renen NG Tisdagen. S firmationen skulle besitta kunskaper ot älåg präster att. förvissa sig om att Se - 'skopen tecknade sedan med helig ol- . €ller-mindre.mognad; - > " kunskaperna,” När : krav sedermera ” ansågs som en riktig hedning, vilket år av följand ont TYyrYerv FTYEVYYLTYTESEISYVYVTYYYTVEYTYTYYYYYYTTIYYYTTETTYTY TT OT "vtYPrTETTT YYr Rd a vt ep NI maj 1057 "Be LAHOLMS XIDNING 51 TYFYSFyrTYTtYYTTYYYFYFFTY God k . : Nu är snart den -./äntligen får hänga klä oss lite lättare, dvård betalar s tid inne då vi | kemtvättas så häng inte undan undan alla sto- | dem utan att ta bort varje liten fläck. Det är de där fläckarna ma- - len är så förtjusta i, och det. är Aven om plaggen inte behöver | den lilla fläcken på ett annars 'ald- "Ta och klumpiga .ylleplagg och det kanske blir förstört, ' Gå igenom hela garderoben. Skicka bört eller tvätta själv allt som är solkigt, Då först kan man änna sig säker; Häng in de rena väldoftande kläderna i plastpå- sar, Nu finns billiga plastgarde- rober med blixtlås"att köpa. Det . jlönar sig i längden. Glöm heller inte malsprutan! Även om man tvättat garderoben aldrig så väl så kan det finnas springor och ojämnheter där en malhona fun- nit en lugn fristad. Spruta över- allt i alla springor och skrymslen. Mörker, värme och fläckar "är länning ev. körsbärsröd . "orlonjersey med. sidenfodrat. draperat. - KAR under, den: 4 Pp ade kjolen. >" - Jersey-Modeller é 1 våra av 'det irmation. ett Ars-lästid)” läste” jog på” gångés måttet "och som sådan ew' slags av- i samband med den första nattvards- konfi d (Steninge). : lä si Få började någon gång -på hösten och skulle, vara avslutad i god tid före dinarie. flvttni gången. Men. det'har ursprungli; "Medeltidens konfirmation, -- heter det i Norlinds, Svenska allmogens liv, kan jämföras med en. döpelse- akt, "där, de onda makterna genom förnyat signande besvors. Vi erinras också . om . dopet — vilket ' ju . kon- firmationen 'skall bekräfta — därige- nom :att faddrarna skulle ledsaga barnet, Akten började med att fadd- rarna nämnde barnets namn, under . det att-konfirmanden knäböjde, Bi- ja ett. kors på hans panna, vilken ombands" med en bindel som avtogs . förstt efter" tre "dagar." Om barnets kunskaper i kristliga ting var det in- "te tal, inte heller om barnets större Men. reformationen ingrep med ett bestämt krav på att barnets vid kon- Det kunskaperna verkligen innehades, föräldrar och faddrar att ge barnet ”restes;på en! ordnad skolgång var det först :och främst med tanke på att - därigenom ge ett stöd åt konfirma- tionsundervisningen. - ön Den :som förr inte var konfirmerad flyt dag den 24 april året därpå, så att de unga fortast möjligt kunde komma ut i förvärvs- arbete.. T.M. Ratski, som var prost i Falkenberg 18477—1889, lät inskriva arnen i oktober. - Någon samman- hängande läsning blev det dock säl- lan förrän efter kyndelsmässodager, men sedan var det att gå alla dagar i veckan med blott något tillfälligt med största ”samvetsgrannhet, och ; | linnelapp, undantag. Undervisningen bedrevs |' den som inte kunde inhämta nödigt kunskapsmått under de 40 å 50 dagar läsningen pågick, fick gå om både två och tre år. Det lästes katekes, samt dessutom en del psalmer, (Falkenberg) - " ” . - Fick gå och läsa I 34 år, När skoltiden var över, var det då som nu att ”läsa för prästen”. Men detta kunde de' sämre begåvade få hålla på med både 4 och 5 år. Det var vuxna karlar, 28—20 år, en hel del, innan de släpptes fram, (Var- berg omkr. 1890)... : ne De barn som inte kunde följa med i undervisningen på prosten. Rabes tid, hade det