wr s i AN Torsdagen den 9. I 1957. TS årvintern "är ”slltid långdragen "> här i landet, även i dess sädra delar, och det är därför med verk- lig lättnad man ser djuren släppas på bete. till en'vvälbehövlig -åter- Vanliga sjukdomar under betestid ligen kan ett mycket magert bete komma i fråga för dylika kor ur den synpunkten att utevistelsen och motion utan tvekan har en välgö- rande inverkan på hela ämnesom- - tning efter stallperiod på- frestningar. Alldeles utan störnin- gar försiggår 'emellertid ej betes- gången . och sjukfallen' är då ofta mer brådskande och akuta än eljest. " För att i det följande endast i största korthet beröra de allra van- ligaste sjukdomarna, så börjar be- 'svären ovedelbart efter utsläpp- | ningen "med att. otränade leder, band: ter, senor och kl överanstränges. Hältor av olika slag uppkommer hos de äldre nötkrea- turen och hos kalvar, unggdjur och lamm uppträder muskelskador. Dessa senare kan dock förebyggas genom :E-vitaminbehandling straz ” Sommarsjuka (piroplasmos) börjar vanligen i. mitten av juni. Övervakningen på betet av” sinkor och kvigor är nödtvunget ofta icke vad den borde vara och sommasju./ tkefallen I d «till bed, i: ty här är soabba diga. ” . Ringorn 5 oc Senare på hösten ådrar sig un ] Pp g - djuren gärna” ringorm och man får vara på sin vakt när djuren tas in för att snarast behandla den= na sjukdom, :som är "samma som skäggsvamp hos människan. '. - åtgärder nödväns : 1 rr EEE handling i mycket sent stadium, Vaccinering mot sjukdomen är ef-' fektiv men den radikalaste åtgärden är utan tvekan röjningar' för att hålla efter buskvegetationer men detta arbete förefaller tyvärr 'att eftersättas' alltmer för varje år. »På betet ;har vi: också en del innan, betesgången skall börja > Den höga äggvitehalten £ den späda vårvegetationen är en bidragande :' faktor till betes- kramp.. Kor : som kalvat under sis- ta månaden bör erhålla 50 g mag- nesiumsalt per dag för att förebyg- ga den fruktade och svårbehandla- de beteskrampen, :som uppträder på kraftigt gödslade betesvallar.” | > Förlossningslamhet. ' : — orsakas även av hög äggvitehalt i fodret och under första betes- månaden inträffar en påtaglig ök- . ning av antalet fall; Sjukdomen kan som bekant åtminstone delvis före- byggas genom att ställa korna på äggvitefattigt och kolhydratrikt fo- der veckorna - före" kalvningen och öka äggvitegivan långsamt efter kalvningen, Med 'detta i tankarna är det självklart att det äggviterika, färska betesgräset långt ifrån alltid är lämpligt för nykalvade kor. Kor som är känsliga för sjukdo bör jukdomsfall med mycket otydliga symptom och otroligt. är icke att vi har betydligt flera olika sjuk- "I domar än vi nu i allmänhet räk- nar med: Tyvärr medger den prak- tiserande veterinärens tid och resur- ser i allmänhet: icke ett så nog- grant studium som önskvärt vore. Nötkreaturens inälvsparasiter ser ut att öka och viss skuld här= till får väl:bla sanka betesmarker ta åt sig, Leverflundrans (distoma- tos) stora utbredning i nötkreaturs + stocken och stora ekonomiska be- tydelse har samma orsaker, nämli- gen sanka och olämpliga betesmar- ker, Många av de beten son an« vänds åt ungdjur och sinkor är värdelösa och borde avstängas, 7 ">. I hastigheten "Unga fru Hansson är sur, -, — Vad är det med dig? lilla vän, frågade hennes man, ... — Du har ju sagt till Svens- sons i går att du gift dej med mej för att jag lagar så bra mat. Jag som knappast kan koka potatis. Hur kunde du säga nå-. goj sådant?" - fö nåd -— Jag kunde inte hitta på nå- got bättre i hastigheten. -- . , lon. Hackning av fodret är fördel? aktigt :' såväl i > gravsilor, som, : tornsilor,. Om "hackningen sker vid "”silon" med: en ' fläkthack - är "emellertid den extra - kost4 - naden för fodrets ill oc 1. Potatisbrännerierna är nu ie fastställda avverkningskvantiteten — 40 milj. litev' bränn vin — men kampanjen ' kommer i alla fall att förlängas” ; med omkring en månad, Sveriges Bränneriidkareförening ' har nämligen åtagit sig att ta hand om det stora matpota- N 'h man beräknar att kunna avverka: så myc- motsvarar ytterligare 2 milj, li- ter, omtalar föreningens direktör, agronom Algot” Anders«; son i Kristianstad för Sydsvenska Dagbladet, > '- sn tisöverskottet oc ket av denna potatis :som' och. förlängningen av kampan- : Jjen blir ingalunda någon god af- "fär för bränneriidkarna, fram- håller "agronom "Andersson, utan åtgärden "har vidtagits: enbart för att matpotatisodlarna skall "| få "möjlighet att avsätta de 'sto- ra överskotten, : Det är alltid förenat med svårigheter att hål- lai gång brännerierna när väd- ret börjar bli varmt och möjlig- heterna att finna avsättning för dranken blir. också mindre i och med. att djuren släpps på bete, Därtill" kommer" att priset' är beräknat 'på Potatis: med. 17 pro- cents : stärkelsehalt . och , matpo- tatisen : håller: inte mer än 12 procent. Det: ekonomiska -utby- Matpotatisöverskottet enormt «> Ytterligare ' Utökningen "av. kvantiteten] 2 milj. I. brännes- i det närmaste klara med "den tet av denna 'bränning kommer därför att bl; dåligt. . ” Det är utomordentligt värde- fullt, ' säger jordbrukskonsulent Carl M,-: Björklund i Kristian- stad, att ' Sveriges Bränneriidka- reförening :. haft . möjlighet" att tillmötesgå - jordbruksnämndens önskemål om ökad bränning ”så att ”matpotatisöverskotten : kan placeras. ' Pe TSE fer Enligt den 'inventering som gjorts av Kristianstads lärs po- tatisodlareförening' finns enbart i Kristianstads län ett överskott på 150,000 hl - Överskötten i Malmöhus ' - län, Hallarid "och Småland ' uppskattas ' till” sam” rn Många jordbrukare vet a manlagt ungefär lika "mycket." + st ee t silon ringa. Om hackningen där«"' emgot utföres på fältet medelst slåts ter- "eller pickupphack, eller om fodret skall läggas in ohackat, blir gravsilon. förmåligare ur maskins - Stillastående gölar och avlopp diken erbjuder allt för ofta” enda möjligheterna för djuren att skaffa sig dricksvatten och följderna blir gärna "ihållande och svårbehandla- de betesdiarréer, MT . Vissa år har vi-stor besvär med . om möjligt ställas kvar inne i ladu- gården på äggvitefattigt foder. Möj- En spansk frisör och tjurfäktnings- habitue har kreerat den här frisy- ren, som” han kallar för:”eorrida” och vars förnämsta attribut är ett par inbakade tjurhorn, ' Frisyren presenterades nyligen vid en tjur= fäktning av en spansk mannekäng, som ses här med den "levande > R MIÄSlleB 4 okosmman 2 . gilering 4: avlånga” fordgravar" tigt foder, . Ensilering i-gravsilor Av agronom "Yngve Andersson, Jordbrukstekniska institutet sk , i regel infek- tioner med pyogenes i en eller fle- ra juverdelar. Infektionen ' anses överföras av en särskild flugart, vr Rivsår «0 0 Olyckshändelser såsom staknings- skador samt rivsår av taggtråd är vanliga och särskilt spenarna tra- sas sörider på taggtråd som hängt ned eller varit för dåligt spänd. ' Alldeles för 'vanligt är också att t, r En fördel ur arbets- och avs ' verkningssynpunkt är att vid grav. silon avl ing och kri; idni ng v av fodret sker på samma plats, utan: någon mellankommande transport; anordning ' som eventuellt begrän sar avverkningen, I övrigt kan in te skillnaden i arbetsåtgång mellan: tornsilo och. gravsilo blir stor. Vid fodrets uttagning kan. arbetet bli bekvämare vid gravsilon om denna - är: belägen" hära foderbordet. och '' med bottnen nära i nivå med dets ' ta. "Även hiss eller elevator fodret kan förekomma, - = +" Gravsilor i kalla