YvYTYvrYTTYEPeV Lördagen den 25 maj 1957 LAEOLMS TIDNING "= an | -Syntettvättmedel ; svårt hinder för Vattnets rening : STOCKHOLM (Press) 'v De syntetiska tvätt. och rengö- ved medlen pbereder renhållnings- : en en hel del bekymmer, I - England har man gjort Ingående Undersökningar om den saken och Sant att läget är ganska skräm- "mande, - omtalar Economist, länge. renhållningsverken inte 3 ' få bort alla rester av syntetmed- : Jen ur. avloppsvattnet hindras den . naturliga vattenrening, som består 'Å att avloppsvattnet upptar syre ur ”Juften när 'det rinner ut i vatten- " dragen; det behövs enligt uppgift - bara att vattnet innehåller en mil. "$ondel syntetmsedelsrester för att "den effekten skall vara fullt påtag- lig, sc Det & är "den engelska nämnden » ment visar" att om reningsanlägg- ningarna vid reningsverken konstru- erafs så att de har en viss reserv- :; kapacitet, kan de troligen avlägsna : upp till åttio procent av de kvan- -" titeter rengöringsmedel gom kom- - mer dit, men antagligen inte mer. "Men om anläggningen redan nor- : madt” utnyttjar hela sin kapacitet, , och "det ' gör många, försvinner en +: mycket: mindre del av rengörings- « medelsresterna, I endel av nämn- ..'dens experiment var det bara fem- «yu to procent som avlägsnades i.re- ningsverken. ! så länge rengöringsmedelsfabri- : känterna inte ändrar sina kemiska " formler så att man får fram en pro- » dukt som kan förstöras genom den 1 som; vid ken, kommer alltså en viss mängd ren- göringsmedel att flyta ut i bäckar, . floder, och ' ; vattenreservoarer på " landsbygden, säger E , Det- 7” ta' kan knappast anses som någon + pstörretillgån gförvattenvården. Folk Visat resultaten, Nämndens experi- |” Populär mamma är Alice Babs, tätt som oftast, Sista söndagen” i maj är Mors Dag, och få är väl de, som inte den dagen kommer ihåg mor med ett brev, en blomma eller ett be- sök, I de hem där hela barnskaran med respektive makar o. barn upp- vaktar, blir det säkert en livlig dag för mor och svärmor. ; För mor som sitter ensam och alltför sällan får råka sina barn är det kärt bervär att få styra och ordna för de sina, precis som förr, För nog är det så att, gamla mor emellanåt känner gig ensam och utanför, En mor som fostrat upp en barnskara med allt vad det in- nebär av bekymmer och rika glädje- ämnen och under många år stått i ; »sfår i sig mycket mer r' 2 «det från diskade tallrikar och be- "stick ä än.de sannolikt någonsin kom- ».mer att konsumera med vatten från . ofullständigt . renade, vattenförråd, . och det förekommer ' mycket mind- "re.oro nu"”för rengöringsmedlens "effekt än : det "gjorde, när de först kom :ut i marknaden och röjde sin « existens genom moln av skumman- + de lödder som kom flygande från ' floderna." Men till' och "med detta , lödder kan fångås in innan” 1'det blir ; Hill någon olägenhet”; : ” & Men ' nämndens forskningsarbete 'har också avslöjat. något helt ovän- |; i tät: ”mycket små "koncentrationer" Fx virengöringsmedel--—'så små söm | 4 jen miljondeF av: vattenmärigden”— » gör-att ett, långsamt : flytande vat-' I tendrag "absorberar syre från :Juf- +; ten påtagligt långsammare än. nor- malt, Detta kan ha allvarliga kon- + sekvenser: i förorenat vatten 'eller, "som nämndens ordf. uttryckte » säken;' ”torde "vara 'en viktig fak- kt, känner sig säkert litet vilsen och främmande i tillvaron "då hon plötsligt upp- täcker att barnen ej behöver hen- ne ”på sammåä sätt. som förr. För varje,, kvinna'. kommer . dock ' den den dag då hennes biologiska: upp- gift: är: slutförd, .då ; barnen flyger ur boet och både kan. och "vill skö- ta sig själva." - Många mödrar klarar situationen med : glans, :' andra ' har : svårt : att koppla 'av' det som varit ' största och -kanske enda intresset. ämli- gen barnens" väl och :ve.. Vi. unga har våra egna: problem att brot- as med, kanske är vi själva” för- hur "det är att "känna 'sig överflödig. Vi' tycker inte om att mor eller! svärmor ”lägger 'sig i”, och så skapas misstämning åt alla håll. Där ligger också grunden "till sk svärmorsproblem, in är hektisk, Familjen tor vid bestäl av v förmåga till självrening. I Detta är, anknyter tidskriften Re- vi klam-nyheterna, en" betydligt me- rv Fra oroande, synpunkt på användnin- gen: sbv syntetmedlen, Deras "väx- den går alltmer mot sin upplösning. Att kvinnan allt- mer dras ut i förvärvslivet '— en utveckling” på både gott och ont — är en av orsakerna.' Kvinnan or kar' inte: med "den "ökade arbets- ande ; marknad "Visar' deras popul "bördan. ' d .stiger, men -| därmed, ,. mor till tre hemmet blir inte det lugna bo det borde vara. Men det beror också på vår inställning till de aktuella problemen. . Vi kvinnor måste stanna upp in- nan det är för sent och tänka oss igenom vad som är det viktigaste och det väsentligaste i vår upp- gift. Det är dock vi som ska bära upp och vårda traditionerna. Det är vi som ska fostra våra barn till goda seder och framför allt då till aktning för de äldre, Vi måste gå före med gott exempel och arbeta för större tolerans mellan genera- tionerna. Mor och svärmor bör ha större del i vår tillvaro än som gäst på någon enstaka söndagsmid- dag.” Den, äldre an Pvigga och musikaliska småttingar. säger maken och samlar familjen kring mor till en säng- -— Här har vi Morz dag och blockflöjtskyllning bruksförbandet, bildades för 48 år Vår När bondeén:jiclhk.24 kronor. > för korvko som vägde 400 he När Sveriges Allmänna Luatbrukssälbtap, Bevarande Lant- sedan inleddes dem moderna jordbruket. Konstaterandet görs av Hugo Alexandersson, Pionjär inom Jord- rörelse och känd oa fireninge som färgstark agitator för andels- förbunds må or slakterirörelsen. Sveriges Slakteri« - depressiooen och de kaotiska £ hållandena inom slakdjursmarkn: den I början på 3J0-talet fick: al fer att inse nödvändigheten av a bönderna tog gemensamma tag & chef, pensionär sedan 1950, inter vjuas som ett apropå till Lantb förbundets 40-årsjubileum inom kort. Han är ett tacksamt inter- vjuobjekt, både med tanke på den berättartalangen och ur den ik att han rep terar den brenech inom förenings- rörelsen som arhöd den största — men också tacksammaste — ganisationsuppgiften. 1 större den av landet måste nämli slakt. på den tiden förvaltare på Harar Gård, Tumba, hörde till dem son ägnade en god delvav Hritiden vv att fara kring och hälla. Upplyg= föredrag för en'sl nisation. Om utsingtäcet berät. tarhan: . N ” ”Enålsktare på aja bönder. a .