inte lätt. Det kunde t.o.m, hända att de fick gå hos präs- ten i 3 år, innan de slapp fram, ( Vä- rö omkr, 1875) . . Vi var nästan alla i fjorton- och När jag var femton år (ber. f. 1860) gick jag och läste. för prästen, men det var en sträng präst, Hela ”lång- katekesén” och långa stycken ur bi- beln måste vi kunna. utantill. Kunde man inte det; ”slapp man inte fram”, Och det var en stor skam på den ti- den,: ty sådana: kallades hedningar. (Enslöv) "Co Mö En person här som inte gått och läst, fick- heta ”Hedninga-Magnus” så länge han levde. (Västergöt- land.) . Vv : pet | Mycket att läsa, röv ' Det är väl numera högst ovanligt att: någon "går för prästen” men än ett. änn Annorlunda var det förr, då man inte som i våra dagar hade för- stådelse för att vissa barn med stor svårighet eller inte alls kan lära sig katekesen utantill. Det bör i detta ih också påpek att man förr inte läste enbart Luthers lilla katekes men också en mera ut- förlig med utförliga = förklaringar, t.ex, av . Schartau," Swebelius,' .o Roog: jag citerar några uppgifter: - Far dch mor hade själva lärt mig att lisa, När jag (ber. f. 1850) var åtta år gammal, kunde jag min frå- gebok" fkatekesen) utantill. När jag fyllt 13 år skulle jag läsa för prästen 4 Harplinge (en liten bit att gå)..Han hette Hultén, Vi lärde stora och lilla Schartau,: Roog, biblisk historia och ch |år. Och kanske han fått hålla på än- f årsåld Några var äldre, men knappast någon yngre. Så län- ge ' inte vederbörande kunde 'läsa rent i bok, blev han inte flyttad från småskolan. Men i sådana fall kunde läsningen för prästen utsträckas till både två och tre år. Ingen fann detta var något orimligt, lika litet som att den som uppförde sig illa på något sätt blev helt utesluten. En sådan fick vänta ännu ett år för att under tiden bättra sig, Detta var en god hållhake på pojkarna, ty ingen ville gå med den skammen att vara ut- stött från nattvardsskolan. Att däre- mot gå och läsa två år skämdes in- gen för. = - sor bl En gammal man på Vastad hade gått och läst för doktor Kamp i he- la fyra år. Han berättade, att. han varit omkring 20 år, då' han började läsa för prästen.! Han hade varit dräng på herrgården sedan sitt tion- de år, och det året han ”slapp fram” fyllde han 24, (Slöinge) | Konfi AT besvärlig för sex Longa-Petter, för den varade i nu längre; om han inte blivit bekant med Boel. Och då hon börjat anta- ga rundare former, ansåg sig prästen nödd till att släppa fram Petter, för innan dess kunde han inte taga ut lysning, trots att han var myndig. Så blev han konfirmerad i prästgår- den och tog ut lysning med Boel samma dag. (Hishult) > biblisk historia och ”lilla Schartau]. livsbeti Iser för malen, och de möjligheterna bör vi inte ge dem. « Då man ska ta bort fläckar, bör man komma ' ihåg att ungefär hälften av alla de fläckar vi har möjlighet att sätta på oss går bort i vanligt vatten. Gå därför inte på kläderna med för starka fläck- urtagningsmedel. innan ni, prövat med vatten, En annan sak är om man med säkerhet vet vilken fläck det är fråga om, ; Fettfläckar är väl de vanli te, De tas bäst bort med varmt Po- tatismjöl, som man kan låta lig- ga på fläcken en bra stund. Bors-' ta,bort mjölet och upprepa be- handlingen på nytt, Trikloretylen är också utmärkt mot feltfläckar. Man får bara vara försiktig och jämna ut emot kanterna $å att in- te vätskan lämnar en stor ful ring "| efter sig. Lägg tyget på mjukt un- derlag och gnid med bomull eller = Oljefläckar tas bort med ter pentin.: Terpentin sär också bra mot, asfalt och beck; . > sh Kaffe. och tefläckar tas