Fredagen den 17-maj 1957 : ' a od Skogsägare från tre län: p cc Skogsexkar ilda skogs are 31 Halland, Västergötland och, Bohuslän jämte skogstjänsi des även ett besök på Öströö. Det - var 10;de. året i följ och det var den andra gången "-”da= gen” :förlades till 'Halland.' Sam- . mankallande i till : skogsdagen : var. S "denna". gång godsägare Ö. Buun, "Tubbetorp, godsäg.. 5. G. F.' Adl.- Adelsköld, Öijered,' och kapten J. P. Alströmer,. Östad,' vilken också ' & fungerade . som ordförande under sammankomsten. Ledare för exkur- " sionen ' var länsjägmästare .' Bele a > Bergströni," Halmstad. > "7 I skogsägaredagen deltvg ett 70- | tal personer, varav en hel del från ” vårt län. Samlingen ägde rum på Klev. vid 10-tiden, där godsägare Fritz Torbiörnsson hälsade välkom- ' & men samt gav en historik av går- den. Klev har inte varit självstän- dig går så länge. Den tillhörde i. forna dagar Öströö. När C. G. Mubl 1857 övertog den fanns ingen skog. Muhl' dog 1873 och 1877 övertogs > Fritz Torbiö ne fara "ERP ået, som då började plåntera skog ” genom frösådd. En "del tysk gran ” gården a såddes' även. När godsägare Tor« biörnsson dog 1905, var gården ut- arrenderad till år 1915 då bröder- «na Erik och Fritz — Torbiörnsson.. övertog den: Under sakkunnig led- ning av länsjämästare Gustaf Pfeiff fortsatfes skogskulturen och stora = arealer planterades, När Erik Tor-. ' biörnsson år 1949 avled övergick gården till Fritz ”Torbiörnsson. och hans båda söner och även sedan dess har skogsplanteringen fortgått Numera "är hela arealen skogbe- vuxen. Till gården bör 400 tunn- land åker'och 1,000 tunnland skogs- mark, varav 800 bevuxen med skog samt resten betesmark samt annan markife a. ' Lä aktare Bror Pet Varberg," som är -den sakkunnige rådgivaren vid skogsbruket på Klev, Jämnade härefter en redogörelse' för träslagsfötdelningen ” och ' nämnde bl. a." att cirka 3385 har är bevuxen med barrskog, 65 med lövskog och fAFMda 7 Tän å oivande. n på Klevs: till skogsägardag' på Klevs gård i Å| och senare på dagen gjor- : N följd man samla» > des till:en ; liknande" skogsägardag . " Godsägarna Géorg” Peters lg et ktar maskindemonstrationen: bortåt "av ljung- och enmarker. Han lämnade även en in- gående redogörelse för skogens ål- dersfördelning. Härav ' framgick, att den största delen av skogsmarken ; [RS dFör 100. år sedan bestod 3/4” "God framgång för'skog' ”.V "produktionen: - Man var härefter. färdig att med buss och bilar resa ut' till 'det'för- sta skogsområdet för dagen. Först studerades ett bestånd av ungek, som. nyligen gallrats, ”Länsjägmäs- ström gav här en redogi dag” finns ' det' endast ,5. - vi bör ha råd att hålla eri”del 1ö ', ren fick de här | | yttra sig, F. länsjägmästaren Gus- 7, dag var endast 25 öre: för 'förmän 3 och +20 öre för 'sättare,. Tal ansåg. datt man bör.så, långt som! möjligt. » plantera sådar a tödslag som pu Se fee Aten AA RR så är berättelsen om den fattige A;. - PENSIONSFRÅGAN fick 19 proc. jades stöd i:er opi- "cent för' förslag 2 m3:te vara mycket-:med, tanke -p undersökningen". företagits i. städer, där detta parti. eljest sak- . nar förankring i valmanskåren. I .mindre . samhällen. och - på-lands-' | bygden bör ' resultatet. ”Propor-; "I tionsvis. kunna -bli. betydligt bätt- re. Nacurligtvis. är'.det: också av hr. Hedlunds -mångaa taktiska: den. vid sidan 'av' kungen" själv. /Som dennes främste 'rådgivare kon. han att få ett inycket:stort.inflyfant tionen inom adelt mot kungens. |formpolitik;: var” Armfelt. betraktad som.” dett -farligiste: riotståndaren | och "man" skydde” knappast: n : medel föratt! avlägsna honom: 1 posten 'som--kungens” medhjälpare. + hang, att ett förhållandevis stort” ket'som möjligt försökte hans :fien. der få kungen att redgera-fnot. dei I ”omoraliska”-levhadssätt han" fi de, Detta hade :dock>motsatt kan "mot "den tänkta" Vid' det kk krympande "och . prestigeskadade | partt Det..lär dock bli.en.smula' > svårt. att direkt inkassera. röster Anser inté Svenska Dagbladet att nöjen i alla formér' mer'en tillgång mellan”; medborgarnas +. åsikter" ;' Istora' och betydelsefulla 'samhälls- frågor och det parti-de röstar! på? Om inte vad är «det' då äl i liga talanger gjorde: bara: att kun- TTILLS . HAR ' UNGDOMS- ISKOLOENA :. på landsbygden be- tytt oerhört mycket, De har gett 5 Idni viscerligen. 'adelsm tE-hov där Han”siabt ble dominerände” pörsönligheten” på politikeri; . och bland” -öppo: » För att svartmåla honom så myt: tsinrnet .öch” än' ett fel, och -Armfelts:' sällskap- gen ännu mer kom att betrakta hp- nöm som 'birt bästé vän.s” fox "Berättelse äventyr” på "det" ämorösa ' ormådet är otaliga — han var inte bara hut" stars utan också kvinnors gunstling Som tj åårig "officer ' ställde torp," och Tore- Torbiörnsson. Sån Halland "är - ett 'småbrukarlän och ! äges intill 73 procent av bönderna, såde tal. Till godsén hör 12 procent, till staten och" Körnihunerna 5 pro- och ofta: betytt steget stora uppgifter, skriver: Sjuhärads- bygdens Tidning (bf) som ger' uttryck : för :tillfredsttäl- lelse "över. ecklesiastikminister "Ivar Perssons folkhögskolereform: . ;. Det är "att hoppas;att de 'nya - bestämmelserna skall ge skolorna » samhället ställer. på sina medbor- + dag inte kan visa upp: kunskaper, i både teoretiska och: praktiska, har föga chans att'klara sig i drag- ampen; Vi: får inte" blunda :för trisken att landsbygdens ungdom » alltjämt. kan - komma: på : efter- hand i den dragkampen. Folkhög-" skolorna «och :-lantmannaskolorna och; annan. -- därmed . jämnställd koppor: uppträtt i Europa har under senaste tiden nått med ” cinalstyrelsen,' Det gäller bl. a. : Neapel där : hittills' tre smitt-,' . koppsfall konstaterats, det förs, " sta infört med en resande från. ng härav har medici- nalstyrelsen : tillrått., vederbörande läkare :skärpt upprhärkstmhet" bes träffande resande, som under:den ent, till: landstinget, 4 proc; 4: och roöcent oplantad mark” kvar.' Tal lämnade; I dettå sammanhang även en red 'görelse för boniteter säfnt erinr om "att "de mest omfattandö'skogs- odlingarna förekom" tinde mästare Gustaf Pfeiffs ti Den. halländska säogsä ” å tb senaste - tiden: haft-, beröring med fn bolagen :2 procent "av ;arcalen,! cor År kamma ing, mer Se estod 3/4 Bv]manats att underkasta alla till Sve. skogsarealen av. kalmarker;:men' i rige anländande fuftfartyg, och per- er; "som, nyligen lämnat Nea el, a SÖ relsen har också i sams. e bakteridlbgiska laboratofium' rekommenderat alla, '&or under'den närmaste tiden" ämnår ”bésöka”Itd-- ; len; att före' avresan: låta våeciner |, numera helt övergått till att plan- ; tera med ömskoladé plantor, 'Skogs- . plantskolorna har en areal åv 44 har en .produktior av, ö, milj. pläntor,, ber år, men odlingen "måste, ökas till:8 å 3 milj. plantor. För en'så pass stor produktion finns utrym- 'me i plaritskolorna,' + 5 re SN Länsjägmästaren underströk: att skog, särskilt omkring gårdarna. Den ' halländska ' skogsägaren har "också förståelse "för denna syn- punkt," Omkring 30 "procent av skogsarealen ” består : av” lövskog. « Nästan varje gård hår även behov av en del lövskog för eget bruk; "Tal. gav härefter en redogörelse för ”skogsbeståndet: på platsen och an- "ledningen till att 'man där vill be-1 > främja ekens växtlighet. -.