 3 oa H ” Detaljhandelsmarginalerna | I har. undersökts tre gånger. För 19 "städer har förelegat så pass fullständiga” "uppgifter "att det varit möjligt ' att: sammanväga genomsnittsprisér och genom; i . | enskilda butikerna; En sammå |IDe-: lägsta” priserna" noterades i AFör' gruppen övriga om ' mandelpotatis' har motsv: rande ; beräkningai: kunnat g noömföras "ehdast. beträffande de vägning "av" "uppgiftern. för 247 städer visar "ett. :konsimentpris på 35 öre per kg och detaljhan- delsmarginaler på. 32-533 | pit -;Lantbruksförbundets 'partin teringar i Stockholm här under den "undersökta! perioden: vis 3 sjunkit från 23,50" till 21,50. per kg, Sogn sörter. har:s SYDHALLANDS SKYTTEGILLES :MÅNADSTÄVLING lade ett 80-tal' deltagare i de' olika klasserna. Många" fina" resultat upp-= nåddes främst i första klassen där Edenbergas mycket. lovande sy Hä Jan Anders Erlén 4 ed 76 poäng, " : :I den nya poängtävlingen segra- de som väntat Edenberga med 12 poäng före Hasslöv 11 och Mäxtorp 7 poäng, Resultat? ” Rekrytkl. Na D Sven: A.» Johansson, -Alstorp 4 41 2) Nils Pålsson, Hasslöv.- - >. > 4 3) Egon ,Vullf, Hasslöv 4) Bo Östensson; Ysby ” 5) Rolf Jansson, Våxtorp” 6). Lars Eriksson, Ränneslöv "I klass. 31 Jan” Anders -Erlén; Edenberga 7 2 Alvar. Nilsson, Hasslöv :: =. 3 Staffan' Pettersson, ' Edenb...: 4 Bengt R. Carlsson, By'.” Veinge, väingo koop. kvinnögille , it . | Göteborg (5 : | Hässleholm, Målmö 2 Hälsingborg, M imö Maltåd;' Hälsingborg : : Göteborg St”. Halmstad > Hälsingborg Halmstad rates 7 IE klass 27.7 2 | Malmö, Fälstagborg 1' Anders: Carlsson, «Våxtorp :: > 661 Hässleholm : [2 Folke Johansson," Våxtorp 66] Göteborg (1) 1 : 1 : HI klass Mur 2 | Laholm (1); .3 i Hasse Bengtsson, ”Värestorp 6lnna "Avgående tåg 2 Carl E:' Johansson; Vallberga 67 Hässleholm: : i : '.';t | Hälsingborg, Malmö I! IV klass Göteborg". t ; 1 E ik. Gunnarsson, Hassl 2 Halmstad : 48 sky tej sillet" erinrar om kretsfält- Hälsingborg, . Malmö ? i 8.38 ) skjukningen på söndag i Snöstorp. | Göteborg ” 9,57 | Samling i Snöstorps skyttepaviljon, Hälsingborg Malmö 09 - Skedala. st : . Hässleholm. É Hälsingborg 28 Göteborg LA Halmstad + Göteborg Ce EB, Malmö »har haft. under ordf-skap ' av "fru Amalia Pers- son. Skrivelser och rapporter, bl. a, -från Sandvikens Kvinnogiles 50-årsjubileum ' 'samt -: från kom- mittén. för. Mors Blomrag, före: drogs. Gillet har s kryp- bysör till civilförsvaret. Fru An. nä Karlsson" ifbjöd till nästa mö- te,' varefter. räan avslutade med En ny medlem vann 1 Hishult misslonshus: + > .. =. siohsauktion, på ' lördag kl. 14, torrt, så änderna kurkde inte lära sihd ungar att simma, När höste', p > ksamt, : » 5e Gåvor ottagas tac! ven a I regnet" kom dr "de alltsa p Rai anordnas predikan ; och rnis- 52 3) Malmö. se Halmsted ” Hälsthgborkg, Malmö öh. Halmstad (2) ' Hälsingbork mo HuässleholmA : Halmbtall uy: Halmstad '.; . Laholm: (1 Skal Halmstad (1): v N i 1) Onsdag dag töra go.k och i So. i . 2) Varberg ace utom dag föl före 30 4) Vårberg natt före och ertor 50 5) Slannar först i Hälmstad. , Artin hdn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.