eereeeyreÅ fÅ YrYyvrerT ver veryt vv 4 FYTYYYTYEYTEFYVYTTT rp vereeeeneyvyyyv TT reererereevYyrttYte ett veverettryvreYfYYTTEYTY vent >» vera FrFrevfreYrYyrTt ry ry vv eter 3 vån HIS URAREB TS . Ne | veta vad som händer 1 södra | . Halland? - D 14 iP rera då på or net LAHOLMS TIDNING / LE . a tyrerervY verervYYtYrYtYYYFfYYEYYTTFYYYvEYYFFYyvYV Tv VTTYTT ; ">" TORSDAGEN" DEN 18 APRIL 1957." -' 00 pr (CC SÖKER NI | kontakt med befolkningen . 1 södra Halland? er Annonsera då 1 ortsorganet | LAHOLMS.TIDNINGJ > cs N Planer vår färdiga för svensk . + invasion i: Nörge-Danmark 1945 102.100: Polistrupperna taxerades till 6.000 man mot faktiskt 5.750, - Den. svenska militärledningen ägde STOCKHOLM (TT) Att det svenska högkvarteret " utan regeringens tillstånd skulle att de stridskrafter som stod till för. fogande jämte dem som var gripbara, ej skulle förmå att någon längre tid ett försvar mot en anfal- således ingåend dom om grup- ha planlagt en svensk Int tion I Norge och Danmark I and- ra världskrigets slutskede och därvid ha företrätt en aktivis- tisk linje som ej ö ämdi "med vår” än politik, tillbakavisas som uppen- ” bart felaktigt av överstelöjtnant Börje F h vid fö 4 "Fabens krigshåstoriska avdelning. | > Samtidigt bemöter han påstå- endena att försvarsstaben skulle ”” ha undervärderat styrkan av de tyska stridskrafterna & Norge och peringen av de förband som värmast kunde komma att motsätta sig ett svenskt militärt ingripande. Att öv- riga förband: var äl de spelade ingen avgöran- de roll. De delar av dessa trupper som kunde räknas till stridande för- band hade Iokala stå gifter och låg huvudsakligen på väst- kusten eller i Nordnorge varifrån de ej kunde frigöras för att omgrupperas mot Sverige. Genom att de bästa ål- dersklasserna efter hand hade ersatts lande stark svensk armékår, Det sy nes ej uteslutet, förklarar överstelöjta nant Furtenbach, att denna åsikt bi= drog till att avvecklingen fick det lugna förlopp som utan tvivel vw: bäst för alla parter. vo-oo0 on ” Redogörelsen belyses: av : instruk-= tiva skisser och bilagor. . er mn Initiativet togs från norskt > och danskt håll . . Initiativen. tillenvtuesellnkvse en 1 var itiati till en 1 svensk med yngre och äldre kvaliteten hos de tyska förbanden i Norge ej den bästa, Stämningen hos trupperna . uppgavs ha blivit. avse- värd försämrad. Allmänt missnöje rådde på grund av. den försämrade förplägnaden, po 2 . sålunda ha felbedömt möjlighe- » terna att genomföra en svensk militär aktlon där, .. ol Sekretessen kring dessa' stun- dom hetsigt : diskuterade frågor brytes av överstelöjtnant Furten- Sachs redogörelse, som på onsda- "fen publiceras $å försvarsstabens &riftserle ”Akiuellt och histo- > Askt” med tiilstånd av försvars- > Blnlstern och efter granskning av I statsråden Giinther, Sköld och Domö samt generalerna Jung 72.000 man skulle insättas för ”Rädda Danmark” ”Operation RD” — Rädda : Dan« mark — åsyftade närmast att'paci- och Ehrensvärd, danskt håll. I början av 1945 hade tyskarna betydande intakta strids- krafter i: Danmark: och framför allt i Norge, och inom norska London- regeringen och danska frihetsrådet fruktade man att tyskarna skulle fort- sätta kampen i Danmark och Norge även efter ett totalt sammanbrott i Tyskland, Syftet med en svensk ak- tion i de håda länderna skulle när= mast vara att snabbt avväpna de tys- . ficera Själland och holm. Bris- 4 igå fö