« vad man kan :finna 4 städer av har. en' bändslsorik vecka gått till ände. Det har skett mycket och vad som Into minst tilldraZtt 2!g ett mycket stort: intresse vu den stora rättegången om sport- flaket tto 'vid Lagans mynning. Hela rätten var där .uto och tit- » fade och vad som.iote minst po- netrorados av den stora, ommöb- ”Jerlng ev smynnnigen som en av de värsta etormar 'i mannamir- De åstadkom. 1 slutet av oktober 1948. Nämndeman Efrar Påinson visade ett fotografi med en hel del badhytter, däribland hans e- gen, på Lagans sydliga udde, de « fick tfrte ligga kyar utan en del hade flyttats och stormen Tytta- de resten. ' Dir 'det :då fanns en hög strandbriuk är! nu rena'och öppna havet, : Några. av badhyt- terna flöt över Lagana utlopp och hamnade Inke” på strandon vid Snapparpesidan ” äär: 'de nu har placerats — på- 'Ändersfälte mar- ker. code vs sv «-BYNNERLIGEN ” SURT har det varit inne I Sjapparpsskogen där 'vattnet ;stått hela: vintern och triden allt mer börjar. for- na. Det är ett dike, som helt bli- vit igensandat,. som närmast bär gkulden till'det inträffade men nu skall det. grävas: ett nytt och skall bli möjligt att både gå och eventuellt bosätta sig 1 skogen, I der mån det nu Biljes några tom- .TYST "OCH .ÖDE ligger allt fortfarande de stora anläggning: arna som hör ; till : Snapparps herrgårdspenslonat. .Doe lär väl vara till salu men antagligen vill ägaren, "en dam i Göteborg, ha för : mycket för dem, '. Men den gängen som, motorvägen kommer till så blir de pikerligon virde- fulla ty då är det ju meningen att ' här ute skapa.'cn förnämlig rastplats, Men nog är, det synd att det skall ligga" alldeles öde nu och förfaras. sa "VÄNORTSFRAMMAT har Lå- holm haft då"ett tlotal medlem- mar, av: Rotarykluhben., 1 Stege möt damer har -Bästkt vår stad; De voro synnerligen begelstrade över det. trevliga mottagande, de flek och bländ gästerna befann sig. även . redaktören för Möns Dagblad Povl Pihl och 1 sin och i vänlighet, "som" FR | h YYYYTYTTFYTtETIY TFT ATEA rOv vrvrervTT vr - - Ort - Som & om om mas” — LAROLMS TID! ön = np or = . , ” . EN sr . sas rv ee: ms ss BM ss d- - TIA - , | . XY LR | . ee TN Vy ÅA terne a ; = SÖADAGSLÄSUIUNG = > , - ” . . NM .- i . 8 + RNA IHistorver från Hallandsåsen |På gommolt gott "manér. CNE Tas | oa os . - TRON LITET RY Sd 6 mr - SKJUTSBONDEN Det lider väl knappast nå ot ka med blicken stadigt 3 YAN oe H sar lane Palt R Fäsjrir a TNA : d : tvivel, att mr Robert Anderson det öppaa2 eMac oanade Se mel : ” Forts - Han gick ner gif hållstallet,. där spi i färdiga att ta mot ända till tjur gufyra hästar, han inspekterade gästgivarens egen besättning och medgav att det var fem 'vackta djur, utan synliga spår av den misshandel och vanvård, somm man kunnat befara. Han, siog sig ner i hållstugan för att be- vittna orgierna, men han fick In- te syn på något värre än bön< der och kuskar, som drack öl, brännvin och kaffegökar;' det föresvävade honom att han sett något liknande på krogarna'i Edinburgh. Han frågade, var spelarna höll hus, ty han' visste att .gästgivargårdarna ' var .bön- dernag spelhus; men gästgiveren förklarade, att på hans gård var det förbjudet att ta fram några kortlappar; det tillstaddes ' blott på de resandes egna rum, och dit fick ingen utomstående, till- träde. Mr Anderson tyckte. att det liknade undanflykter. Desto mera bestämd