I för Yrkesodlare"öch för” amatör Å eftersom" den på vissa sting | . wedel ' har" Qckså prövats med färgen är. ajupt, mörkröd: och för-. den gjort sig känd genom' sin "odling: hänföres. den, till de medeltidiga, i YYver | Några av de nya Planteringssäsongen för jord- gubbsplantor står nu för dör- ren. Både" inom den fältmäs- Bigt bedrivna odlingen och inom hemträdgårdarna planerar man för nya odlingar. På grund av ' det intresse för odlingen, som nu är rådande, har sortfrågan fått en mycket stor betydelse. . . Under 'en lång följd av år har , Jordgubbsortimentet varit gan- " ska konstant, och man har Va- ” rit hänvisad till ett ganska be- ” gränsat antal sorter, - Efter "år ''1950 "har : emellertid antalet sorter ökat betydligt. I synnerhet är” det. tyska .sorter, som tagits upp'i odling, men även ett par svenska sorter kan no- teras, Flertalet befinner sig ännu på försöksstadlet för svenska för- hållanden, och tillräcklig erfaren. het har ännu icke vunnits'om sor- ternag egenskaper. Att en del är odlingsvärda, står redan nu klart. Med ' jordgubbsorterna . förhåller det' sig emellertid så, att deras trivsel" på olika odlingslokaler är "ganska varierande. Tills större "erfarenhet: vunnits, får man" där- för prövar sig fram genom odling i mindre skala, Några korta no- tiser lämnas här nedan för vissa gBorter, som kan tänkas ha bety- delse för svensk: odling. tusde + Meg Mar Tidiga sorter, LD - Ett särskilt . Intresse . "tilldrar sig de tidigmognande sorterna, eftersom de tidigaste bären B vetvig : har största "värdet ”' på ” färskvårumarknaden. Deutsch E- vern har under en lång följd av &r varlt 'vår 'mest tidigmognande sort;'och-mot denna: bör två nya "tyska ' sorter prövas, -. nämligen ket Jikartade deh ”behämnas' Ugys- tersorter” ;i tysk” litteratur. : Re-' gina. som nu bjudes ut. på svén: ska marknaden är: ett par. dagar. tidigare än "Deutsch "Evern, ' både” så pröva Macherauchs; "Frihernte; | Den:tyska. sorten Georg Solt- växlande framgång.i svenska dd- lingar. ' Smaken , ö mycket, god, men långsträkt.' I Tysklånd har) stora avkastning. och förnämliga handelsegenskaper. si På ' grund härav kan det också vara lockan: de att:ta ipp.sörten till försöks: |" > fråga” om" tidigheten : Macheråuchs Fri hernte. De båda' sorterna är myec- jordgubbssorterna "Bland de medeltidiga räknas också den svenska sorten Indra, som i svenska försök givit god avkastning, Indra borde vara en sort att räkna med inom färsk- varumarknaden eftersom den har en vacker klarröd färg och god smak. . 4 " Benga-sorterna H tilldrar sig just nu allmän upp- märksamhet. En hel rad num- mersorter finns redan, tilgängli- gå och av dessa har några prö. vats även i fältodling. Senga 145 (”Senga tidig”) räknas bland de tidigmognande och Senga ; 146 (”Senga medelsen”) räknas bland de medeltidiga. I fråga om'utse- endet är de båda sorterna .gan. ska lika varandra och likaså i fråga om odlingsegenskaperna. De tycks ha lätt för att angri- pas av mjöldagg, men bortsett från detta har de goda odlings- egenskaper. Smaken är förträff- lig och båda sorterna kan använ- das för djupfrysning, . ., ' Senga .54£ har en mycket ' ut: dragen. mognadstid;”Bären börjar mogna ett par dagar efter De- utsch Eveern och mognaden fort. sätter sedan hela säsongen igen- om så att sorten slutskördas sam. tidigt med de sena sorterna, Bä- ren. är toppiga i formen. Färgen är ' ' mellanröd och fruktköttet ljust. 