ten på bla modern landstingnings- fedni en förberedande planläj materiel gjorde att aktionen kunde ning på eget initiativ, men påbör-|genomföras endast om man med sä- "andet av ”rutinplaner” för militära | kerhet kunde räkna med att.de tys- ka tr och föl hind: blodsutgjutelse undet ett tillstånd av kaos. Hela företaget planerades där- för som en stor polisiär aktion men man måste vara beredd att med mili- intervention utgick från norskt och . onödig : :: Konungen talade för ökad handel England -Sverige LONDON (TT) - ka Hallands "länsavdelning av Sv. En. donation Pa 300.000 ror] jandskommis förbund höll'på " var den n 1 itt å äde i Svenska Handelskammaren i Lon- Särögård. än der: ordförand ng don som konungen bebådade isitt tal vid kammarens femtioårsjubi- 1 å tisdagen. Hälften av sum- man har skänkts av svenska staten genom ' handelsdepartementet och "hälften kommer från bidrag, som getts av svenska firmor och affärs- män på den svenska exportföre- ningens förslag, omtalade - han, Jag är säker på att denna födelsedags- en av J, Arvidsson :i Mossarp, vilken inledde mötet med att hälsa kom- munrepresentanterna : och talare välkomna. I samband med sitt häls- välförtjänta ' kommunalmän, som avlidit sedan senaste sammanträdet, ' nämligen häradsdomare Dellien i åva kan hjälpa handelsh - utföra sitt verk med ständigt ökad framgång under kommande - år, tillfogade konungen. es Tidigare i sitt tal hade konunge: gött en historisk återblick på han- delsrelationerna "mellan Sverige och England alltsedan det vänskapsför- drag som undertecknades i Uppsa- Ja 1654 och som fortfarande är gil- tigt, — Det är emellertid först gan- ska nyligen, nästan så den ännu levande ' generationen kan minnas det, som den svensk-engelska han- deln har uppnått en större omfatt- ning och framgång, sade han. När man i Sverige väl inriktat sig på en industriell utveckling, under se- nare hälften av 1800-talet så ökade takten i utvecklingen snabbt, ihög grad stimulerad: av den brittiska marknaden, som blev ett av hu- " åtgärder i olika tänkbara lägen för-] ka ternas ' ilja utsätter ej särskilda anvisningar från | var avsevärt nedsatt, Företaget om- i till fö sledni för | fattade 72.000 man utom flyg- och varje särskilt fall, Det är av stor sjöstridskrafter. För Själland avsågs vikt att regeringen kan lita på att len armékår, sjöstridskrafter, fast och ' milltörledningen är beredd att utan | rörligt (flyttbart). kustartilleri och längre varsel kunna tillhandahålla len av De i Sve- tära mak del bryta tyskt ånd Enligt de upplysningar -:som den svenska regeringen fått från ' Norge och Danmark föreföll det skulle kunna hävas utan strid,-”' Regeri lä de därför avbös planer för olika alternativ vilket lä- | rige utbildade danska polistrupperna £e som än uppkommer, Redari 'den |— ca 5.000 man — och här i landet 5 april 1945 föredi 1 i de danska fartyg skulle del- + Inför försvarsministern, och först där< | ta i aktionen. Fre tta efter utfördes den egentliga planlägg= | nn tyska" krigsmakten i' Dan- ningen, Sedan; förekom "upprepade | mark uppskattades till minst: 150.000 föredragnf:igar, rd »| man, därav 120.000 i' arméen, 25.000 »'POperatlon > EN" — Rädda - Nor= |] marinen och flygvapnet samt 5.000 ge — gick ut på'en så stor kraft linan polistrupper. Omkring 80 proc. insats att tyskarna redan från bör« av soldaterna var tyskar, och resten 2 jan måste inse att motstånd