- : < "+: Billigt att plantera skog förr; : Sedan "kapten Alströmer framför” deltagarnas 'tack till länsjägmästa- ;: rande tillfälle att | taf. Pfeiff gav en livlig skildring av hur'. ringa intresse man hade för- ; skogsodlingen 4 seklets början: Det I var svårt att bli av med 4,000 plani- t tor om året då mot 6 milj. hu; tröts | / att jordbrukarna fick dem" grätis, Men! man sådde däremot ' myökel "skogsfrö. Tillgårigen på arbetslraf:, var god och ersättningen pr arb "Trikaste. personer,'; och yunger Arm: q fpå den lysände' yttr Föreningen Svensk Pruvins- . utsåg: därvid till . ordförande :eftér direktör. Torsten Durango, Ljungby, han till med en skandal som gav eko över” hela” Europa; på 'safnma | sätt som våra tiders -prinsessföräls kelser, och "kunde ha slulat 'olyck. ligt om inte :en av: hans! vänne Sprengtporten : = :ingripit " pi hårdhänt” sätt; och räddat "honom, Överste: Sprengporten;" som:då var en-av sin tids mest ryktbara militärer; >" senaré;' för” cn" me verkan . vid" "sarmmansvärjningen Anjala, dömd till döden 'som lands förrädare > hade efter en kontro: föratt söka tjänst i der preussiska armén, ' och . under den :resån: till- hörde Armfelt hars' sö ansågs: lämpligt att dei céren fick' fullända' sin: 'uppfos! överstens" överinseende. san: blev" närmast et! festande; vid "de" ad Ryska s kel dande adelsmän blev'Armfelt väns her” med urider 'den resan, och det z stol En: gustavian gula Mauritz ”Armtelts biogrä; : haren; K beväpnade; +Furstars och kvinnors gunstling, ik 7 iå” om Armfelis olika KG vers med 'Gustaf III tagit avskad & ute' i" Europa ', under ; den.erfarne |, H r N | brottäl polske" kungen och:alla' met: bety-: I sk:storman | SEN MY tyscre : Vid” Gustaf den tredjes höv |. var" Gustaf” Msuritz. Armfelt. en mest lysande Ppersonlighe-" en.” Med «sin strålande charm : hb. diplomatiska begåvning lev hån en"sv 'sin tids. störs- gestaler på det politiska om- et, känd och omtyckt vid : Hestar turojeiskk” hov," har . tad "och. fruktad- av-2siny öch ku Gustafs? fiender.- "Under itä i tjänst hos ryske tsa- ; vistades” har: en. tid som. flykting - vid olika utländska - +höv; .sedan han: dömts till. dö derför påstådda. landsförrädis- planer . i, Sverige, Före gin ; fick"hån dock åferupprät= , au betydelse : i: Sverige, et är i år 200 år sedan Armr. ventyri a. liv, "som: av= å]' n återvann aldrig 'sin |, . Perten”. Jean : d'Estree 4 Paris har fått den bisarra idén att lanserg en ' hän” som: grep: honom fock förde:tri honom't; etv- täckt. Vagn, tupp Tullade? ur Warszawa. Armfelt trödde”glvetvis att det var som .under' bevakning äv en 'ryttar- nord till, fåniga" ch: ban blev mye- ket förvånad 4 'och jarg Lövdårde den; och han fick! se- att' det var pretigtbortens läger han" förts. tt Armfelt” inte, skulle- få "nå- «tillfälle att 'rymra,' och -åter- vända; till den" farliga, polska hu- Ivudstader;” förtsattes: resan:. ome- delbart till" Breslau och dä "Lika; lyckligt slutade. inte en:an-. 