bäst bort med hett vatten, Fläckar av choklad med kallt "vatten, : >< Fläckar "som uppstått. geno svett ”brukar gå bort om man -be- handlar 'dem med Hummet: vat- ten och sedan fuktar med amoni- aktig on an ". Stearinfläckar tas bort'genom att man lägger plagget på. stryk- : | brädan med ett läskpapper under ös För människorna "bakom TER fråscht plagg, som gör att -) Smörgås med champinjon- . fläcken och ett över, Pressa över med varmt strykjärn så att steari- net smälter och tas upp av läsk- papperet. Finns det märken efter fläcken kan deg behandlas med trikloretylen, > = ” ' BJUD PÅ EN VARM SMÖRGÅS » No : - Vad är festligare och smakar = bättre än en varm smörgås ef- : ter biobesöket eller kvällspro- menaden? Den. är lätt att laga : till och kan varieras. på hur många olika sätt som helst. Säkert finns det smårester i skafferiet som kan utnyttjas till pålägg. Smörgåsarna kan gra- - tineras i ugn, stekas i stekpan- > nan”, eller Y särskilt smörgås- . järn. Till smörgåsen bjuder vi Rub .buljong eller en kall dryck — allt efter behag och humör, kräm esavo osm . "+ Skär tunna skivor av vitt bröd. Smöra dem. Bred ett läger cham- pinjonkräm "på smörgåsarna och lägg ihop dem två och två, Cham- pinjonkräm finns att köpa i små- burkar i de flesta affärer. Grati- brödet blir frasigt gyllenbrunt och champinjonkrämen varm, Ansjovissmörgås . a i Rensa och -filéa "ansjovis samt mosa. den tillsammans med litet smör och finhackad lök, Lite vit- lökssmak är: gott. ' Bred ansjo- visen på smörade brödskivor och gratinera i ugn... . Lägg" ovanpå. dessa 1 skiva ost, helst: av schweizertyp :och ovan- på, osten en skiva rökt skinka. Ba- con går också bra.: Sätt smörgå- ketet var kommer att glömma.' Bara några meter framför dem satt hela den - kungliga familjen." Drottning : Elizabet igade de gigantisk sarna på : en : plåt. och. gratinera etta ett tillfälle de'.'sent > AK - kamera och förevig fon se minton + " på:en kopp. starkt te, en kopp |' nera eller stek smörgåsarna så att |: dom man: har tillfällé därtill, år Från: "I go. Det är, församlingen dem I het-öga tills dex5 sklnkek Fv tagit färg och osten smält. - sa på Smörgås med atuvad >= svamp Då ” . . - : ' Lägg smör i en tjockbottnadl. $ kastrull eller gryta och sätt till innehållet i en burk svamp. Kryd- | da med salt och peppar. Låt svam- pen fräsa långsamt i smöret, tills detta är alldeles klart. Strö över mjöl och späd med svampspad och grädde. Smöra skivor av vitt bröd och stek dessa hastigt frasi- - SN ga och guldbruna, Lägg en klick av stuvningen på varje smörgås, dofta över med persilja och ser- vera omedelbart. Ne oe " Man kan också gratinera smör- gåsarna i ugn. Lägg då på en klick smör och strö över riven ost. Ställ smörgåsarna på en plåt och gratinera dem i het ugn tills | de fått vacker färg, Horea Rester av stekt kött, korv, le- ver och njure blir också mycket gott som gräddstuvat på smörgås, Likaså grönsaker "och skaldjur. Då det. gäller skaldjur bör man komma ihåg att dessa aldrig får koka i stuvningen. De blir gär- na sega då. Koka först stuvnin. |” gen och värm sedan barä' skal. djuren i denna. .” - Ta en tupplur! Ått vila sig en 'stund på dag SN OS | NN > Vårens färger är "ljusa och lätta. Här en figursvängd dräkt garnsglencheck i havrefärg. Jackan är lätt figursvärsd och . bokåt, Helveckad kjol och ficklock. SS sluttar, Met obs ingen bortkastad tid. Bara; en halvtimmes vila kan göra under- verk med en trött hjärna och en trött kropp och den effektiva ar. betsinsatsen under eftermiddågerns . lopp blir en helt annan, ”"C. Tempot i vår tid är alldeles