& i "av en skånetidning där man får "nande: utöver sin dagliga" gärnnig : syngre dagar i flera år varit. leda- t och då betyget kom blev det till 4 YYFTTYTTYTTEFVY YYYYYtYYYTYYTTETI Tv Tryrtert v YTEerveSrYyTT TY YYTYFTTFYTY PT ET : DEN 9 APRIL 1957: , LT = ; Oppositionen på reträtt . Högern och folkpartiet synes. nu ha gripits av sådan vånda för det öde, som möjligen kan drabba dess Bertil Ohlin och högerledarén Ja Hjalmarson har kommit & överens om) vatt deras gemensamma alternativ förslag i i år ” Zan, d, v, s, tilläggspenslonen efter . - ävtalslinjen, att de nu försöker bac- ka ur folkomröstningen med det- - Samma," at TT "Situationen är unik för” vårt par- lamentariska liv. Här. har högern . och folkpartiet hela tiden varit an- gelägna om ätt låta” medborgarna å folkomröstning säga sin mening om "en löntägarepensionering enligt kol lektivavtalslinjen, Det kravet ställ- de 'man tider fjolårets valkampanj. " Sedan har inom pensionsberednin- gen framlagts tré alternativ för till. läggspensionerna. "Högern och folk- partiet har: propagdrat intensivt för + sin linje, d. v. s. för att fackförenin. Karna skall få bestämma om lönta- på valsedeln begränsas till den höj. da fi h därutöver full frivillighet” att. teckna tilläggspen= sion”, ty, ”fackliga avtal. lämpar det sig inte att folkomrösta om, anser man inom högern och folkpartiet”. ». Det har högern och” folkpartiet upptäckt först nu. Ty tidigare ansåg de en sådan | folkomröstning lämplig. Sanningen. är naturligtvis, att det inte är lämpligt att bygga en pen=- sionering "på . fackföreningstvång, Även högern och folkpartiet börjar " äntligen att förstå "det, IN Men det vill de inte öppet erkän- na. "Aftonbladet, uppger sig ha tagit "Hjalmarson på sängen och högerle- -daren höll i.sitt kanske Litet yrvak. 'na svar fast vid sitt fackförenings- , obligatorium, som förklarades vara > gar na -har tagit ställning. till. de tre olika "linjerna, I en radiodebatt har de ' diskuterats, 'Folkparticts . kronprins, .br Sven Wedén i Eskilstuna; har "motionerat om folkoriröstning om "de tre olika linjerna, Professor Hå- -stad, som kan betraktas" som hö- ferns expert på det här: området, har .Å. en artikel i "högerns huvud= Organ, Svenska Dagbladet visat, hur : "folkomröstningen Horde" gälla de" tre .plika linjerna, +. 2 Men eftertankens kränka blekhet a " färgar nu: såväl, högerledarens som. | folkpartitedarens resonemang, . Da- gens Nyheter, folkpartiets största tidning, har berättat . följande: "Folkpartiet och högern har. nu, beslutat sig för att inte ställa upp . med sin avtalslinje i i folkomröstnin=" beh Om pensionen. Folkpärtiledaren ”ett p , som är likvär. digt med de förmåner. socialdemo- Villaägare nära våla skogsbrand "på ' Hal! andsås Eld uppstod på söndågsefter- middagen i en skogsbacke i Ned- re Arhult på Hallandsås syd- sluttning. I Nedre Arhult är det gott om sommarvillor och det dit för att röja upp på sin tomt, som förorsakade branden. Han hade samlat ihop en del bråte och brände detta, då elden plöts- ligt grep omkring sig i den tor- ra Vegetationen, Munka” Ljungby brandkår larmades; men elden var" i ”dét närmaste släckt då brandkåren kom fram. Vattnet i tankvagnen "räckte till effektiv släckning av: elden. Närmare 1000 kvm. gräs- och 1j k var en villaägare, som kommit MORRIS MINOR 1000 : DEN SNABBASTE SMABILEN I SN PRISKLASS, PROVKÖR DEN HOS Bilfirma STEN Iholmså ägen 50 (Caltex) Tel, 916 Laholm JACOBSSON I er ardennerhingstar' än 'stön ' "premierades i i: Taliolm förra året . II den till lantbruksstyrelsen om hästpremieringen i Hallands län i i fjol framhåller major födarna vid miering visade prov på ett alltjimt bevarat intresse för häst- aveln, I vissa trakter kunde: gång iakttas; Som bevis härbå kan nämnas, att i Laholm premierades flera ardennerhingstar än ston ä av samma ras; vv ett bevis på framförda synpunkter. : Sven Kjellberg, att hästupp Varmblodsaveln ä är ej av Större omfattning 'men däremot av re- lativt god klass. Av de gamla halland: rna "visas 'fort- blev eldhärjat. Det inträffade får utgöra "en allvarlig maning till envar att'vara aktsam med 'el- den ute i markerna, där det f£. n. är törrt som fnöske. . Fratema påstår att obligatoriet skall | ”, Folkpartiledaren Bertil Ohlin, | som kanske inte togs på sängen, har "för DN bekräftat, att man inte vill ha" folkomrö om kollekti "talspensionerna, '' men, '- - Säger ” hr Ohlin, ”det - betyder dock ingen . kursändring”: : " Högern och folkpartiet står alltså . officiellt 'kvar vid avtalslinjen; men | de vill Inte ta risken av att låta fol: ket rösta om den "linjen; då de tyd- ligen tror sig ha förstått att den inte "är populär: Der attityden "förefaller | "minst sagt underlig. Visserligen har | "många tidigare försökt att sätta" sig | "mellan två stolar, men ingen lär he lyckats: Det återstår att se hur del] :; går - -för ' högern och folkpartiet 3] . : ” pensionsfrågan. ; — På lördag "ren -fru Gulli Westberg, Hälsingborg. land eftersom hon är född i. Laholm, och dotter. till f. maka, Sedan barndomen tillbringar hon all sin, fritid där, som fru. Westberg lärt sig sitt kunnande, ifråg: för henne utan hon ”åkte- dit” redan I fö ön "Stockholm . inter sjuades hon .. reda, på hennes”: mångsidiga: kun-. 'som”' gymnästildärare, Inoin'pa- .rentes'. sagt: har.fru VWastberg:i ire- för. LIF:s kvinnliga gymna- stiktrupp. S är det med det” "här. TV-frahi -; danidet; menar fru Westber f.in- > tervju "Ämnet > är alldeles för :derat- alls. Jag ' slutade skolan i 'och 'med' realexamen. Nervös kan "Jag ' Inte”.påstå att. "jag "känner mig men så här dagen före tycker "jag "att .jag har glömt ant vad jag tidigare kunnat.: Jag är. trött och beklagar att jag inte fick be- sked . tidigare så att jag kunde ordnat min tid för förberedelser- na litet bättre. Nu:fick jag var- "sel först för ett par dagar sedan "om att:det skulle bli just de: här lördagen. - : Frågorna ' "koörnmer endast att gälla vildfloran, men det om- ;rådet är stort nog. Min speciali- "tet är de vilda örterna, men gom förberedelser. för den här. gen har. varit. begränsad, har." dock pluggat en de hor. klarade testningen "den '20j nuari: I vilken stil frågorna ställs här -hon "ingen aning om, har: tidigare varit uppe i dets bär ämnet. : hemma på. pianolocket i, väntan P mamnlhang. Expertisen har redan : uttryckt. sitt gillande och hennes "vidlyftigt för att man. skall kun- tjusiga tango, El har fram- neg allt eller ens hälften, speciellt förts. 