-". av kol 'eller. olja,- Kraftverket - bi < Pängsjonen, "nu sko' dai omröstning å allting a chatt fölkomrösi je vort vicktiga .skollat rösta farste Baongen + tning, så:har de fråger, som' dai om. Ja minns la — dao skolle ain Töste' om ain. velle ha' brännevin - : ”älla inte, män de velle. ain ha förs : 4 Sen skolle 'ain rösta, om ain + vänster; å de fingen vi. som väl-va ve mä, Hor i all .vären: skolle > höger å'somlia. te” vänster? . Dao | hadde dai ju bare kört ihob å kört. För” fölkpängsjon . | 7] faor. ain,: "röstar 'si älla sao, Röstanet "gäller : inte häller, i Pängsjonen, för de slepper” ain sä- vkert inte'o; ; 1 ” pängsjonen älla inte. Telögg vore” naturligtvis' .bray män :de' ska be- - talas åckså, å de' € ju abert mä'de haila.; Sen ska ain 'vesst' rösta, om 1 omä Ain ska va tvon; | nn görat. Ås ao de vesst "fråga o om. "Goda "chanser för torv i i framtida vä irmekraftverk- "BTOCKHOLM (Press). Enligt. vattenfallsstyrelsen. finns det goda utsikter att bygga ett torv- kraftverk. Det är- AB Svensk torv- förädling som fört frågan på tal vid sitt bedömande av olika sätt att an vända torv, Bränslekostnaderna skv le tom bli lägre än vid användnin kunna, köras: med er utnyttjning: tid 'av netto '4.500.. timmar "per & Det" bör: därför byggas med en ir stallerad "effekt "av. 40' MW, vilk. motsvarar en frästorvförbrukning + 270.000 ton per år. Ett sådant kraf verk, förlagt vid någon därför län torde gå. på . totalt -, Åt milj kr dörav 30 milj kr i anläg” ningskostnad för kraftverket 'och I milj i anläggningskostnad. för mo: sen... » Frästorven : er! rbjuder ett mycke billigt industribränsle,' men dess ar. » vändning förutsätter en 'kort tran: portväg. 1 vårt land är frästorvtel niken väl utvecklad och: frågan i hur man på bästa sätt skall kunn tillgodogöra sig denna teknik i stör re skala. "Det alternativ som vid si dan om brikettillverkningen lige närmast ' till - hands är att :utnytti frästorven” för kraftproduktion. D di åri, att 2 ig. Förr när dai : blett, om somlia hade kört ter: dao skolle ain för- i. ha Män de e ju inte de, . "som agen, gäller, om ain ska tro '. de; »SOm; staor:i tinningerna: Föll" om. ain. ska betala" te ' |, älla | om; nön : aen ska betala för ain, Dee sao . invecklat alltihoba, så ja begriber et inte =". a öe -+ Nä, aent va: de för i "finge fölk spara själ te "gamlaida; om" dai "inte velle ; soälta ” : hjäl Somlia finge setta pao "ofinantag, å dao vora dai försörjda. Värst va : de för dai fattiaste; för dai finge tigga älla gao pao'socknen: älla i '. värsta fall setta pao fattihuset. » Farst när fölk finge pängsjori, åde Blee dai inte faida pao. Lide ”bätter ble de, när pängsjoneti. ste te tjugefäm kroner i månen, å när "De. e ju: sannt' att läng har) ” plett dyrare mä aoren. Maden:e : dyrare, å kläerna e dyråre, å brän” " net e dyrare. Brännevinet har förs stås steet alla mäst, män: de e ain ju inte tvongen å köba ud, de nu inte e pao bog länger.: -" Män hor" kommer de te'å gao å framtien, om'fölk' fao flairé tusen |. kroner om aoret i pängsjon i å te- - läggspärlgsjon ” öväripao :. de? Dao blir ju dai gamle riga å fao pängal - pao: kistebonn, . för: de"e ju- inte alle gamla; som rac mä, varken å äda älla suba öpp sin pängsjon. AA "vi annre'stackare, som ska betala dai dyre pängsjonsaogifterna, vi fånn la släba å försaga i alle vaora då, så 'vi enn la döa, laongt irinah . vi” blinn pängsjonsmässia.” Va i . haila vären skonn vi dao mä alle " dässe teläggspängsjonerna, som vi nu skonn” rösta om? ss + Lasse i Ale: F örtrolig ga. "ständer -Svar till x. Xx. 19577: Kära ni, ungdomens tid och just de problem ni brottas med, frågor om livets r Jme- ning, om framtiden och" de egna misslyckandena är oerhört vanliga. Kanske mera i 16—18-årsåldern, men de förekommer även