för |? | högt uppskruvat, det. är:vixväl alla överens om, Inte kan den en- skilde göra mycket ” åt det, men någonting ” så" enkelt, som::.en stunds vila mitt på dagen eller i samband med middagen, gör att vi klarar påfrestningarna så myc: tra, 1 : Ny kyrkoherde installeras fria, Färsta församlings förste kyr- koherde, Erik "Lindén, kommer" att Inetall. Lb 3 a Den Glöm inte "armbågarna : ” vanligt. Man glömmer helt enkelt bort armbågarna , i den dagliga 'sin speclalvård.' Först och främst borstning med kraftig borste och b huden fullständigt torr med hand- duk. Samtidigt som mån på kväl- med någon närande 'hideréme,'så bör man även låta armbågarna få a Få kristna tronten[= Fala'och rynkiga armbågar på övrigt välvårdad kvinna är ckert men tyvärr ganska nhetsvården.. Även de behöver vål. och . vatten. : Frottera . sedan len smörjer in ansikte och händer - hd et i Örebros utkant När hän 1953. kom "till ”dettä”'områdes lilla i ;D högtidliga "akten, .som förrättas” av biskop. Helge Ljungberg, skall äga rum :på den" plats "mellan 'Fbbän< gen och Hökarängen i Stöckholm; där församlingskyrkan skall byggas. =» SMF:s största församling finns'i Kongo. Svenska Missionsförbundets största församling finns int TSv Lutete, som 'är störst med :9.000 "I medL.? Den + är indelad i 8 dist, med 320 predikoplatser. Genom frivilliga gåvor 'av de.infödda' byggde "man i Sundi Lutete tolv skolor i tegel förra året. Tjugo kyrkor fick" hälm> taken ersatta med plåt, " ' " > SMF:s största församling I Sve- rige är "Betlehemsförsamlingei; i Götet med 1.500 medl i ; Kyrkosångerska till USA: Kyr-| kosångerskan ' Lillemor Otterland från : Göteborg har'åkt' till" US, Hon kommer där att företa ånader lång s NAR barn på 1880-talet en verklig prövo- tid, ber. f. 1864), Prä var myc- schar- härader; som tillhör det mera kt ob de Cötelk "stift, ket stränga, vid sin kristendomsun- dervisning, och det var. inte: alla ovanligt att ett flertal konfirmander fick ”gå för prästen” både två och tre år. Jag hörde även berättas om en bondpojke, som gifte sig samma har den "svarta. dräkten. bibehållits längre än i härader som tillhör Ska- ra stift, Till de sydvästligaste sock- narna i Västergötland kom dräktby- tet sist; i gränssocknarna Kalv och Karl-Gustav .var « de -. svarta år han blev 'konfi d. (Veddi- ge 1880-talet). " VN 3 Svart- eller vitklädda flickor, Vv Så länge bygdedräkten levde kvar på landsbygden, användes den som konfi ionsdräkt väsentligen i den form den vid högtider bars av vuxen ogift kvinna, skriver Sigfrid Svens- son i Bygd och yttervärld 1942, Dräk- ten "vid - konfirmationen :markerar tillfällets betydelse genom : att. vara den första omgången, aven vuxen kvinnan dräktuppsättning, och därav följer, att den isitt snitt vill vara tip-top med dagens dräktmod, "I samma artikel redögöres för hur förändringen från svart till vit klän- ning skett. På tre kartor. över den och den svarta dräktens utbredning kan man avläsa utvecklingen, År 1905 förekom vit dräkt endast i ett smalt område tvärs över mellersta Sverige. Ar 1915 hade: detta bälte vidgats, i enstaka fall sågs vit kon- firmationsklänning -i - nqrdligaste Nörrland och i Skåne. Vid 1930-talets slut förekom svart dräkt endast i Västsverige och i Bohuslän, där någ- ra schartauanska prästmän i det längsta sökt förhindra att den vita dräkten skulle förekomma vid kon- firmationen: — ” me stt Det var år 1919 som vit konfirma- | tionsdräkt för flickor för första gån- gen förekom i Lindome kyrka. Arets konfirmationslärare : var emot det nya modet. Men med anledning av att "det då var