1; radio: någon . gång. vid ' SOM :mam; strängt' taget inte 'stu- ”musik-under arbetet”. . - <> Men musiken : ocI hör ihop, säger hon. När -jag fått några idéer till mina musikstyc- ken har: jag varlt ute i naturen. Över: jag Westberg. Jo då, det stämde pre- cis, Gulli av. fru Westberg... Från I Pålsjö skog” medförde . hört skånsk ' vår "1 en -blomsterkorg, som 10, 000- kronoré” fråga i ; Ingen Trots” "gen: tid "växterna: tar; i d anspråk har Gulli? Westberg flera] hobbies, som hon ägnar stor oin-| > org. Atta stycken ligger färdiga å "att " komma ut i något sam- aturen radiogammofoneny', hängde «en oljemålning; ' signerad Westberg "målar också. ligtvis landskap >, ett stycke |" hjärtegtaa UPPSyn, : Stockholm " gymnastikkdirektö : Baehrendtz ”' " På hans: fråga om Hör hade; några speciella botanistplaner för! sommaren; svarade hon: EIA, | . Ja, om jag. vinner -här skulle; åka till Öland, va : Två av fyra klöver. - På den första frågan skulle” hon namnge ett släkte av sven- ska , insektsätaride växter. : Och det "gick bra med blåsört.- För, säkerhets skull hade hon också tätorten , till reds, : + Därefter ': > bloriningsordningen för tibast, hägg och johannesört. Gick öckså brain nov "Men när det gällde ati Placera ursprungslandskapet : för, ' finger. borgsblomman, började ' det stakalu sig. Hon "ville ha "det. till sitt barndomslandskåp” Halland "och eftersom ;' domaren -. Mats .Rehn- berg. var på extra välvilligt, hu- hör, : fick det - bli: godkänt. med B? Annars var det Bohuslän: : « Slutligen - skulle hon namnge tre av. fyra : svenska 'klöverarter med gula. blommor, och: där kla- rade 'hon ' bara två, i trots att Rhenberg '-: försökte hjälpa. så långt ham kunde, ” bekant får mar inga tillfällen att uttrycka. några önskemål om, frå. — Intresset för växter. har all- did "funnits : hos .mig, fortsätter | Gulli Westberg. Redan som sex- åring plockade jag ofta bl :utanför: mitt' föräldrahem i .La- "holm, .Jag. tyckte om växter som inte' andra gillade t. ex. daggrå- a och humleblomster, Bi i Naturlära.” EA fällend "Unider "skoltiden forteatte set. 'När- jag var elva' år nro avi i idresen ha samlat vardera 40 växter och pressat. - 'Jag-minng så väl att jag redan ;då hade hunnit till 150 stycken. "Jag kunde såväl de svenska som de latinska namnen på samtliga, men , läraren, som tidigare haft med en broder till mig att göra, - föreföll - inte särskilt imponerad | - Ise bara B.- « "ED PE intresse för växterna uppmärksammades inte heller se- nare under ' min skoltid och jag , har 'sysslat med min hobby i det tysta. ända 'tills. jag 'fick en idé att anmäla mig till den här täv- lingen: Några mera ordnade stu- der" har det aldrig blivit: fråga om för min del men jag har. gär- na”-hållit till ute i naturen. Jag har mitt -favorittillhåll i Mellby- strand, där;jag har sommarstuga ogh tomt med ganska många" o- lika: växtarter. 4 "Kompositör också. ' "I det vardagliga-livet har Gul: lir Westberg -att göra med 600— . 700 skolbarn i, Hälsingborg. Hon flackar från skola till skola och I dana r ett hundra” år sedan kom ” ett "litet flickebarn till världen i Jonstorp, Våxtorps socken, Som näst yngsta dottern till. lantbr. Johan Peter Nilsson och hans hustru Ingegärd, Flic- kan fick i dopet ett enda namn Neta. Hon växte upp fill en rar och välartad flicka; Då hon var i åttaårsåldern flyttade hon med sina föräldrar och" syskon till Bölarp i "Veinge. Där fadern förvärvat ett större 'ställe, Detta |" förbättrade han -: Sedermera. och planterade' skog o. d. 5. fvoc Flickan gick i skola i Veinge, läste för prästen och blev kon- firmerad. Hon' vistades i hem- met ' några 'år och hjälpte till med , 'varjehanda ” arbete, Hon var på Kungsgården vid Laholm och lärde huhåll. Då hon var 28 år ingick