var han att få se Jösse från Gånarp, gom uppgavs vara. en” av de mest anlitade skjutsbönderna;' han hoppades att ,han"'$ honom skulle få göra bekantskap med ett prak plar, en fördrucken,'av laster och utsvävningar märkt sälle... + " Hållkarlen kom ; tillbaka, och tittade på de på en 'av, de skäckiga hästar na och med tre andra kopplade i grimskaften; .Han” befanns "vara en'; storvuxen,', linhårig skånsk bonde, I' grå vadmal, med rosigå kinder ,slätrakad; det som mest frapperade 'den skotske främ- lingen! var. de stora ytorna i hans -| ansikte, den. långa raka näsan och det; rundklippta håret,samt den förening av stilla', värdighet honom, när han steg av: hästen och slog sig 'her i'hållstugan för att dricka en kaffegök .Han fick låna! en: av, gästgivarens sjö- tidning ger han' er: strålande 'be- . Skrivning över besöket,.:Det .he- ter bl. a; Den sköna turen, över Hallandsåsen "gav Mönhborna ett gott intryck av den svenska nå- turens skönhet. Om Stadshotellet heter 'det så: 'Trota att Laholm blott är en stad på 3000 invåna- ra sponcrar skapstokaler, som. längt. övorgår "liknande storlek.1 Danmark. La- "holms toatersal: kr, smakfullt 'ån- redd och har"vorknnigsfull indi- rekt belysning. ' Liksom. angvän- sande salonger "är "den, välinreda med behagliga möbler. Lördagen - Bnvändes till.en körtur i stadens omgivningar där man:'också ha- de möjlighet. att.studera staden. BL a. gjorde: Stegeborna ett be- sök på en hypermodern konserv. fabrik, som sysselsatte . 300 per- BOner medan andra beundrade Hallandsåsens storslagna. skönhet eller: Mellbystrands.. sommarbe-. byggelse med de breda sanddy- nerna, : Pets se --REDAN TILL. PINGST kom- mer. laholmare att gästa Stege men det är inte Rotaryklubben som ' väntar till: september utan det är. Laholms. manskör, som bör om den sångarfärd, som man . £jorde för några är sedan. Och man får hoppas att våra sångare, får det lika trevligt som anskar- nä ski ipor; och när han "väl satt sig till rätta, såg det ut som-om han höll-söndag. Landshövdingen unde; ju : kanské dröja” ett par timmar, ' och 'Jösse "var beredd. Vår herre skapte ingen brådska: ». Mr Robert Anderson tittade en man; över säll | Stund på skjutsbonden. och ställs .de fasty'att han inte'alls svarade "mot typen, sådan '.den 'skildrats steg till slut förärgad upp i-sin vagn 'och fortsatte "mot Laholm, tröstande; sig "med: att "han nog skulle hitta någon bättre repre- sentant för. årten.; Det kan väl också: hända att han lyckades: - : BIOSÄSONGEN "är /slut "här i Laholm: från och med -veckoskif-. tot! och-om det. blir någon som- markörning kommer helt att bera på : vädrets -makter, berättar sta- dens blodirektör Emil Johansson för: LT. Det hede varit meningen att Centrum skulle gjorts om för cinpmaskop, .. alltså .Vvidfilm,: men det, lät sig inte'göra, En bioduk för. detta -hade nämligen krävt en i bredd : av sju meter: och det finns inte plats för. I stället blir det kanske Scala, som får denna bionyhet - När höstsäsongen bör- jar, — där har man hela väggen fira nog orörd. ”n& tydligen kade här. 2 stTobias. SÅ 5 UPPG ers DK FÖLJER DU DEM DÅ -. MED GODA TANKAR >) HÅR DU' UPPFYLLT ” DU MODER GAMMAL, BESINNAR DU DITT STORA ANSVAR?. HAR DU TÄNKT EFTER VILKEN STOR OCH UNDERBAR. 