brist på lämpliga svarta tyger — kanske de. var myc- ket dyra också — gav han omsider konfi 1938 alltjämt i +. Fredrik Dabl' tt — Mo : Hyrkuskens berättelser är aktuel- la just nu, dels genom ett radio program 'om August Blanche Stockholm på påskdagen, och dels genom en nyutgåva av det popu- lära verket i serien ”BonnierBib- lioteket”.' En - uppmärksam läsare bland våra bekanta berättade ap- ropå det att han hade hittat en hänsyftning på ”Hyrkusken” i Hen- ning Bergers "”Fata Morgana”, ut- kommen 1909. En läkare berättar för bokens hjälte att en gammal vän till honom just har dött, på sjukhuset; På" sitt sista läger var det bara en bok jhan ville läsa — ”"Hyrkuskens berättelser”, — Se jag läste dem som barn i Norrköpi - ”Tryggare kan” efter Beethoven: Sången ”Tryggare kan ingen vara”, som skrivits av Lina Sandell bru kar sjungas på en enkel melodi, som man trott vara av folkligt: ur- sprung, Nyligen har man emeller- tid : upptäckt, ” att melodin: lånats från andra 'satsen i Beethovéris' nosonat e-moll opus 90, > »”Världens ' lyckligaste männisl a kallar sig, fältsergeant Rosa Zetter- berg, Fr. Zetterberg var lärårinna vid flickskolan i Norrköping, när hon 1941 tvingades övergå till :lito- sämrad syn. Blindheten blev snåbbt total, och hennes kontakt med om- världen försämrades ytterligare ge- nom en olycka, som berövade hen- ne -känseln i. fingertopparna -och omöjliggjorde "läsning av blind= skrift. 1952 blev hon frälsningssol- dat -och "året därpå fältsergeant bland de blinda och dövstumma. Fr. Zetterberg är syster till justitieri- nister H. Zetterberg... '& or Tiodubblat besökarantal i källar- publiceras som följetong i Revue de Paris, dock med av anständighets- skäl gjorda strykningar, mot" vilka Flaubert offentligen protesterade. I december. inställdes vidare publi- cering av följ och 1 januari förklarade han, och de gjorde att jag kom till Stockholm. EN vo OR För hundra - år sedan närmare bestämt den 15 april 1857, publi- | cerades i Paris en roman som möj= ligen har blivit av större betydelse för. det senaste seklets ronankonst än något annat verk, Gustave Fla- berts ”Madame' Bovary”. Rbmanen om den otrogna apotekarfrun hade tillåtelse därtill (Lindome) socknar frågeboken, Den 26 maj 1864 (efter Konfirmåtionen blev för många]: I blev Flaubert åtalad. Efter en myc- ket grotesk rättegång — rättegån« gar om ”osedlighet” i böcker blir gärna . groteska — blev « Flaubert emellertid frikänd. När romanen se= dan kom ut i bokform, innehöll den en tacksam dedikation till Flau= berts advokat, Här i Sverige 'ut- kom ”Madame' Bovary” senast i höstas, försedd med utsökta illu- ;'| ungdomliga inslaget markant. .P. grafarbete på grund av hastigt för- 1. .händratal deltog i nattvarden. 1956 såg siffrorna. & gudstjänstbesök "och c:a 3.000 natt- vardsgäster;' Pastor Lyshöi har nött ut. åtskilliga" par "skor - uhder> sina kontaktvandringar "från "hem" till vän med alla människor 1 området, Vid' söndagens gudstjänster är, det gande namn bördig från Sträng |." Ne "såg /heml gjutas i Sverige. Den'åfrikärfské ne- gerpastorn N'kounkou- Hilaire ; elev vid Missionsskolan; dingö," var nyligen 'i'tillfälle "att Ystad "se gjutningen" äv fyra' kyrk> ill ol Acklock klockor, som skall levereras till.o ka missionsstationer i hans wärlds- del.; Två månader 'tog-det att för- bereda gjutningen, som: sedan kla- rades av på endast tid minuter, In- naw' klockorna är klara för leve- rans skall de putsas och justeras. ' Ett bykapell i Indien kostar 1.000 kr att bygga, och just så mycket fick kyrkobröderna i Ljungby ihop vid".en