R Perry TrY YYYTTFETTFUTYTtYTFUYtTYEYYTTFTeTPr v "ETTYTTEFTPY "TTT va ” TT YTEFYTFTYtYETTrT AN . De Lörda, en et ” - - ne ; os gen den 11 maj 1857” : möss Rn SEE an : . ”- - MN N "a Lä em ee un - — EA | v : l Hi istorier dnr kan: man "endast konstatera, att - Laholm går 4 Jubileernas tecken, I lördags ” högtidlighöll Sparbanken "med pomp och ståt sitt hundraårs- jubileum. Det blev en ovanligt trev- lig fest där inte minst bankens äldste "medlem, ' förre rådmannen Alfred Lindström, gladde med sin Htomordentliga, vitalitet, "Att. vid ans ålder 'stå upp kl ett på nat- ten och hålla "tal till bankens ära . är verkli igen. en prestation av sto- ra mått, I går fortsatte jubileums- firandet ' med Bindslöjdens femtio- -" årsjubileum och även detta blev en : trevlig och givande fest 1 Medbor- garhusets sora sal med god tillslut- ning inte minst från Jöndslöjdens gamla och unga stickersk ARETS FÖRSTA skogs and har sd inträffat i Knäred 'där en "man i ren oförsiktighet satte fyr på en ljungbacke varpå elden”spred sig. Nu gick det hela 'ganska lyckligt |: men det :' gäller att. se upp” med skogsbrandfaran. Denna är mycket stor just nu när det är så torrt i markerna. Det ser ine ut att bli någon rejäl vår förrän det kom- mit ner en hel. del nederbörd. Regn . behövs — inte minst då grundvattenståndet är .så lågt som det är just nu. Ett annat bevis för hur. torrt det är utgör Stensån, Den brukar annars om vårarna va- ra stor och kraftig imnen är nu bar ra en Hiten rännil. CEN NY sJö har man a "od men det är inte: någon trev- lig. sådan.” Det är' det övergivna kalkbrottet. som" nu "fyllts med ett gult och ”grumligt vatten , från , Stensån. Möjligen kan . vattnet ' bli ' bra att ha i händelse”. av, någon större "eldsvåda ”— "annars är väl "+. den omkring 25 'meter djupa, sjön med sina tvärbranfa stränder. när- « mast att betrakta som en veritabel - dödsfälla; Den har också kringgär- H dats med föga - taggtrådsstaket. .. me - Fan i går gott: om'på torget i Laholm. Ja, det var”faktiskt mer gott om så- dana än om vårens grönsaker, som tycks. bli fördröjda av kylan. Sä- kerligen ä är det bättre att köpa” vad . man - «för trä - och se vad man får än göra som-en del sydhallänningar — köpa av vilt främmande: personer, betala i för- > skott- och ' sedan inte' få ett ' dugg « för sina pengar. Det är för övrigt +" märkligt vad dörrknackeriet har : framgång i södra Halland, I de allra flesta fall faller folk för: agenter med en väl tilltagen svada i stället tt ” för att gå in, i närmaste affär 'där man köper. det allra” mesta” både bättre och I billigare än av .egenten, 'EN MILSLANG PROMEN. ar "ingenting för” det "uppväxande släk« et en sgång i tiden. Med anledning « LT:s artikel om Linnéfesten Våxtorp för 50 år sedan har m nesgoda : våxtorpsbor berättat för ” oss att barnen från : -Vråkärrs 'skola > gick den milslånga vägen till -kan, där festen hölls. Det var inte | bara pojkarna som "prytt sig. med blommor Linnés minne till ära, er- inrar :sig ' också” de 'minnesgoda. " Flickorna hade" nämligen 'blomster- -kransär, på sinao. ; huvuden , under festen. Å RO Tobias, ot enda han kan slänga »-storskan satt där 13" ”va I från Hallandsåsen " Forts ' "Bara solen gått ned, skulle Isabella” kanske I korhma på bättre tankar, en klar stjärnehimmel skulle "kunna" gö- ra underverk, kanske hittade de ett tulpanträd, det skulle fmnas kommer dag, kommer råd," ." Nu stod han emellertid dä trappän till denna fördömda gäst' "| givargård, där Isabellas falkblick]. genast upptäckt. Vinninge präst- gårds gröna landå. Det var inte! fritt att han kände sig lurad i) ett' bakhåll, när han bjöds att stiga in blå kammaren; I lång- kammaren mötte han gästgivar=| frun som gav honom en kort men mönstrande "blick och sedan häl-- sade vänligt 'på Isabella. ”Ou-| est-ce pue nous les trouverons?”