do. vv nkkommo 3 ”:+ många 'av 'dem gå v Sig korrekt åt, då han begått en mer ' man alltid tillreds att säga: - Det blev rena tockhol. Frågvl. . Lanthushålls- skolorna är internatskolor och med- delar ' teoretisk. och praktisk .un- dervisning -i, lanthushåll och träd- gårdsskötsel genom kurser av olika ängd. Den vanligast förekommande kurs 'är typen 5-månaders' kurs, som oftast börjar - omkring , 1. no- vember.: Vidare finns :vid- en -del 'sköler 6-månaderskurser - i träd gådsski €l med ' början! i: april eller maj" och slutligen finns det]: ett par. skolor. som har: 10-måna- 3 derskurser, som, börjar omkring 1 november, Ofta, anordnas på som- forn + ”föriekurser. om & "veckor ett av de många ekipagen, «ndrar de två skö ”Jolkvandringen till Gärdet” och Valhali den spexiga st: a len. Ovan sos r ”När gav ni er fru en pudding senast” . öna studentskorna på bilden. .". lanthushållsskolorna r läger 16 eller 17 år. Undervisningen är kost- nadsfri, inackorderingen går på 80— iImed att lägga öknamn på varandra här!i socknen; Här fanns knappt"en reel karl, som " inte hade fått sitt ”kläkors”, som "man". säger, och ä i dag och bär på de där namnen.” | Flerfaldiga' av . vedernamnen var inte, så rasande illa. påhittade, utan -djädringen ;så' roliga, Men för den; som fick ett sådant sig tillagt var de förargliga, emedan de vanligen på- minde om något visst moment i ve- eller -mindre ledlig handling eller eljest på något sätt gjort sig Jöilie eller. övat” ”stollastöcken”, - Gaml Lars i Stafsbyiget” stal en gång bara så lite som 'en vagnsaxel, och ”besittingen fick inte .karlen sen heta ”Axelsson” i all sin tid, = "> « Det namnet och . den" händelsen grodde sen 'så in sig i' folkinedve- tandet, att så fort mån fick höra nå- ” gon 'annan, som” hette Axelsson; var Lo "Jaså, den stackarn har också gjort sig olöckli på en vagnsaxel! En tid vår de alldeles "topp galna; Innan vi blev blåbandister här i tiden, brukade vi gunås dricka glögg om juldagsmorgnarne, på det att vi inte måtte förkyla [ på vägen t till ottan, En gång hade jag väl fått ett|- grand "för mycket, eller varit svag och medtagen förut, ty jag som- nade under; predikan, tQv förlåte mig för den synden,: och; var yrva- ken och. fumlig i hasorna, när vi skulle ut "ur kyrkan, vadan jag 'rå- kade dråsa utför läktartrappan så a! det brakade bå'i mej och i temp- let. i Det är för den skull de allar mig ”Läktorn”. s -- Men det ger: jag. 'sjuttsingen. för det finns gulov hundratals torer jämte mej här i i rike ” Anders 'i' Flobäck : :hade- en gång knipit ett par höns och för den skull fick" den arme mannen - heta ' Hö Var Han på” en marknad. fick han bums höra pojkaspolingarna kackla som : hönor och närstående fråga varandra om priset på ägg... Både Anders och hans : barn fingo ' utstå kval för det här höns- VR Jojo, Lasse i har nog många medbröder här i världen! .; ; Johan i Fällan fick heta ”Svanse- lin” i hela sin tid för att pojkarna övere-honom .s"en ”- Eång d amme i 'kyrkostallet,' när han med att stjäla tagel till: en pisk- "Släng ur svansen på en annans häst, : En vårmorgon gick Gustaf i Påbo utmed bössan för att nedlägga en håre, som fan varsnat borta i sin krängde ned "geväret råkade han emellertid att. skjuta ihjäl ett. får för”. Sin” granne, - och -allt ifrån den - stunden” kallas 'han ' allmänt: fi ”Skytt i Påbotl ns —Iv or Amandus: i Dalen blev - en ' gång alldeles "'välsignat full på en auk- tion i Lanna. Men så knäckt han än var, ,hade. han så mycket vett i be- " håll, att .han begrep, att han "skulle få smörj av hustru sin; om han vi- sade sig för henne i det tillståndet. Fördenskull ”undstäck han” sig vid - hemkomsten på fårkätten och som- nade där. + ”Bagge”. s "Nils - I Kvörnbacken! mårknäadstillfälle omkring: och Toa- de folk. med sind" konster. Ju värre de grinade åt honom, dess besattare blev han, och till sist satte han sig "i sitt överdåd opp på en oxe och red omkring på den ibland folket. Stackars karl, ifrån den stunden han: till ”Ry och det får han allt heta till döadar. .. Och efter jag. är kommen i tagen, .kan jag rätt gärna tala om, hur jag själv fick mitt ”kläkord”.. hölls]: : soldat? sporde kyrkoherden, snatteriets skull. i Men till sist fann dock vår gamle kyrkoherde på att rycka udden ur le usla öknamnen, -,a : ”Hökens” -' äldsté' ” $ori;. 