, nå 7 a "aa Te - LABOLNS TIDNING oa . HM Al AR Fr - ; "kan. man med fog fråga sig o om ånte" våren snart skall komma. Det -:har sett lovande ut länge men det vill sig irte riktigt utan det fiyser om nätterna. . Någon fikttig'- fart på växtligheten blir det' inte heller och inte lövar vär derleksgubbarna 1 radion någon bättring — kallt över hela -lan- det hette det i dag. Nog skule det vara roligt "om det'bleve fint väder till den stundande påsken, ” TILLSATT har man”på de fle- sta ställen + och potatisen 'är I jorden. ' Men sockerbetor, 'lin' och ärter Ur alt för kärkliga växt- slag och det får allt anstå lite än med 'att få dem 1 Jorden, berätta- de Tore Jönsson i Östorp när "vi -träffade "honom häromåagen, Men det är bra att ha de andra grö- dorna I jordan. — dt kan bli en |; regnperlod som gör det. omöjligt att få någonting i jorden. Sedan är det en annan sak att det kan ske Inte blir någon vår förrän det verkligen kommit regn, - KANNIBALISM är ett hemskt ord och en ärtou hemskare hand- ling speciellt 'om . det gäller ”män- ” niskor. Men så värst mycket bätt- re: är den” inte här det gäller Bvin. I två dågår har man mu inr för ' tinget fått höra mycket om Just balism «men alla orden till trots tycks.det inte var ra någon som vet exakt vad or- saken till kannibalismen är. Den , finne överallt, även 1 de allra bä- "sta besättningar, men, kan äga- ren ställag HN: ansvar , för. djur- plågeri ' för "att 'grisärnd. biter t varandra? . Det är en juridisk nöt, som det kanske inte är pål|. lätt att knäcka. Och så skall vi föra vidare” em fråga, som 'en lantbrukare ställde till osa ute. i förrummet:' "hade" det inta varit + bättre av veterinärerna”" att hjäl- p2 lantbrukaren 'och ge. honom - goda råd än att springa bak ryg- gen på honom irfir han inte var hemma och anmäla saken," HANS' " OSTELIUS ' : gästade häromdagen Laholm ' och" hälsade . Sf, På hög” Rotaryklubben” där han pratade, n-del-tfevligt., och n del somen- dyrare resehand- . bok. Hur don mannen har. blivit "så populär," som: det: påstås - att : "an 'är, övergår vårt förstånd. Åsverreklamerad är nog” det rätta ordet om honom, Stag sr MANGA? F.D. SYDHALLAN- NINGAR har på den senaste ti- den kommit +fram i TV i Stock Skärsold.' När. TY - - - ot ES Hist istorier Fröken nn far Kyrkoherde" Schröder hede. änn fn 2er bön" och nattliga 'vakor"' sta- derat' skrifterna, men "varken ' i bibeln ” eller” i -Schartaus' stora katekes hade han kunnat: finna ett enda ord,' som kunde" tolkas till ett förbud, och en morgon hade han med ett förklarat an- sikte kommit ut” ur sin studer- kammare, medförande budska- pet, att ridning ingalunda: kun? de" betraktas som er synd” utan måste räknas till adifora.' ”Tack, gode Fader”, viskade pastorskan med blicken f på havregröten — hon satt redan vid frukostbordet [=> och med Fadern menade hon [den ..som - äntligen . befriat, de fromma ur tvivlets vånda.” Tack, gode fader', jublade Isabella och " slog händerna samman; och med fadern "menade hon kyrkoherde Schröder. Dagen därpå höll be- tjänten från Skottorp vid präst- gårdsgrinden med BSultana, som nosade på de vita syrenerna, när Isabella '. kom. störtande ut och slog armarna om den fina 3 grå halsen. " "Det var ett par år sedan I rä, och: på Margretetorp "kände man både Sultana. och fröken"Isabel- la; Fru Ekberg hade låtit duka fram frukosten i långkaimmaren och höll sin gäst 'sällskap,: me- dan hon Uppmärksamt betrakta- 'de det varma fliokansiktet.' I lik- het med Sören Backe' tyckte hon att . Isabella - blivit” förundeligt vacker, men i motsats till honom | behöll" hon det: för 'sig 'själv. Även hon fann en sällsam eld i flickans ögon. Det var ingen