PY Yr rvrrevreveeverer TYYYYYTYYYYYYYTYYTTTTET TÄT april 1957 >. " - sla . 7” LAHOLMS TIDNKE = — Tee ee I. or Nog oa sera oa förändras ständigt Fre: | - slam ner i sänkan; i andra «= . | | - ls | . : . fall bildar geosynklinalgra- . oe . od eo [0] Ven ett havsbäcken. Det sam- +; - . På - ” lade slammet bakas tillsam» Störningar inilran SE:s | do | | - a ) IL ] - de magman samman till berg-. mänt emhuldåde hypotes fick - tar på 3,5 miljon r atmosfä- ghd tiden stabiliserar sig Tellus 'en inre struktur som rer i kärnan, soner a mosta emellertid temperaturen un- Påminner om” lökens; skikt : Temperaturen är svårare der graven och.de sugande a ligger på skikt, ordnade ef- - att fixera. Gruvarbetaren vet oömmarna upphör. I Stället" ” ter: täthet med de tyngsta att värmen tilltar ganska be-' börjar trycket underifrån gör ämnena innerst. Jorden skule tydligt redan på smärre djup. te gällande ch den per > 1e alltså vara en. skapelse av ' (I .världens djupaste gruva i pgg san? bäver ON gravitationen (tyngdlagen). ' "''Transvåal arbetar negrerna upp ur asalten. - ua Fur . Ett genomsnitt av jorden. -På 3: km:s djup och" här är Först visar sig de högsta - - | SN får därmed följande schema-" hettan 50 grader eller mer. » bergveckningskammarna över. . | SS tiska utseende (se bilden): Vid : så- höga "temperaturer jattnet - om en arkipelag. av... . ör - : oo i ångsmi öar. i ö Q Överst jordskorpan, ”ett' .kan man dock misstänka när- jer de se stadigt och uten . 60 km tjockt ”skal”, som for- ;varon av en magmahärd.) > Ia; sig så småningori till en mar: kontinenterna och bär: Tog man ”tempen” på mo- bergskedja; på så vis har de | -S- | > Upp haven, Jordskorpan är helt” der Jord skulle man troligen ' allra flesta av vår jords vi IN es soc: ov sävsvalnad och kristallinisk;>få en siffra på ung. 1000 gra- diga bergmassiv uppstått - la sarkastiska vers av Hans Botwid kan sägas - Semi teStår NN Paaltiska och ' är för. basaltskiktet; edan men glöm inte att dessa egen” / so oe . N ss iska bergarter. . Grani- . ökar den successivt till 2— i ä "karaktärisera vårt förhållande till den planet vi bebor, ten, (sialskiktet) som är lät- 6000 grader i kärnan. miljon för varje In år Jol det är människan i allmänhet; aningslös och . äl Heger. TE och är Konvekti st ömmar, "> Sin Utveckling! : i PN ältar try ck av jordskorpan; följa vågorna på deras färd. = N . 2 : . - : ,) ö "”jord= > :« 0; . nr mä. . . — N MM Y ;hemtam rör han sig på vårt rullande klot, denna stjärna = an Då för ol Allen jord= -.' MSströmmarna Konvektionsströmmarna nä ar: trycket det sker . genom jorden, På grund .avi« AINA | | SADE SSJÄTAa Micckage ptaniten ligger som .+' Jordens anlete.har ständigt — tillhör ingalunda det förfluts” "Mr och. - förkastningsspricka vågornas olika hastighet 1 del,., :.;' bland , ett' hundratal - miljoner 'stjärnhopar, där varje jtjockast bildar den kontinen- , skiftat under årmiljo; | -”hop” räknar 10—109 tusen miljarder stjärnor... 0 ov "> "Runt kring stora solen smyger Aita jorden 27 darrande och skygg, "... men på skygga jorden - »'spankulerar Johnssan' ; trallände” och trygg” ' "Tvärsnitt genom fordklotgt, sprickan löper jämns med Syd= finns fördelade över alla kon: : amerikas Stilla havs-kust, . tinenter inregistrerar ock "Många. sprickor - stupar : även de subtilaste skakning« "> vi djupt nog för att nå ner till ar i Jordskorpan.: Ensdel föl ' det glasiga basaltskiktet 60 jer jordytan, andra tränger!" " km under jordytan, .«- Benom jorden; med seismo=l = +: Basaltén : vilar under ett grafens hjälp kan man.