'Sorten är inte påfallande god och den passar inte för äjup- frysning. Den kan säkert avvaras 1 sortimentet.. Senga 188 har ett kraftigt ' växtsätt och möjligen är) det av den anledningen,” som den 'sägs "kunna uthärda torka bättre än andra sorter. Den är medeltidig till :sen, den är känd för: att vara” mottaglig för; mjöl: daggsangrepp, ”; ” frukten är :stör och: lysande ö - föfnöppningarna fäs- tar man f nn vid .Senga-Senganå, som visat? Istor.: bördighet. Plan- tap.4 växer > kraftigt; swvilket är till fördel ur odlingssynpunkt: Bären är, över 'medelstorlek, rundade 1 formen och glänsande mörkröda. Borten har en fin arom och Seng- ana lämpar sig därför både för i färskkonsumtion och för djup- frysning. -Eftersom den syns ge hög .:avkastning, bör ”den prövas jämsides . med andra rikbärande sorter ur det äldre sortimentet. , Jun.” 2 Er. ANNONS i spalterna , En ANNONS underlättar ." i försäljningen >. "En ANNONS i Laholms: Tidning sx :-Härslö os Trummor; som: :trä, . plåt. a rande av - effekt. . ligt bräd kvm, ! Vi försälja: som ' sparar tlå och pengar : Pris: s Btort 1, ask om 100 st. fel ” ve v 5050 ” CÅ. D.-låset Patentskyddat, praktiskt etc. :-. Bottenplatta 'och 183 | : ”Härslöv, Vadensjö.. För stall och ladugårdar etc.” | 2 Övs Stallventilation .» underhållsfritt. Priser kompl, fr. 150:— till 575: — kr. : 65, 80 och 100 em. diam, Ring och vi besöka Eder för uppet. FRISKLUFTSVENTIL” W isolerande Leca-betong med ställbart, att hanterligt ventillock av aluminium. Frostbeständig, med Dimensioner: : : nöjd 15 em. Te | - MICA, | brandfria loft och golv För en ringa kostnad kan ett brandfar- " '"" prandskyddande våningsskillnad.' och poröst material, FAST stallrufehållore kolvhus av stålplåt, tom: kompr.' stålaxel, låskolv av au Vänd: Eder .meå: förtroende till St , ger, full garanti för prima kvalit - Harslövs Stallventilation NILS BJÖGCK. ; na i Leca-klinkerbetong, ! isolerade, frost-, och Taket av: 1:ma :galv, . "Inkl. montering - i storl. 40, 50, brand- kostnadsförslag. 1 största frisklufts- bredd 39, djup 27,” till en effektivt ” Lätt Vikt c:a 25 Kg. pr golv göras om 'och kan anbringas av envar. kr. 5: — : » 3:50 ladugårdar : verks, för garage, pandtag av tål. : ot svenskt företag, PA h reellt utfört arbete. el. 750 38 Landskrona. i i Allmänheten söker 3 Jordbruksaktuellt: : Ännu ingen skada genom frosten: Uppmärksamma c de glesa bestånden: ” D” kyliga väderleken senaste veckan har tillfälligt stoppat upp vårbruket i södra och mellersta Halland. Någon skada på det, som redan blivit sått, förorsakar emel- lertid inte 'det inträffade omslaget i väderleken. Den potatis, som bli-- vit satt, tar heller inte skada av + kylan, ' förutsatt att en ordentlig kupning skett i samband med sätt- ' ningen.. Utsädesodlare. av potatis, . Som redan satt eller ämnar sätta ny- inköpt, statsplomberat utsädes skall taga vara på samtliga plomberings- lappar, som sitter på säckarna, Des- » Sa lappar skall senast den 1 juni . 