4: so at 0. : IFT DU FÅTT DIG FÖRELAGD? -. : 700 oc TÄNK ATT FÅ LOV ATT KALLAS MOR. "+" FÖRSÖKER"DU ATT LEVA SÅ I .:. - HAR DU' VARIT, ELLER ÄR DU : NES mn ETT. GOTT FÖREDÖME FÖR DINA SMÅ ; DE VUXIT UPP: OCH KOMMIT UT . vii |" EMOT DE BARN SOM.DIG HERREN «> " UDA KAN DU VARA GLAD OCH NÖJD. vs ÖM' ÄN DU BLIVIT AV BEKYMMER BÖJD. ELLER. UNG >> PÅ FÄRDEN vt vä oe OCH TRÄGNA BÖNER?" DESSA KRAV " - NG GAV? - snart därefter kom Jösse, ridan- |. ärkte I'q ' |bySte Något överdrivna förstall- ningar om Sveriges efterbliven- stod | PE Och brottslighet I allmänhet, om skjutsväsendets först rande- inverkan på befolknin I $ynnerhet; han var ur pm ligheter för honom: ty gästgiva- ren, som hade skjutsen på en- tfeprenad 'och fick ett statsan- slag på 1.200 kronor, kunde lik. väl inte reda sig själv, när re- sjön en övertygelsetro, en Li ral-- av den skarpaste skotska observarisen, och han betrakta. de” världen genom - Edinburgh Revlews - sinnrikt slipade ' och starkt färgade brillor. — det var i denna förnäma tidskrift. han hade-hämtat sin visdom. Kans] ke är det likväl bäst att akta sig för all: chauvinistisk . förhävelse. Mycket av 'ved den öppenhjärti- ge och ikritiske skotten. anförde saknade inte fog, och bland an- nat är det nog alldeles riktigt, att . den ;'svenska skjutsstadgan hade sina avigsidor, att livet på landsvägarna 'och i hållstugorna utövade en sorglig inverkan på många skjutsbönder. Den skot- ske felfinnaren hade visserligen ingen tur, när han 'slog ned på den" präktige Jösse i Gånarp; men hade han råkat komma till trakten ett par årtonden senare och. hade han fått tag på Jösses son,' August Jössason;: så . hade han fått. vatten på sin kvarn . - Jösse hade vart glad åt sina ästar, och han fann ett sådant nöje. att ligga på landsvägarna, råka folk av alla slag 'och säll- kaväl inte.,att han skötte sitt sto- rä; hemman . med ”besked.! Annat var.det. med August. Han börja- & i silttidiga Ungdom köra skjuts; ock” han fick'en. sådan smak för det kringflackande li- våt, att: han slideles försumma- de den stora gården: Han plöjde och" sådde. när ,det passade sig, och. under. skördetiden, då hans grannar: endast: motsträvigt lyd- de kallelsen till gästgivargården, vär August alltid villig att rycka in! i:deras ställe; och blév;han bjuden en sup, så körde han gärr na dubbla skjutshållet och "tom inte, kem 'med ' de” svettiga kam- Parna förrän i sena natten; Sät- ta fart på: dem: kunde'hon som ingen annany'och han hade vack- ra djur; mötte han en hästhand- lare, som "hade en grann unghäst att bjuda ut, en som lovade" a bli en riktig våldrännare, så kö te handen, vare sig han behöv- de den eller. inte, och ' till, slut gick det därhän, att han på sina vanvårdade tegar födde dubbelt så många > hästar - som "fadern Jösse och hälften så många kor. Följden blev 'också, att han en förmögna; .... och -- självmedvetna knappast hälsade på" en:Hjär- narpsbonde och aldrig gifte. sig, havrelyckorna stod i: skuggan mjukelsen' bet'"inte på August Jössaso ; å ten, ty han hade kommit ut IR stora. öppna landsvägen me å ä ick dub- ästgivargård, där han fick. ub- helt så mycket att göra som förr; vid alla tider på dygnet kunde i r-ett par ståtliga han hade fr var berömda för att kunna lyfta på basorna, men som i likhet med sin ägare blev misslynta, -när de kom för nä- ra en plog eller en harv. '-... - ” Det -kom en tid, i slutet av 1870-talet, då det urgamla skjuts väsendet avskaffades och bön- derna inte längre var pliktiga att