var lön= var ryssar, ungrare och "andra. För- löst, I en första framryckning måste banden var av mycket skiftande kva- inan: nå och ta övergångarna över litet, : - Al el Glommen och seden sätta sig i be- NN . s aeetta : sittning av osloområdet, Detta krävde Företaget mot Bornholm skulle ge nomföras av sjöstridskrafter jämte ett . jande svar på framställningar från de båda grannländerna om för- beredelser för väpnad interven- - gången ensam gå den tre kilometer långa. vägen till 'sin farmor. Hade nu detta gått, så gällde det för den lilla damen att också i fortsättnin- gen visa'att hon kunde klara 'sig. Vid kaffebordet, där det också bjuds framryckning . även, mot mellersta |. - + på hembakta skorpor, lägger Ebba Norg -: sö mov | render gemena OR Nr ena benet över det andra och säger AE idsk Endast om ånd sIdigt - ta . Viktig roll utmält åt norska '|från tyska :sjö- och flygstridskrafter | agg v— C8t Boa skorpor svärmor. s« .. "; motståndsrörelsen '.'; |bedömdes vara 1 det närmaste. obe= Jes ston . VR De' norska pollstrupper som: utbils.|fintligh skulle aktionen mot Born-| "Allting är relativt dats' i. Sverigo'— omkring: 15.000 holm utföras samtidigt med huvud- . : N - 4 i mot Själland, i annat | Två killar disk de hederligh man — och mot Isen i Nor- | : "ge skulle samverka med de svenska fall senare, Flottans huvuddel skulle ph järrskydd åt båda operationerna trupperna. Direkt kontakt hade ägt |82 fjörrsky rum med ombud från motståndsrörel- ya äygvapnet gm klle trygga bla sen. vilka åtagit slg -att'i somband ppningarna, dock sannolikt att ockupationen > ' Duktig svärmor -.' "Då lilla Ebba, första barnbarnet, var; fem år, fick hon för första" dmålen för den 'svenska indu- strin, — Härigenom ; lades solida grundvalar för den epo- ken i den k Ilska handel L b minut. = fell ' Något över ett 100-tal kommun- ombud "var närvarande, Styrelsens ' och revisorernas berättelser god- kändes. Räkenskaperna bal, på kr' 3,054: 07 .och behållningen :uppgick till kr 1,543: 75. Den uppgjorda sta= ten, som bal. på 2,923 kr, vari in- gick medlemsavgifter för. 1,280 kr, godkändes, , : oi oci i Till revisorer omvaldes koramu- nalkamrer. Ragnar Olsson, Oskar= ström, » och: Jantbr.. Karl Nilsson, Gödeby, Köinge. Styrelsen i övrigt är vald till år 1959. lr I fortsättningen kom förhandlin- garna att röra sig om hur kommu- nerna möjligen skall kunna ordna arkitektfrågan. Länsarkitekt Carl- man, Halmstad, inledde frågan med att erinra om byggnadslagstiftnin- gen, som avser att ge kommunerna större -självbestämmanderätt ,: när det gäller planering. av byggnads- einge, Ivar Larsson, Minnet av de ortgå hyllades. med en tyst - — Vårt trä, vår trämassa, pap- peret och pappen, stålet och verk- stadsprodukterna kom i första rum- met till ill med vår jä y Härigenom fann vi medel att be- tala för den snabbt stigande im- ". porten av viktiga varor från Stor- britanien såsom kol, textilier, ma- skiner, fordon och kemikalier. : «Konungen erinrade vidare om de stora svårigheter som den svensk- engelska handeln haft att brottas med" under de ' båda världskrigen] 7 men konstaterade att en snabb åter- hämtning inträdde. Det är emeller- tid”av vikt att utvecklingstenden- serna följs och varje: tillfälle för att stödja och utveckla det ömse- sidiga varuutbytet måste' tillvara- tas,' Det är för dessa syften som hwenska handelskammaren grun- gdades för femtio år sedan! 