6 August 4 lyckades -träffa avtal-om”soldatlega med några rothållare. : Emedan' han var frisk "och målfyllig” och. rask, gjorde" inan sig säker om;,' att han skulle gå. igenom vid rekryteringen, och | och så gick August en dag bort till Kyrkoherden. för att hämta sitt präst- betyg, som skulle vara med vid h: antagande ä av befälet. cv Nå, vad ska du kalla dej som ”— Ja'- .- vet inte, . ”Tapper center |: ”Sköld” kunna kanske passa — Aja, de är nog lämpliga. Men ser du August, du är mitt nattvards- jag vill: ditt väl. och att det gläder mig, ord. det går dig väl i handom. Lyd 'du "mitt råd. Du skall varken låta kalla dig Sköld eller Tapper, utan" du, ska” kalla dig Hök! "I början blev August mörk i sy- nen, och hans ögön fingo ett nästan ondskefullt” uttryck, Men när ' han mötte” kyrkoherdens blida och för-. troendeingivande blickar, . blev - det så småningom klart ' för honom, att han här, fick ett råd, som avsåg det bästa för hela hans liv. .' — Tro du - mig, fortsatte kyrko- herden — att om du kallar dig med vilket namn som helst, så finge du likaväl i hela livet heta Hök, men antager du detta 'som ditt namn, 'så bär du icke längre ett öknamn; utan ett namn, som är ditt, och ingen av barn, och jag hoppas du tror, att!iare” 125 kr i Möjlighet: till . studiehjälp finnes.' Vill ni ha. .när- mare detaljer så tala med Ungdoms- förmedlingen i "närmaste stad, så |" får . ni "kostnadsfritt . alla ' ”upplys- ningar och även utmärkta tips om lämpliga framtidsyrken,. Lycka till! :”Gallie”.. 2 Nä, jag kan inte påstå att jag minns” så ; särskilt Jångt tillbaka: i barndomen —' fast jag har ju för- ni nting om att det var en pojke.” : De är idag jämnt en vecka sen ”manneri "lovade. Han: håller 'vad ; ihan Tovar. Och efter, en veckas ; ave ” hällsamhet från cigarretter är han den förste" som" skriver 3 under på den sanning som säger att eig; 'retter. . förkortar människans liv, "Ex vecka” utan en, enda cigarrett lir” minst dubbelt & så lång som ög när: som helst zå till ». Williams och köpa den där: dräkz iten som vi du strängt Ich allt detta för att. man un> der en' vecka inte konsumerat en enda cigarrett! tt cigarretter är boalat 7. dyrare; Äver om man, sor I detta I speciella fall, stuckit emellan med! E pipa altsomoftast. (Cello). ; ira "års bortaavaro finner ett skilt : behag. .i' att flanera” i sin barndoms" stad, där” varje: port=| gång, varje fräd kan låta ett min- e flamma Jupp i själen. Kanske r kärlek ditt befäl” "eller ” dina” kariråter, 'h icke. heller ' folket här i socknen k att med öl dd för- olämpning kalla dig Hök." : August övertygades snar tackade, .samt 'bad kyrkoherde ra in det namnet i i betyget.” SÅ kom rekryteringsdagen. tehållarne för N:o 120 Knallhult på ropades och samtidigt fingo Höra, att den rekryt de' anmält enligt” präst- bevis hette” August: Andersson Hök, tittade de". och "andrå ;: närvarande sockenbor-en 'smula- förvånade” 'och skamflata på varandra; + : Men då de fortfarande fingo höra befälet . kalla "August ; med :shamnet Hök, och sågo: denne obesvärat: och glatt lystra- till: detsamma, nämnde | de . honom ”också på enahanda: sätt, men utan det lörnska hångrinet, Men när vi andre vedérnamnsbi - rare 'förnam hur: bra: det gick: för Flobäcksfolket att "bli av med sin ”klick”, gick vi ,också, till. kyrko-, be