ofta se- dan. man. kommit. över tjugo. Det är också tydligt. att ni lever i hårt Beroende "av "er far, som visst är ganska oförstående. Ni säger att ni inte vågar tala med en "läkare; Men snälla, ni är ju myndig: och: in: gen människa i världen kan hindra er att tala med läkare, att ta' arbete var ni vill eller att flytta hemifrån. I ert ställe skulle jag tala med ung- domsförmedlingen; där ni kostnadss Nn. Dao | 'så va de häller inte för fett. Dai |. finge vesst sjutti kroner om aoret, | : [oskyldiga 'ledbesvi - "Ägaré on > En bonde, som helst ville titu- ”, leras godsägare, fick en dag ett ilgodspaket med järnvägen. En + ; kontorist ringde upp för att un« ; Herrätta härom, : - + — Det är godsägare Ars - +— Jo, detta är från järnvägen. "Jag skullé bara tala om att det föarent 7 ett paket till ilgods- pgaren! ” Under denna rubrik beso ra verk om de pordiska komun garna I forntiden är. det mmera mycket : sällan någon "citerar eller Teferee Hill. Men £ för net hund- hade Snorre gjort sig" dikter, som han författat om furst- Sverige, Då "Snorre författade si ”handbhok 3 sagor utan större kritik,.- samt - gjorde tom ' verklig historia: av BSnorres hörsägner. Senare "kom man under fund om att Ki mås. återuppliva intresset fö te tagas méd stor” urskiljni ; och lo att de oftast icke kunde kallas his? toriskt' korrekta: Efter. dennas om- sagornä ill vad de egentligen var — rena bhörsägner — och” på måns ga håll gick man' nu "till ' överdrift åt andra hållet och frånkände dem allt värde: > ” Emellertid — nästan allt har två sidor, en bättre och” en "sämre! Om sens svensk. . legitimerad. läkare” "från läsekretsen, 1; Förse. frågorna” med lämplig signatur och uppge helst élder och kön. Det är givet att envar: "; anonymitet: obrottsligt : bevaras. . "Märk breven: DOKTORN SVA= : ; RAR och sänd dem till reda ; tionen.” / Svar. till ”Hoppfull”. Givetvis bör ni om ni .står inför planen att täga ett” adoptivbarn; vara' förvissad om att er hälsa ej har sådana defekter att ni ej skulle "orka med 'ett' barn till .och.att' barnet ej kommer att kar"som om 7 ni. hade ' tämligen ' som ej "borde lägga. hinder "i vägsn,. men kan ej ta' ansvaret för några di denna ' ] fråga "utan" det får en' läkare göra : som u undersöker er, "Svar till. ”Ledsen och bekymrad”. Den "doktor ni: går hos har såvitt jag förstår de största möjligheterna - Jatt sköta ' om 'era 'bensår, och hur gärna jag än vill kan jag inte trolla "I mer :än han,"för bensår "kan vara mycket svårt att" komma tillrätta med. Någon" riktig 'fason på dem får man ofta inte'förrän patienten fått vila helt och - det kanske är svårt för er, som har ett stort hus- kåll. Att ligga högt med benen om nätterna antar jag att ni redan bli« vit tillrådd. sr z " : Svar till ”Undrande”. . Ni här tyd- ligen "lätta symptom av bristande könskraft ” som det brukar . kallas, läkare, som. också kar lugnande medicin, vilke = Svar ' till z Macksam för hjälp”. Vad riklig gasbildning i tarmen i ert. fall' beror på är mycket: svårt fritt får de bästa råd och. upplysnin- gar » om -lämplig : och lämpliga arbetsmöjligheter! Ska ni kunna bli en fri och "självständig ka måste ni lära er att stå inga £ vända frästorv som bränsle i mod: Ina ' värmekraftverk..: Den ' enda |: gränsning som ' föreligger är ' tor " , mossarnas : storlek..' Av .tillgängli, "uppgifter. över storleken på : viss mossar framgår dock att vi har fill- gång på.mossar 'som är tillräckligt stora för att ett relativt stort kraft- verk skall kunna amorteras på nor- mal tid och. långt innan bränsletill- gången i i mossen är slut. a, oe Det blir inte .bara. Tandets eriergi- försörjning: som .kommer - att få att gott bidrag av ett turvkraftverk. Det kommer också att utgöra ett' starkt stöd för torvhanteringen och det