: | Fredagen: dec io maj. ngr ——2 So: samlats vå Hygtal- » tet Le Bourget i Paris. I un-: » dertryckt : spänning "väntade man > med-ansiktena vända mot natt-! himlen. .Strax efter-kl 10 hör >. des"; plötsligt . motorbuller'” och inom kort ' dånade ett flygplan på låg "höjd "fram över fysfäls: tet. I 'strålkastarljuset uppfatta-! de man namnet Spirit of St Louis, skrivet i svart-mot mo- torhuvens glänsande plåt Pla-' net. vände, upp i vind och Jan= dade, . RM tusental. myllrade massan - fram mot det bräckliga planet och "mot den 'ensamme unge mannen -som . styvbent -klättra- " de ur förarhytten; på ett ögon- blick . virvlades han bort på massans armar, cc ' « Så småningom lyckades fran-” ska militärpoliser - reda upp si- . Wationen och föra flygaren ;i säkerhet, en "hel lyckats. ”världshistoriens förnäm sta bragd var fullbordad!” - "=. 5." « Charles Lindbergh hade en- ”sam : fullbordat den första ' ät- lantflygningen... : ” FLYGBITEN SVEN SKÄTTLING : Charles ;. Lindberghs far - var. född i Sverige men kom redan I '. som ettåring med . föräldrarna över "till USA; där han med ti son men tog 'sig under Ame=" å namnet Lind > I sitt äktenskap "med Evange- line "Lodge Lan fick juristen : Lindbergh 1902. " Lindbergh 'som'" 25. år senare + skulle väcka € en hel, världs hän= > förelse, - "=" Mensa VUES ” Ättaårig började Charles ”sko=" lan i Washington och kom se= " nare till universitet i Michigan - där han. studerade mekanik och ". ingenjörsvetenskap. Redan vid - denna tid blev den a unge mani "nen tjusad av flyget, "men inte förrän. 1922 . gjorde han "sin för= -' "sta flygtur — som passagerare. Han var då redan "inskriven .;' som, elev " vid Nebraska! CAire 0 craft Corporation...” Redan ' ins nan ' Charles Lindbergh: ävslutat SS sin flygkurs följde han med somri : mekaniker åt en "pilot som an: ordnade >” Ppassagerareflygningar + rade Paris. -telégrafer : ut. äver och fick på. detta i att” vågstyck to praktik för sin karriär; Lindberghs ' kallblodiga djärv het väckte redan nu: uppmärk. samhet. '.Så här; berättar , han: själv: ”Det var, flygningar med - Bahl som jag så smått började ; öva. mig > balansgång på vingarna. . Vi bru= kade ofta samla folk genom att . på låg höjd' flyga över staden den blev? jurist, och; kongress- = man; Färfadern hette ola Måns- sonen Charles -. under "mina | 30 år är en enorm. tidryrnd I dag svårt alt fatta den oboskri Inför -det flyghistoriska iubilee; den odödliga bragden, oI : ning & över ” Atlanten, «Jes Lindberghtildel när han den 21 den första flygturen New York--Paris non stop. i m ”Den'e "ensamma örneas” djär YYVYYYXYYYLYYAYVTYYYTY FÖRT YTTER s idlygets be liga enimusias fiska histaia; wi bar im, sem kom Char-. Dj 1227 t vill vi i ocd och bild erinra om nya soloflyg-" a 2 : garna. ” utom i studiesyfte « Han Äyckades ' kring i Mellanvästern och väcl ; var "utgången ur > Ye sig . redan framtida olyckstillbud kunde nå- Eensin rubba hans flygningen". framtid, > " underlöjtnant. 1 reserven. << följande” två" åren "ägnade . liv genom fallskärmshopp! Sd " STORA PLANER MOGNAR Planstyperna, ' med " tiga vingar, des: man'. dessutom . hi bärger; - ett tillförlitligt bensinförråd. Personer 1 S: t Louis att ”finan- - Siera : företaget; - Den februas med mig stående på en av vin= Vid denna td glorde han dess- komma över ett eget flygplan, kuskade om- "de överallt uppseende med sina: " flygkonster. Innan Lindbergh ens ' sin första flygkurs, kände han 'sig hem- tam i-luften" som : en "fågel, Va= inträffade . eller passion för- och tro på dess. > 1924 inskrevs Chacles Linbergh - - som, flygkadett . vid Brooks Field - och utnämndes ett år. senare till : De åt postflygning; fyra gånger räd- dade han under denna tid sitt Redan ' 1919. hade ' en ; viss Raymond "Orteig utfäst ett' pris på '25.000 dollar" till . den som - först: flög : över Atlanten och ; '.. Charles” Lindbergh" ' hade