herden ..och., anropade honom ., + Om ick rade sitt namn från Lars. Andersson till, Lars: Axelsson. . Johan? lät offentligen i kyrkoboke; sig Svanselin, "Gustaf ; i ”Påbo" och Amandus i Dalen antogo namnen Skytt och Bagge, Det-gick förträff. ligt. Sedan de själva accepterat. nam- nen. och "inte blev ilskna eller ville slåss; när man kallade dem så; tyck te: man inte att det längre. .. Men Nisse i: "Kvarnbacken och jag, vi kan inte komma ur vårt; ;selände. boken” låta skriva" sig” för ”ryttmäs- Och när. jag kom fram” till Präst- gården och sporde . hur ; jag skulle över, ty i mitt tycke klingar Väkto i 5,” lika bra som ”Thure SCA Men jag såg i detsamra liksom en tjuvpojke glänta ' fram i" på'n, vadan jag höll det för säkrast att övergiva det ämnet. Och läkto- Tatet får-jag väl äragas med så "gott jag kan till min död. -- oe Men förärgligt är. det, ty aldrig kan. ja 'komma till Guds hus eller. missionshuset, utan .att. där. står nå gon syndapalt vid dörren och säger: da” ser' dä" ut. att bli god. plats på - -— 7 läktaren!) ivande än. kärleken till. en stad "och". dess: traditioner” och bygge " nadsverk." Ju, mindre, nian: sluter "sig inom sitt skäl, ju större ut- byte man kan utvinna av sin om- ivning," levande' människor lika "väl som döda ting, desto mer vid- gar man sina horisonter: och 'slip- ögonvrån Kung Paul :av Grekland och hans drottning Fredrika har : under .. ett kalvt års tid fört en Spartansk till= varo'i ett litet hus på landet: Kun- gaparet flyttade frän slottet i Aten som en protest mot regeringens väg- i till vacker natur mer: man kallade hr Arwidsön t till i styrelsen utsågs ägronom Kjell Bachman, haft posten som vice ordförande, Ny innehavare av detta nppdrag ” rt Joha Arwidson i NMossarp D begärde vid Hallands skogsägare- förenings. stämma i Halmstad i i går att få lämna den ordförande Post i styrelsen han innehaft sedan ett tiotal år tillbaka. Stäm- hédersordförande, 'Till ny ordförande sVåxtorp, vilken inne=" - blev, land: Assvin I :sitt hälsningstal' till" stäm-'> "år 1956 har skogsägareförenin. gens historia i -år 1951, toppriser, har. den 'ekono omsättningen «. varit störr "man kunde den avgående” ord- föranden konstatera, att -urider. haft" de. hittills största volym«” mässiga omsättningen i förenin- och "den: näst : - största i pengar räknat, Endast. DM ”då virket noterade" « under fjolåret.- Utgångsläget' på i , Veddige, YJoha Larsson, Forshult, vika un= danbett sig återval, + Till .' suppleanter omvaldes Brr Karl Andersson, - Gällared, -- Johan Wennerström, Karl Gustav, "Johan Källqvist, Mahult, och Mats Wern, Knobesholm, samt nyvaldes hrr C. O. R. Carlander, Kungsäter, och Lennärt Karlsson, a ; Stensered, : Drängsered, . "Vidare förekom fyllnadsval i i sty relsen” efter hr... Evert Svensson, :. nyåret 1956 var inte lovande; .< Ljungby, vilken . upphört med d "hr: Arwidson,; men. | skogsbruk: Ny. blev -trots detta lyckades fö .+ ]hr Ernst Joh Lidhult. +» hävda sig i utvecklingen, ' Sedan ordföranden i RLF':s 1: få. avsättning för produkterna, rtan Björnås; -och. Hilding Herrlin, Fals Å ON kenberg, omvaldes, : ; mästare anställdes för konsul- vt « terande verksamhet på skogs: vårdens område i avsikt att ge -; skogsbruket ökade chanser: att förbund, landstingsman Axel Kris stiansson,; Harplinge, utsetts -till att leda stämmans förhandlingar, kom- menterade disponent Torsten Sven- >; Di dukter, går på export; eller 80-85 procent -av den - totala": volymen, Revisorerna hrr Daniel Svenson, hr Iohn rwidson blev föremål för en, varmhjärtad ' hyllning av. vice |ordföranden, > som erinrade om att hr Arwidson tillhört föreningen" sedan . starten,: varit ledamot i styrelsen i 20 år och genomgått en. enastående utveck- ling, sade hr Bachman, - byggt industrie Vi: har , konsoliderat verk= Detta . betyder. att sh eningen' är starkt beroende 2 världsmarknadens > i eför- V turer ök samheten och skapat en utlands=. /& marknad, utan vilken de halländska - av hr: Kjell Bachman, . F och ." av > de” prisfluktationer; som uppträder där. Även frakterna spe- lar en väsentlig roll, vilket förenin= gen fick 'känning av under. Suez- krisen, då :fraktpriserna sjönk cochlm gjorde": :den kanadensiska könkur- | a tidigare." spelar en betydande”: roll ock för- kraft.; Detta: hare krävt. betydande KS inv ansett detta vara en a klok "ekonomisk äng, att Skobhemtertagen” fått: stö känning av .skadetnisekter, än 4 Detta har föreningen gjort, och, Pros blemet kommer även. att behandlas i det föredrag, som jägmästare Carl- berg lovat.- hålla” för: stärmodeltas garna, sade tal, : - sÄven r löneutvecklingen |: varmt tack” till hrr Axel Lindqvist "Loch John” Larsson. för” "deras intres bringa behovet av manuell "arbets- e na svårligen skulle fått "avsättning. Till denna utveck=' ling har "ordföranden" i. hög grad kb bidragit genom. sin gagnerika ar«: betsinsats, Vi tackar för detta ofta | 0900 i SN SS NN ON Hr John, > Arwidson i - vid gårdagens: stämma, Hr. Kjell Bach tidigare v. ordf. tin på. Plönninge lantmanriaskola sefade 7 Zarbete Hr Arwidson tackade för hyllnin- garna och underströk, att han' som! - "| skogsbonde ; funnit det. både" nöd- i vändigt och intressant att. arbeta för ä för IM ” skall: ägna' sig, åt' skogsbruk, tillva= - Isen av att ungdomen,. som ratar de: möjligheter lantmannasko- lans skogliga: linje erbjuder för ut- ' bildning i i i skogsbruk, fann, han det. glädjande att detta arbete bidragit till en framgångsrik är,en kvalitativt. fullgod produkt, Carlberg, Mal- 4. = M. mö; sitt fö dförande, 1:e' polisassistent johansson; Falkenberg, 1:e ibnstad? K- ning för:levererat virke, vilket va=|. rit fallet tidigare!" Hr ”Arwidsori| framböll, : att styrelsen varit” enig om att det är klokare investera des- ; | sa pengar i föreningens industrier och på så sätt konsolidera rörelsen -än' att låna pengar för dessa ändar mål.; Liknande synpunkter, f tades av disponent Svenäng de, att. även revisorerna understött denna ekonomiska politik. Hr Ernst Brånalt . framhöll "betydelsen av; att föreningen omgående kan: betala medlemmarna för levererat" virke. Hr Gottfrid Havner » belyste : hur k för" in- ran att förhöja et. Till sist fann: regeringen dock, att. det -var för genant att landets: "kungapar levde under så påvra för! håtlanden, varför apanage? hördes och kunga- paret har flyttar tillbaka till slottet. "om Ät ordentligt, pojke! Hur är det du "sitter och skovlar i dej maten?" "= Du får inte glömma, BAPPa, att v ; utever, | fartena århundrade! satser, varför. medlemmarnas ter för dessa reducerats.” Därpå lades : styrelseberättelsen med godkännande till. handlingarna, balansräkningen .. fastställdes ;' och ansvarsfrihet beviljades styrelsen, ; i styrelsen omvaldes för e av två: år hrr Gottfrid Havner, Lia, Hjalmar 'R. Nilsson, Spånstad,: och Gunnar: Persson, Vrå: Till nya le- damöter valdes för samma. tid hrr Erik "Lydén, ' Slättåkra; Harry. Jo- hansson, Heden, Karl Gustav, och Ivar Karlsson, Hylte,” efter respek- tive hrr John -Arwidson, Mossarp, Axel + Lindqvist; '.Mårdaklev, och 1 i Österrike WIEN. (TT — ÅFP) . En 26- -årig egyptisk Pitöt i landade ' på tisdagen med; et LJ tjeckoslovakiskt MIG- plan; p ' Wienflygplatsen "Schwechat-> s Piloten uppgav att hån "varit ute på en övningsflygninig i från flygbasen :P>rdubitz och förs "lorat orienteringen varvid han, komz , enligt en kommuriké' från ”rikiska ih Bachman: Revisor Mörck rmeidelå-| Mhingsåtgärder,. : är ganska enkla, men” är a, böka Frågan är hur da'vårt virke då det Jiage landsfiskal : kriminalas i; sskogen och angrepp av, skadeinsekte : att, den” vanliga” blånaden