'de- kärleksförbindelser han sehäre; hade. Det "var. efter mordet uistaf II," då: Armfelt fallit p hihor sett> "fånigheter:. , fö den svarsjuke greven-som tagit ho-| - - Bara kläderna på kroppen. av la sina ägodelar: hide lantbri! Klas , Johansson 'i Kallamåtaj Ljus låga redan efter'någon 'ti d 'öch flytt ands för. å dödsstraff, för: påstådda,'som det , seriare "visade. sig” fullständigt ogrundade beskylltingar. jörrädérist Det var den vackra 'och' för ått :lands- | S , päslad ghet i'Armfelts >'brott”;: och trots |, 'jorde allt för att få -hen- inde. de' inte: . gelse; och ätt. tillsammans med ; andra och" karriär, Han 'var inbjudehi n lysande fest hös en furst 'Czar>' | toryski "och där"gjorde han bekant= skap 'med en kvinna; var skönhet |< gjörde ett mycket djupt intryck på li rn honom;: Hon' tillhörde Polens högs tar aristokrati; tre "veckor "tid hade: hon "lämnat det. kloster där hon blivit uppföstrad och enligt den / utan att. själv få bestämma om hör. ville: gifta : sig: med "honor" Hon avskydde. sin man och blev. myc-. ket" förälskad i: Armfelt,: ochi de= fas korta bekantskap saknar Ingen-' idens :' kärleksromaner. «Där. a:sig säker”på! tröhet, sr. Utanför :'det : klostret" in= | .'Sedan greven :kom. he; "Temellertid." reda på. .hela historien och" då flyttade hans hustru ifrån med : Armfeldt: : De ! pla: rade : flytta till hennes: god Gel Hon vär. mycket rik: enbart ines/ kontanta, förmögenhet Sverige ha ;yarit tillräcklö Ö: i il en avjvår Jand: Ifelt drömde nog inte bara: oms kä lek," hat tänkte nog -lika. mycket e ställning Fn Pg skulle kunn Pb istorien, "med > grevinna lock mycket illa” öpptagen i Wars zawa, Det ansågs .att Armfelt för? fört henne 'och var skurken I, dra=f mat och någrar unga: polska 'adels-l Imän” gjorde upp en”plait”att dödsl sällskap, fick .'emelJertid reda» bå, detta, och översten, som kände sig. ansvarig för .den unge. mannens som : avsagt . sig,' redaktör Wrang, Falköping. Direktör Duran: ck i styrelsen. Före- [iisktz man'ver.inte så säker på alt man utse annonsche £; En 'watker julinatt då 'hantknin! v äkerhet, ingrep och. räddade..hé- nom. Det skedde mycket drama: ,t Armfeit ville bli "räddad". tidens sed börtgifti med. en-grevé. li [ling av;de ingredienser åorn' präglar Iiti fann ' sig «Armfelt ;varjé' kväll, ttog” sig" över" murarna" och” träffade. sin, vackra” grevinna i: klosterkyrkän'r "| där de tillbrihgade rtlätteråa medan? greven var borja. . honom 'o. utigicks' fullständigt fit la ES hi Armfelt... Sprengtporten i och 7- has i tellektuella rigt gjorde" Bet: väl att. gör | i r. "Vid det sk Anjala- et, där "AS förbroder, genen ralen . KG Armfelt, var den ledande å bekantskapskrets”, ince v de. flesta av, Europas 'st ch' kulturen, yverallt "som! dån han;.såt! ) åtel upprä | se här d Sverige var han. ofta ånfr Iis tad. i" diplomatiska; sammanhang, | fmen. återfick "aldri; n. betydel van; haft, med av in Ide;.haän Igävenör i land ns int lyvänskap med "ryske -tsären gjorde katt: hav då' kunde jutverka en rätt Istor självbestämmanderätt' för Fi land; ett: förhållande : efter Avmfelts död. ' Sin g staka resa till Finländ,, och när håns1814: avled hade han levt stillsamt" familjeliv under de. sista jåren. "Vid" hans: begravning” som | larrangerades.av fsare déltog 're- tpresentante inan: blev 'hari på en fa ar Eurbpe; och sober 'sint död) of > Hondmotorsåyen kan även & I CATE wu För VA es ingar schavottera” på Stortor=, | sina ? skulle" springa. över järnvägsspår vid "en ' övergång näfhéten-av hemmet och' YWppmärkat , FARA t .' ÖREBRO: En anställd j| Zoo ble. svårt bränd, på. halsen o ,|séns' 22 :ivaghår:: Mannen uppspå taket? till en. husvagn och : kom då i- beröring med kontakt» : ledningen på 10.000 vi ter; hjälpte ner Honom sta tid var Armfelt bosatt vå Den Ukt OT TA fa d Petersburg och gjorde endast nå- || an. att betraktas .som., det: "avgörande Inflytan= peiska politiken ln-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.