traktex- ” Där fodret i tornsilor har benä. genhet att bli för kallt under lån= :. ga" köldperioder "synes: il djuren får i sig ståltrådsbitar, spi- kar mm på hotet och som ger an- ledning till så kallat ”vasst”. Mjölk 4 | korna: visar snart tydliga sjukd kunna medför. stora fördelar, Det«', ta förhållande: kan motivera 'an= :- ändni; av ilor. i landets symptom, ' exempelvis genom att de sinar, men på sinkorna' och ung- djuren märker man inte så mycket under sommarbrådskan och lidan«- det utvecklar sig i en icke påverk- bar riktning, |. Trumsjuka a Senare på sommaren och hösten uppträder fall av trurmsjuka, Den- na. sjukdom uppträder ofta: med flera fall på en gång och med för- ödande ' ekonomiska följder. Myc- ket har skrivits om denna sjukdom och här skall endast påpekas att platsen där faller inträffar, ofta är strängt lokalbunden, Sådan mark bör; om möjligt inhä och ej norra, delar, oavsett hur: en jäm förelse mellan gravsilor och torn=.: i: övrigt. utfaller. Gravsilor : kan förläggas . inomhus, ” varvid ; ut=-.' rymmet över den fyllda - silon kan utnyttjas som upplagsplats för .! hö eller halm som förbrukas jäm: sides med ensilaget, - Hur blir kvaliteten på ensilaget i Kan då fördel med sil Harkranklarvern har | börjat! NA I de: nyligen uppkomna vårsä- desfälten +. har. ' harkranklarven, börjat. frossa på de späda plantor- dar :med-ivall som förfrukt är larvförekomsten "på sina håll öro- väckande stor. De 3—4 cm. långa måskliknande . larverna . gömmer sig -på dagarna, effektivt. under tuvor” och" jordkokor/ för att vid kvällningen. krypa fram och äta på > såväl: stråsädesplantor "som vallgräs.: Vid svårare” angrepp i |: vallarna. uppstår . bruna ifläckar | 5 > av dött gräs. Det är nu all anled- .| ning att göra en: inspektionsrond | ”. över fält med vallar. och uppkoms men värsäd och se efter: i vilkén Ömfattning' larven förekommet.” '; En: behändig” metod; att tvinga upp larverna till. markytan, är att hälla ut ett par liter bensin på en yta: av. en kvadratmeter.” Efter om kring 15 minuter är flertalet larver uppe i markytan. Finns det. mer'än' 30 larver per kvadratme- | ter är" riskerna ganska "stora för ']att skadegörelse skall ske på strå sädesgrödor' "och: "vallar. vinnas utan att kravet på ett först slassigt ensilage eftersättas? Oi det behållna fodervärdet och ensi- lagets kvalitet påverkas av det silot” slag som "användes, kan "den eko- aomiska betydelsen härav blistör=." fe än skillnaden i silo-' och 'ma k sis betas. Numera finns preparat, som man kan ha liggande i full bered- skap för omedelbar ingivning vid ”sjukfall, vilket är av stor betyde'se, "Packning for att ariva och i nedsänkta silor av säm-| ut luften ' ur fodret, en tät. och ma form men med permanentade väggar har sedan gammalt använts för blast och betmassa. För ensi- Jerihg av vallfoder har dylika silor tidigare här arisetts mindre lämpli- ga, och utvecklingen har gått möt användning av mer eller mindre höga runda -silor, I utlandet, hu- vudsakligen i Amerika och England, har under senare år användningen av gravsilor, ”trench silos , bli- vit allmän. Resultaten från utlan- det har stimulerat många svenska jordbrukare att använda gravensi- lering, enligt uppgift med gottre- ”gultat. oa - 2 " Fodret packas med > Vad är det då som gör att grav- ilorna numera kan godtagas även för' ensilering av vallgrödor? He enkelt möjligheten att med trak- tor packa fodret i silon intensivare än som tidigare varit möjligt utan traktor. En gravsilo är sålunda 2 mer eller mindre långsträckt - tangulär silo,' 1. vilken man I an köra in med traktor och med en , na packa fodret, Vagnen från vil- > ken fodret lastas av kan antingen köras genom silon eller köras vit sidan av denna, varvid fodret kastas för hand in i silon. ” ; I fråga om de väsentliga förut- sättningarna : för konservering » av foder genom enslilering har givet- vis ingen ändring 'skett genom övergång till. gravsilor, vad som, .fardras är! ett för ensilering lämp- traktorn jämn vägg i silon och effektiv täck. ning av fodret, för att i fortsätt- ningen hålla ute luften, samt till- satsmedel för att främja de pro- cesser genom vilka fodret konser- veras." 