, minna oss om frälsningen genom - haft de, ' som. sökt: förneka dess " historiska ojäviska och säkra be. ". Varo, och "visade aina" sår i hän- ” TA a Lördagen den 20 april 1957 LAEOLMS TIDNING "Y ”,,En gammal medarbetare i LT:s spalter, £. d. veingebon Pastor Mauritz B, Hanson, « Numera bosatt i Californien, . har bett oss förmedla denna - Påskhälsning . till tidningens, läsare: (Pastor Hanson har — som vi förr nämnt — vis- . .s tats större delen av sitt liv - +, SOM, pastor och missionär i Kina). vå "| erren Jesu egen påskhälsning till, sin& "vänner ”Frid" vare med Eder” är ännu. densamma varje: påsk, som är- frälsningens och fridens stora dag. Använd din bibel-och läs ur den om fräls. ningens stora sanning. Påskhög- tiden är icke blott den första hög- tiden, i som den. kristna kyrkan firade, utan även den största av alla” Högtider," och det" kommer den att vara ända till Herrens äterkomst., Varje söndag bör på- Jesu uppståndelse, genom vilken ett nytt och grundläggande tids- skede uppkommit, Pet. 1:3, Titus 2:11-—153." Den är den nya födel- sens livskälla, Kristi uppståndel. Be från de döda har i alla tider verklighet; Men "den stora ”san- ningen' kan icke” bortförklaras. Det finns - både "profetiska och vis' på sanningen därom, Ingen händelse 1 världen har mera och säkra "bevis, för -degs . verklighet än Jesu Kristi uppståndelse, Han visade ' sig” livslevande för sina lärjungar, minst tio .gånger före sin himmelsfärd och från himlen tre gånger. Han åt i deras när- [] SR da och ingå i sin härlighet så- som skrivet är. (Luk. 24: 25—35) De, som sågo honom blevo fullt övertygade att de sågo Jesus och att han var sannerligen uppstån. den och uppfor till himlen. (Apg. 1: 6—14). Och uppfyllda med den Helige Ande, predikade de fräls- "| ningens evangelium, först till ju- darna, och sedan också till hed- ningarna. Deras vittnesbörd, be- kräftade genom tecken, under och kraftgärningar från Gud, vo- ro så mäktiga, att romarväldet hotades med undergång. Och i den stora förföljelsen, som upp- stod (Heb. 10:32—39) ledo apost- larna och många tusen kristna martyrdöden för sin tro, hellre än att förneka den uppståndne Kristus, som dog på korset, upp. stod från de döda och uppfor till himlen i mängas åsyn. -Genom Jesu Kristi uppståndelse skola även vi uppstå, (1. Kor. 15: 1—38, 15: 13-19, Joh. 11: 25-26, 14: 19.1. Kor 15: 20—23). Det näs- ta stora under enligt Guds -ord bliver” Herren Jesu återkomst. (Luk, 21: 35—36. 1. "Tess, 5: 2— 11). Han skal då taga de sina hem till sig. (1, Tess, 4: 13—138. 1. Kor. 15: 2123. Joh. 14: 1.3. Heb.. 9: 27—28.) De, som hava dött i Kristus skola uppstå först, 20:. 4-6). De döda skola höra Herren Jesu rop med överängels röst och med: Guds basun.' (a. Tess, 4: 16—17, 1. Kor, 15: 51— 53), Frågan: Med hurudana krop. par uppstå de, är besvarad 1 (1. Kor..15: 35—49). Såsom vi hava burit den första människan der, fötter och sida, Han vandra- de "med" dem" och” förklarade skriften, att så måste Kristus li- Adams bild, skola vi ock bära den himmelska människans: bild :>—' för att regera med honom. (UppbF Kd in gamle vän, skogsarbetaren Poul. Skotte i Hornzek har fått sparken. Han knogade i den härliga Hornbaek plantasje. Han fälde timmer och han planterade nyskog. Men plötsligen var det inget timmer mera, intet att När Kristus varder