— Huvudparten av alaktdjuren försåldes till e pritata "äv A Vexanderison, färgstark . uns som den ekonomiska föra Ör enringsrörelsen, . - som 0-1. svt Plonjärer boppaora på I aina optimistiska stunder, Som åskådare till dagens föreningsrörels se gläder. aig förvaltare Alexans” Imse Anser far sig inte kapabel alt klara maten har han skickliga koc- kar till hjälp om han bjuder ut familjen på middag. Vill han över- raska mor med en hemlagad mid- dag finns det massor av -trevliga och lätta rätter att välja på, som både han och barnen kan klara med den äran, Med allt djupfryst och ' alla hal "som nu byggas upp än- da från grunden, Man utgick från en plan som utarbetats av en slak« terisektion inom Lantbrukssällska-y pet. En djärv. plan, "fullständigt omöjlig”, tyckte många. Hundrar procentig anslutning i varje” före ningsområde, Jeveransplikt av med- lemmarna, fast samarbete mellan föreningarna, prisutjämning — allt detta var revolutionerande nyhe- ter. Ingenstans i i hela världen fanns finns att tillgå, både beträffande varmrätter och efterrätter behöver |- på en sådan stlakterior- ganisation. Men från de breda jordbrukar! lagren mottogs planen med intres- det inte vara några svårigheter. . KAJSA RUD . se och förståelse, Den allmänna Framtidsprognos:' - också vara oss till stor hjälp. De har'på. ett helt annat sätt tid och ro att ägna sig åt barnen och de- ras problem, Vi fostrar också "våra barn för; egen 'del.. Tiden : går ' så fort. Snart är det.vår tur att sit- ta på. undantag. Låt oss gå in för att fira mors dag lite oftare. Mors dag tres också i det unga hemmet, och många är de små bu- ketter som "i: dagarna »plockas' av Bilköpen' i: Västeuropa: ; OEEC-rådet, ulna ellen a tern N Tr är Ae ER RA AX Au proc: flera” år 1960 ”sentanter, däribland : Sveriges. har i depaena buDlicerat andra de Jen av'sin åttånde årsrapport under titeln ”Europa år 1960”, U Rd 1 "innebär » en ' omfattande prognos rörande den väntade ivriga bk ä Buketter som så småningom, ska pryda mors kaf- febricka, .Ty' att. mor. ska. ha 'kaf- fe ypå sängen .på sin 'egen 'dag det är: givet. Men: åt. det inte stanna t mor; å en. "helt "ledig" "dagt Det :är kanske det hon'mest av allt sätter värde på. All+ har sin ledighetsdag.' Alla utom 'inor Pap på och barnen kan 'säkert för 'er gångs. skull klara städningen och matlagningen, Tänk att få sätta sig »lvid sitt eget festligt dukade. bord utan att först ha jäktat i köket och utan att så småningom behöva hamna i diskbaljan. Att få dra "sig undan i lugn och ro méd en'tid- ning eller en bok och bara koppla av medan andra sköter om det som ska göras, Det måste vara en upp- levelse för mors = Is osv, biten ritet 'och, effektivitet som del, men de är ej till odelad väl . signelse,"” Den 'av engelska" roger : ringen " "tillsatta kommitté, -- som skäll : hålla deras ;verkningar ”un- der uppsikt”, har en krånglig upp- gift, tiläeger Economist, :. DM. biografiska” :Höllywoodfilmer[ l HOLLYWOOD (AEP) > 0. Det meddelas i Hollywood att bo- lagens produktionsprogram för året -upptar icke mindre' än 44 biografis- ka filmer, ett 'tecken på den rådan- Spannmål, - fee av normalkvalitet, kr. pr 100 kg: - vithavre 30—31: —, Götet derkorn, 32: —, vithavre 28: ning: till jordbrukare, ”Köp-fod. del”. - Marknadsberättelser |; Och prisnoteringar : meddelade genom Sveriges Lant= dt Lön irbund, : Stockholm den 22/5 1957. Lantbruksförbundet noterar den 22/5 1957 följande producentpriser på fodersäd (försäljning från jord- brukare"), . avseende genast leve- rans, fritt noteringsorten, för vara "vitblandsäd 2132: mv 8 - för Malmö: "num a bonum, medelsort, Ordinär: Ä » Bintje, King Edward, Mag" num bonum, "2 "repre=- 9 « europa, Beräkningarna: utgår. från 1955 års priser och prognosen olika grenar i hela Väs . har- självklart avstått från att sia om eventuella strukturella" förändringar som kan + Vad: såkkunskapen”. rnibå sin rap- port” försöker nå'är enbart att på grund "av:.de