| frågade han Isabella; ”faut pas] avoir. peur, chérie”, tillade han tyst. Han blev emellertid litet o- rolig ' själv, när. gästgivarfrun svarade: ”C'est par ici, monster atövav dn tvn | Fröken Isabella från vous” poivez entrer sans frapper, on” vous” attend” Det kom onekligen något över= rumplande; Men han var en tap- per man; han steg på, med Isa- bella vid” handen, : och" dörren faks las le Icomte; stängdes bakom dem; ' ” Fru Ekberg" gick genom salen öch in på sitt kontor, för att in- genting: höra; hon' var beredd på en lång sessioh. Det blev likväl åtskilligt kortare” än hon väntat. Geve. Sommervogel hade." hon aldrig förr sett; och hon: tyckte egentligen” inte. illa; om. hans mörkbruna . ansikte: med "den långa raka näsan; den höga pan- nan, "marmorvit över. mössran= den,..de ljusblå ögonen och de | blonda; uppåtvridna' mustachers. typen för en vacker husar, te hon; me litet för flaxig i blicken!" Det” dröjde” "precis ven halv timme; 'och' så såg h ho- tibin : för "andra : I gången" blev också den sista; ty han und- vek : sedan ' dess omsorgsfullt | + Margretetorps gästgivargård och déss "smärtsamma. minnen, ': Han kbm ut på trappan; med sam- manbitna :läppar, litet” framåt-' böjd; i hans kopparansikte syn- tes ingenting, men den vita pan- gan va" nu "blodröd, 'Han gick fram till sin häst," ryckte" stum till sig tyglarna ur. Sörens hand, kastade sig upp i sadeln och för svann i ett moln av damm på Ängelholmsvägen.;. Sören. hade aldrig sett "maken; till galopp. ”Rida kunde han min tro” , sade den ; gamle: rykta: n. häns vitsord. Fru Ekberg : dröjde "en stund, innan hon gick in i blå kamrma- |! ren," för att' låta: svallvågorna lägga sig. Men när hon trädde ö- Wer. tröskeln, var allt så lugnt och "stilla som 'i en kyrka. Pa- "med 'ett milt skimrande ”arisikte, som 'påsk- ängeln" vid” den heliga "graven. Kyrkoherden; satt på soffan, rak och 7 allvarlig - som "alltid, men | nbgotsänkr hjälpligt | ät” | Sondol- hans hand smek:e förläget, näs- : sången, oc: or Ke tan blygt Isabellas 'skuldra.' Flic- H ”— J3, där san nan. iu, sta kan. själv var. lika orörlig, men ve sej fram S VIDE a nte RANE i a DET BLASER sto OCH SORGEN RADEN UTI ÄR DET Så oo - MEN VARFÖR AR DET Så ME | : ATT DET SOM |. ” MOT FÖRGÄNGELSE FA: | "JA, ALLTID SKALL IVET - AL MENINGEN. MED" DETTA Li VET HÄRA en | I SKUGGOR UTAN LJUS VI M. TAGA KAR. | a DÅ DÖDEN SKÖRDAT DEN MAN MES K2 ; SS År JAG ALLTID MINNAS MEN DOCK, DET LJUSA VILL JAG ALLS D sTIG M "OCH BLOMMAN LJUV, 5 YNS - SÅ GRYMT OCH HANS STAN DET B DEN STIGA DENNA FRÅGA” - ORN : SOM.GER ETT SKIMMER "ÖVER T' ALLTI ' EN SKALL A DEN VACKRA VÄREN DEN, VARIT ALLT LÖST BLIR PENVER D FINNAS FÖR MIG. ett' i' Hemmneslöv. ”Kort' sagt:l "hon Jutade sig i hörnan, men [handen under” kinden, och gran- skade roggrant' den hemvävda trasmattan; Hon hade inte fällt ef tår; men hennes ansikte var golvet låg "en kullslagen stol Greve Sammervogel hade stjälpt een, då han steg upp, och ingen hade” Test den.” ” Det var alltsammans s så enkelt. Det fanns i grunden så litet att berätta. Kyrkoherde... Schöder håde med sin långsamt skälvan- då stämma meddelat unge gre- ven, att han och .hans maka var hågade att uppge. sitt motstånd. Han hade till och med, gått så längt i sin fridfärdighet, att han beklagat. den, oförsonlighet och den. misstro: som de visat. De, var beredda att, än. en --gång, som i flydda: dagar, ta mot greven i sitt. hem; och om de'unga efter jöhskningar, så skulle "Isabellas "I föräldrar” befinnas” villiga att re- da, till bröllop för” sin enda :dot- | irl vogel hade naturligtvis visat sig: glatt överraskad, och när Isabel- [: Ja gav honom ett strålande ögon- kast, hade han störtat fram och fört hennes hand till sina läppar. Men underbart nog behöll han den inte kvar, utan började med något tjock röst en ganska dun- kel och osammanhängande fram- ställning av sina, familjeförhål- landen, vilka krävde ett tills vi- dare mycket långsammare tem- på, ja, rakt fram.' "en, viss hem- lighetsfullbet, ty” om hans onkel länsgreven = fick > det. ringaste nys” omm 'att han; tänkte” ingå äk- tenskap med -'en . ofrälse "svensk flicka, skulle han, greve Sophus, ofelbart, gå miste om det stora godset på Fyen, "och 'i' det be- klagliga skick, "hans, affärer små- | ningom antagit, "skulle: "detta bil äms: skulle han "ögonblickligen tvingas ta sitt avsked från regementet. het kunde visserligen tänkas in- träda, nämligen om hans svenska släktingar hann dö undan -utan att ha gjort honom' arvlös — ;i avvaktan därpå var en viss för- siktighet nödvändig: Greve von Sommervogels förklaringar blev 5 alltmera invecklade "och" lång- råndiga, "med otaliga alternativ; som alla : tyckte: Det var omöjligt att blunda för det enkla sakförhållandet, att huvudperspektivet, : i Vinninge prä tgård,” inte tedde för 'grevé "Sophus von ”Sommer- vogel. Det föreföll rentav som han redan! haft: nog av denna välkända idyll. med syrenbuskar och sparrissängar. H Hans tal flöt allt' ojämnare och tveksammare, med upprepningar och "döda punkter, och både för honom och kyrkohedeparet kän- des det nästan som en befrielse, när han blev avbruten. Det var Isabella, . som . med flaramande ögon frågade honom: - ; ,'”En enda sak skulle jag bara vilja veta, Sophus. -Varför i all världen skulle du då ha mig över i Danmark?” 7. På denna - fråga var greven länge svarslös. När han äntligen började: . ”Älskade ' Isabella, du förstår väl”, kom, hennes replik blixtsnabbt: + - «or : + ”Älskade ' Isabella! Hur vågar du? Gå! Jag vill aldrig se: dig mera” "Det var "på denna punkt av samtalet, som stolen slagits kull. SMI ena "Sören Backe fick rätt mycket att göra den kvällen innan han gick till ro .Sultana skulle gni- das både länge och väl,.på hasled och knän, och hovarna skulle sköljas med kallt vatten, ty hon hade gått mer än 'sex- mil; "men så fick ' hon också övernatta i Margretetorps stall vid sidan av kyrkoherde 'Schröders ' fuxar. Hilding Strandh” rr stelt och trött, ögonen rhatta. På | ett års förlopp stod fast vid sina | varken 'mer eller mindre, an enl En viss ljusning i hans belägen-] + sig 'så ”oemotståndligt lockande ; nn hirs. Apollans töm Lä LG ". tar + sq ec AD 2; ska > palo och Aga Mefnnong borg ;) Under ett lövvalv, 'bilö-t av två mäktiga olivträd som sträcker :sina kronor mot varandra sitter en iman och kvinna och äter sin enkla frukost invid några vita marmor- block. Bakom skymtar en väg och längre . bort reser sig en brant fjällsida; En spröd klang hörs från pinglan på en liten åsna som betar alldeles intill. Den bild, som jag diskret tog på något avstånd, kun- de - försetts - med . .underskriften: ”Idyll i Arkadien”. Men den var tagen några. hundra meter från Apollons tempel på Delfi. « .