infinna sig vid hållet i tur och ordning, men det åstadkom inte någon vändning i Avgust Jös- sasdhs lyckliga och sorglösa liv; han blev visst-inte någon .tor- vacker dag fick gå från gård och] grund; han som- genom ' födseln. tillhörde den slutna kretsencav) Tostarpsbönder — det sades omq dem att de var så stolta, att del" annat än' med" en av, sina egnaj-. —,' fick nöja sig med att flyttaj - upp till en liten 'skogsgård norr]: om 'Margretetorp, där de: magra |. av skogsdungarna.: Men "föröd- 1: n; han var tvärtom belå- han påträffas. i bållstugan, och | satte in på all. Var, och till hans bästa och villi- gaste reverser hörde fortfarande August Jössason Han tvekade aldrig att ge sig ut, och de re- sande, som hade särskilt brått, Var angelägna att få honom till kökkart, bestod honom med nöje ett Par. extra supar och prisade i höga "toner hans raska hästar, hans starka seldon och hans lån- ga" piska, som slog en festligare a asch än någon annans — det enda fel han hade var att han inte alltid kom tillbaka till Mar- gretetorp vid beräknad tid, utan |Sav sig ut på. långa: irrafärder mellan hållstugorna, 'körde kapp med hästskojare och tattare och slutligen återvände i ett beklag- ligt tillstånd. Hans arma hustru, hungriga korna råma 'i ladugår- den, fick ta sig för att baka bröd till försäljning, och August vär- digades någon gång spänna häs- tarna för brödvagnen och ge sig ut på köpenskap. Kom han ner [till kusten med 'sina rågkavring- ar och sitt siktebröd, så hände det att han tog ett lass sill med sig, ' som -han for. omkring och sålde; men när" sedan affärerna skulle göras upp; befanns utby- tet -klent: -för' brödet hade. han köpt. fisk, ;och. för. fisken hade -han "köpt brännvin, - och ” resten hade han förlorat i femkort till tattarna, men en obegripligt bra piska hade han vunnit, då han kört i kapp med dem utför Nöt- tebackarna, och 'roligt hade han haft, roligare än' vad någon, röd- ögd käring: kunde ' begripa:' Om ena: märren; blivit halt, låg han håglös”hemma på kakelugnisbän- ker: ty” det lönade "sig inte "att plöja med en enda häst, Meå hu- möret var lika gott, så länge det kluckade ' i- flaskan.. ”Hör.' du Drul”, sade han till 'sin son, som var :.snäll” och - medgörlig och hjälpte mor med baket, ”skall du eller jag gå ner i stallet och fod- ra hästarna, eller skall vi skicka vår käring? Jag tror vi låter kä- ringen" gå.” Men Drulen, som e- gentligen var döpt till Jösse ef- ter farfadern, : gick. beskedligt ner 1'stallet. Han: var inte "et, men han var aldrig riktigt frisk dch blev inte gammal; vie > : es ta Forts TOS ANN D- N VÅR HEMMA >. änk, länga tider gick utan att jag hade en -aninz om var min man tillbringade sina kvällar. + — Hur fick du reda på det? >. > Jo, en kväll kom jag hem tidigare än Jag beräkriat — och som satt hemma och 'hörde -de| ” "| En de! av dessa är långväga re- 7 tee odd ÄN NER . rår STA Jara msrs SAR DEM SS holland fick YR Ive wrNe Tr Då drottning Juliana "häromdagen besökte den Hjo majestätet göra en färd I detta något d taren 1 ataden. som ak tes SE ROLES staden Nitui Holvoet på ön Vodrne I Sinlveste Iderdomliga dkdon, och det år njälvarte borgmås= FE do VÄ L aholmsbukten ligger i dagni Id stan blickstilla. Det är eudast vattnets 'kluckande invid stran- den ' och de svaga dyningarna efter 'västanvindens' framfart för några dagar sedan: En tät