'w+ Jag hade personligen glädjen att 1921 inviga dess nuvarande 1o- .kaler på' Trinity Square, yttrade 1, ten hos en kompis. Den ene tog ho- nom varmt i försvar och sade: =. ” .— Han är så ärlig så han skulle inte ta en knappnål utan lov. "ee Det är möjligt, sa den andre. Det. är förvisso utom- ordentligt tillfredsställande att kun- na säga att under de första femtio åren av sin tillvaro har handels- k iren i full utsträck rea- med den svenska framryckningen ta glommenövergångarna genom en kupp och hålla dem tills svenskarna nåd- de fram, Scdun det inledande skedet genomförta skulle aktionen fullföljas "ah, att slutresultatet blev att ett kår« område besattes kring Oslo o. fördel- . ningsområden kring Bremen, Trond- heim, Mo I Rana samt eventuellt kring Narvik=-Tromsö, ol De delar av den tyska krigsmakten "4 Norge som kunde sättas In mot den " planerade inmarschen från Sverige var snarare över- lin underskattade, Högkvarteret uppskattade de tys- ka stridskrafterna — till samman- logt 180.000 man, Den svenska ope- rationsplanen upptog inalles 245.000 man, därav 180.000 mot Oslo: och söder därom, 30.000 mot trakten av " Trondheim och 35.000 mot Mo i Ra- nå. De tyska armédivislonerna bes räknades omfattr. 100.000 man; den verkliga styrkan var, visade det sig, » I de kritiska dagarna i början av maj var själva planläggningsarbetet i allt väsentligt klart, och företagen hade kunnat sättas i verket omedel.; Men fresta honom met för du se, ". d en klocka så ' liserat sina syften. -. bart efter mobilisering och upp-; marsch; + ee Överstelöjtnant Furtenbach. under- stryker två faktorer som tidigare bli- vit mer flyktigt berörda. Den ena är den stora roll som. hemmafrontens styrkor i de båda länderna skulle ha kommit att spela vid ett svenskt fö- retag. Särskilt i Norge hade mot- ståndsrörelsen fått mycket stor ver- an. Se nu Den andra faktorn är den att tys- karna äver huvud ej var beredda att försvara Norge mot öster och Danmark mot nordöst, Befästningar- na I dessa riktningar var svaga och av ringa omfattning. Vid ett krigsspel inom den tyska krigsledningen i Nor- ge vid månadsskiftet april-maj kom man till den bestä f Tack vare Kvinnan STOCKHOLM (Press). . Kvinnans: ställning inom lantbru- ket har förändrats under senare år. maskinhållningen kan hon nu delta i det egentliga jord- bruksarbetet på annat sätt än förr — men samtidigt kvarstår för hen- nes del de viktiga arbets ifterna — viktig länk i: > mekaniserade jordbruket hur mycket svårare det tycks vara att inse behovet. av en frysbox eller saker som en ny traktor eller Én skördetröska. Och ändå syftar båda att frigöra mänsklig arbetskraft för samma ändamål, det ! inom hemmet, Vad vi skulle vilja slå fast är att den officiella jordbrukspolitiken gjort ett stort misstag då den skilt ut hemhushållningen från lanthus- driftsek Alwegtåget "inför debut . Alwegtåget står nu inför sin sna=. fa. debut. Redan denna månad öppnar man en 3.5 km lång Alweg. bana utanför Käln. Den 10 mil långa Alwegbanan vid San Paulo å Venezuela skall också påbörjas I vår.» Detta sistnämnda arbete beräknas dra en tid av fern år, Det är dr Axe) Wenner-Grens ”högra hand”, ordföranden I AB Alweg direktör Birger Strid, som vigt allmänheten i de många för. nm kan inte undgå 1 en specilintervju för Signalen rt dessa "uppgifter. Det har nu också bestämts, säger han vi- dare, att järnvägen från Fort Mae Leed i