-nu' Denna; nernas . De ä i .. .BPPenbarar sig —: övergår olika ski - terna och bergskedjorna. Pe " lopp. Hade någon förunnats samhet och dä ” skoriä den trögfly tande basalten till sig en uppfattning nr dessa a - elden Do Pla s sr FS haven däremot, framför sätt Jeva i så där en fem hun- jordens oro högst påtaglig. lättflytande "magma, ' Denna läge och mäktighot, +... > Men: vad vet vi egentligen . fast processerna givetvis gär £ Ut Stilla Oceanen, vilar så dra miljoner år skulle. haa "På andra håll är de stadda . ."28M& pressas ' upp längs ND rv ån 4 E - Seismografernas' uppgifter .... 'v Om, Tellus, vårt hem i rym- . långsamt. Jordbävningar ech Colt som direkf Råde bast ha sett bergskedjor resa sig i avtagande med följd. att ärr an. fn yvöler ut På. stöder och bekräftar i.stor. «> den? Hur uppstod det myll= vulkanisk verksamhet påmin- É i& ja bergarterna (eim Sek fur i Stora 'havsbäcken,: Han - många av jordens mäktigaste : I Ha om: Resultatet. blir en —usträckning den tidigare bes... ., ..: rande livet på dess yta? Hur . ner öss ständigt om de mäk- ". en > VE kunde" berätta om hur dessa 4 vulkan, : berg fortfarande trycks u; ; NE skrivna hypotesen angående | +'ETT - VULKANUTEROTT + jorden som ett skiktklot, Vid ' V : uppstår 'på följande sätt: laboratorieförsök har' man » Magmahärden, som består av bla. sänt vibrationer! genom "> Co" smälta bergarter och däri lös- järn och nickel och funnit "<>. d ta gasen svalnar undan för att de beter sig.:på samma ">. "I "undan, Härvid avskiljs mine- = sätt som ' när de passerar" > Hralersi' form av: kristaller, jordkärnan: Ett gott Skäl att on ont . »» Uppstod planeten själv? Vad ' tiga krafter som finns fjätt- | dölj TI, sig innanför jordskor- ' rade inom jordhöljet, .. . ” I» Dany :detta bräckliga hölje '. Det är f.n. lättare att gissa "kring ett okänt jäsande inre? sig till när Tellus föddes, . Betraktar man jorden s.a.s. än hur. Genom att undersöka "ir kosmiskt perspektiv träng- i hur stor skala radioaktiva .. er, Sig frågorna på. Man fin- - ämnen, "såsom radium, 'för- -ner”.att. människan” trots sitt vandlas till > bly, "har "man ' Y+Den ännu flytande förmoda. föreko av des oc äsent > , 3 blir i lä inte i + Sa. metaller, "w:st i talongen, co ' 'om den planet hon; bebor.: lo ner: år. (Metoden är snarlik I 'Gastrycket stiger undan för Le. vore "av järn: skulle; jor- et ; . Det enda, som står till buds . den, när man bestämmer hur | Brr en St mäktar > sår for täkt Inte vara Nyt =: är en rad. met, eller mindre "länge eu eld har brunnit ge- "kanm; ännin go hn to läng 3 "TELLUS "skakas". nästan DN . allmänt. vedertagna hypotes nom att mäta askan). . . - y E ade BIO F 3 NEKA hålla emot det ökade trycket oavlåtligt' av jordbävningar] ,.. .s, + Merifrång följden blir ett ut- . Omkring 2700 per” dag;idet ss: si "brott, ; .. fn No "gör över miljonen "om: året. . "Ibland. bli otionen så '; De flesta rubbningar är dock -.. - « Ibland. blir" eruptionen så ' PE rub ek oe, kraftig att hela vulkanen ex- ': för svaga :för att ofreda oss ”ploderar, Det hände t.ex. med ' Och många otoshärdar ligger ,..,= , > Krakatoa "i. Ostiidien "1883, "dessutom på betryggarlde håll + :+"+= i + svarvid 36.000 liv gick. förlo«' Under. havel suv” of une "rade, I dag finns där en ny”, i; Omkring." ett. hundratal ; - vulkan" som - infödingarna Jordbävningar: ger: sig) dock = CT Fägpt till 'Anak' Krakatoa sö till känna, T de människor Krakatoas barn... 7 som”; bebor." de:"stora ; berg= Le ÅR fed ON 'vecknings-" och förkastnings= Seismografen .”loda tområdena. Jorden har frames" jorden 25" la spås för allt, två sådana stora las fö. jordbävningarna” är & bila oi råden: Dels kusterna Nn sa för de människor: som '"le- . "kring i Stilla: : Oceanen, > där" jordbävningar: och! vulkanut= = vu brott 'uppträders med nästan . stas ok ME : ;' Angående jordens tillkomst : 4 Rett: finns det flera hypoteser. En- Om jordens inre uppbygg- 4 - ligt en av dem avskildes Te nad,” ov "dess ”växtvärk”) :-lus. en gång genom. en” kos och :- jäsande” "inre oro, å - misk katastrof från solen — ”håndlar dennö över N liksom” de övriga åtta. plane= > FA lusda tba vger YET si ) "terna: fivårt! solsystem. Från eneste "den världsbild som geolo-I att "ha. varit ett moln av het 'gin:än så länge nått fram? gas eller vätska, "förtätades tills a fer ne a - planeten och kyldes av. '. - Brent IR Andrå vetenskapare menar RANA . "vatt jorden bildades ur en” ser; Men redan dessa ger en glödande nebulosa. . hisnande förnimmelse av den I SIN BARNDOM var vårt kosmiska skapelsekraften,: av ' klot ett sannskyldigt inferno, : de" vidunderliga ::. processer Dess inre Kan liknas vid en gom... en: gång formade ' — väldig smältugn, där de tyng- ch:-som . ännu: formar vår sta ämnena efter hand sjönk , I sö | " mot centrum, medan de lät- : PÖTR tg nte tare materialen fördes upp ' :. Jordens uppbyggnad, mot. ytan och bildade den «tif Ett vet man dock: Jorden slaggskorpa som i dag utgör” >> är ingen ”färdig” planet, Den den fasta grund vi lever på. är stadd i ständig evolution, ' Enligt denna tämligen all- Tr” "Men : för geologen: innebär ': brott N stan . dessa störningar en möjlighet ...Jämna. intervaller, dels 'det';, att 'pejla planetens inre, att---Stora :'veckningsområdet . som . äntligen vinna kännedom om: !löper i från Medelhavet och den "djupt In I södra Astenii? Vol ee ss Olov Mark . sm : ras TT a [ oss . - omdanande krafterna i jordskorpan. Här har en amerikansk flygare fångat det dramatiska Ögens rg ee : vv blicket när en vulkanö föds utanför Jepan, - os ” Vår jord är ingen "färdig" planet. Jordbävni och ott på ändtgt om del "Q Under jordytan tar det ' berg så " småningom ” vittrat + åt, flera tum om året; det är. 1000 km tjocka. amorfa ba-' ner och planats av. Han skul« rask takt i geologiska säm saltskiktet : vid. Man kallar le ha sett havet sluka väldi-. manhang. " På Sundaöarna - det också för glasigt, varmed - ga landområden för att se- skjuter sakta men säkert menas att bergarten befinner ' dan åter dra sig tillbaka, .:- "helt nytt bergmassiv i: sig i ett slags ytterligt trög- -.- Men jorden har som sagt :- den.; Himalaja sträcker ”'e | flytande tillstånd. (Det är ännu inte i den dag som är bit på sig varje år.” os över huvud :taget svårt att : fått sin definitiva form. Un- .' Det säger sig själv att de "ti" bilda sig en klar uppfattning. derjordiska krafter är fortfa- " na ”växtvärk” skapar ofan ' Om ett ämnes rätta struktur rande i verksamhet. Vulka- - liga spänningar i jordytan: eller tillstånd när det befin- ner och jordbävningar skär- Berglagren tänjer på sig och ;' 7 ner sig under ett tryck som . per ständigt dragen i Tellus. vid plötsliga bristningar kom” " det som råder 1900 km under fårade ansikte. Det är all-' mer hundratals kubikkilome” : jordytan. Vid laboratorieför- mänt bekant att den skandi- . ter i rörelse — vi kallar det sök har man konstaterat att naviska halvön så sakteliga jordbävning :;.. - -- oss välbekanta ämnen under- - reser sig ur havet, medan . En stenrik; holländsk my nheer, bekant I hela Af; sterdam för.sin girighet, lät en gång måla sitt porträtt av den ryktbare Rembrandt. Porträttet blev. utmärkt, . va 'Men för att få ner priset påstod girigbuken lika "fullt, att han inte kunde finna någon som helst likhet mel- lan bilden och sin egen värda person, > oc embrandt yrkade :änte på girigbuken underskrivit soch + . tt' han skulle köpa bilden, där denne nu kunde läsa si-' > . lät 'den rike borgaren lämna ; na. egna ord, att” det: inte os "sig ett'skriftligt intyg på den fanns någon som helst likhet” felände” likheten, "målade se- ' mellan honom och "porträt-""- 2 : : ingén=" an ett'par 'stinna 'penning- 7 tet... Nu hade han Ängen påsar under porträttets 'hän- '' ting annat-att göra. än att :> går de märkligaste förvand- . nordsjöffusten sjunker. . «>> Vulkaner - . der, och utställde detsamma i köpa bilden till tjugo gånger-'.. . .. lingar när de utsättes för hö- > Av mäktigt gestaltande be- I dessa labila delar av jord”" 7 ffentli der beteckning« | det pris som den store måla= .. ac gå tryck). Ds " tydelse anses dock/framför ytan finner vi också förkast-- offentligen under | cknings- .: : | ren ursprungligen begärt: -— :” . 