om- fattande: utvecklingsarbete . .som bränsleutredningen föreslagit. Kraft- verket kan också ta, emot den ma- skintorvproduktion "som" framkom- mer ' vid - experimentverksamheten, Ett. frästorveldat. kraftverk” kan: sti- .mulera vissa industrier att användr . torv som bränsle. När ytterligare ett värmekraftver! blir "aktuellt. bör . man ' därför över- väga att basera ett, sådant kraftverk på” ”torveldning, anser Svensk torv- förädling.:Om-det finns möjlighet ätt koncentrera . kraftverket," den av " bränsleutredningen föreslagna nya " brikettfabriken för 15 milj kr "och den likaledes föreslagna försöksan: läggningen" för våtkolning för 7 milj: kr' till ett och samma mosskomplex : bör dessa möjligheter bli utnyttjade. PRI med 7.800 SR "på söptippen” på egna ben. Jag vet inte'ert 'yrké, kanske ni ska överta. er fars gård; men även i så fall vore det väl bara bra om ni t. ex; fick. gå igenom en lantbruksskola eller "dylikt; Vägrar er far er medel finns möjlighet till diehjälp, allt detta upplyser för- [medlingen er om. På en sådan skola möter ni också trevliga ungdomar, som ni kan få gemensamma intres- sen med.' Försök också gå med>i någon förening, både de politiska partierna och de religiäså' samfun- den: brukar ha ' -ungdomsklubbar, Huvudsaken är att;ni tar initiativ och inser "att ni är vuxen” Även om er 'far reagerar 'så vänjer: ;haän 'sig säkert: man behöver ju varken va- "trotsig' eller ovänlig för att man är helst: ni vill och hoppas pro blemet. öser sig. Med hälsning. FT ”Gailie". , Svar till ””Ett nödrop”. ”Endast sanningen skall göra eder fria”,' sä? ger Ordet, 'och' när 'dét' gäller én 'så vinner mést med att ingenting”för- tiza, "Men 'jag förstår inte fiktigt: ni skver att”era närmaste känner 11 'dan' sjukdori vederbörande li- dor av och då finns det ju inte'myc- ket "att dölja. Och naturligtvis 'ska män ju en'så helt annan" inställning ti) själsliga" sjukdomar än. förr och nära nog var dag kommer nya be- handltingsmetoder som botar sådant, ” söm förr ansågs obotligt, Allra bäst broker jag det' vore om 'ni talade ut med läkaren 'om ' detta eller med " sjukhusets. kurator, 'De' kan säkert GÖTEBORG (TT): "-Igeer de ör råd hur pi bör hand« v ör si En. ”ronhällningsarbetare,. . 'som/ äv 3 am Ur När det gäller er " torterade "avfall , vid ett. transport- band till de olika br nnygnärna i [| sista : ögonilicket « en postspar- banksbilc från att " eldas” app. Bo ken gom han först, antog, var ka tings fästman räcker” det väl Sa hon on v berör saken, eller hur? Qch” Att riu' inte detta växa till en "I tvångstanke hos er själv, det är ju skt ingen som är ovetande om fl det Ilegor! till. Och 'då är det ja äter nödvändigt att älta proble- ke saken. en gång ordentligt ätredd = -äcker det. Skriv gärna igen serad, tillhö, örde en verkstadsarbe= fora - et BE: 1j nilig hälsni geh I sng Gallien. ar om sin självständighet. Skriv i allveslig sak tror jag'ni I längden |? ni inte skrämma” någon: numera har | 3 vissa kålmpt, och vissa andra 'saker;'som "brukar ” ge 'sådana här besvär. Det som. ni kallar 'gasbild- ning kan faktiskt också vara symp- tom på annan: åkomma i magtarm- kanalen och läkarundersökning bö [göras så att ni inte försumrndar nå gon” okänd: åkomma; An kissa « sängen. vid” 2V2” år sjukligt,” ” Brödexperten arbetar Den här mannen, som står med ett ordentligt stycke bröd framför an- siktet, är inte någon storätare, sna=- rare tvärtom, ty han nöjer sig med att endast lukta på brödet. tjänstgör nämligen som domare vid ;en stor utställning av bröd och " konditorivaror $ London: Har n ni en. bok hemma? 35 procent av tyska. folket: har inte en enda.