norra Brittish Columbia till Yokongränsen skall bli en Alweg- - Vilka fördelar har då det nya t? H | Det kan inte spåra ur ty det ligger på skenan som en sadel på en häst. v I British Columbia får man räk- ga från olika fabriker, och bygz gandet blir helt enkelt att montera ihop dessa element, Denna proce- - dur underlättas dessutom av att Alwetåget självt, allt under 'det anläggningen färdigställs, för fram de delar som ingår i montaget! Vi-' dare behöve Inte bana sprängas "fram genom naturhinder utan lyfe tes över dem, Därför kan Alweg-' a göras rakare än en vanlig Järnväg samtidigt: som ! kurvorna, där de behövs, kan göras skarpare. ållni i övrigt och ifråga om sett bort från - bandet med det-inre hushållsafbe- 'et, skriver tidskriften Jord och skog i ett ledande uttalande under rubri- sen ”Kvinnan och det mekaniserade ordbruket”, Det heter vidare: Jordbruksföj; ör naturli vis betraktas som en hel och odel- bar enhet, där samtliga familjemed- lemma äs arbetsinsats på snitt tas med i räkningen. Om tar detta till utgångspunkt uppstår fägeställningar, hi tsett från men naturliga en som borde vara Det-hår ju alltié framhållits att in- Vi har ännu inte d ett av konstruerat för p d: och överhuvudtaget ännu inte in- bättringar som skett med Alweg- liget på den senaste tiden, Det rå- der inte det minsta tvivel om att detta tåg är framtidens tåg. Det kan ju gå myeket snabbt — maxi- mihastigheten kan uppgå till 300— 400 km i tim — och därtill kommer som sagt fördelarna med snabbhet och lägre kostnader för byggandet. Förstår sig dr Wenner-Gren på tåg? Jag vet att man på många håll” yester äffande jordbruks. lumi vi Jaskiner och andra kapitalkrävande ål bör fö; " gås av noggrann kalkylering, Men att konstatera Sjuk kunde ej företaget. ” | H — Här krävs en mera ingående kal- kylering så att alla medverkande MJ en tvättmaskin än så pass dyrbara |: slagen av maskiner till samma - sak: |. v Iinom "sitt område, Men för att kommunerna: skall få möjlighet ' att ”ordnå” denna fråga, fordrar sakkunnig hjälp. Länsarki- tektkontoret har, länge gjort påpe- kanden ' om förhållandet, och. man har vid. olika tillfällen framhållit RN för kon Norra Halland separerår från länet => > "Parkitekt--och planeringstrågorna ningsanförande erinrade tal. om två ' Eldsberga och fullmäktiges ordf, i ' Efter föredragen följde en stunds diskussion, varvid man fick tillfäl- le att redogöra för de h al förhållandena. Riksdagsman Gustav Nilsson, Göingegården; var rädd för att byggnadsverksamheten skulle "bli "alltför schablonmässig, om en "gemensam organisation skulle svara -för såväl arkitekt- som planerings- frågor. Det är emellertid viktigt att ' kommunerna får hättre möjlighe- ter på området, underströk tal. > ' "Hr Nilsson erinrade även om den blivande motorvägen, och det kan= ske också är anledning till att man = ' tar någon hänsyn till våd den skall -dragas fram, Det är svårt för kom- munerna att ordna sin bebyggelse innan de vet var den skall gå. ' Hr Ahlblad, Särö, undrade var- "för arkitektkostnaderna blir så hö- ga. Ordf. meddelade att det finns, ' en särskild arkitekttaxa, vilken an= ger kostnaderna i varje särskilt ' Hr Axel Kristensson, Harplinge, - ansåg att frågan :bör: ordnas I "samarbete med LBF och hr Erik "Larsson, Morup, underströk vikten av att kommunerna gör klart för sig hur man vill lösa frågan, Lika= så bör man ta ställning till kostna- '- derna