- | - De av Greklands gudar, som be- stämmer över vädret; har svårt att komma överens, alldeles särskilt i brytningen mellan vinter och vår. Man hade varnat oss för Delfi; Det kanske inte blev jordbävning men frånsett detta kunde man vänta sig ungefär "vad som helst. Men Delfi I mötte oss med ett strålande. vårligt leende, under det att det SSL TERS Föra höjder öppnar sig Pleistes DH med sina hundratusentals olivträd fram- för oss, I Söder skyddad av Kirfis svartbruna bergsrygg och i norr av Parnassos och : dess utlöpare sträcker. sig dalen ända ned till Korintiska viken, som vi kan skön- ja i fjärran. Och där till. höger med Faidriadernas 300 meter höga, lodräta ' klippväggar i sida och rygg ligger Apollons Delfi på en avsats 500 meter över dalens bot ten. Man förstår att det måste ha varit en mäktig gud som härskat i denna 'majestätiska trakt och att hans tillbedjare nalkats hans hel- gedom med andakt och vördnad, » Mäktigt” prästkollegium ' 1 Ända till slutet av "föregående se- kel låg en'vanlig grekisk bergsby ovanpå lämningarna av det antika Delfi men den flyttades bakom nästa kurva av bergsvägen, när den x | vinterväder rådde. bara några. mil därifrån, Vi lämnade"Athen én i solig, fast : än 'kanske en aning kylig franska arkeologskolan började si- na stora utgrävningar. Fastän des- sa inte avslutats ännu och trots att endast några? kölonner - "och; ett jer och -följde den heliga” vägen mot Eleusis, en gång platsen för de be- römda mysterierna men nu domi- nerad ' av skorstenar från en rad fabriker.” Efter en rundvandring | bland, den stenöken, som är. kvar sig över de f framgrävda fundamen- ten kan man få en god föreställ- ning om hur: de mäktiga anlägg- ningarna en gång sett ut. Man kan på nytt beträda den heliga vägen och vandra förbi segerstoder och | efter. de” tf styr vi färden mot norr, mot Ki- tharions berg -och' Beotien,' Vägen stiger i långa kurvor och landska- pet ändrar 'karaktär, De täcka oliv- lundarna. runt Eleusis avlöses av gröna barrskogar och på de allt högre -bergskrönen ligger snö. Och vid ett djupt pass möter, vi.: ligt" vintern, Ett: djupt, vitt : har” lagt sig över. dalgångar och | bergssidor. Och när vi efter många ; och långa" kurvor tagit oss över 'yggen utbreder sig den beo- slätten framför :os3, också den täc.t av snö. Vid -ett av -de första husen" i den. lilla "staden Eritrea strax intill Plataeaes ryktbara slag- fält håller” en mamma på att lära sina barn att göra en jättestor snö- gubbe och utanför stadens skola på- går. ett. livligt snöbollskrig,. Dagen därpå tog vi samma. väg tillbaka men 'då hade snögubben smält ned | til en liten obetydlig hög. På ber- gen låg snön kvar. , Vi passerar det en gång så rykt- bara Thebe och svänger i rät vinkel |; mot väster. Här går vägen rak och jämn över en av Greklands bördi- gaste slätter. I ' dess mitt låg en gång Kopaissjön. Nu har den torr- lagts och dess botten bär rika skör- dar av bomull, tokak och säd. Plöts- ligt minskas farten och framför oss vid" vägkanten syns ett gytter av flaxande svarta vingar. När vi när- mar oss. upplöses det i ett halvt dussin gamar, som vi stört i deras kalasande på liket av en stackars harpalt. Utan intermezzon går fär- den så” till Livadia, vars borgare påstås ha tjänat sig rika på bom- ullsodling och textilindustri. Men så börjar bergsbestigningen, på nytt. ' Hisnande färd över 'stupen Nu ligger Helikon bakom 'oss och färden', går: mot Parnassos ännu högre massiv, Dalgångar och bergs- höjder avlöser varandra, landska- part blir allt ödsligare och stupen vid sidan”av bergsvägen allt bran- tare och djupare. Vår chaufför sak- tar farten,- vi tar en ny kurva på ytterkanten äv: en bergsrygg och möter den tjusande anblicken av en liten siad, som