rik tig ro med henne.: Hon åt med de: svåra h trågonas skal vi, här nere-i sbåra' Härd ”Tå titta på svensk "den danska. syns ju för det "mesta > utmärkt. — och när elcall "vi få höra. program 2 i' den vanliga radion? - Det vill synas som. : om" statsmakterna i allra högsta grad gått in för att i, det fallet sätta det gamla. ordspråket "skynda Märgsarmt”, I verkställi fö lem: så. Or fe de” på 'dukert' och körade emel- god sniak, men hon” spillde gräd- ”lanåt en förstulen n blick på vägg” ”uret) 3 ENär red fröken Isbella hem- | lätrdnen : frågade frå' Ekberg. rev: ä > Redan” klockan sex på 'morgo- nen hade" hon” suttit i sadeln, Uörsäkrade - hon;” blossande av ,tithet Hön hade låtit Sultana trava 'en hel tinme i stöten, se- dan "hade hon sprungit av och märscherat en halv tinme, me- Zan hästen gick i skritt bredvid och på det sättet hade hon hållit på: hela morgonen och 'förmid- dagen precis som en ryttarskva- dron, -.som fått order om il-' marsch. Uppe vid den lilia ån, som bildar gränsen mellan Skåne och Halland, hade hon rastat en stund och ätit ett par små kaffe- skorpor, som hon stoppat i fic- kan, när hon passerade skafferi- fönstret vid uppbrottet : Ingen annan ” matsäck hade hon haft med sig — ” undra på att hon var hungrig! Där, hemma "var det ingen, :som . visste . om att hon gett" sig av på långtur — hon hade sadlat själv, och de 'skulle |. säkert tro att hon bara var ute på sin vanliga morgonritt. ”Och tänk, Sultana' är inte alls: trött, Sören - Backe säger, att” benen känns mjuka i lederna, Hon or- kar säkert gå en mil till”: ' ”Då”skall-det väl bära av till Munka Ljungby, kan jag förstå”; menade fru:Ekberg, ty hon visste att en släkting till kyrkoherde Schröder "satt i prästgården där, och Vinnige prästfolk hade ofta ärende dit : när far och mor kommer”, flög .det ur Isabella. Hon sprang upp upp från stolen med blixtrande ögon, : servetter kastade hon” på be fru Ekberg om, men jag visste inte hur jag skulle komma fram med det, Kära, rara fru Ekberg, att jag är: påväg till: Munka Lr ungby; till farbror och faster!” blev allt blekare, och hon tog ett tag i stolskarmen. ot ”s”Är: det inte. ;sant Isabella?” et ——— dintrtedhated OUDAGSL i”Ja,' ja,. "frö "Ekberg, säg det, golvet, ”Det var just det jag ville - ru Ekberg tittade häpen på |: flickan '— hennes Tosiga kinder | SAO Hallandsåsen i I gruv då fra Eriacg Jon, i ”skötel på fru Ekberg. Hen ska- kade av "gråt," och fru” "Ekberg försökte klappa henne på huvu- det, men hon kom inte' åt för den” styva halmhatten, de långa iga "nålarna och" den blåa ligt :de fina skulderbladen, som avtecknade sig likt änglavingar under riddräktens svarta kläde, Isabella vände ' upp ett gråtande skrattande " ansikte,” och i salighet och skräck, avbruten åv små. barnsliga .hickningar, de hon: ”Nej, nej, rara fru Ekberg, jag | är inte'alls på väg till Munka Ljungby. — jag har rymt hemi- från, och Sophus. väntar mig i Ängelholm, vi' skall fly till Dan- mark och bli lyckliga. — om fru Ekberg :kunde 'ana hur han äl-|” skar mig -— men far och mor är så grymma, så trånghjärtade, de har förbjudit mig att råka Sop- |" hus, och nu reser vi vår väg från alltsammans — kära rara fru T redrik Bö jo Ekberg; jag är så olycklig, nej, jag menar inte det, jag är lyck- Hig, jag känner, att jag skall älska Sophus och att jag skall rädda Sophus, och Sophus skall rädda mig. Säg inte, att jag rider till Ängelholm, säg att jag är i Mun- ka. Ljungby — så "kommer ' jag och. Sophus” till” Helsingörsfärjan klockan två, öch så är vi frälsta!” ' ”Vem är Sophus?” frågade fru Ekberg, Men'": Isabella - tycktes inte höra frågan, hon hade bör- jat snyfta' på nytt” och borrade ansiktet