uppenbarad, då skola och vi uppenbaras med honom i härlighet. (Kol. 3: 1—4) ”Här sås en själisk kropp och där uppstår en andelig kropp.” [em Kor. 15:44—50). De tillhöra icke denna världens natur, 'och äro icke dess lagar underordnade. De bliva icke svaga och trötta, ej heller skola :de dö, utan leva a det eviga livets kraft och härlig- het, ty. de äro syndfria och full- komliga. ”Och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer, ty det första har gått till ända”. (Uppb. 21: 4-7). När 2 Jesus Kristus kommer 1 härlighet, då skall han sitta till doms, och lö- na var och en efter hans gär- ningar... (Matt. 16: 27. Matt. 25: 31-46). Det bliver icke lön för vad ' människorna ' hava gjort, utan efter vad de hava gjort; det är i enlighet med den ande, som verkar i dem,. varav gär- ningarna bära vittnesbörd. .(Joh. 157 8—10.' (Kärlekens eller själ- viskhetens ande). Jesus är doma- ren: ' Joh, 5: 27, Apg. 10: 40—43. 17: 31. Han skall vedergälla var och en; Rom. 14: 9—12. 2. Kor. 5: "10. Upb,'22: 10—153. Jesus Kristus .som var död och upp- stånden är vår Frälsare. Joh, 3: 16—18. 5: 24-25, Rom, 4:'23— 25. Titus 2: 11—15,'3: 3—7. Joh. 11: 25—26, 1. Joh, 5: 9—20. Jak. 1: 22-280. RT Eder tillgivne vän, = - Mauritz B. Hanson, 2821 Brodk- 'dale Ave, Oakland, California, som är andellg. (1. Joh; 3: 2—3) USA, Misse:i: påskstämning - > proc Vv SST Fullständigt "oanfäktad sitter ordning borde delikatera sig misse bland skaran av dagsganila kycklingar, som ' den enligt naturens med. Att misse är så vänligt och milt stämd får väl anses bero på att. den redan befinner sig i påskstämni ng. :. "ov ”Hornfisken. ;..i-Hornbaek gg” r går i land Danmarksbrev från J. ANKER-PAULSEN göra. Under kriget fäldes nästan alla Danmarks skogar. Det vill ta mycket lång tid innan det kommer nyskog upp. Vad gör timmerhoggaren: = — Jag har köpt mig en liten halvdäcksbåt och börjat att fiska i Kattegatt och Öresund, Pålsson, Jag är gammal fiskare också, säg. Det är bra, vi skogsarbetare kan manövrera ett fartyg, Jag har varit långt omkring i mina unga dagar, säg. Tackar för det, ja. Men nu är det jo så, att Lagans mynning sänder laxar till oss här på Själland, laxar och feta laxöringar. Dom går här och snusar efter ett vattenlopp, dom kan ockupera, ser Pålsson, men här är inga; och när dom så luf- far kring kusten här, så tar vi dom i näten. Och vi tar många. Söndagsmetarna från Köpen- hamn tar laxöringar på stång, men se jag och min kompiss Pe- der Rällsen, vi tar laxar av an- senlig storlek i garnen, Rällsen är från Norrland i Sverige, han har = varit tegelbruksarbetare nere vid Dronningmölle, men är en habil laxfiskare, Av ham har vi lärt, att sätta garnen, så som laxgarnen skall sättas här i salt- vattnet inde på grundvattnet. Allt är en konst här i livet, allt är en vetenskap, jojomänsan. — Hur så Poul? Vad menar du? ' — Jojo, vi måste sätta garnen inde på lågvattnet och passe på, att undersidan på garnen ligger tätt vid bunden, att inte gubben tår sig väg under garnet. Men heller inte måste garnet ligga på bunden, ty då äter krabbor sig fast i' stjärten på gubben, fasst han «slår dom av sig med-:sin kraftige stjärt. Han har det inte, som makrillen, som dör' så: fort, .Joch vardar krabbens säkra byte. Översidan på garnen måste ligga just präsis i-vattenytan,'så läxeri - linte..kan