klättrat upp på klippbranten, hundratals meter över dalen, Vi är framme i Arachova, i vars "vita och gråvita hus. en idog båfolkning väver och broderar en mångfald ting i vackra och stilfulla mönster. Det kändes. skönt att få hämia andan här en stund efter den nervpirrande färden. på ser- Fentinvägar ovanför bergsstupen. Och strax efter det vi lämnat Arachova och med en viss till- hire korstaterat att vägen i I" S Forts. |, tär-peodåt met litet mänskligare sk + upp mot bI men, i vars inre prästerna och Apollons Pythia residerade och där omphalos, världens navel och mitt, symboliserades av en sten, formad som ett avskuret ägg." Man vet inte var Pythia satt på sin trefot och man. misstänker att berättelsen om den bedövande ga- sen från underjorden bara var ett påfund. Men man vet åtskilligt an- nat. Till Pythia utvaldes efter nog- grann prövning den mest lämpliga av prästfamiljernas döttrar, Hennes dunkla svar dikterades av präst- kollegiet, som tack vare ett utgre- nat underrättelseväsen . hade god kännedom om. ställningar och för- hållanden inom den grekiska värl- den, I: skattehusen förvarades de grekiska staternas penningtillgångar och lånades: ut till förvaltning av iet, som häri ock- så fick en inblick i staternas eko- nomiska förhållanden. - ” | "Ren själ i ex ren Kropp” De mest citerade "örakelsvaren gäller politiska avgöranden men de flesta frågorna. till Pythian torde dock: ha avsett - rent personliga 1. M lfärdade till Delfi tt na fragdjar väl ge i Epidauros. med världens. bästa akustik, eve | med en lång träkäpp bearbetar han trädens grenar medan hustrun el- ler"-någon familjemed!em samlar upp de nedskakade oliverna, Fa= miljens åsna betar eller. vilar sig I närheten, I skymningen drar skör- defolket hemåt 'och då'kan man möta små karavaner på byns gator. Vi tog tillfället i akt och bekanta- de 'oss med några av de hemvän- dande och fick hjälpa till med av= lastningen och inbärningen av de fyllda säckarna. Åsnorna är i mot- sats till sina herrar litet misstänk= samma mot främlingen men det går att rida på dem om ägaren håller sig i närheten. Och de lyder snällt Sppnien står inför statsbankrutt ;efter . 21år under: Franco Sjönien har ju alltid hah dåliga alfärer I modern tid, men just nu är de sämre än de någonsin har va= rit under Francos N-Iriga På börsen I Madrid har en del aka Ver gått ner så mycket som 30 proo På en vecka I mars, och i genoms snitt sjänk aktierna ISproe Lv. Franco har I ett uttalande till New York Times försökt framstäl- Ja svårigheterna :som obetydliga och » tillfälliga. Ingen kria skulle råda. Om detta akkmtur man I Madrid: ”I Spanlen har vi ingen= ting — inga dollar, ingen utrikess handel, Ingen ekonomisk krig. Levnadskostnaderna stiger hastigt och är nu fyra gånger högre mn 19840, Oro bland arbetarna frams tvingade förra året en lönehöjning, vilken man finansierade genom att öka sedelutgivningen 30 proc, kon= dstaterar industritidningen Narden I en översikt. Man får nu 56 pese= quas för en dollar — den officiella kursen är 3895, Den svåra frosten 2956 tog bort hälften av exporten av ' jordbruksprodukter,' vilken brukar uppgå ull cika 3 miljarder kronor. Guld- och dollarreserven lir nere I 800 milj kr.” Landets främsie natlonalckondm. Pedro Gual Villalbl, som har fått höver en långsam återgång till eko=- nomisk frihet, Med statliga model försökt öka produktlonen genom nya fabriker,. har saknats, : Stålproduktionen minskade förra och en lastvagnslabrik mod en års- kapacitet på 3.000 bilar har på tio år kunnat tillverka endast 4.000, Intill d h