och hur dessa 'skall förde- las. TN Ma te ; Fler sin Landstingsdir, E. Restad trodde ej "”NORDHALLAND ORIENTERAS |att landstinget skulle An kträlan er serat av att ordna arkitektfrågan : TILK GÖTEBORG oy för kommunen, Det som man för ' "Överlärare ”Runfors, , Göteborg, | tillfället sysslar med är rådgivning gav härefter en ingående redogörel- |; vatten och avlopp, men detta är ju se för Göteborgs förorters: sam- | endast en detalj i det stora sam- betsnärmnd. het. K a + t. Den, som vill anlita ar= kitektkontoret skall-ju betala kost- naderna och då' måste' det, våra lämpligt att en särskild organisation tar hand om frågan — LBF: eller Dir. Bengt T. Thelander, LBF, : Stöckholm. oe och ett till: Varberg för den övriga delen. Tal ansåg att man på detta sätt skulle kunna betjäna de olika länsdelarna på ett tillfredsställande ver ar nerna runt Göteborg tvingades att söka ordna arkitekt- och plane- ringsfrågan åt sig själva på grund av den intensiva byggnadsverksam- att skaffa sakkunnig hjälp för pla- nering : av "byggnadsverksamheten, ritning "av "byggnader," bedömandet av ekonomiska förutsätttningar osv. '-' gäller” här! ålltså" att skaffa + för by ; rider: na-att: till: överkomliga "priser söka den behövliga hjälpen.. Som bekant skall nämnden inte bara syssla med rena byggnadsfrågor utan även pla- nera för vatten och avlopp och se till att byggnadsverksamheten över- mycket viktigt att landsbygden har faktorer tas i betraktande, tillgång till fackmän på olika om- I första hand borde väl hushåll-|råden.. , . : . ä och lantbruksnämnder | ' Landsti; har som bekant sökt i högre grad än hittills ta hänsyn till kvinnan som en viktig och oum- bärlig faktor, i" jordbruksföretaget, Varför deltar t. ex. inte kvinnliga ex- Perter i lantbruksnämndernas pla- neringsarbete? Varför kan inte flera kurser ijordbrukets maskinteknik anordnas speciellt för kvinnor? Var- för kan inte vidgade kreditmöjli, avhjälpa en del av bristerna genom att anställa sakkunniga i fråga” om vatten och avlopp, men längre har man inte kommit, Redan i början på 1940-talet framfördes önskemål om en särskild arkitek isati .]till'800,000 kr pr år och ett 4 het " som" förek irninan; dessa områden. År 1952: bildades. därför Göteborgs.” intresseförening,'-' som från , början -omfattade tio kommu- ner. Avgiften sattes till 500 kr för varje påbörjad ”11,000e:' skattekrona och pi det: sättet fick' man ihop 50,000 kr..De' två: första 'verksam- hetsåren var besvärliga men sedan har det gått bättre och nu är inte mindre "än 31 kommuner anslutna en särskild . sammanslutning med uppgift att bilda ett arkitektkontor. Efter ytterligare" en "del inlägg" efterhördes hur norra Halland kom- mer att ställa sig, i händelr?'av att' ett arkitekt- och bplaneringskontor upprättas inom länet: Nordhallän- ningarna fann det emellertid lämp- ligast att även i fortsättningen till-- höra Göteborgs förorter och att frå= . till arkitektkontoret, varav sex" in-|922 för övriga Halland bör föras äv om” Halland.. Omsättni uppgår nerna söder om Läöftadalen. tal | ' På förslag av hr Artur, Paulsson, - |Snöstorps -Mölla;” fick styrelsen 'i + ' uppdrag » att utreda. frågan och | framkomma med :förslag. vid "ett senåre tillfälle, en ve » Till sist visades en arkitekter, "ingenjörer « och . personal är anställd. Dessutom har man en' inköpsförening,' vartill, 57 kommuner är anslutna. Genom den- na förening