senaste "7-8 årens .exfarenheter och med hänsyn - till 'de sk räffa i något av, de berörda länderna, vd get konsumtionsmedel” med 382- pro= tent. I den senare siffran med- räknades att de totala bilköpen 4 Västeuropa från nuvarande "nivå fiheh politik "räkna ut gr för den "sannolika utvecklingen.' För- fattarna anser att rapporten tjänar som « en sorts vägledning för! de berörda regeringarna 'vid' utform- ningen. av sin resp. praktiska näs ringspolitik; Den är i alla fall, en värdefulf dokumentering av de 17 ländernas marknadsproblem, inves- sknad: läge och lönepolitik: - H apr Item" 4, Kra blir 19 procent stör- re vid periodens slut än vid'dess början. Samtidigt beräknas att Väst- europas totala kolbrytning endast kan ökas med 5 procent. Atom- kraft beräknas under perioden icke spela större roll för näringslivet. Således måste Västeuropa i snabbt tempo öka sina tillgångar på petto- leum och ökar med 44 procent tom år 1960. 1" , ofta sk vedbo-sl Betalningen skedde i regel pr atyck, varvid i bästa fall levande vikten lades till grund, Jordbrukaren ut- parten. vid 'afförsuppgörelserna; för bonden. var det naturligtvis svårt att uppskatta ett salubjudet djurs värde i förhållande till rådande pris- gjorde "i. regel den - missgynnade! dersson inte minst åt den ökede åelsen mellan prod och konsumenter, > = De stora driftsenhetorna oh , den [smidiga varufördelningen mele ,' an ö och råden som kan sto I Organisatio=, nernas regi kr naturligtvis tll nytta för alla parter, siger han. Stor= duilten « ger också . resurser ull [3 läge, men sla n var fack hade" till yrke att värdera djur. Jag vill inte svartmåla slaktar= kåren, tvärtom innehöll den mån: ga rejäla och k å I som Inte minst konsumenterna måste kräva, ' — Önskemål? Ja, det skulle I så fall riktas till förlroendemännen: MV var som i en del fall så småningom också blev värdefulla medarbetare I föreningsrörelsen, Allt för många hade "emellertid slagit sig på nä- ringen: först gulascherna under till varje pris måste ha ett leve- bröd under depresslonstiden. Den arbetslöse bondpojken tex börja- de kanske med en strömmingslåda på en' dragkärra 1 stället för att ta AK-jobb. Var han duktig arbetade han -sig upp till först häst- och sedan bilägare, "Som sk slaktare for han omkring med bilen 'och köpte upp djur, slaktade dem hem- ma i vedboden och måste sedan avyttra köttet fort, eftersom han inte kunde kyla och förvara det. Hurudan hygienen var kan man "Tätt tänka sig. "0 i + Jag minns en gång att fog besökte en'' liten . mellansvensk söcken och hade ett: möte för bön- derra. Jag frågade: . "e Hur många Jordbruk här f socknen? oa nå här i socknen? > 4 oocve , — Elva stycken. é Ym AO M 1. Alltså. får sju, av er. bönder försörja en slaktare, med familj! Hur ska ni kunna få”; Timligt betalt? Vore det inte bättre om en enda bil kom och hämtade era djur. til! ert eget slakter! en gång i veckan? - Hälften på det mötet, tecknade från 4 iska kontinenter I sig som medl r; "tillägger för- fråga- om kraftförsörjningen mås- ».; -|1, genomsnitt och under femårs- . [perioden 1956—60, kunna öka med 17 procent, vilket är mindre. än ”Jökningen under åren 1950—55. Ex- Bintje, King Edward, Mag-- num bonum, stor sort. 17:— Övriga sorter, 17:50 de - priser inkluderar Kommissionärsarvode eller avans. Följande -- partipriser på ordinär -"|potatis meddelas den 22/5 1957, av- seende . partihandlares försäljning till detaljhandlare, inkl. emballage, kr per 100 kg: Malmö 18-20 kr, Göteborg 20—24 kr. " : För fullgod -vara kan” man nog även denna vecka konstatera en nå- got fastare underton på Stock- Någon direkt +) Beträffande priser vid försälj- se tabell de; torkan” på författar ippslag och |” bellen I » denna di dena il Flertalet biografis- vecka någon .