sin' ägare.” Grekerna behandlar si- Moi "Argolis borgar ' De" ofta goda grekiska vägarna Kar en viss tendens att dra sig upp- åt höjrlerna och är man inte schwei= zare: eller alpbo över huvud man inte avskeda inkompetenta ar= betare utan, att betala väldiga ska= destånd. Fabriker, som behövde en= dast 400 arbetare, hade 1.000 på av= löningslistan, '. ; - Det met innebär ökad frihet på en' del sig! Då känner man sig faktiskt me- ra knäsvag, när man står lutad mot det glesa räcket på bron över Ko- rintkanalen och tittar ned 1 djupet. Och ändå är det bara drygt, åttio meter ned till vattenytan,' Men 'det är tydli , skillnad: på dju och djup; . M . "Vi var på väg Il' Mykene” och efter en tjusande färd förbi Grek- lands riviera och :staden Megara gjorde vi det första uppehållet vid den spikraka kanalen genom ko- rintiska näset. Det gamla: Korint skulle vi bese på I ägen, vi bor= kan upplevelserna bli lite påfres- tande i "början, "Men man vänjer åden, ökad I på and= ra. Fabriksbyggandet skall ukäras tunga industrin utvecklas -. Kon= nas flyglinjerna. Men vvarv, bilfobrl= ker: och 'oljeraffinering skall ligga under:staten. komet på cirka 100 milj dollar och I amerikansk utlandshpälp, most mls litär, . 150 milj dollar." Därutöver milj dollar per bår under fem &ra tid för att kunna komma någotså= när på fötter, .,u nt de kanske gjort det genast för. på hemvägen orkade ' vi inte upp, på dess Akropolis: det kan bli för myc- ket med ruiner: till sist. Vi nöjde oss med att se på de gamla: temp=- slutmål, den lilla hamnstaden Na up lion vid Argoliska bulten, Det säga bland de svenskar, som sysslade med len, museet och den utg ”sta- dens stora torg, där 'man (ännu vi- sar ' den: plats, 'varifrån aposteln Paulus . första gången « talade . till korintierna. vs. , bn Mångtusenåriga kungagravar Tvärs över "Korintiska viken höj- de sig Helikons och Parnassos snö- täckta toppar och framför oss Khel- mos likaledes - snöhöljda väldiga borg, ' där Agamemnon . och hans blodbesudlade ätt stod i spetsen för ett stort välde halvtannat Jårtusen= de före vår tid det. förvånar inte, Nauplion är en av Greklands vackraste och mest glatt och trivsamt folk. I långa tider >. |tillhörde staden Venedig och många av . dess förnämsta byggnader är uppförda i venetiansk stil; En natt« vandring genom dess rena, tysta ga= tor var något av en upplevelse, bergig halvö och domineras av två gamla fort på bergets topp. Och ute i viken 500 meter från stranden, Jig= non var rik på guld, berättar Ho- meros, och hans utsaga bekräftades när Schliemann på 1870-talet gräv- de ut den stora borgen med dess da -lejonport och fann de för att få råd. Och innan man fick beträdå det heliga området måste imnan ä en i Märkligt nog inskränkte den sig in- te enbart till ett bad i den kasta- liska källan vid Faidriadernas fot. Apollon ville! också att man skulle nalkas . honom med rena tankar. Och det gavs. tid till självbegrun- dan för den väntande ' pilgrimen innan - han fick- beträda helgedo- mens förgård Apollons moraliska inflytande sträckte sig ända ned till slavarna.