hon ' äktenskap med lantbr.' Hans, Persson, Allarp i Skummeslövs socken, .. - De övertog.” en: arrendegård som hörde" till Gamla Skottorp. Husen var i dåligt skick varför de revos ned" och hela: gården sdes oms: vv bye var boningshus, Ioge, stall, och andra byggnader, :som hör var det till att förbättra lantbru- leder hållningsgymhiastiken. Det är "ett. styvt jobb och tiden till ket, köra lera eller märgel, som "innehöll -vitsippor, våtlök, till ett större -lantbruk. Sedan ör då skörden började att Höebn bra och, allting såg ganska lovande ut, då blev Lars Persson oense med godsherren. ..«. > ; De, lämnade då "arrendet "och köpte ett mindre ställe i Skum- meslöv.. med förstklassig. jord. Men även det illa. skött, blott två "och ett halvt år fingo de bå-|j. da: makarna vara tillsammäns i det nya hemmet. - » Efter” några ”måriaders ” "svår sjukdom, blev Neta Persson läm- nad ensam med fem barn, Eko- nomin var varken bra eller då- lig, men:tiderna för lantbrukare vord ej så bra då som nu. I tolv år innehade hon stället, arbeta- de och stod i nästan som en rik- tig karl. Denna" lilla: spenstiga kvinna, hade energi, gott humör och . framförallt. en : stark . vilja och -en : sann | Gudsförtröstan. Fem år efter makens död miste hon äldste sonen. Men livet mås- te gå vidare, Hennes arbetsbör- da var mycket stor, på somma- ren brukade hon stiga upp vid fyratiden. Hon hann med en hel del då,. vid sextiden väckte hon sedan barnen. Då hon var sex- tioett. år" sålde hon stället och hon” köpte ett litet hus i Skot- torp. | gare gen” går Ti rätta: !| bönderna, som visade ett 'myc-]. ket ringa intresse för. att teckna |" farande många goda represen- ter. Aveln är numera egentligen företrädd endast på tre orter, nämligen Varberg med visnings- platserna Holmagärde och Gö- destad, Halmstad och Laholm. Den nordsvenska hästen är o- betydligt företrädd i länet. En- dast 14 visades i år men av des- sa var flera av god klass. Me- dan de visade varmbloden. ut- gjorde 14 proc. av hästmateria- inkomna berättelsen ifråga årets sommarpre= ' dock en rätt markerad tillbaka. - let och de nordsvenska å Proc. så är ardennerna med, sina 82 proc, det dominerande inslaget i den halländska hästaveln, = .: ' Ungstoårgångarna var på fle- ra Premieringsplatser : anmmärk- ningsvärt små och det är tydligt att hästägarna är litet försiktiga när det gäller att behålla stona för fortsatt avelsarbete. le. : Hingstmaterialet i länet "är med en del undantag av mycket "Sttidskliniker" bättre än ördinarie Dullesfond för utlandsh; jälp. 7 De ”stridskliniker” som upprättats + Gäteborg under SACO. fungerade ellektivare än under vans liga förhållanden. Väntetiden för patienterna blev påfallande kort ” provisoriska Iokaler, utrymme, Vanligtvis men överallt förefaller det vara gott om har man Installerat sig I on rad avskilda den utrustning, som behövs för mindre operationer och antalet Nikare och sköterskor är Im. .. Sen . Amerik utri vå slog på måndagen att U; Utlandshjälp för att ge Istern John Fostop Huiles tres SÅ skall upprätta en apectell fond för behölande lämter möjlighoter till längs - fristiga krediter På gola villkor för att utveckin och stärka "sin ekonomi. Dulles ansåg alt maxtmiboloppet för sådana län god klass, borde bli 750 miljoner doller! om Arét för de berönia Kunderna, (Washington i dag.) re : Genevadstabril kens. vara: eller icke vara Då och då brukar vi göra ett