djupare 7 ner i "fru. Ek- väl inté vara greve, "Sommervo- gel '- vid:r- Skånska? husarerna”, undrade fru: Ekberg helt stilla. i "Jovisst; "jo bella öveljutt, SSå berg. Pgå »å ejven. stund att smeka | "den :späda ryggen; som 3>Fröken: : Isabella; stig”nu upp och” kom med mig in i blå kam- maren, där finns. friskt vatten för ögonen, en ren handduk och «I Danmark och Sverige kunde in-. T ! ? Polisen måste ingri på yta IINING od Häromdagen kunde: londonborna se en förtjusande ung "dam ligga och dra sig I en stov akön säng I ert ” utställningsfönster, Det var ett r rum”, men ” fillströmningen av nyfikna blev 2 kolossal, att poli. aa rekla amen, . för en ny engelsk film, ”Tiotuson ove ' isen måste ingripa och förbjuda : en "kam. Så kanske jag får höra litet om vad som står' på med grevé Sommervogel, » Det var ingen konst att få re” da på historien. Isabella begärde inte bättre” än att. få Jätta sitt hjärta. ” ua Bekantskapen var inte så färsk som 'fru ' Ekberg befarat, Den gick tillbaka till Isabellas första tonår, ty då hade greve Sophäs von Sommervogel, en bortskämd och oregerlig sjutton' års pojke, som bröt.en aning på danska, av sina förnäma ', släktingar blivit inackorderad i Vinninge, präst: gård för att "under - kyrkoherde - Schröders allvarliga ledning sent omsidor ; bli :,förberedd till.sin första "nattvardsgång. Att” han behövde ,. stadga och tukt” var nog obestridligt, ett-par skolor i tyga' det. ' Kyrkoherde Schröder |- och hans hustru gjorde också 'sitt' bästa, och -de tyckte sig. själva. lyckas över förväntan. Han bör- märklig bok, såtillvida, som det folket. anade;' att Sophus" nästan jade dagen i kretsen av husets folk med bibelläsning och bön, och han slutade den med psalm- sång; därefter fick han ett brinz nande ljus i handen och gick upp till sitt gavelrum på vinden, där Kan. lovat att. inte somna från ljuset ock inte"sätta eld på de” vita florsgardinerna. Över hans bädd hängde ett jättestort, vackert fotografi av den Sixtin- ska inadonnan, 'o. på hans natt- tygsbord hade pastorskan lagt Fjellstedts bibelverk och en ro- man av; Nathusius, en ytterst vär det enda verk, vilket genom en lex in casu undantagits från den, schrtuanska:' förkastelsedo- men över romaner, Den handla- |- de om Luthers hustru Katharina vor Bora; Sophus läste den och samtalade om dess innehåll” med]. pastorskan, Hill slädje, : Allting "gjorde" | mycket . förtroendegivande '; in- tryck. Ingen av det goda präst- varje kväll, kvist eller: rendatrons dagsmorgan, a vr ara — Var sedan Berdetjället slumrat in i frid, steg ut över fönsterkarmen och "med otrolig vighet klättrade ned på pliron= spaljénutan att ens bryta cen skada de vackert svällande ' frukterna, Nedkom= men förenade han sig med ar- halvvuxna pojkar, tillkallade genom ett naturtro= get uggelskri, och gick med dem ut på nattliga strövtåg, För ugg« lorna, som höll till på kyrkogår- den, hyste'de verkligen ett lv= ligt intresse, och en vacker sön=' "då kyrkoherden kom in 1 sakristian, sått dot en levande "uggla på skåpet, där han hängde in priistkappan.” i ” gång' lilla” Karl-Joham lär stygg, får mamma "ett grått hår, ae Fl: — Jaeh, säger Karl-Johan in- tresserat. Samt tillägger eftor ett ögonbyck: Le Munma! Mormor är eltdos , Jes vithärig.;, . ” holm om än det inte gått så bra illsarat; "outgrundligt kemskt i i detta, ati, fartyg han försvinn på en till synes enkel och' ofarlig resa, Vad har det blivit a g frågar, man sg. Det ä och. förblir havens olösta mysterium. la dessa far. L D st . Spärlösa för t ånga” 'exempel- på ning gick" Blidö . nära: farlyg, till sjöss ' till, 'släp; men . störtsjöarna' : kroppen överbord och räddnings- " båtenå "namn både” blivit ! bort- i sköljt av "sfön fngon skall någon- "sin få veta, ' från" vilket fartyg dennä båt kom, och ej heller vem - månnen var. sv Ångaren Oaxen IX, e en- fartens historia alltifrån äldsta till vår tid, men man har tillräckhet med studiematerial, "om man hål: ler sig blott til” den allra senaste "tiden. I april 1924 gick" SNunning- - - ham» ut från Swansea I England i destineråd till fransk hamn, men] till den hamnen kom hon aldrig. > "Hon fåste' ändå under hela 're- (Co San "ha varit inom synhåll från ty avståndet" från - Swansua till” franska: kusten är a kort. och -en livlig". trafik rådde mee vid tillfället i kanaler. Ett faktum > Yo är i alla' fall att» ångaren stack Men hon blev också Uppslukad av havet med fjortön mans besättning hur det ”nu gick "ty inte 'så "mycket ' som” en bit av "em planka” dre någonsin > Pand efter ”henre.7? vv No: .? Samma öde dråbbade Newcastle” ångaren :>Elsdon+; som gick från ” Grimsby" på” väg” till Danmark ' och gick förlorad med män och allt. Kort tid därefter upptogs av ' jutländska fiskare en halvt ihjäl- frusen man,” som” drev omkring "på: Nordsjön "1' en” räddningsbåt. > "Fiskarkuttern tog båten med dess .vanmäktige ombordvarande, på «> lastångare med nio mans besätt- 1 sjö räkning” blott ' ha att "göra" ort. Den försvann emellertid lan - Blidösund' 'och "Gotland ångare ett stycke "utanför land, men sedan= dess var. som uppslukad av havet: göra en 'jämförelsevis kort spolade ' .ajtndre . en decemberkväll från och" skulle enligt; 'be- natten för att nå sin destinatidris- hade observerats” av. en. annan I maj 1931 begav sig "ångaren »Caldera' ut: från engelsk hamn på' en" résa "över" Nordsjön till norsk hamn; Ingenting hördes äv den båten vidare. Och" ingenting drev heller iland, som kunde för- råda dess öde.'>Calder> skulle då över ett av jordens mest trafi- kerade hav. Det var:ett alldeles det lika” gåth lt som många sa ae fartyg. vete l Så var det till "exempel $Aur mel- 'och 1Got- den pedition "och senare - genomled Aurora» Sedan” utsågs resa Ett fattyg. som ränt upp på grund bryts snari ned av bialr- sjöarna och försvinner spårlöst i djupet” NN. NYFTEEN nytt fartyg, förstklassigt och sjö dugligt byggt. Men hon försvann. dr: ra», en ”expeditionskutter; som ti digare gjort en antarktisk ”ex- försvann under fraktfart Hur gick det till? ” ih Ingen människa'vet något om det. Ursprungligen byggd” för segling och valfångst i arktiska trakter många år under härt arbete. i höga ' Norden.” hon att "deltaga ]. 1 Shackletons antarktiska” "expedi- tion. Nu var 'emellertid >Auroras> dagar räknade. Hon tog I New- castle på nya Sydiwales in en .kol- last för. befraktning till Sydamer rikas västkust, varifrån hon sedan från Sydwales::hon satte tills : gel under förlig” vind "och str? "äv ' utgörande 'där hon:1-denna stind låg en bild, vid vars åsyn känna sitt hjärta klappa av stolt- | het och glädje" Ingen har emeller- :|tid sedan. dest återsett >Auroraxy Hon var visserligen ganska "liten för högsjöfärt. men hön var myc- ket 'sjöduglig och hade ' just strax förut genomsått en grundlig repa- :lration Fyra veckör efter avfärden var vädret också tra I dessa trak-' ter'och hon hade. töretagit otaliga farligare resor. gl gj "En lav havens största temlig- heter är "otvivelaktligen den dan: ska” femmastarbarken aKjaben” havns> öde >Kjebenhavn> tar ett av världens bäst och noggrannast, utrustade. segelfartyg. som även var "försett med "en dieselmotor till hjälp vid vindstilla Hon tärde på” sin” sista” resa” ett sextiotal . kadetter ombord jämte € en kärna av skolat manskap. : sv L N ”>Kjebenhavn> gick från Mönte- video under segel den 15 decem- "ber 