gå över, men det 'hän- : |der han hoppar över det förstås. Som oftast bler han i garnen och ställer till ett fruktansvärt le- verne, . ho, ho, ho.: Du får inte glömma bort, att Iaxen är en storhoppare, om han: vill, en ren Holmenkollhoppare, ja, som kan göra hopp på fem-seks meter, om han vill opp av en foss, så noger kan han jumpa över ett garn alltid.” Men det sker sällan här på, Själland. Där rimmade jag, Pålsson lille. Vi tar också många hornfisk i dagarna, det är så gott om dom, att dom går sig i land på kusten och ligger och sprallar på stranden här i tunn- vis, - så hela. Nordsjälland : får gratis fisk om bara folk du så nu, frågar jag den gamle]: Lätta vinerna Vin- & Spritcentralens förvalt. nings- och revisionsberättelse' för 1956 "bjuder på en hel del av in- tresse — bland annat, att vi kan- ske börjar övergå till förnuftigare alkoholvanor, oe Den redovisar bla att försäljnin- gen av utländska svagviner ökade under året med inte mindre än 11 och att årsomsättningen på viner tex från Frankrike ökade med he- la 32 &.. Algerieviner - minskade med 0.5, men röda bordeaux= blic-allt mera u ppskattade gör nu sitt segertåg genom vårt belägg för, att vi kalla oss för Nordens fr; land och tycks ge ytterligare ett |preliminära rapporter under året har rätt att|redovisas svaga och starka viner | "Hill Och 1 på, att t Att konsumtionen mer och "ner svänger över till de svaga viner. nas förmån, visar ovannämnda förvaltningsberättelse i en annan statistisk uppgift, under rubriken ”Totalomsättning”. Utvecklingen av försäljningen av. spritdrycker och viner belyses av följande in- dexavtal, (1936--38 års kvantitet I viner visade en ökning med 82 96. " Av dessa fakta framgår, att svens- karna i gemen börjat uppskatta de lätta vinerna som måltidsdryck — på bekostnad av starkspriten ly = 100) Brä öka- de visserligen från talet 100 år 1936-38 till 166 år 1956, men mot detta står de svaga vinernas ök«- ning från 100 liter till inte mindre net får man hoppas — och d 7 lärt sig förstå, att även i-de lägsta prisklasserna finns viner för. mer eller mindre avancerad smak; Det allt populärare franska' 3-kronors- vinet Montrouge, som bara funnits än 515. Lättvi har under denna tidsrymd mer än fem= dubblats, under det att brännvinct endast ökat med litot mer än hälf. ten. . H N Att man stundom möter det miss- och i Sverige sedan i maj förra året, visande. uttrycket "vinkonsumtio= | väl h aget så minskade vinkonsumtlonen med B.? . proc jämfört med 1935, Men minsk= NM ningen kommer helt på starkviner, som gått ned med 25,5 proc, godan året 1955, det år motboken fort=. förande satte sia stämpel stor del av inköp-tiden, Och under motbokstiden blev starkvinorna för — ,' många en ersättning för brännvi= ' Men går man från de proliminira rapporternas —knapphändighet — till årsberättelsens detaljeradé statistik, . framgår klart hur svenskarna mer dryckesvanor, Da vo ND År 1938 var konsumtionen anv va utländska svagviner 1.4 milj HHtor,. år 1951 ca 3 milj liter och år 1958 : mer än 80 milj Uter. Så vi kår. + t på en v när ransonen var slut, mer går över till kultiverade trots'allt mot ljusuro tider, ” ler något. annat sätt" att” lösa lokalfrågorna. Det kan 'därför ha sitt intresse att studera, att La- holm hade skolproblem att brot- tas med för 25 år sedan också fast det den gången gällde byg- gandet av den nuvarande sam- realskolan. Men i april. 