bj litet ' svep ” och titta i Laholms Tidning för tjugofem år'sedan) och det är frapperande hur ak-| iuellt "det som' hände kan vara” "våra "dägar. Den 31 mars ; inöter” oss nämligen: en "rubrik | på en ledare, som lyder så: Ge- ;| nevadsfabrikens vara eller icke vara: Är den hämtad av tidnin- I gen för några dagar sedan? Nej, är synnerligen väl känd här i södra Hal." ' då gällde det den' några år tidi-| rådmannén Alfred Lindström och hans -: vid Mellbystrand och det är - säkerligen a om blommor. Nu gick det inte så bra... Örsta omgången på en för vanliga dödliga Synnerligen” ä "nedlagda ''sockerfabriken] och vi läser 'vidare:. Förhopp- ningarna om "att sockerfabriken | skall kunna” sättas "igång till båtnad för 'betodlarna ' torde kunna skrinläggas,' I förtsättnin-| artikelförfattaren 'till- med—"de = sydhalländska betor. DF .mindre” brukarna 1yt ste. helt med sin. frånvaro och de större med'"hundratals tunn- i |land hade bara tecknat "ett par. I ledaren talas om att skånin- garna '' visat ”ett helt annat .in- tresse för betörna än hallännin” garna och: så kommer följande effektfulla." slutkläm:” Skola då de' halländska jordbrukarna för alltid släppa” dennä ' viktiga ”nä- ringsgren ifrån ” sig? Vi vilja icke trö det fast det £, ni. .ser så Det är nämligen "uteslutet, att «' Genevadsfabriken ';, skulle sätta igång i' höst, för så vitt in- te: teckning: 'sker i helt annan takt än hittills. .I detta samman- - | hang må endast erinras' om den som < hallänningarna |” - dumhet, ' begingo "| berga lades släkt med denrid 4 vore om fabri- ken” i: Genevad genom slöhet r -bränneriet i Vall- från jordbrukarnas sida upphör-]" de. Att det blir en tillbakagång för. vårt. jordbruk : om: Gene- vadsfabriken - "lägges ' ned” är ställt utom! allt tvivel. : . "Nåja, |. det” sydhalländska jordbruket " har. överlevt Gener vadsfabrikens : nedläggande och det har varit svåra tider i Ge- nevad och Tjärby förr än i dag men "vad 'som för tjugofem år sedan ' skrevs --om bränneriet i Vallberga tycks ingalunda ha förlorat sin aktualitet! =" =... - Ett - tjugofemårsjubileum kan i eydligen också vägkassan fira ty i ett: referat får 'man läsa att styrelsen infördrat anbud: på uppförande vägmästaren samt ett: garage på assans tomt i Hov," Ysby; Det beslöts antaga det lägsta av sju och " detta- hade ”ingivits -av byggmäståren Arori Johansson i Våxtorp och löd på — 19,650 kr för bägge byggnaderna. Vidare beslöts att fortsätta vägbyggna- den "mellan "Trälshult och Knä- red ytterligare 3 km. Det.upp- drogs också åt en ingenjör att staka tillfartsvägarna till den nya Skogabybron : som sedan skall:sättas igång.” : "Systembolaget i Laholm Bick under ' 1931 . med en vinst på 80,927' kr "och kunde till staten överlämna "ett belopp, som med 7.000 kr översteg föregående års. Försäljningen av : såväl kraftig nedgång I men Göta hade] en vinst på. 11.609 kr. So Stortörgdagen ägde Tum den siste mars och "att det var . helt annan fart över den dål! än nu” framgår av en notis var talrikt besökt trots regn. På Tivolitorget var tillförseln av. hästar mycket: stor och dessa fingo skaffa sig plats mellan tälten bäst:de kunde. talades. för 3—6-åringar me- "dan något äldre hästar. betin- gade 3—400 kr. Kor''var det ont om men' smågrisar fanns "det mycket gott om och; där d."En dumhet il|4 av ' en bostad för . .där det heter att marknaden].. Högsta priset var 550 "kr be-|- + höll. sig priserna mellan«5 och 8 kr... se "Ytterligare "ett "2 årsjubileum kan firas i dagarna, Den 1 april infördes ' nämligen ; nattelefon: i staden : och tidningens - Kåsör skriver: -I.natt börjas” det, : "Vik ket?