åtstramning för'korn t-hoöl vas åt amerikaner från Bland dessa får några ilmh; tarna var sin film, så- som, uster - Keaton, Jean: Hrlow, och... ungdomsidolen” James Dean. Den " sistes ' filmbiografi' förorsakar emellertid stora bekymmer både för månusförfattarna och regiled- ningen, ,då -man icke riktigt vet hur nan skall kunna göra en film om: den unge man som körde ihjäl sig'i sitt. rastlösa raseri och var en tungsint , och : manisk depressiv psyr kopat. , Filmen blir ändock av, den lovar finansiell framgång oc! den måste ; tillverkas under res - dopp, innan "James Dean-legen en fått tillfälle att ebba ut. Blan utländska föremål för filmhistorier kan nämnas: det moderna ”Tukiets skapare : Kemal - Atatirk' och den)? persikse - .10-talsdiktaren . Omar Khayyam, vilken : senare blir .hu- vudfigur i. en ”historisk” film i orientalisk miljö av typisk holly- Stockholm, . marknaden blir, att den är en aning rörligare måhända en tillfällig sak.” Korn och vitblandsäd tycks emellertid nu va- ra rätt snäv i tillförseln, tillgån- gen på :vithavre anses vara god, även om de aktuella utbuden just nu är rätt stillsamma. En viss köp- lust i södra och. västra Sverige har förmärkts, och man: framhåller de på sista. tiden höjda fläskpriserna som ett stödjande moment. Vissa offerter på utländskt korn säges ha varit framme, men uppgifter om di- rekta avslut föreligger ej. Prima SMAK-märk t: samt för vitblandsäd o. vithavre -i Lidköping-Mariestad: å andra sidan har skett en mindre å i prtatismarknad. Priset i engroshan- hlandsäd tillbak » för "svar Huvudintrycket : av med : fastare underton, Matpotatis. vo Lantbruksförbundet noterar för potatis, levererad banfritt eller kaj- tt Stockholm,'engrospris, vid för- täljning tll partihandlare inkl. em- ballage, kr pr 100 kg: 20/5 . woodstil allmän prishöjning är det inte frå- ga om, men man spårar en viss fastare ' tendens. ':God kvalitet av ”övriga ' sorter”, t. ex.' Up to date, har dock i vissa fall betalats något högre, 'och därmed har noteringen där justerats upp med 50 öre. Emel- lertid får hu: å andra sidan den ökade importen av italiensk pota- tis en dämpande inverkan på vår deln på importvaran rör sig om- kring 42 kr pr 100 kg brutto Stråfader. > Lanthruksförhundet noterar - Åen 21/5 1957 följande praducentpriser på stråfoder, kr pr 100 kg: Hö hårdvalls-. på stationer i mel. "'ersta Sverige 18 kr. Halm, höstsäds- mellersta ' Sverige & 5: 50—6: — Priserna "för hö i i mellersta” Své- rige ravporteras. ligga praktiskt ta- get helt oförändrade. vid obetydlig aktivitet på arbetsmarknaden. Det uppgives också, att just nu före- ligger en viss knapphet på dispo- nibel vara, vilket väl hör ihop med vårarbetena. Men det är -klart att i och med vårens definitiva genom- brott får man räkna med, att hö- marknaden står inför sitt slut. Det- ta gäller i minst samma grad halm- marknaden, och. efier maj månads utgång kommer antagligen noterin- på- "stationer i ns vårsäds- garna att upphöra. bero på den väntade bristen på nya, tidigare icke sysselsatta, ar- betskrafter och på det stigande so- ciala : kravet ' efter utvidgad fritid för löntagarna, Det anses att sta- ternas utgifter skall