1932 var vårt land mitt uppe i den allra värsta krisen och det hela präg- lades då av den allra största återhållsamhet, sa pe Ur Laholms Tidning för den 9 april 1922 erfar vi följande: Efter vad det nu ser ut torde den frå- ga, som i flera år utgjort det viktigaste i vårt kommunala liv, nämligen ordnandet av lokaler oéh. plockar upp, och det gör dom, ty bönderna kommer med häst och ;vagn och greipar och fylder vagnen med hornfisk. Den fisk dom inte äter själva, den går i svinen och till minkfarmen här uppe. Aldrigen har vi sett så många hornfisk på en gång Jo, men den skall simma i. smör här på kusten, Pålsson. Turr? LT:s FO Forts |: a | säarns er Major Collins? frågade: jag: Han är väl inte död? Hon skakade på huvudet... .. — , Hans sår är allvarliga men inte farliga, svarade hon sorglöst. Bristen på vård, när han : låg nere. i Jlönnrummet, : " tillsammans. med de rent psyr kiska' lidanden, :han måste ha genomgått har ' gjort, att hans tillstånd är kritiskt.' Men m god "vård finns det ingen an-: " ledning att anta, att han inte kunna. bli fullständigt: ska . Hon reste sig till hälften för att gå, men jag drog henne i ter: till mig, och nu forsade de ord,' som jag inte längre kunde . i hålla "tillbaka, över mina läp - .=="Nona, sade jag, i går kväll” värt fort, att jag inte har nå- gonting riktigt :klart för mig jag" verkligen hade ' för avsikt att hålla, trots''att dess upp- fyllånde; skulle tvinga. mig. att inte be dig: om-en tjänst. ..en. a eller "kanske det var i förrgår . — "allt. har gått så fruktans- "— gav jag dig ett löfte, som '- begära mitt avsked.; Får jag - ' tjänst, vars utförande kanske : kommer att såra din stolthet : dig i" ansiktet, ' Och jag har . kommit tillbaka, därför att jag. lika mycket som min, om kap- ten Dacoit fått leva? ”- — Ibland tycker jag, att du . och. ting,, som jag i själ och hjärta inte vill; svarade hon. . — Då lovar du.alltså? " Men vad ska jag göra?” .. — Jag bara ber att du ska hålla inne med vad du tycker - om mig, ända tills du hört min historia. Jag försäkrar, att den , ste dager, lyssna på > mig.” till. slut; trots ' att sanningen kanske blir svår att höra? " Det för oss båda. | Hon satt tyst en stund. . för red du härifrån? . Prdnen "var nästan bitter. riktigt, att jag var feg. — Och det vågar ter vad du gjort! ' F od r kommer mig att göra saker . — Jag kan väl inte annat... inte visar mig i allra vackra- men jag ämnar "inte på något sätt försöka "ursäkta mig själv. Vill. du kommer att bli svårt... svårt > för. att jag var rädd för att se ” fick order att. återvända .. min general, general Grant ön- skade" bestämt, att jag skulle rida tillbaka och tala om san- ningen. Jag red härifrån som « > löjtnant och kommer tillbaka i majorsuniform. .. hon: enkelt, + + > see sam — Han tvingade på mig ut- nämningen för vad han kalla- de min tapperhets skull,:fort- satte jag. Och ändå måste jag - säga, att jag mött fienden åt” skilliga gånger 'och med. be- tydligt mindre rädsla än jag .' ser in i elden från dina ögon., — Det kommer inte att bli ' svårt... att lyssna till vad du har att säga, mumlade. hon och tryckte sig litet närmare..