--Jo, det med nattelefon. Det blir första natten en. stac- kars , flicka - skall -behöva sitta uppe ensam och vänta på att folk inte skall ringa" och "störa henne. Och så skall det vara obligatoriskt nummeranrop.:-— Det har Jiksom gått e en tid ser dess. BESS Östra Karips ich Skummes: lövs församlingars . nye kyrko- Uerden Norborg från. Vittskövle i : Skåne; " anlände-'på fredagen den 1 april till Östra' Karup för att ' tillträda ” sin tjänst varvid Var lika; aktuellt för tjugofem å är sedan han Hälsades" tjänat välkom- men till pastoratet. Det speci- ella '" hälsningstelet .' hölls av folkskollärare Ivan Johansson, i Dunabron. ” - Laholms Hantverks- och In- dustriförening höll sitt årsmöte] den 4 april och därvid höll fabrikör Olof Asklund föredrag över 'ämnet:. Billlga och mo- ..derna, hus. -Talaren hade be- räknat att ett' enfamiljshus uppfört äv trä med brädkläd- " sel, ej reventerat, bestående av två rum och kök skulle kunna byggas för 5.500 kr, I detta pris 'var tomtens kostnad beräknad till 1.000 kr.' 1 summan var ”även : inräknat ' värmel , Om två element och fastighets: ägarens :. kostnader för räntor och amortering skulle inte bli högre än 30' kr pr mån; Detta följdes aven Jivlig diskussion "men byggmäst ansåg att hr Asklunds berik- nibgar voro för låga och borg- mästare Axel Malmquist fram- - höll. att: man-: byggde. allt för plan-löst i:staden.;Per Lund- 'bläd ville att staden skulle för- värva mark på Värnen; som "vore bra att ha för framtiden, > Ja, det: var andra värden på pennfagarna på. den tiden. Vad som : i övrigt tilldrog: sig I La- holm, - och "södra Halland ' för tjugofem år sedan får vi kanske tillfälle "att åtörkomma till. >. Cel, "Axel Larsson RYSKT intresse - I för: :17-årsminnet av tyskökuption Da ryska: Häntugarna "tork sätter att syssla med Skandina- vien och I dag lignar kommu- nistparticts huvudorgan Pravda "stor uppmlirksamkhet At 17-års- + minnet av Danmarks ockupatlon Tidningen påpekar nit liksom för 17 år sodan står västtyska marinen inför nödvändigheten att skaffa sig baner och vil skaffa &6lg kontroll över Öster. . Bjöns Inlopp, Som ett bov I på Atlantpaktstatornag OgErosslon nämner tidningen alt de vill slitta upp ett gemensamt öster- sjökommande, . . (Moskva r dag TT) 2 Goda töxtångstor förs skåne fi skare, ; De första skåncfiskarna har nu återkommit, från” laxfisket 'vid polska kusten och de kunde glädja sig åt goda fångster, : : Två simrishamnsbåtar kom. in till Simrishamn tfler en synner- ligen besvärlig fiskefärd vid pol- ska kusten: som sträckt sig över nära'tre veckor, Det i är "först de senaste” dagarna som mon har kunnat "' ha - läxkrokariid uté, dessförinnan hår de hårda stor- märna t Södra Östersjön spoölté- rat fisket Trotå detta har mdn sammanlagt fått” 300 laxår och storleken var mycket bra. Med sig till. Simrishamn hade. man också 98 laxar från kåsetberga- trålaren .”Pinero”, gom fortsät- ter fisket vid" Polen ännu några dagar;'”.... : älven? cr fgea en intressant insändare' i La! holms Tidning för en tid sedan påtalades jämviktsförhållandet i naturen. Det påpekades att jäm- vikten i inom 'djurvärlden ofta blir rubbad 'av människans olika in- Hallånd först = "med