1957 insändas till Statens centrala . ikholm 19. Utsädesodling av potatis, som skall » insynas i sommar, skall före 'den "20 april anmälas under samma adress. Den som önskar få insy- .. ningsprotokoll på utsädet för år 1956 . kan erhålla detta från Frökontroll= + anstalten, Vid sådden av stråsäden ” kan det även vara klokt att ta vara på eventuella plomberingslappar och + man bör även spara ett par kg av utsädet. Skulle groningen och upp- . komsten bli onormalt dålig, kan det « vara värdefullt att ha litet utsäde kvar för groningskontroll. = ” ”. Dé' på lerjordarna höstsådda fäl- ten har i vissa fall slammat igen . ganska hårt, varför en vältning el- - ler : också. en broddharvning kan vara en nödvändig åtgärd. Dels BONDEFÖRBUNDET "KUNDE INTE ACCEPTERA. en sådan'ut= . formning. av.:.energiskatten, "sort" fi> 'nansminister: Strängs-« ursprungliga: " prememoria " skisserade, "skriver ' Bondeförbundets Presstjänst et i-en cirkulärledare: = ' > a NU blir energiskatten på bensis ”"nen”4 öre per liter i stället för 8 öre 'enligt, promemorian, Det ur- sprungliga förslaget innebar skatt på dieselolja och fotogen med :2 . öre per" liter. - Enligt uppgörelsen nu skall traktordriften' och den : tunga motorfordonstrafiken i stort "sett bli oberörd av energiskatten, och fotogenen skall ej.heller bli föremål för energibeskattnin; . Den J ordbrukskonsulent Blixt ger under innevarande vår och som- mar råd och tips för jordbruket. 'Konsulenten börjar i dagens tidning och återkommer sedan varje vecka då aktuella spörsmål Birger föreligger. bryter man skorpan och förhindrar uttorkning och dels utför man sam- tidigt en nyttig ogräsbekämpning. Råägfälten på steniga jordar skall vältas, så att stenarna tryckas ner. Det besvärligaste ogräset i höst- sädesfälten är baldersbrå. Där man har. baldersbrå, är inte bara en I harvning tillfyllest, utan där måste man även i vissa fall utföra en ke- misk bekämpning och den är akiuell under den närmaste tiden, medan ogräsplantorna är små och när fäl- ten nu går att köra. Temperaturen i solen bör dock uppgå till 12 gra- der eller däröver, KA HJÄLP UPP GLESA BESTAND” Ä AE D TIDIG KVÄVEGIVA | föras, 1 när plantorna är 15—20"cm. höga. "Är. béständet "glest, bör en| mindre giva salpeter, tillföras” sna- rast, så att plantorna får er 'god start, varefter resten av kvävet till- föres vid normal tidpunkt; Kväve- J. "Beträffande kvävegödslingen vill äden , så skall hela givan till=, d kan man förutom uppsät- tande av fällor även medelst avga- . serna från, en traktor ta död på skadedjuren. Man leder avgaserna med hjälp av en slang från traktorn ned i gångsystemet och låter trak-" torn gå i tomgång c:a 20 min, Vik« tigt är att gångsystemet är slutet,” så att gaserna inte tränger ut vid något öppet hål. Mullvad kan även bekämpas med förgiftade beten.” Köttfärs, som bakats till köttbulls= liknande kulor, förgiftas med Tal- lium- eller Warfarinlösning, Kulor- na placeras på ett flertal ställen i gången från vinterfoder till bete medför en tvär förändring för djuren ur många synpunkter, varav både hälsa och pruduktion kan påverkas. Vädret under de första dagarna på betet betyder härvid mycket, I varmt, torrt väder går övergången givetvis bättre än i kall, fuktigt eller regnigt väder, Särskilt föl, kal- fodersmältaingskanalen, var och lamm utsätts lätt för förkylning vid dåligt väder. Ung- djuren och högproducerande hondjur är emellertid också. rätt INFÖR BETES Av docent STURE ERIKS Den snart stundande över- ömtåliga, varför även för dem förkylning kan riskeras, Särskilt nätterna är riskabla, varför in- tagning på stall under dygnets t, varvi där betena placerats, täckas med”' grästorvor och betesplatserna mar- keras med