gans= »ka länge gått och funderat. på möjligheterna att "genomföra en: sådan tur. De. -modernaste flygé., > | luftkyld,” stjärnformig motor och bärkraf." innebar , en god chans, ansåg han, Slopades den . Obligatoriska ' navigatören.. kun: : Planerna "mognade till beslut " och Lindbergh . lyckades” snart .. intressera en " del ” flygsinnade ri 1927 "kunde han lämna in en. - beställning: till "The Ryan Air lines . på ett flygplan sådant han - : -en "rad ' yt-'... ville ha det; -. ' terst Äventyrliga fallskärms- På fabriken kände man sig . hopp. V medverkande i tyr och arbetet forcerades ira- $ande "takt; Två "månader sena, - re var. det kraftigaste ' Hygplan. som ditintills framställts färdigt, Efter minuliösa prov kände Charles” Lindbergh -obegränsat > förtroende för :sin ”Soirit of St Louis”." . När; "allmänheten -" så småningom - fick :- för” vad , som var i görningen,- redan startklar, Den 19 "kvällen" var” .väderleks-' utsikterna gynnsamma och ”f dagningen den 20: var han: ne= re vid Curtiss Field för att över-' vaka den sista tarkningen. i sig flygkroppen — tillräck ligt 'för 7.000 km; 's flygning '— och ett par dagars proviant, [3 uppblåsbar d Klockan : var ' 745 "på morgo-' ; nen "och en: ung, änny okänd flygare, .. var: på: väg mot evig ryktbarhet DÅ > Samtidigt som " Charles Lind= " . bergh' satte kurs nordöst kunde ' man läsa" i"envav New "Yorks : morgontidningari”: ”Den "> flygan= ..de' dåren har :startat. Polis bor- - 'de' ha ingripit ' och förbjudit det + ansvarslösa " företaget”. "Men obe- ' : .kymrad "om - alla” olycksprofetior flög Lindbergh mot S:t: John's, Newfoundland, "som" skulle bli - "hans: sista + .oriehteringspunkt in< - . han. språnget. över " det stora ett stort även= '- . upp » ögonen, . - Med, 2.000 liter -bensin bakom .' 7 : flög ofta mycket lågt, emellanå i; knappt 3 meter över vattnet och - ”' planet . att ' hålla : sig” vaken 7 snabbt" planet "och flög "sedan i »” . Aldrig har. någon "blivit så enormt hyllad som "Char människor, upp för att hälsa honom välkommen hem efter flygfäxden, :sentrum, Föregången. fv nuwsikkirer och stoj rag NE te klarare at som i, sin. ågornas- rikt " bröts av: regnskurar. Lindbergh "det lättare att ” :bedöma > Men - dimman ”. återkom" flygaren Upp hbergh' gidö per ock Kil Ver vågkammarna. sin ' triumffär 7 London, ' där nottagandet: träden, : På eftermiddagen "pas . serade han S:t John's och sat te kursen rätt mot I” rökigt dimhölje ut” sig "över vat- tenytan; genom - "dimman ” stack "isbergen : upp ' sina skimrande : " kupoler — det. var ingen kons för den ensamme mannen 'i flyg ägrin=' New York , där Bar Alert pöl han! sig -svävan- de endast "några få - meter havsytan ' och 7 passerade et te : fram 7 på" ' kebåtar, denna sagovärld. : Dimman ' tätnade och svällde ” upp i väldiga' molnstackar; Lind- bergh tvingades ” flyga "över? dem för - ori "skull, När han. försökte flyga genom sett av "molnen : bildades isbark på vingarna ”och "han -.vände kallades efter er bonsra i ” Själv tog den 25 runt de: möolna' han inte: kom ä över. " Klockan - ett, . New. Yorktid, : började. det. dagas "och genom molne kymtade ? havet; Lind” S sin ” färd" och med den: ' pengar ..- hade + han ”flugii sr lyckligt på. le "Bourget den ' första; tt. faktum. eten” otrolig . entusiasm värl tovför t tt bringa”. våra fo z över, På teatrar --och"-bi fen; mare till es "Lindbörgh. I New York mötte fyra miljoner i Här förda flyghjälten; genom ” . Det btdeta " »som kejsare, och han. fortsatte. .- "till 'Bryssel 'odh lika" stormande, Kungar, 'predi= denter "och 'stätsmän/ + överträt." fade" - varandra? i hedérsbetyggia ser, Med: 'USA-kryssaren Måni= + andkons "i phis fördes .. Lindbergh hen tll ' hyllniogaria . ffande ' bang : Srskad” och poji« vävs Atlanten,” "utan "för att visa vä : - - avbröts föreställningen, folk res-" te! sig” och hurrade,” fabrikssh 1 2 ner 'och ”bilhorn” I Paris id hyll: ndes "/Y och. vänskap: .