församlingsafton, som de nyligen anordnade, där 350 delta- gare gick in för att Ljunghy skulle kunna stå fadder till ett sådant ka- 2 kys änka i USA: ” Leon Trotzkys änka, den 75-åriga Natalia Trotzky, har nu fått till- stånd att resa in i USA, där hon håller - sig gömd 'i närheten av Washington. Hittills har hon bott i Mexico, där hennes mans mördare fortfarande -- sitter fängslad. Fru Trotkzy är alltjämt kommunist, varför det "måste: en speciell lag- stiftning till för att hon skulle få lov att komma in i USA. Det anses att hon skall uppträda som vittne källarkyrka, var antalet gudstjänst-|" besökare per år 1.300, av vilka ett) . orlunda 'ut:” 12.675 |... jatt hem, Han "vill vara bekant 'och god java | till fregatter, kan inte klara denna ät och;vit kan man någon FL VM sl Ej och då gnida den med citron. 2 Gummiskrapan : ME "är brå att ha till handa i Huss. >; SA hållet. Med den får man upp sis« ta droppen sås pr, kastrullen eller, > beredningskärlet. För att vära bra bör gummit i skrapan vara mjukt : och smidigt, En skrapa med långt .t skaft är :bäst.. Då kommet. man bra åt i. alla kärl, Ti É gummi. är ganska. fett, Skölj skrapan' omedelbä varmt: vi £, änk på i änsligt ; I atten då den: använts till ; t så täcker den längre; I kh redda att' löpa gatlopp undan fiei dens ubåtar' och flyganfall. "Därför så a = så vital, betydelse för oss är det ett angeläget. ärende att. söka hindra den..: » "Det är-alltså rimligt; skriver. tid- skriften” :Sveriges flotta, ! att, :man från gsjöfartshåll begär ett'effektivt P . initia -av, de; här aktuella problemen.: I sommar: skall. nämligen. utbildning + av 'handelsflottans personal i kon- " öjtjö m” påbörjas "i. flottans det handelsfartygen lyckas klara sig, desto intensivare kommer fien« +” den att bli i sina försök att stoppa ter blir handelsfartygens egénskydd ett helt ' otillräckligt försvar,” Här behövs effektivare medel, för ätt skydda vår livsviktiga sjöfart. Vårt nuvarande” ganska oansenliga bes : stånd av fd jagare, som byggts om uppgift, För att trygga vår tillför. sel av livsviktiga produkter behövs: i första hand moderna, snabba och slagkraftiga fregatter och jågare i :' tillräckligt antal, Vi behöver 'också ' helikoprar för ubåtsjakt, spaning och minsvepning mm. Kustartille= ". riets utomordentligt viktiga roll, sammanhanget skall inte heller för glömmas. Dess förband kan effek- . i hamnar eller lastnings= områden. t..:iit or . Chefen för marinen har nyligen offentligen framfört att han avser, föreslå statsmakterna "att" bygga , andra I speciella fartyg för skydd av, våra; transporter till sjöss. De /'miarina ,. , myndigheternas tidigare förslag i-...: denna riktning har på ' sedvanligt sätt bemötts med intresse. Men inte. . resulterat i' mer än halvmesyrer, dvs ombyggnad av några få äldre -... Å jagare till fregatter. Dessa fartyg är slitna efter hård tjänst bla under ett långvarigt världskrig. Det är angeläget. att vi snarast får bygga ändamålsenliga plattformar för alla Ibåtsjak och ' sjöfartsskyddi nya vapen." ok a. : - / . Är inte fröken : Svenssori :karl- — Jo, det skulle man kunna. säga, . Hon är så ilsk på karlar; att bon strationer av Ulla Sundin-Wick- för en amerikansk undersöknings- Evan kommitté cs Kos inte ens äter mannagryn —+ "- " handelsfiottans . verksamhet är dem. '1 närheten av vårå egna kus= ”" tivt -skydda kusttrafiken där den: '+ löper fram i skärgårdsområdet och +” ve målet : och 'hémlan= "7 ÖR " 1 Nathbes och Kinda under den föregånde hösten! börjat ; . hr fr Adda FEFSTETYTETEFSTTTYTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.