pinnar. Etter två till tre dagar ersättas alla tagna beten med 4. nya. Vid utläggning av förgiftad köttfärs, måste man se till, så att” köttätande husdjur, såsom -hundar och kattor, inte kommer åt att äta , av betena. Bekämpning av jordsork med. för= . giftade beten sker på liknande sätt, Som tidigare nämnts är jordsorken växtätare ' och lever av kvickrot, maskros -och fruktträdsrötter. Som bete vid jordsorkens bekämpning skall därför användas vete eller majskorn, som förgiftats med War«=:- farin eller något liknande gift. Även i detta fall bör betet förnyas efter ett par dagar. . Vid utläggningen av dessa gift- beten måste givetvis försiktighet iaktt; Använd handsk och förvara gifterna, så att inga obe= höra kan komma åt dem, =. . oo : Tra 9 Släta Ett barbariskt giftkrij Under den senaste tiden? förekommit flera annonser i-dags- pressen av: ungefär följande .ly- delse: "”Fosforförgiftade ' ägg för dödande av kråkor kommer att ut-. läggas under april månad 'på mar=' ker ; tillhörande. .« osv”. Giftut=i lö tydligen i Ja=' mängden får naturligtvis rättas ef- ter förfrukt och mullhalt. Till höst- vete på lerjordar betalar sig dock oftast en giva av 400 kg pr hektar. Till” Tågen för ofta givan sänkas något." En! dd uppfrysning förekommer på vallarna och en tidig vältning är därenö ödvändig ; nuvarande elsh för i Vy st skall > oförändrat utgöra 10 pro- cent av kraftavgifterna. För hus= hållsförbrukningen, .,. däribland i huvudsak jordbruk och småföre- "tag, "skall energiskatten utgöra 5 -" proc, av kraftavgifterna, motsva- » rande 0,5 öre per kwh mot 2 öre enligt Strängs promemoria, ..'«..- Å andra sidan har skattesatser- ha för stenkol och koks samt eld-, | Ningsoljot justerats upp något i : jämförelse med hr Strängs prome- möria, tillägger Presstjänst: . : Stenkolsskatten blir 12 kr. per bon mot 10 i promemorian, koks- skatten 14 kr. mot tidigare före= ig. Klöverröta har an- gripit för na på sina. håll och där klöverhalten understiger 60 2 bör 200--300 kg salpeter pr hekt- ar tillföras, när beståndet kommit i gång att växa .På de gräsrika andraårsvallarna är 400 kg salpe- ter en normal giva. Övergödsling med fosfat och kali till vallarna kan i vissa fall betala sig bra, inte minst i de fall då mängderna av dessa födselmedel : vid insådden varit låga. Särskilt på mulljordar gör ofta kaligödsling men även fosfattillför- sel god effekt. - ' - Då få odlingar av. höstoljeväxter, som förek har. i stort sett slagna 12, skatten på eldni ja 1 och 2 blir 25 kronor per m! > mot promemorians 19—20 kr och på eldningsolja 3 och högre 16 ' kronor mot 12-13 kr. enligt .pro=, : memorian. Dessa "förändringar ”. betyder | en= ligt 'den citerade källan att belast- ningen på Jandsbygden. "jordbruket och småföretagsamheten blir betyd=- be mindre i än vad. hr Sträng av= I Men hur går det med hushållens | SAMMANTRÄFFANDET MEL- vn ENERGISKATTEN och ut= gFedningen. om indirekta skatter är ”- kompromotterande, anser Handels- tidningen (fp): ' Vad är det för menig att sätta igång vidlyftiga utredningar om .. hur beskattningen bör vara ord- + nad, när regeringen i alla fall hit- ”" tar på nya skater fortare än den hinner tänka? Av dess brådska framgår tydligt nog att. hänvis- ningen till investeringarna för :"" energiförsörjningen '; bara var en '" förevändning. Mycket riktigt, den klarat vintern bra. En tidig gödsling med kväve