2 | Vad man vill vinna med grav- silor i. jämförelse med tornsilor är i huvudsak lägre kostnader för såväl silor som behövliga transport- anordningar, . minskad heteå gång såväl vid inläggning som vid uttagning av fodret, bättre foder, vilket skulle uppnås genom den in- tensivare packningen. med traktor och gynnsammare temperaturför- hållanden i silon, samt vid behov bättre möjligheter för självutfod- ring av djuren med ensilage, + Gravsilon billigare än tornsilon Att. låta gravsilorna annat än högst tillfälligt få formen av enkla jordgravar är inte tillrådligt. Även gravsilor måste: ha täta och släta väggar. Kostnaden för, att :bygga gravsilor synes dock kunna begrän- sas till omkring två tredjedelar av kostnaden för motsvarande tornsi- lor, Något större: besparing kan vara möjlig. vid mycket stora an- läggninga, Den behövliga investe- ingen kan: man sålunda minska genom att bygga gravsilor i stället för torrsilorss 7 ev oc et I fråga ' om" mekanisk "utrustning bortfaller vid gravsilorna de anord- ninga.som vid tornsilor. behövs för ink d eller art Från ” Amerika föreligger" uppgifter” om > att man får mindre ensileringför-" luster i tornsilor än i gravsilor. . . Resultaten från försök vid Ultuna 1954 och 1955 visar att'förlusterna av organisk substans båda åren va-; rit större i gravsilon än i motsva-" sande tornsilo, Då fodret i grav= silon varit väl täckt har'praktiskt taget inga förluster genom kassa- on av ensilage förekommit. En-" silaget kan, då gröpetillsats an- vänts, betecknas som gott. Det öka- 1e utbytet av organisk substans i:' tornsilon kan beräknas väl svara : not' den uppskattade högre kost=-. - naden för ensilering i tornsilo. » Den inlagda fodermängden - ut- gjorde :i- gravsilon 35—40 tontoch - i tornsilorna 10—17.ton. År 1954. lades fodret i gravsilon i ohackat; ned : god sammanpackning, - men liksom i tornsilorna utan tillsats- nedel och utan annan täckning än silopapp och halmbalar, År 1955 la= 1es; fodret in hackat, med till-' Jats av 3 proc havregröpe, samt täcktes med silopapp, sågspån och L5å20 em jord. tad H Om ensilering i gravsilo kan man” tills vidare säga följande: Förutsätt " rna är bäst där ensil sker av stora fodermängder, Investerins=- sostnaden för silor och maskiner, blir lägre vid gravsilor än vid torn=" silor, Hackning av fodret och ams - vändning av tillsatsmedel' får för= ' utsättas ha samma gynnsamma in- verkan på ensilaget i gravsilo som I tornsilo, Fodret bör i gravsilor' inte lämnas utan effektiv täckning. ' Skydd skall helst beredas mot'ne..: derbörd, . Där bevarandet "av fo drets värmeinnehåll har stor bety. : kraven på hög avverkning vid in läggningen är stora kan gravsilon. innebära fördelar, jämfört med torn= silor, . om” upptransporten' av fö- ” dret till” dessa begränsar avverk. ningen; : Förbättring av arbetsför« "Allandena vid fodrets upptagning - kan vara möjlig . . att transportera fodret upp i slå i. i — Jag. hör, 4 en farlig mängd super 'på' dina åkrar, :Karlsson, Vad 'menar du med ' det? Har « du vunnit på pennniglotteriet?»! 