- -— Jag: är så glad, svarade - högkvarter, LJETONG FORZUNGDOM ' baka. Jag . känner dig alltför väl för att tro det. i — "Jag har sagt, att jag äl- iodig...' och jag. intalar mig, att du älskar mig tillba- ka. Och ändå har jag inte rätt "att : göra ' något dylikt. Gud ” hjälpe oss båda, Nona Preston, men jag är redan gift.. Jag ' kunde höra hur hon flämtade till. -— Fortsätt, bad hon till sist. '— Och inte heller det namn, - som du känner. mig under, är mitt — riktiga, . fortsatte jag brådskande, "ivrig att komma - till ett slut på min förklaring. En ursäkt är att det namn jag använt på sätt och vis är mitt, eftersom :jag presenterat mig under min mors. Jag tog det för . att inte riskera upptäckt, då : jag trängde -in i Braggs då det var fara för att någon där skulle kän- — Varför, frågade hon, var- = Därför, svarade jag upp” få höra vad jag hade att säga. : . du säga ef- jag har gjort en sak, som in- ,; I Jag gav:mig i väg, där . sanne Ankas mkfr/HA AA ERAN RA - Vi sutto båda tysta en stund "sida vid sida utan att röra oss; jag funderade: på vilket sätt "jag bäst skulle lägga fram min sak och hon väntande på att . + Nona, utbrast jag till slut, gen ärlig man kan göra... — Nej, nej, viskade hon till- a N na mitt rätta namn. Men jag försäkrar, att mitt rätta namn är hederligt. Miss Selby förde mig . hit, och , eftersom hon "kände: Dunn, ' presenterade hon mig givetvis ' för de andra samma namn. ": mig ”under namnet under : . Forts. PELSSES ETTA för samrealskolan, nu har kom- mit i ett sådant läge att det kan bli -.någon lösning. — Detta kunde ha skrivits i går men se- dan kommer den verkliga kall- duschen. — Det lär nämligen inte råda något tvivel om att de förut framlagda förslagen om en fristående skola för kostnader på omkring 200.0000 kr med hänsyn till det försämrade ekonomiska läget måste skrinläggas. 'Lös- ningen måste sålunda bli en till- byggnad till folkskolan; 7 50. Så får man veta att undervis- ningsrådet Johnson besökt La- holm och inspekterat lokaler och han meddelade att sträng spar- samhet iakttages från statens sida. Han sade också att det inte förelåg någon skyldighet att an- ordna undervisning i slöjd och huslig" ekonomi vilket" innebar mycket stora besparingar. Vad man behövde var tre större och två mindre salar samt en teck- ningssal — den senare dock inte nödvändig! . cc o8 ct ”stads kommunalmän och skol- n + män sina geniknölar för att för- |man i en notis veta att mätchen | på ; söka finna klarhet i frågan om slöt avgjord möéd två mål På j Leharoperetten” 'Leendets land. ' . vardera' sidan; ' Det var 'regnigt :Det Malmö som gav den och i hu= : vudrollen gästspelade Inex Köh- de "ler, Men något fullt hus, blev det : "I Ihte — men recenslonerna gav tillbyggnad av samrealskolan el | dagarna ” gnuggar - Laholms | på sin tid konsumföreståndare i: n Laholm, I ett senare nummer får. aldrig senaro varit med om, gavs ; i och kallt och föga 'publikdragan- de i kylan, CY; see | En liten nötis 'återspegl Pasi dåliga tiderna? Svinpilset' var en recensl ; går i Laholm 47 öre på kg; Nö-" idel lovord. Och till sist skall vi teringen föregående vecka" var 48 öre. . södra Halland... Då hade nämli- gen arbetet med utbyggandet.av |- kraftstationen wvid.Laholm fort- skridit så långt att maskineriet kunde provköras;: I. fortsätt- ningen på den långa artikeln får man veta ' att söndagen ingick med regn och rusk men detta till trots. fattade folk posto