betalar sig bäst till höst- oljeväxterna, Man kan givetvis även dela på salpetergivan, varvid hälf- ten ges tidigt och resten något se- nare, Kvävegödslingsförsöken visar dock, att en giva på upp till 800 kg salpeter pr hektar relativt tidigt betalar sig bra, I samband med kvä- vegödslingen bör naturligtvis hack tern något, samtidigt som en nyttig Iuckring av jorden utföres. : — SORK OCH MULLVAD BÖR " OSKADLIGGÖRAS NU Aekx, ing av skadeinsek & ännu inte aktuell, men matpotatis= odlarna, som 4 år skall sätta potas] tis på vallbrott, kan riskera angrepp |. ning ske,'så att man myllar salpe-]= IH ögern har i gens hägn och med de sk jakt-, vårdande myndigheternas gillande, - Kråkan är en illa sedd fågel, och man låter tydligen ändamålet helga” i medlen. . Hur kommer då öiftutläggningen a att verka? Frånsett de senaste da-, garnas kyla har vi haft en osed- vanligt tidig vår £ år. Många kråk= fåglar — kråkor, korpar, skator, råkor, kajor mfl har redan börjat ”' bygga bo, och i bästa fall. kan de då en eller båda kråkföräldrarna dukar under för ett förrädiskt gift; ” får de oskyldiga fågelungarna gå ' en kvalfull svältdöd till mötes. .-.. .. . Redan giftutlägningen är ett bar«. bariskt bekämpningssätt mot miss hagliga fågelarter, De fosforför=- giftade äggen är ingalunda något" idealiskt gift. Fåglarna får; efter. . förtärandet utstå svåra smärtor, : och det finns alltid gränsfall, då . giftet inte alls leder till: döden; Giftet kan också råka 1 näbbet på : andra fåglar eller i gapet 'på kring=- strykande däggdjur, som man in= te alls bör döda. Man har i våra dagar så utmärk ta skjutvapen, fångstfällor o å man vill fånga eller döda några misshagliga djur att man tycker att giftutläggningen kunde vara "över=- flödig, I vårt civiliserade samhäl=-; 12 är-det förbjudet att sätta ut få- "andra år velat skära ner anslager till polisväsendet på ett tiotal punk= ter med i runt tal 2,4 miljoner kro=- 7. Prutningen avsågs bl. a.:gå ut centigt al harvning direkt av samma: mängd des av i över st trafikövervals" H handelsgödseln av 100 kg 2,5-pro- ning, Att spara pengar tycks ha' mm pr getts än att svara männi> hektar eller utprldning och ned-|skoliv. Högerns. prutningsförslag påtala. . iled: radio- och TV-' kan vara en bra försäkri där man riskerar, : att knäpparlarver kö alt upp ommer att i vida ar fn vad som behövs till detta ändamål. Det är för att täc- . ka hålet i budgeten och skyla sitt " finanspolitiska misslyckande som hr Sträng föreligger oss denna skatt, 'T Det svar 'hr Sträng borde få är ” att inte ett enda. öre extra kommer tt beviljas förrän regeringen pres- "erat en plan, som innnebär ett mål- " medvetet försök att överblicka ut- . vecklingen, : återupprätta kapital marknaden och sanera statsfinan-. I vissa delar av Halland före- av BOR och nullvad så här års. Mull- 22 vaden livnär sig på Insekter och och är sålunda anima-| Eeätare, medan jordsorken är växt- ätara Vid bekämpningen är det därför av stor vikt, ett man vet vilken av dessa skadedjur, som man debatt av inrikesminister Hedlund. Han fann förslaget minst sagt choc- Lkerande . mot bakgrunden av de. sn trafikolyckorna på våra vä- Vad hade nu högerledaren att genmäla i debatten? Jo, att ”herr Hedlunds uppgift om poliserna är ' oriktig” — ingenting annat. Hr Hjal-' marson föreföll helt ovetande om -: de beryktade prutningsförslag, som har 4 