-bok och' 46 procent av alla västtyska familjer har inte så mycket som tio böcker, hemma. Det är det nedslående resultatet av en undet: tyskland, att uttala sig om på rak arm, men IQ ökning som gjoj ts å Väst icke längre står sig som rent historiska dokument, så har de ändå 'mycket att lära oss om våra' sk hedniska förfäders tro” och levnadssätt,” och faktiskt : även” en : hel' del "om "de historiska händelserna i. Norden på 1100-talet och :. tidigare.” Snorres skrifter för oss långt tillbaka i ti- deny' till den 'sagotid,' om vilken” eljest saknar alla' skrivna - bistoridra källor, och han n mycket: flit på "att tränga använde. ” gorna. - Språkforskaren I Gustaf schiöld påpekar att det ic och" skriva; det": hans. huskapl |telser. Det ä är. tex på Snorres skrif- ter, på . vilken man till stor, d bygger vetskapen - om vå ra fi dets gudatro, deras 'relij deras åsikter om världsbyggnaden. prästmälj skrivare.” SPreS + När' Snorre . tre år efter; tillträdet som”; lagman" blev" fri' att år i218 företaga dén norska resa, som än al härskadi Kort sagt, 'utan Snorre 5 arl trägna', nit” att. samla: alla : gamla få "lida av:'en "eventuell. sjukdom fägnt "Ihos er: Jag tycker nog, att det ver- +. Son till isländsk storbonde. ' «>; "Snorre' föddes 1178 och var son till en isländsk storbonde. Han upp- fostrades' icke hos föräldrarna utan hos: hövdingen! Jon: Loptsson;' vars hem ivar medelpunkten för lärdom och bokliga intressen på Island. Det- ta fick. naturligtvis stor betydelse för” Snorres : utveckling,” ty" genom denna bokliga omgivning drogs han tidigt hän åt läsning och åt stu- dier; .Han blev. så småningom. en beläst 'och' historiskt" kunnig ' man. Att han dessutom "var högt aktad visar" det faktum,. att. han vid 3 års ålder valdes till lagman. i Icke endast genom giftermål "utan också genom köp och affärer skaf- fade sig Snorre en stor förmögen< het samt blev en av Islands rikaste män, Sin gård Reykjaholt inrättade han på ett ståtligt sätt”.— han hade -Itom varmbäd, med : vattenkanal från én varm källa, Han hade god tid att tillfredsställa” sin vetgirig- het på det historiska området, och ” ]han synes ofta ha rest omkring och lyssnat till öns många skalder och sagoberättare. samt nedtecknat vad han fick höra. Det kom honom väl till pass vid rfajtandet 3 av Eddan . |en handbok för bok var, Eddan, han kallade: den. 1:Eddan' lämnade hän» till skaldernas ' tjänst bla”ca noggrarin redogörelse” för allt vad man då visste om dei fornnordiska I gudaläran, på vilken. de flesta skal: Her .€' ännu mer eller mindre alu? "lorade isina verk. Island'var visser- ligen” officiellt kristnat,: men. ännu levde" den fornnordiska". tron ' stark jämsides med den" Hya. läran: Denna Snorres Edda' blev sedermera, till- sammans. med den sk äldre eller poetiska Eddan även kallad Sä- munds' Edda, vår: källa för känne- domen om den fornnordiska” guida läran om - Oden, Tor. och alla: de andra forngudarna.', ..;..> =» : länge anerat, kon' Hal "i Norge: K Vid . sina Historiska forskningar | äl förtro-' gen med den gamla poesin, och själv hade han vunnit beröm för heders- liga” Personer "både i ”Norge” och för" unga "skalder” var. hans "avsikt i första rummet att iktning i i, de gamla skaldernas anda: Han e SckeR skaldernas sångef al ofta dunkla uttryck som. skalderna | muntliga Genom Hörsel "studium dens komun han” kunde också |s anföra ett otal .skaldéyersér som in- ligt" att "Snorre" själv” ogsnhändlet Ia nedskrivit "sina ”böcker;; Även om It r det troligt att hån dikterade sagorna” och andra ned skrev "dem! Hän" häde” ju. god råd att hålla "skrivare." Förmodligen ,' var "eller - andrä vilka tjänstgjorde såsom "länderman” (landshöva.) samt SJ förtroddes uppdraget 's att vinna ha Island över på rFärs le snadslerv samt många deras fö Konungasagörn: ligt” att"man” satt vers "ock med I stag; både. krigiska” och ä iga. Man "håller för” troligt att Ik & Nykterhetsrörelson