växa lå te tillta., Import av kraft; resp. bränsle kommer att svara för , 26 procent av den totala kraftför- brukningen år 1960 mot bara' 21 procent år 1955, Stål- och järn- behovet kommer att öka med "33 procent, vilket innebär att ståltill- verkningen £ de berörda länderna stiger från 77,5 miljoner ton år 1955 till 103 miljoner år 1960. Vid denna produktionsökning k ”” Så bra gick det kanske Inte alla gånger, ty det var många som kän- de sina intressen hotade av den nya rörelsen och energiskt motar- betade ' den, Organisationsmötena blev inte heller några sammankoms- ter för artigheters utbytande. Stor- släggan måste vanligtvis fram i första duskussionsinlägget om det skulle bli " en lyckad tillställning”. mare. än produktionen, vilket för flertalet av -de berörda västeuro- peiska "länderna -innebär avsevärd ökning av 'den enskilda konsum- än nu bli hänvisade till import; av Västeuropa att i större omfattning malmer från främmande kontinen- - "vägen på Stockholms slakthus Sgenrostad. ”Plinlösheten å marknadsförandet av slakteriprodukterna — det var en slump om Stockholm tionen. De militära kom- mer enligt rapporten knappast att Beh av tutrymmen uppskattas . (öka med 128 procent, ökas, i några länder tom sk Däremot anser författarna att de offentliga investeringarna i samt- liga" 17 västeuropeiska länderna måste tillta. : - . Skillnaden mellan Nord=' och Syå- europa utjämnas ” Den enskilda konsumtionen vän- tas stiga med i genomsnitt 18 pro- cent, varvid de strukturella skill- naderna mellan Syd- och Nord- europa uppskattas att ”bli mindre. De sydeuropeiska ländernas be- folkning som på grund av sin läg- re levnadsstandard och av sina från de: norra” européerna 'avvikande matvanor i regel förbrukar en be- rg terna via k tala äl måste ' med 30 procent, transporterna. pr motorfordon på landsvägar med 25 procent och transporterna pr färn- vägar med endast 10 procent. Per- sontrafiken pr flyg ökar under perioden med 110 procent, medan järnvägsresorna knappast kommer att bli talrikare, då resefrekven- sens allmänna ökning helt kommer|” att falla på motorfordon och flyg. Världens tankbåtsflotta måste ökas från nuvarande 26 miljoner: ton till 38 miljoner ton år 1960 för: att kunna tillgodose de västeuropeiska ländernas med. 50 procent ökade behov. av flytande bränsle. Övrigt pd vidgas tydligt större. del av ink för livsmedel än fallet är i Eng- land, Skandinavien och norra Tysk- land, kommer att få tillfälle att med 10 procent. fick in för litet eller för mycket djur — och den ohejdade konkur- rensen verkade direkt pristryckan- dé. Jordbrukarnas egna företag del- tog för övrigt i den konkurren- sen. 1932 noterades vid ett tillfälle en klass. IV-ko i 6 öre kilot, levande vikt. Det betydde att bonden inte fick mer än 24 kronor för en ”korv- ko” på 400 kg, ” ” Det bör framhållas att samtidigt var: omkostnaderna i den starkt grad. blev lidande på det rådande systemet. "Priserna ” dirigerades främst av öch 'grossisterna i Stockholm. Och ute i landet rättade man sig 7 stor I handeln mellan de 17 ka länderna inbördes beräknas sä skall mer än tidigare köpa ”varal konsumtionsvaror”.