sina märker. Säkrast är där« för att fånga några exemplar ge- serna, är Handelstidningens karska Omdöme”. - or nom att här och var I gångsyste- | met placera vt saxfällor, som finns att "varje xälsortered FN sr ek fär. nära nog lika chockerande”: gom. 7 i inte högerledaren talade mot bättre - vetande, så måste hans okunnighet '. am sitt eget partis bedrifter anse3 själva prutningsförslagen. ennen te kaNact ha ungar före månadens slut, Om , «del är befogad. Den ökade rörelsen behöver emeller- tid också beaktas, i det att hovar eller klövar bör ses över före ufsläppningen. - Sn: Gör övergången försiktigt. 1 "Även ur näringssynpunkt med= för övergången till bete oftast en stark förändring, ' Sålunda ger det späda, vattenhaltiga och pro- teinrika betet ' lätt upphov till diaré, särskilt om djuren tidigare stått på växttrådrikt foder med därav förorsakad trög avföring. En övergångsperiod med lagom mängd - stråfoder som kompli- ment till betet är därför fördel- aktigt. Om - ,stråfoder tillsättes » kan betessläppningen börja tl- digare än eljest, Utan extra fo- 'derder magrar djuren Iätt i bör- jan, varmed kan följa vissa risker. Tillsammans med '"strå- fodret” medför : betet en starkt stimulerande verkan på produk- tionen, eftersom det. håller "ett flertal . viktiga substanser, på vilka senvinterns foderstater ofta företer brist. , Härav förbättras s även dräktighetsförhållandena. . " Det späda betets höga protein- | halt och låga växttrådhalt har änder senare år särskilt. beak- i Det å r dyrt att leva nu för tiden, du Karlsson. Det, är inte klokt, vad det kostar att bygga, för att nu inte tala om-arbets- kraften. Den..kan en ju snart inte köpa ' för pengar. ;- el: = Jo, det är nog sant, får tänka sig för; och försöka an- passa sig efter. rådande förhål- landen. Har - -du tänkt på vad det innebär ,' att, "sedan sista världskriget började 1939, priset | : på jordbrukets arbetskostnader per timme stigit med 270 proc. priserna på jordbrukets gamtli- ga produktionsmedel och bygg- nadskostnader . med nära 200 proc. men priserna på handels- gödsel endast med 80 proc. . — Det var intressanta siffror, Var har du fått dem ifrån? '. — Å, grabben går ju på lant- mannaskolan. . Där : får de lära sig åtskilligt, och" själv snappar man ju upp en del genom-ho- nom. ' > « oh — Ja, vi går kanske och job- bar litet väl slentrianmässigt. Vi är kanske för mycket bund- na vid gamla traditionsburna förfaringssätt, som inte betalar I sig nu för tiden. ' +— Alldeles riktigt! Sådana | traditioner, som inte kostar nå- got att uppehålla, ska man slå vakt om, alltså gamla släkttradi- tioner, julseder o..d., men allt annat bör vi sluta upp med ju förr ' dess hellre. Vi kan inte hålla på och bygga ladugårdar m. m. på samma sätt som bara | rin för 10—20 år sedan, Nu får vi tänka oss för väl, när vi ska bygga, annars går vi snart i — L. B. F. lär ju vara bra att vända sig till i sådana ärenden nu för tiden. . — Ja, dit kan du lugnt vända | dig, men du bör sätta dig väl in i de olika frågor, som dyker -| upp, för du och 1. B. F. måste | resonera er fram till de bästa lösningarna. L. B. F:s fackkun- skap och din känned SLÄPPNINGEN . SON, Lantbruksstyrelsen. . t1ats. Protelnhalten överstiger ir början den optimala halten, var« . för ett visat slöseri uppkommer. Ur denna synpunkt är tillskott av kolhydratrikt foder fördelake tigt. Ännu