sömnmedel” för föglar? markerna "och "då ” "kan 7 även andra ' fågelarter, såsom starar, mesar, trastar och fasaner, kom- ma till skada, tig damäuveexpahstön beh fökll? - tatet har blivit full åcdeptabelt. Naturligtvis ställer det sid Hte värre ”att'använda' sömnmedlet chloralosen i stället för fosfor> . gift, därför att någor! måste pas. sa på de sovaride fåglarna, innan de vaknar. Men särskilt vid stä- ders och större samhällens sop- och avskrädeshögar gzamt gödsel. konflikten har fått en mycket förnämlig start, Det | sjukvården I staden t. & m. ih under Under senare år har även en ahnan och vida bättre metod k it till ändning. Den in- högar" och ' andrä.' ställen , där J kråkfåglar ' samlas - bör grepp i naturen. Påståendet kan naturligtvis diskuteras men man kan med en gång slå fast, att i vissa fall går det lätt att bevisa påståendets riktighet, Vi har alla hört talas om'det klassiska ex- emplet med de inplanterade Kä-| ninerna i Australien, vilka snart nog blev ett veritabelt plågoris och fortfarande är det," > När man talar om jämviktsför- hållandet i naturen kanske man allra först kommer att tänka på det problem, som . mås- " och kråkfåglarna,' naturens bevirng- ade renhållnirngshjon, ' skapat. Dessa fåglar har under de se- naste : decennierna ökat mycket i antal, och man har från jakt- vårdshåll försökt olika sätt att bromsa denna expansion." ' - I &n artikel. ”Bör vi förgifta naturen med fosforgift” införd i Laholms ' Tidning dén 14 febr. detta år har 'redogjorts för fos- forpreparatens användning och dess nackdelar: dels förOsa ja de ,en plågsam död, de det stora risker för en förgift- ning i andra hand På sina håll brukas ännu: den metoden, att fosforimos: i fiskv eller-slaktav- so lades i högar vilka sedan ströd- ba Forts. & nästa da. , sprit som "vin | visåde. dock en : . zår - nm nebär, att fosforgiftet, oftast fos- forsyra, sprutas in i utsorterade hönsägg. Med denna metod vin- her man en sak, nämligen att risken för sekundärförgiftningar minskar, men fortfarande kvar- står dock det brutala och kval? fulla dödssätt, som fosforgiftade tarmar är. det går bra. organisationerna och andra jakt- vårdare snarast möjligt ställer fosforbetena på avskrivning För- delen med, detta skulle vara; att många, -många fåglar alipper dö . en plågsam död. y Man får hoppas att ja jaktvårds= Lars Sjöhölm, - ot > Emeilertid har man vid Sta- tens veterinärmedicinska anstalt utprovat ett nytt medel för fångst av mås- och kråkfåglar, et nya medlet . heter chlo- ralosen, Det är ett smärtfritt verkande sömnmedel. Den fågel, som” ätit detta medel, faller i några tinvnars djup, dvalliknan- de sömn och känner efter upp- vaknahdet "inga ' kvarstående giftverkningar. . Medan sömnen varar " kän man uppsamla och avliva de chlordlosenpåverkade få — Chloralosen har vid försök” vi- sat åig vara verksammast, hos fåglår som saknär kräva, och är således utmärkt för -fårigst av kråk- . och måsfåglar. I några städer-har man även-använt det för att förhindra. en, alltför kraf- fall slänges vind för våg ute i sömn a Hä TL RSÄTDE G stra , sr socatt Vägstyrelsens folk ut- förde ett mycket snabbt arbete på Storgatan. där de första gat- stenarna sattes i går em. 11-tiden £ går kväll steg upp från Lagan oe delvis insvepte Laga- väjen "i ett” nära” nog "ogenom- trängligt töcken, " "7 att en Kraftig Gimmå vid
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.