har man möjlighet att 1 inköpa skolmaterial och ändra: va-| från Söndrum. ror samt t. o. m. bränsle av. olika | - + slag till reducerade priser. - ' sb Seka ;Arkitektkontoret "arbetar i 'fyra avdelningar, nämligen vatten- och |! kommunfilnå avlopp, planering, kontroll och ar- kitektavdelning. Man har den bästa erfarenhet av "verksamheten, men den håller 'på att bli alltför omfat- tande på grund av det behov. som kommunerna hår av hjälp i bygg- nadsärenden: Ett' filialkontor har upprättats i Borås, men det är me- ningen att göra detta självständigt så snart som möjligt. ' Anslutningen av kommuner har skett efter kom- munikationsförhållandena.. Endast de som har sina intressen på Göte- borg har fått komma med. ra INSATSER I LBF > Den siste inledaren för dagen var dir. Sixten Larsson i Landskommu- nernas förbund. Han gav en redo- görelse för hur man ordnat verk- samheten i övriga delar av Jandet. I en del norrlandslän har man löst frågan på samma sätt som i göte- borgstrakten, och på andra ställen har... LBF eller landstinget tågit hand om-den; För att ett samarbete skall komma till:stånd mellan kom- munerna och LBF fordras att kom- för landsbygdens planerings- och byggnadsvi ;h och samma ter åstadkommas för anskaffning av hushållsmaskiner? H Vi har ställt dessa frågor och det kunde ställas fler. ma -Om landsbygdens kvinna skall få en chans att göra en fullvärdig ar- betsinsats på alla områden inom jordbruksföretaget krävs det synbar- rna gör i: eftersom organisationen äges av fråga framfördes. 1951. Även i år har länsarkitektkon- toret avlåtit en skrivelse i ärendet. Frågan är särskilt aktuell för mellersta och södra Halland, medan däremot norra Halland har löst den genom ' anslutning till Göteborgs förorters arkitektk Vilken väg ligen att de organ, som handh jordbrukets rationalisering, ges möj- lighet till åtgärder i antydd riktning. Vi måste räkna med kvinnan. man nu skall gå för lösning av frå- gan kan ju diskuteras. Uppenbart är att vi måste skaffa oss en orga- hindra tjuvar « » : N vända upp och ner på huset”. Hela huset praktiskt taget uj och nedvänt fick förre h ns Någon möjlighet att ingripa hade Joh. ägaren Oskar Johansson som bor i närheten av Stenaskjum i Bollebygd natten till inte då han har mycket svårt att förflytta sig. I fastigheten som endast bebos av Johansson finns telefon i bottenvåningen. Även Tidigare tänkte man indela länet i distrikt och anordna ett arkitektkontor inom varje distrikt, att man antingen bildar en organi- sation för den del av länet som inte redan = tillhör Göteborgs förorter, eller också att landstinget ställer sig som initiativtagare. LBF har som bekant också möjligheter att lösa frågan, - , DIR. BENGT H. THELANDER men frågan kan också lösas genom |” jordbruksor na; Men en sådan ordning måste åstadkommas. Det skulle endast behövas en in- säts av cirka 20,000 för varje läns- förbund, som vill överlåta verksam- heten till LBF,. framhöll tal. ” . med Gustav Stensi vintern har studiecirklar | Den kände tyske filmskådespela- fen Heinz Rähnmann har' sin pri vata defini mist. o a la En optimist, säger Rähnmann, är en man som inte slår äv mötorn när han kör sin hustru till en hatt- affär, 0 I mn ? EEE ES Ra 34,000 kg honung I sin 1 dagarna "upprättade 'årsbe- rättelse för 1956-års verksamhet fram. håller 'styrelsen för Hallands || reförbund "att" ur ekonomisk syn- punkt har året för de halländska bi- odlarna ej varit varken: rekordartat gott eller riktigt dåligt. Skörderesul- tatet utgör 81 kg, honung 'pr sam.