ä; rit, i satt mitt emot varandra i äg kupén, och, hur det nu var så kom vi att pratas vid. Samtalet rör- de sig först om alldagliga ting: vä- derleken, den 'bebådåde tidiga” vå- - ren. Han visste inte mycket om hur vädret varit här hemma de ”senas- te åren, ty. det var-inte i går han senast” satt i en svensk tågkupé; Han var sjöman och gick med ett tankfartyg, + som inte ”angjort -en - svensk "hamn på mången god dag, Nu hade han mönstrat av: och ' skul- 1e hem och hälsa på under ett par veckor. Rösten blev en smula iro= nisk: när han. sa: . La så kommer. dom väl att' säga hemma: i ”att -— jaså ' är "nu den . luffaren härigenom”; Jag är 'så vitt jag vet den ende av min genera- " tion hemma 'i' socknen som getti: ” mig.ut på:sjön. Man börjar bli'en "smula till. åren och allt "har. för- ärdrats sen man tog sin första hy- "ra. Men folk ji land vet så föga om «sjömännens . förhållanden och om vilka yrkesförändringar sjömans- kåren undergått under: åren lopp, "Dom ser det mest fortfarande så att . den som gett .sig 'ut på sjön måste det vara något fel på. Att han dri- > vits ut på sjön för att lära 'sig att veta ' hut — att. han inte duger i "Det är tyvärr "som: mannen sä- ger = det vet man av egen erfa= -”renhet,;' Vi zom har vår gärning på landbacken, det'må:'sedan vara i . stan eller ute på landsbygden, har inget vidare hum om sjömansyr- "ket. Vi gör oss inte heller omaket . att försöka" sätta -oss in i:'det, att försöka. fatta och förstå den sär- prägel som. kännetecknar sjöman- nehs yrke. i bu ML När tänker vi på vilkå insatfer sjöfolket gör för vårt land, för den fredliga gamfärdcseln, för- handeln" nar han, .Hyggliga' bostadsförhål- : och för Utlåndsturisrsen har fått e detta vill han: framför: allt.«-r > stu uppsving under senare år, + : Detta att skimret kring sjön och. fackorganisation hedern; , : Kommer man igång med” stu- ”gonsin vid hur det" måste kännas att vara berövad hemliv, . nöjen, allt det. som fyller vår tillvaro, och år efter år vistas ute på haven" med endast korta avbrott för -uppehål- len 'i.de främmande hamnarna? Hur det känns att ,ofta slita ont och ständigt våga livet? Jag tror vi gör det och att vi inte lärt oss vär- desätta sjöfolkets arbete på rätta sättet, den saken ä är rå varje fall klar... «oc "ov Det är bara under .krigens a stängdhet från yttervärlden som vi prisar det tappra sjöfolket och re-' ser monument ' till: åminrielse av dem som låtit sina liv för oss här hemma, - 4 ' Mannen mitt emot mig i tägkupén är litet grå vid tinningårna, med skarpskurna' drag 'och fårat ansik te." Han är ett stycke uppe i åren, sam sagt; och det känns, 'säger han. Reumatismen är inte: nådig; 'Hund- livet 'på sjön'i hans yngre år har satt sina "märken, Nu är: det mye- ket, mycket. bättre ombord; beto- landen, studiecirklar . osv. Sjö- I'manskåren har sakta: men "säkert arbetät sig'upp till bättre./förKål- landen, och han' klagar inte över yrket, .Det är väl också det entla yrke han egentligen skulle kunha tänka sig att ägna sig åt. Trots av- skildheten och frånvaron :av hem ten på en: båt " blir kamratskapet genast: bättre, .Man- narna får nya' intressen och 'ser'på omvärlden med "vidgade vyer: Han hår god reda på sig. Han" har va= rit besättningsombud under ' flera år "och "vet vad han talar om; Nu ska 'han' hem, och därh vet diev bleknat är något som vi bör tacksamma Och de 'som sär- skilt är det är förvisso sjömännen själva. Endast den'som ger sig de- yrke i våld, utan romantiska mmar, med en tfeälistisk syn på tillvaron; kan v vara önskvärd inom : deras krets; - h Revyernas siraps ta rer” och ''kupletternas mansromantik är också" något" som |. man" föga . om sjömanslivet, " där- hemma ser man fortfarande på ho- nom som en ”som inte passat i land”; - | . Det är underligt” med sjömans- yrket, och det underligaste