- Efterfrågan ef- öka snabbare än rörande råvaror] Sy stor väntas handels- ter industrivaror k att öka absolut och relativt till nackdel för livsmedlen. Rapporten anser att livsmedelsförbrukningen trots 17 procent ökning av den totala pro- duktionen och 18 procent ökning av den enskilda konsumtionen, ba- ra kommer att tillta med 13 pro- cent, medan konsumtionen av klä- der" väntas öka med 18 procent, anskaffningen av sk ”varaktiga omsättningarnas ökning bli rörande industriella färdigvaror, främst på grund, av: de inledda och"-un- der IN likt till di liberaliseringstendenserna. För att kupna finansiera det. växande im- serna för levande nde vikt: En god in: blick i förhållandena Re 2.3 jag på uppdrag av” va jord- ruksutredning närmare uindersök- |: te stockholmsslakten. Det” första på Stockholms stads ”slaktbus stöd bortelömd och Igenroffad. « I Stak portbehovet att vidga sin exportkapacitet, främst i form av investeringsvaror och ke- miska produkter. = ? bred front. I dag är läget — liksom Nå Evelga bransdber — ungefär det första "världskriget, sedan folk som]. KRA .— Och hur många laktare, ; hare tid. jag- upptäckte var atv eft > PA BR Lo Je El]. > inom "rörelsen och lyda ungefär så här: Kom ihåg att nyUllskott 'av ungt, skolat folk: alltid behöva, Släpp" därför fram ungdomen' I od tid, edjen, och eder skall vard öken, och I skolen finna; vet; pen, och för eder skall varda upplås klap= tel” Luk 1:95 Det' kan vara, värt It. begrunda : just detta ord av: vår Frälsare öm bönen, Det innehåller nämligen dels en" uppmaning till bön dels en uns dervisnling om bönen och slutligen löfto.om bönhörelse, Yo vi behöver uppmanas alt” bella Det. som för, de allra. flesta” män- niskor lUgger närmast tll :nkr mun Uppmaning an ”böns” a” bönen är vi somman så Vi behöver Inte badja får Guda skull fötan' för vår egon skull, VI bes höver Inte bedja för att boveka Gud Han moll kunna Hoveka »Modvl. betiöver också 'undorvivag? "3 1 bönens” konst, Detta tycker man ibland är uriderligt, Att bodja — det" måtte väl £Å åv nig själv. Jo; I nöd Semen inte I normala full. Öch ef- jörsom ”mrinniskan I nisd är förfire > I Hat självisk — och eflersom Jet för henne blir en så stor besvikelse när hön Inte får det hom beder om just då —:s& behöver han, verkligen un= dervisas om bönen = = undervisas Ld Guds Ord. OM Det lUgger undervisming redan 1 de ord, som Jesus använder för att be« skriva bön. ”Söken — det botvder att bönen är ett begärande uv något som människan själv Icko har men, verkligen" behöver. Det är framför allt alna synders förlåtelse hon'.be= höver" söka = ”förlåt os våra skule Klappen = härl ligger en annan sida av bönens väsen. Man klappar på en dörr för att få komma in. Bö- nen . är — som vi förut sagt — en väg till gemenskap med Gud Klap« pen — det är alltså detta att på alla sätt söka komma underfund: med Till sist något. om ' bönhörelsen. . på detta. Han har verkligen tid med . dig = hur obetydlig och hur syns- dig du än är." Men bönhörelsen måste. rättå. sig efter behoven. Du kan ju Inte gärna räkna med att Herren skall ge dig sådant som du — om du visste vad Gud visste — skulle be Honom be vara dig för. - - - En sak är emellertid alldeles vlas — den som söker förlåtelse han får : sådan, och den som klappar på hime' laporten — han kommer in. Amen, Pe Gösta Gustälvson ” "mera värd. än vad den kostar. är I nöd och fara — namligen att + bedja — det tycks lgga om mycket, i fjärrän; när vI lr 1 normala förhåls > - landen," Därför behöver : vh taga "åtrr om denna ' ”bedje: Guds vilja — tränga in 1 Hans far om Cud hör all bön. Du får Inte, tvivla no - > a ma Bintje, King Edward, Mag- Å ocH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI. I LAHOLMS: TIDNING påtar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.