-.De--som var inom hans heliga område kunde köpa sig många kungagravarna, där skelet- ten låg formligen täckta av guld. I dag : skiljer - sig borgen - med sin smutsgula färg åtminstone på långt håll. föga från de berg och kullar som. omger Argolis slätt. Utanför "borgen "låg fordom. en garna alltjämt. En rad kupolgra- var har under årens lopp bragts i dagen. Och ståtligast av dem alla är Agamemnons grav, även kallad Atreus :skattkammare.” Den under- jordiska kupolen mäter 15 meter i höjd och bredd och man kommer dit fria. Hundratals inskrifter på temp- lets fundament vittnar & ännu om sådana friköp, Ce 0 Ovanför tempelområdet med dess stor teater och ännu högre upp ett? i stadion. Där och. på teatern hölls” en 'gång de. pythiska spelen, somj stundtals var. er svår konkurrent till de olympiska. Och österut läng- re ned i dalen ligger "ruinerna av ett par Athenatempel och ett gym- nasion, av vars simhall i marmor man änny' ser tydliga spår. Läg- ger man därtill 'att'en av ”Apol- lons inflytande något förädlad Dio- nysfos 'också dyrkas i Delfi för- står, man vilken, central piats det en gång haft i grekisk kyltur. många olika byggnader” ligger. en? . genom en bred, med'cyklopiska mu- .-rar kantad gång och en port byggd av jättlika stenblock. ”Tjusig ”svenskstad”. Om möjligt "äldre och av samma typ som Mykene är Tiryns borg längre söder” ut på Argolis slätt. Det var här den: svage kung Eu- rystheus" regerade, i vars tjänst Herkules utförde sina ; storverk. Vårt studium av borgens mäktiga Jäm- ningar stördes ' tyvärr I hög grad av stad: och .där- fortsätter utgrävnin- på på en liven klippa knappt större än fortet. Det är nu inrett till ett modernt lyxhotell. ” Världens bästa akustik? dauros, dyrkade de gamla grekerna Asklepios, läkekonstens gud." Det var under långa tider en vallfarts= ort för sjuklingar från alla delar av den grekiska världen och även den romerska. Kring gudens stora tem- 1 byggdes sovhallar, där de sjuka under sömnen fick vinkar från gu- den om det sätt på vilket de skulle återvinna hälsan. Och gudens präs- ter lyckades ofta med sina kur.r, varom många inskriptioner som nu förvaras I platsens museum bär vitt- ne. Förvisso hade prästerna god hjälp av traktens hälsosamma luft och goda vatten. De som botats vi- sade sin tacksamhet genom att do: nera en lämplig summa" och på så sätt samlades .aed tiden stora skate ' ter i templet. Var man inte tillräck= ligt givmild kunde det hända att sjukdomen kom tillbaka och inte it förrän. di n tis nen utökats. Med tiden fick kurorten en ståt- bg teater och den har bevarats till våra dagar i nästan oförändrat skick. Den rymmer bekväsnt 15.000 ” kådare . och ändi ex våld när ligger Pumera ett modernt ingelse och på dess kringbyggda sård "hade internerna tydligen mid- .dagsrast. Och den tycktes” de flesta ända för att rat kågot in: Många av det de Delfis” invånare hämtar sin försörjring; från dalens olivskog. Frukterna skakas eller rättare sagt slås nod I Det - är .. mannens göra. Utrustad nad tstrument så högt och ljudligt som möjligt, var och en'på sin melsdi. Det var därför med en viss lätt- vi anträdde färden mot ägts Akustiken är så förnämlig att den som sitter på de översta bärk acer- na,; cirka 60 meter från scenens rentrum, kan höra en uppträdan- des häftiga andhämtnicg, «8 tänd- stickas ' raspande mot plånet eller tlirrandet av en liten siant, som får falla stenläggningen. ps oo BR doilson Ae ledningen av den ekonomiska på | litiken, framhåller att Spanien bes | ar, man de senasto sex åren . Men Planeringen : året med 9 proc till 1.15 milj ton, . förra året kunde nya ekonomiska programs. ner, 'råvaruproduktionen och den . sumtionsvaruIndustrierna överläma '. till fri företagsamhet, Jikas& - att Nauplion var mycket populärt . Nauplion ligger på nordsidan av en | ger ett tredje fort, byggf av vene= Inte långt från Nauplion, Epfe ' alltjämt. ' AV. turlsterna har' Spanien en 1n- SS beräknas landet behöva minst 100. : 1 Aslne och. välbyggda städer och där bor ett :'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.