viktigare är emeller- tid, att växttrådhalten ' understi= ger den för nötkreaturen lämp= liga Härmed följer störd mikro= flora och försämrad jäsning I > Nedgången I fetthalt och brist på växttråd, . Den sedan några årtlonden kända — fetthaltsdepresslonen I ' mjölken, som ofta. uppkommer : under första delen av betcssil= songen, orsakas vanligen av brist . kraftfoder med låg växttrådhalt kan då medföra ytterligare förs sämring, även om proteinhalten' ” skulle vara låg, Tillskott av atråe - : foder kan däremot förhindra dos ' pressionen. Ensilago vorkar bb hålles mera moget bete, varvid depressionen försvinner, varför ; ; stråfodertillskott då bör. horttaa Några försöksbortittelser,' som här ti korthet refereras, en Inom ayrshirebeosättning > sjönk proc, när korna under 1 veckor extra, ' stegfetthalten "åter tl -' drogs, sjönk, när foderstatens växttråd: » Vid betessläppningen, 'Uksom vid alla andra förändringar I ut« fodringen, bör djuren därför, om möjligt, så småningom få vinja sig vid do nya förhållandena. Är betet mycket spätt måsto strå- foder ges extra. Framåt somma« ren, när betet ofta är' vixttråd- rikare, kan det vara befogat att låta ' de högmjölkande korna. få ett extra tillskott av kraftfoder. .| För att.uppnå bästa möjliga: ro= sultat bör man därför även un- . | der : betesgången söka avbalan= "I sera närlngstillförseln eå noga som möjligt"efter djuréns behov av-energt, protein, 'växttråd och mineralimne; - VR TTT 2 Jun. I ——— tad on såll. planlering av: skog” Skogsodlingens stora omfatt- ning och nödvändigheten 'av allt större självverksamhet — bland har stegrat behovet av en kort, lättfattlig och aktuell handledning. Den har nu kom- mit på - initiativ. av. Svenska Skogsvårdsföreningen, som givit jägmästare Börje Häggström, Stockholm, ti uppdrag att sam- 'om sådd och plantering av: tall och gran, vårt lands viktigaste trädslag omfattande tillsammans 84 procent av landets hela vir- kesförråd, , Den rikt illustrerade å8-sidiga skriften är uppbyggd kring te- man Det. är bättre att utföra jen med stor omsorg än att lita till dyrbar hjälpplan- tering. Rent allmänt säges ifrån att sådd endast bör komma ifråga på friska, ej alltför vegetations- rika marker, som inte är besvå rade av uppfrysning. En annan sak är att sådd kräver omkring svd gånger mera frå än plante- Därefter går fört: in på den teknik' som bör användas vid sådd och plantering och ger där- vid 'en mängd värdefulla råd, som gör det möjligt även för ny- börjaren att snabbt lära sig det viktiga arbetet, ... "> 7 I avsnittet om skogsodlings= arbetets o! framhålles vikten av att riktiga redskap I tillräcklig mängd står till förfo- gande, annars äventyras resul-: tatet, God redskapsvård betalar lokala förhållandena där hem- ma kan tillsammans ge ett mye ket gott resultat. .— Just det! Samarbete är dens lösen. K M-. DET TRACKER "Laholms: Tidning på växttråd i betet, Tillskått av ” samma riktning. Efter hand orsa: EN gas. ' . a belyser dessa förhållanden skall .. halt nedglick under den normala, 7 manställa råd och anvisningar - mjölkens fotthalt från 4 till 234 ” hölls på spätt beto och kraftfo- ”, der. När hö eller ensilage gavs nu normal nivå. Den. slutsatser att mjölkens ..fettholt. + smb menn Ae AV ——— —L 0 3 AR As FARS ÄNIRRA FER FRA AR I REN SARK KR RR AT ARE RAN DL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.