vid kraftstationeri redan kl. 9 på morgonen... Men det dröjde till långt fram på kvällen innan det stora ögonblicket kom och ska- rorna på den dagen öppnade nya bron tätnade allt mer. .Visser- ligen hade = fjärdingsmannén Pauli. Nilsson order 'att: hålla skarörna från bron, men det var inte så lätt, "70 -' Klockan nio på kvällen börja- de bassängen sakta fyllas med vatten, en grumlig, gulaktig vät- ska, fylld med brädstumpar. En båt sattes i bassängen och lax- fiskaren Oskar Svensson fiskade ratt, som : tillkopplade genera- torn och så började den stora axeln och rotorringen att snurra. Det gick sakta till en böran men snart var mah uppe i den stad- gade' hastigheten eller 81.varv. Maskineriet fungerade till be- låtenhet. Akten övervars av re- pr från Laholm med I en notis dag omtalt att årets fotbollspremiär "skulle äga rum . då ' Laholms Idrotts- förening 'på nya idrottsplatsen skulle möta . Fylgiakamraterna från Halmstad. Bland 'kända ”kämpar” i laget den gången var målvakten Knut Esbjörnsson, Sten Brunbäck, Kurt Söderström och Knut Svensson, den 'senare numera handlande i Skåne och och i röd Alborger och i Gamle Carlsberg, så är inte hornfisken turr, inte? Sriv upp det... >-- — Det samme säger Moriark. ryttaren Skafte Örvit. = "0 — Ja, och han Skafte har för- nuftet i behåll, han vet mera än folk flesta. Vet mera om fisk och :kjött och öl och brändvin och fina viner, än annat folk. . . -T ner Andersson i Köpingen som bor e" Axel Malmquist i Södra Hallands Kraftförening hade årsmöte och beslöt sänka garantiavgiften från 2:50 kr till sålunda i år kan fira tjugofem- årsjubileum med 'sin förening -- Det katastrofala prisfallet- på fläsk och . smågrisar hade sin tråkiga konsekvens, som lätt klarlägges i en rubrik: Bättre död gris än dyr veterinär. Med andra ord — hade lantbrukaren |. en sjuk gris lät man den förr dö än betalte-veterinärarvode, ' . . Hara" konstalera "att: Romborgs > populära restaurang vid Mellby= ' et da oa strand += den "nuvarande Klru- » öndagen den 10 april: 1912 var7njakolonin'— redan den 21 "april ; S en stor dag för: Laholm ' och: satte igång med dans — sikgr- | "geni var där fullt hus. 7 at Vägen. kl Colgala” till korseta stam. nm I Din svåra nöd ” " Du övergavs av De Dina ' a för våra synders skull oa Du mäste lida plnags ct Dina lärfungar ifrån Dig: flyädo,': innan morgonen gryi eta Andock 'Du så god och , ' var Dig själv Du icke spar "> ' et för att oss arma mänskor frälsa, Du ville oss skänka liv och = ”C ” Du gjorde så mycket för oas = Ct vad ha vi väl gjort för Dig? : Allt få vi av nåd gt upp allt bråte. När ' klockan var | endast nåd. ls 20 minuter före elva lade direk- . ' Ha Andersson. tör , Hilterantz handen på den Md — 2 kr pr andel. Bland dem som|ned kl. 19.32, s ; omvaldes i.styrelsen märktes . a To tes Karl Klinker på Månstorp och Morgondagens namn ” vt Elof. » Ahlström i Skummeslöv. ” ANSELM ee -- Nyvald blev landstingsman Ver-|. Solen går upp kl. 449, och i ned kl. -19.36. ed ned kl. 1938." >”. : i an; Ett verkligt evenemang som vi Laholms 7 teator; nämligen i ,; var. Hippodromteatern 4. Cel, Ira a , a öv ett fram, ' laa. - Dagens namn : a AMALIA "cc oc ta Solen går upp kl. 452 och", Solex går upp kl. 4.47 och GEORG a oruasa ar Kn | tron Asa RANA HERRE IA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.