2'7= == | Du pratar som du har för- stånd till: Då ska veta, att till skillnad ' från .'de andra vanliga växtnäringsämnena - sprider.: sig fosforn nästan inte alls i jor- den. Den blir, där den hamnat, och några uttvättningar behö- ver man inte ta med i räknin- gen, Därför kan' man lugnt för rådsgödsla' med ' t.'ex, super. — Ja, det är en sak, men det lär väl bättre. att ha pengarna på bank'så länge än att häva dem i jorden i form, av.han- delseöl inte .det, du.; På det här skiftet t. ex. ska jag ha en korngröda och så in vall i den. Det "ska : bli en tvåårsvall, och rider jag 600 kg super per ha här. Jag har räknät med 200 kg till kornet, 200 till första och lika ' mycket. till andra års val-, len. Vallgrödorna får sedan in- gen: super, så då sparar jag in sag ger dem nu..." ta få ved Pn vad vinner. du med det; förutom en liten smula be- sparing av arbete förstås. '.. - ”— Jo, vinsten på det hela är, att' jag nu kan blanda in sur perna väl "i: jorden; - ända till plogdjup, om jag ,så vill Vän tar jag och ger. supern: som ö& vergödsling - till: vallarna, kom mer den inte ner i.jorden, och den >: huvudsakliga: + effekten kommer. inte” förrän åren efter det vallen plöjts upp;: Tycker "du det är bättre ekonomi?.” — Jag ; tror, du har rätt, Karlsson, le synnerhet på -mullrika 'jor- | 1. F :-.och' dels i' bete med "Varje dödat Ogräs.ger ;» DENOCATE, SEVTOX och PREMIN, . Da Vi tillhandahåller: alla slag av kemiska preparat samt + utför. söm vanligt bepudring med dels egna ökad skörd . | iv. egen orfarciihet, att en väl : utförd sprutning med de kemiska medel som nu finns i "- marknaden är ett av de mest' ekonomiska" vapnen, när det »i gäller 'att bekämpa ogräs i stråsäd. Den bästa effekten 1 med AK 2M tt. ex. Phenoxylen Plus (P56 . tidig sprutning, , C:a 20 dagar efter sådi ) uppnås genom . . d ger det bista-«, P56 är i praktisk användning oskadligt för män- . > niskor, husdjur och vilt. Mot svårare o gräs rekommenderas :' tioner. ” Aven ”Y föres, a Vid : bekämpning av 'JArverna blandas 810 deciliter 35-procen” tig parationsemulsion Atiofosfoör) Ile. 1: 600 liter:' vatten” per" hektar: |]: fe Sprutning sker helst på! kvällen: Man --kan även använda paråti-' onspuder ” (tiofosfor) 'i.' dosering Sy ÅN SS 20 "kg. 2-procentigt:- puder. "per: FÅ 2: .2-procentigt puder "per | PÅ="V3 hektar. ', Sprutnipgen ' ger: do FIAT insektsbekämpning t, ex.' mot h; UC traktorsprutor ' arkranklarve Richardsons). FLYGAREGATAN 127 bi I | US OTEL VÄXEL 18040 >» HALMSTADS el, .Unde ör "Lätt att på- och avm lösning, vilka rhaug, ration sr Unde a ell potatiso NYHET rhaugs' kupningsaggregat ” Ställbara "kupbillar. med. individuell utt, 5 >» kunna ingällas för rad- avstånd. möllan .60—80 cm, har även 7; 'vingar 'ställbara 1 sidled, vilket gör att kupningen blir utförd på ett riktigt sätt + oavsett omnämnda radavstånd; = .; 4-radigt », riktpriser från kr. 370:— dling Billig och effektiv. Låt: oss demonstr Bekämpningen -, av ” harkrankens larver "skall ske'endast i de fall antalet larver "per" kvadratmeter ; så stort att påtagliga risker [finns för skada på kulturväxter ”na.; Parationsmédlen ” (tiofosför) : SKOGSÄGAREFÖRE] lär mycket gif vande," tiga för människo och 'djur: Använd handskar oc! ansiktaskydd och iakttag störst försiktighet vid medlens handha 7 Birger Blixt; +. fö f "smidig styrning ” Påhöngshackan:KXCELSIOR är ett idealiskt Påhängshackan:EXCELSIOR är ett i "ning i betor, oljeväxter, potatis och liknande, , >" utomordentligt gott. adrensningsarbetes "to... På : s M : Finns St lager 'hos ' 20: VALLBERGA Tel, 52, 100. Efter PES i s redskap för Xör> där den utför ett "för traktor med, hydraulisk -3-punktslyft -- - Snabb -djupreglering gshackan' EXCELSIOR- kan kompletteras med :anordnin; - | | : | åh DS ; «2 | - . för individuell - radlyft "och med. aggregat för- potatishackning St 2 . .och-kupning, manst PK . LANTMANNAFÖRENING >. kontorstid 62170 Ysby. ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.