2 N , RR vi ”Girigbuken”. r allt, konvektionsströmmarna . ningssprickorna, väldiga rän-' en ”Girigbuken”,. ätt" belopp som. Rembrandt vara. Dessa strömmar -är nor i jordskorpan som upp et dröjde inte många ti PD Innanför basaltskiktet lig-:. ger ner till 3000 km:s djup i i ' Zz i = ; od Å verksamma i det glasiga ba- 'stått i samband med proces- mar, innan tavlan blev hela omedelbart .skärikte till Arv TN . ., Aellanskiktet eller . sulfid- ". saltskiktet. De har samma ser av ovan nämnt slag. De Amsterdams stora sevärdhet. ! sterdams fattiga. sr WL - "> Och-oxid-skiktet .där bergar- cirklande rörelser som vatt- sträcker sig ofta miltals. DET Manic era SA ot är jä ö = ; > 3 2 Människorna kom vandrande ' d » terna är i än högre grad om- " net i en kokande kastrull och i jorden; längden kan variera - T lädja sig åt - : '"vandlade av det enorma tryc-"" tjänar till att- utjämna tem- mellan ett par meter till hun-;:'- - skaror. för att glädja sig å / ket och av hettan, "" ”. "peraturskillnaderna — mellan . dratals mil. Vid San. Fran- bilden, som synbarligen före< = RK mot hav ut otutligan av den svala jordytan och den cisko, som fö, fullständigt ; ställde just den man som med | Sa Oo Innerst har vi slutligen. en underliggande heta basalten. ödelades vid den stora jord=--sina: ockrarräntor berövade : kärna av. järn och nickel: med När två -konvektionsström- bävningskatastrofen 1906; lig- . "de fattiga deras slantar. . I ung. 3.400 km:s radie, . "+ + mar rör sig mot varandra :ger en av de största förkast-. + Skummande äv raseri på 2 : goa JA ' - VI VET JU att trycket i ha- « uppstår mellan dem en su- ningssprickor man . känner ärde striobuken att Remo cl me SÅ HÄR UPPSTÅR EN BERGSKED. "vet är kraftigt nog att kra- gande kraft som drar ner -tilll The Great Rift Vally i : gärde girig uten a : Tre fa av ömmarnas gestaltand arbete "å « ma livet ur en människa're- jordskorpan i basalten. (Se Afrika är ett annat område .. brandt ögonblickligen : skulle” na fordskorpan. Överst har jordskorpan sprickor tränger magma oo dan på .en 50 meters djup. I — bilden). På jordytan uppstår med djupa ärr i jordytan. och c avlägsna bilden och ”Kojade + oSänkan har fyllts av valten. Stan samlas slam. När jords. "jordens inre är. trycket för-.. en sänka eller geosynklinal- man har nyligen upptäckt yt > an låta anklaga honom för: upp och bildar pulkanöar. PV magman 4 än högre grad upp: ”.färande. Följer man jordra- grav med veckningar. Längs = terligare två: Den ena ipren soffentlig förolämpning. Men 3 "skorpan till atst brister Er 4. Berg är 4. "dien (6370 km) ner till cent- — bristningar i den nerdragna . kan sträcker sig under bave full väns st långsmala öar. I sista skedet ” : 2) som långs e | ARR bergskedia på jr bildas. Ukerk. årmiljonerna uäxzer [ n säkert, oe No den gokta men säkert, FÖRARE ons : H ; i h då tog Rembrandt bara helt a OM 3 rele Ffum "räknar: man med en sti" jordskorpan tränger." ofta 225 mil mellan . Tonga ,,oc Ga fog " eh i " gande tryckkurva som :slu- kcemnan upp och bildar -.vul« Kermadecöarpa, Den. andra '"lygpt.: fram det papper, |som” — Den filjundige "Rembrabdt inde ckkurva sc : nan. sov madecoarnpa, d . . su i ff å s i an b a se leva kn - 9 j j . 3 5 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.