- hälle eller tillsammans - 34.388" kg. Året förut var:medelskörden 19,25 kg. Några avsättningssvårigheter har ' ide avhörta. Sockeråtgången . för öst= och drivfodring hi j 45033 kg. ce , Mijort Under året har länsförbunde 949 medlemmar med 4,181 bisatn häl! Jen, vilket innebär: en minskning med 75 medlemmar och 681 samhäl- len, men avdelningarnas antal "I varit oförändrat, eller 28 st, Vintern förlusterna har varit eller 7 proc, invintrade 353 samhällen av de under. hösten 1955 bistockarna. — Genom Å :, ogräsbesprutning har: 7 samhällen und den farliga yngelrötan samt 3 av nor . ndagars kurser I biskötsel - rit anordnade i Gelinge-Slölnge,. pt kenb b Varbergskret: Atradalens, Södra Hallands, och Gunnarps biodlareföreningar, 1 Varberg har en studiecirkel arbetat tröm, Lugnet, Var. Under den gångna Varit verk. mma, dels i Falkenberg och dels i länsfi örbundets regi har en kurs berg, som ledare, ; Sann optimist ; ion på en-verklig 'opti- . Hallands -biodlare producerade ifjol . a med väldiga snöhinder för van- Dr WenseriCean fil Alwegtåget, Det hela upptäcktes inte förrän lom Johansson hade kunnat ta sig|- Fiontisyningsmän varit anordnad i liga tg. Men Alwegtiget skall världens störst orkidésamling. på ting till den gamte sugen oc Släk- dit hade det varit lönlöst, eftersom STOCKHOLM Under. sommaren. var =, feltagare, rulla på ett "spår" som ligger sin egendom Cuernavace IM årg liggande. von på slu ken Ar Säng- [polisen på onsdagen fann att slad- [lämnade härefter en redogörelse sa anordnad till Dalarna, "— "tudiere- ovanför snöhöjden och : drabbas och värld ärsta akvarium på Det visade ah att J Vanliga besök, iden till telefonen slitits bort. för hur LPF har tänkt sig kunna I anslag har förbundet erhalj; altså inte av dessa olägenheter som Pahamaörna — men förstår hun tiden Då natten a anssan vid 2-1 Detta bidrog till att tjuvarna kun- lösa arkitekt- och planeringsfrågan kr. från hushållningssällskamir! 200 en vanlig färmväg. sig på tåg? Han har vwisse rligen dörren öppnas. Han hagvekammar. de arbeta ostört en god del av nat- | för landskommunerna. På en dei 600 kr. från landstinget, Till K oh SÅ är också billigare gång på gång slagit igenom med övre del a hade också sett [ten. De har gått igenom praktiskt | platser i landet har LBF trätt I för. jehanssons, Laholm, drottningnar > att bygga än den konventionella världsartiklar som föregripit ut- När Johansson ansiktet på en man. [taget varenda låda och skåp, kastat | bindelse med k och ling på ds Väderö, har 300 kn järnvägen. De olika deltar, av vil= klingen, från d till och vad är ni de” vem är ni | innehållet på golvet och fortsatt så övertagit arbetsuppgifterna. Lämp- Ng slocng lag. ka banan består, levereras färdis kylskåp och taycket ot jan gör 2" stängdes där. |genom hela huset. Ingenting har e- | "igt vore att LBF t. ex. förlorade ett | Ma - a på he. 1158 med co oh balariserår . - penne Iimellertid blivit stulet, tor till Halmstad för södra delen Din fivten. Larecom. Stockholm | ning. vo. > 200 kr. I behäll- - TT er men . a t . . N i få N ” ” Y ON . AX , . c 2 ANI aan AR ANT AAA ks Kas FAraRa sa sA ns saa - " NOPE AA ARM ALDAAAA a KN VEESFEFESSPPIPIYPT ITE TELE III PIPPI PITE SET a La Mrtda : N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.