är väl att det' trots sin "särprägel aldrig förlorat tjusningen och dragkraf- ten, Hör man sig för hos Svenska sjöfolksförbundet i Göteborg får man veta ått man sällan eller ald= rig haft så mycket ungdom ute på båtarna.”som nu. Aldrig tidigare har man väl heller haft en sådan babylonisk förbistring bland far-|' tygsbesättningarna. Det är inte få utlänningar — upptill 50 proc av sjöfolket på svenska båtar är vis- sa tider av utländsk nationalitet =+ som geglar under svensk - flagg, Främst gäller ' det de korta trader- na och kolbåtarna i östersjötrafik. Det hör inte till .sällsyntheterna, säger" mån, "att "mån på "båtar med 20' mans besättning inte hittar en enda '"svensk — förutom ” befälet, Huvudparten'” av, utlänningarna' är tyskar; finnar” 'och' norrmän: Men mån kan i övrigt finna så gott som all "världens ' nationaliteter repre" senterade 1 de svenska ' fartygens och ' familj .-— rotlösh 'som blir en följd av allt dettal = > :.+ :r i ' Han berättat stillsamt och ”må- lande och det är fascinerande att sitta och ' lyssna, Seglatser över "Om detta 'ocH sjö anålivet I rigt' vet .vi landkrabbor oftast in- genting, En gång vilade ett roman= tikens starka skimmer. över "sjön. Persiska viken <- långt från "hamn — korta timmars uppehåll" i hanin- städerna, vidare utåt igen," 'En tarik= ! båt får "aldrig ligga för änkar, men även sådant vänjer mad sig vid. Mycket här förbätlrats under man- Att' ge 'sig ut. på sjön var så gott som den enda möjligheten. att kom: ma ut och så nya och frä d "fö nnit från .scenen och grammofonskivor. . Men ' ännu återstår . mycket iänan vi "lärt oss|. förstå” sjöfolkets ” särförhållanden, och det är på tiden att” vi bemödar oss om att göra det.:: : Den svenska handelsflottan & är av |, så 'oerhörd betydelse 'för hela vårt!” land att dess insatser förtjänar att uppmärksammas inom alla sam- |. hällsgrupper, : inte - minst. bland landsbygdens folk. "Trafiken dödar flera än "krigen! Bara 'under” & 1955 skadades i USA ,1.350.000 personer vid trafik- olyckor, ' vilket är mer än antalet sårade (1276.520 man) i alla de åtta krig som USA har varit med om. |. Sedan år 1900 har över 39 miljoner människor skadats vid trafikolyckor. | Antalet trafikdödade 'år 1955 var den högsta' siffran på, uu år, nämli- gen 38.500, Så här ter sig en jäm- förelse mellan” dödstalen. för USA:s trafikolyckor sen krig: Amerikaner döda i alla USA: S krig . 1755—"5. Revolutionskriget: 4435, > 1812 års krig: 2.260, . : "Mexikanska kriget: 13.253, ” Inbördeskriget: 529.332, ; Spansk-amerikanska kriget: 2.446, "Första världskriget: 116.563, Andra världskriget: 407.828, - a --Köreakriget: 54.246 döda. i döda vid t vägarna 1900—1955: 1.149.414, . Flera har således 'mistat livet ge- länder, Så är det inte längre; Värls den har "kommit oss! närmare, Nya kvaninuenikationer står oss till buds. tlyt korta tiden 1'-0-1955 än i samt- nom 1: under den rela- faleka". :sjö-J. 7 ERRPERSS ÖDIANHÖVDINGARNA - "CRAZY HORSE 7 OCH "SITTING BULL: VAR PÅ. KRIGSSTIGEN VITA "VAR INTE > lt LÅNGT. BORTA, " HJÄLTEN I fRÅN INBÖRDESKRIGET. GENERAL CUSTER ” I VAR PÅ" VÄG MED ” "SITT SJUNDE : KRVALLERL SÖNDAGEN DEN 25 JUNI 1836 STORMADE KAVALLERISTERNA "MOT DE ÖVERRASKADE INDIANERNA. KARBINERNA | SMÄTTRADE ; is HÄSTARNAS, KLAPPRANDE LÄT SOM ÅSKA : MEN. PLÖTSLIGT: VÄLLDE RÖDSKINNEN FRAM FRÅN ALLA HÄLL I ORÄKNELIG MÄNGD. GUSTER INSÅG FÖR SENT FARAN. DE RÖDAS HALRITT VILLE ALDRIG TA SLUT. ;DE 1OG EN. GRUVLIG HÄMND PÅ ; SINA "VITA FENDER LG / VID SITT RÖDVITA REGEMENTSSTAN- : DAR . FÖLL GUSTER ; . OCH" ALLA. HANS +; "MÅN. .-ENDAST. EN ”SPEJARE OCM EN .TRUMPETARE, SOM SÖNTS MED. BUD oM FÖRSTÄRK. NING, BLEV RRDDADE ” DEN RÖDA KRIGSVÅ- GEN BRO Enn TUSENTALS 'SIOUXER ' HADE SLAGIT LÄGER "I LITYLET BIGHORNS FLODDAL: MEN DE hn liga "USA:s krig, konstaterar Norsk Motorblad i en översikt;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.