Social SGU- konerna "er | Stockholm. arbete var under ypekoskiftel sam? Iade till en"konferens 'i Stockholm" + där män behandlade den vid före» n "så nde års kongress beslutade & om- läggningen av "förbundets koloniz senadle ären blivit "svårt tt belägs za KN bortåt 200 "koloniplatser som förbundet förfogar" över med tbe- "startade, Man konstaterad att def är gläd- jande ätt denna ti e sjukdom” trängtå tillbaka, Med ja anl dj ing härav har förbundet gjort ' nnan grupp som varit "styva jet behandlad är pojkaF kung 'Ha- ji hedrade ' Snorre” på ! alla 7 ”sä Under. Norge-vistelsen gjorde Snor ty om vid sina. samtal” 'med Es il la; man och dennés folk;.&. +" hände -i' svearnas 'rike under ' de: berörda tiden: ,".;: amt gjorde honom till sin kamm: rherre, re' även en lång avstickare till Sve: rige,” varvid! han . gästade ' lagimån Eskil i Västergötland. Vistelsen hos västgötarna blev av”stor; betydelse r Snorres senare historieskrivning |; "det han senare skrev om svenska förhållanden och om svensk. histo- ria . fick:.han nåturligtvis kunsköåp |n "Vad har lyckades. nedteckna” och sammanfoga av svensk historia var förbluffande mycket. Hans Kohun- gasagor är därför på många punk-- ter. mycket unik 'och intressant söm källa för vår kunskap om vad 'som '. Innan Snorre efter ett par år åter- vände hem till Island, blev han'av ngre. stod: vände han? dit ännu-eh gång, näm: ligen år 1281, Denna” "gång uppe. höll han sig "dock" "hos, Norbes storman;: jarlen” Skjule. På” hös 1238 fick. Snorre” veta, att hans bro nal bb hemresa; "fel ock. Snorre na Rap men”) lyckades 5 la hem, I ”början tyckte orön a då Island lugna” -sig "och! Sriorfe” trodde ' väl att "allt skull Men konung len är avsedd: för" skydd -mot radioak- tiv" strålning: Den kar tillverkats i Västtyskland-och vid högra ögat sit- ter ett mörkt glas, som skyddar mot starkt. ljus: medan för det, vänstra sitter” en spegel: som "möjliggör. åv- läsning. av instrument på insidan vilka registrerar förekomsten av ra- St dioaktiv strålning. > konung Hakon gjord till konungens irmast en: medlem liknar den här mäsken; som - RA för. konferensen: ; varav iframa , : 2. gick att” driftskostnaderna "förs ide sva lonier, där man tar emof barn från 's bristfällig : miljö - eller : där. föräld= rna är sjuka. Sydsvenska kolonlen” lutligen skall” åldern:12--15 fr. BRO Fr Med" denna Uppdelning itroreman inom! förbundet. ati man på ett bra ; sätt ordna denna: gren av förbun= dets ee sociala ”arbete,. Konfeernsen ska a dvala i stället" 9 den :som 8 för. några "år. fem k uppgår till: r : 10,000'kr pr år; Därtill kommer un+« . "och förbi "Att'här citera "någor av; Snorres många konungasagor, går icke; De långa. De finns' emellertid. översatta till svenska,: och: offentliga biblio- 1! Ynglingasagan, ” Sagan? om” Harald son, Olav den Heliges saga od mängd andra: känner åtminstone ill namnet. . | handlingar alltjämt: pågår . med: är både : för. "mångordiga” och för ns Hårfager, Sagan om Olav: Tryggväs- I oktorn "menar ' alltså inte att ä > nödvändigt" att-jag blir Nordjylland: i i deémenteras: på' tisda- . |géen av danska försvarsdepartemen= tet, Mån hänvisade där till att för amerikanska. myndigheterna i om är | TÖJlEN leveranser Vv .mo= tek har” dem: på sina "bokhyllor; en. / (ser '. — Nej, vet du vad, 4 Elsa... . — A, Jag tycker att Pe ” kan" vara. hemskt char nerande, Uppriktiet sagt — — lila blus och gröna ”skort ” "= Ursäkta mej set + > det" . ringer 'på tambu ». dörren, ”" Er 'man har anmält fel på tele=" ”fonen.: Han säjer att-det: är: - "omöjligt att. få förbi ndelset Han |" : Representanter för SGU:s sociala oo Ni —Pe är telefonteparatörn =. | EN Se DE FLESTA. OCH BASTA ORISNYMETERNA FINNER NI TLKNOLNST TI ua
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.