1928, destinerad till Melbourne Ett par dagsresor "från Rio de 13 ” Plata, siktades hon av en tyck ångare. Sedan dess har man var- ken "hört eller sett något mer av a Janvari 1929 hade sett vraket. Kjobenhavna?. Tid och avstånd dess har åtskilliga föremål spolas kistor och en båt med flat botten | trasigt segel: och av allt att döma betann sig fartyget i sjunkande tillstånd -Kunde. detta 'ha varit Kansk lekma missta méd hänsyn till drivning . öch havsströmmarnas verkan kunde stämma på ett ungefär, Oca Tris- tan da Cunha låg mer eler min= dre i. dess. väg : Det "finns inte” tvivet om”at: det var ett fartyg. son. vi sågo.>” skriver en av missio »Det hade fem, master, men för- masten var. splittrad "och des: nakna spiror, pekade mot himm len En vit rand över. aktern va: det "mest iögonfallande känne- märket Sjön var för grov för att nen på finska” fyrmartade. barken Har missionären” misstagit” sig? », skulle. ansluta ' sig till Shackle- | av” ett segelfartyg tydligen en [>Punaper, ett den samma :dag ” ton-expeditionen ”Lotsen ', förde | femmastare, som kommit drivan- | som misstonären " meddelat "att tillståndet Tu henne ordenligt ut på: öppen si de förbi ön "Vraket drev för vin- | man sett vraket, "passersde Inom | Inga båtar. : den; från en gaffel fladdrade ett | synhåll: for Tristan du, Cunha e. kanske" också inte En |än” ett år n kan ju. visserligen” lätt ga"-sig på antalet mester. vi, skulle; kunna ge oss ut och därför kunde vi blott stå och ob: servera hur fartyget drev -förbr på några. sjömils avstånd "och slutligen . försvann bakom klip- porna på öns . västsida Vraket gick : väl. blott omkring en halt mil från stranden då vi sist sår, det Jag tycker det skulle. vara. omöjligt fö: -det. att äter driva - grunden på "denna sida | Sedan . iland. som till exempel några. sPona har duck fr henne. Hon gav inga signaler vid ”siktningen; ehuru ;hon var ut- rustad med radio Snart anmäldes hon "som förlorad,. försäkringen utbetalades och med tiden föll den okända tragedien i "glömska. > Men så er dag" något” år senare "meddelades från en av missinns- : na: på den ' än :sTristan da Cunha, att man den ava a NETSFFTTTTYTVV! FECSYYN PN VV valttd givet. innan: det- kom. färbå. 0377 som kunnat identifiera vare sig skrov vraket eller vrakspillrorna . Men; är de frågor sim för itans s äl skall förhår obesvarade 3 svek | Varför salte man inte uf nägra | förbi, LÄG bätar?- Var hela besättningen 157 ihavna = ciK" eller var fartyget "redan Overr ida Cunha a hade hin: sake Hl. I förut. Senare medd«lade tbameruian-. samba NYTETTN FYSTEFTTETN I olö sta mysterier. per hade fyra serel uppe, Kiknande , »Kjobenhavne» | vit några sPönapes köm, aldrig Trio], trand 4 nära Drev kanske; ken ett. vrak samma dag ; människa än? Om adex från Tristan värld och vilket kunde” törktöra brutna. masten. sich det sjunkand: den k' Och" därtill "kom ati syntes till i Iövertar- na, Men” väd hade hon då gort på "haven I redlös drift under me från avfärden frår Montevideo? + ; Ja, vad bar det blivit av. detta a Ek bild av det stolta danska segöllartyget aK jobenhavna, ut till havs genom de mänga, + som 1 genom sitt spårlösa försvinnande utgör ett av v havens . och alla de andra fartygen som men dén hade en målning och ett. spårlöst försvunnit fngen har gl- som helst livstecken från sig Från intet av dem flöt en. flaskpost . iland. ej en enda överlevde De kunde ben- i lika gärna ha upptäckt en ny de från tr stannar kvar där. så . ken ”apärlöst borta är de Det är och övergivits - Kanske efet re havens olösta mysterium. anslötalng med ett feverg. AAB RAMADAN 6. Berg AAA MALA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.