Torsten Abrah: sson, Falkenbö; . Efter: årsmötet, höll. jeknologie. Men | Nil: från Bj uppstår genom dessa” vi: har; även insekter, som ; borrar, ke, tekniska prövringsanstalten föredrag sig. in i träet och å nu' svårare skador.. Allt. detta med- > I för att virkets. kvalitet. sjunker : och därmed. en... priserna . på., det- samma, . I fortsättningen” redogjorde tala- ren för hur dessa insekter uppträder] | i'slutet av mars och början av. april och .då måste mötas med bekämp- vida inte. virket kan sänkas ner i vatten; Detta kan om I + "och gav. en-hel. del nya -synpunkter i ämnet, ' tagare. Prislistan blev: > => as " Klass -A: D-. Olof Larsson, Himle 26,:2) .A..Vanäs, Halmstad, : 25, 3). Klang, Halmstad, 23, 5) 'H. Halmstad, 22, 6) S. Rådemar,. Varberg 5 Få 2, » G. Eriksson, ' Arstad, - 2 2 : Iske genom besprutning. N är enkel och billig och ger god garan- ti. Den' sker ned vanlig dieselolja tillsatt med' ett giftigt preparat. Den bör ske tidigt. på våren och kostar mellan 2-4 öre 'pr kbf.' Även om besprutning sker: är det emellertid angeläget att. virket inte får" ligga Ramström, Oskarström, 19. + ; Klass B: 1) B. Ivarsson Arstad, 11, 2) 'S. Gummesson,” tad, "16, 3) S. Bengtsson; Varberg, 16, : L. Wing, ' Varberg, 16, 5) U. Johansson, Halm- stad, 13, 6) B. O. Anderson, Halmstad; 13, 7) B.' Berntsson, Falkenber; BL Dymne, Harplinge, 12,' över hela sommaren. K arbetar emellertid med att få fram nya; ännu mer effektiva preparat. » Det sågade virket erbjuder lik- nande problem genom den svamp- bildning det utsättes för. Denna or- sakar blånader i'det'sågade virket samt. försämrar' torkningsintensite-| : ten och därmed även kvaliteten. Är virket sågat tidigt och hinner torka fråm till: midsommar är risken mi- nimal, men den ökar, sedan och är störst... i , rötmånaden. -Svampbe- kämpningen . sker effektivt genom "latt sänka ner. virket i kemiskt bad; Hela” kostnaden för ett fullständigt Ragnar , Bjö a an is: Ä. Vanäs, Hal 66, B. Klang, Halmstad 66, C. A. Anders=" -son, Falkenberg, 56, 4. Höög, Halm. stad,' 48, H. Lindblad, Halmstad, 48, summa 28 poäng, ”Skatteförhinder s som ”godtogs"!- i En del'arbetsgivare ställes, "ibland. inför ' svårigheter att göra skatteav- drag för anställdas kvarstående skatt, '” detta beroende på sättet för inkoms- Å tens åtnjutande. I. allmänhet "tordå” de Iokala skattemyndigheferna emel- Jertid inte vara villiga att ta hän syn till dessa svårigheter. Ett så- . dant fall föreligger nu från Väst- ;F Svedite där emellertid vederböran= , fu 3” skydd -mot' kvali av "Idet virke, 'som sågas upp sent, kos- tar inte mer än 6—7 öre pr kbf. Det är en billig penning med tanke på de stora förluster som annars kan drabba skogsägarna. . trök, ät vissa virkesköpare numera är mycket restriktiva beträffande köp vunnit J kammarrätten där han klagat, - « - En entreprenör ansågs av den 104 kala skattemyndigheten skyldig att het för entreprenören, Sing äver N drag ej gjorts, tten - har vid sin av: fallet fun 5 av. insektsskadat virke. A i vägrår exempelvis att ta emot vir- keslaster, för' vika icke full ga- rant! kär: lämnas att virket är ab- solut fritt. från insektsangrepp. Skogsägareföreningen hat " redan gått in för att möta denna nya fara för virket och kommer att ytter- nit, att den någovärande" personen? t ägt att hos entreprenörens kunder: ön uppbära arvodet för utförda "arbeten £ och av nämnda arvoden tillgodogöra sig Jörn samt att den nämnde: perso nen ej kunnat förmås att till entre prenören redovisa sådan del av 'sin ? lön, som den senare bort. innehålla Vare MeslÖkgEN "detta arbete. för skatteavdrag. i styrelsen, blev > föreningens nye | for ESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA. FINNER N I 1 TÄHOLMS T = ser te RAR 0 VE EA ERA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.