slöja av dis ligger "tung bort mot Kattvik ”och . Båstad "medan de) högre. partierna av, Hallandsås träder fram j bjärt och solbelyst klarhet. Nu ter de's'g som”er 1d,' fritt svävande i "Men den overkliga bilden" va” rar inte länge! Dagehs "stjärna stiger allt högre och d'mmorna skingras allt mer. Snart ligger 2 4v Emil . Det. råder ett rörligt liv nere på 'stranden "dag; inte av bad- gäster förstås, men av många av fågelvärldens representanter, senärer "medan andra är någor- lunda bofasta, Måsfåglar flyger fram och åter, oftast helt nära vattenytan, och deras rop och läten . ljuder ibland sträva och hårda, :ib'and- melodiska '' och mjuka. . Den ståtliga havstruten kommer >. seglande ' på ' breda. mäktiga vingar allt under det "oake I « TIÅ Wat na stan s- har » tycke av miänn'sko- röst, Ett/stycke .ut över vattnet håller on fisktärna 'på med sina ett stycke ut,.som dröjer kvar|lstörtdv' Hon : a rens -fågel .som Ingen 'ånhån, en smäcker, ' graclös varelse; som' Å sig suveränt på långa, spet” .s'ga' vingar: Iblandi-kan, mon, få se henne I rasande fart Inga or kråka på flykten, Några strand« .skator:+ett:" stycke bort på cn sandrevel "ör .elg'som vanligt o+' roligt ; och. petar 'som hastigast med | den:' långa; röda näbben bland tång/och-musselskal, ".” |; Och den. knubbige strandpi- a ” oh ”. " 4 mv” lä Andersson. å ' N a » Bom när Se ra te: "gack, gack' ningar i, efter smålisk. ir. strandens:.och somma» andet : FRE MOtia ati Ledeheså hela det fagra, vida" landskapet |'paren har som alltid gina :kon- badande i . majsolens skarpa |.ster för-sig. Under sin ilmarsch ljust. inv > o.d över den vita sanden kan han plötsligt .; tvärstanna . och. stå lyssnande en stund. , Rätt som det är”dyker näbbet ner f.san- Aen ; och .: hugger fill: sig. något ätbart, 'en mask kanske el'er en liten insekt. Boet lägges ganska öppet, ofta 'ntlll- något sandvide eller på en kortgräsig strand: äng och belägges och småsten. ,; .med snäckor oe BN v VTA ae år -.man upp ett. stycke bland ' buskvegetationen och ' bergta'len möter man en annan ' fågelvärld, "Här. är hämplingen då satt hen hemma,” ' Drötining Elisabet sitt mest" strålonde- kumör när kon vid”. Å benämnt”Svarvarskogen”: > kuxg . Frederka han utstöter sitt grova, utdrag- 1. | nne i det al'ra tätaste grenver- Å -I ket , ; | upptäcka. Det. är honan, som den ; vanligaste ' ifall där finns enbuskar eller smågranar. Där- gömmer fågeln sitt bo så väl att det är ytterst svårt att "står för bygget, men maken är | hennes '. ständige följeslagare under, arbetet ” att sända: ihop + 4 bomaterialet,' som består pv rote trådar, strån och fjäder. Det är. fast och vackert hopfätat även a det ej kan mäta sig med bo- 2 «kommer: en munter, sång, ganska hög och kraftig ist någA gulsparvliknande få- : gel höjer sig frfån en furutopp » och stiger med hastiga vingslag "snett upp ett stycke i luften alt ” i under det "sången föres ut över ”Tomg vningen. Om en stund sän- "Iker han sig på styva vinger och såsvävar ner till. sin förrå sitt- +Wa's ' Det är trädpiplärkan — a lärkan, som bor E roReng Hon "Fuppehåller sig vanl'gen "på mar- -t ken och där Jagger hon också I sitt bo, väl gört vid en gräv I tuva, ” et ”]. Om. man. från stranden följer | naden — ramnet har'den för- Fresten fånt efter: ett foto, Jag tog "en gång — upp till Norra Kust- r od vägen kommer man till ett vid- Csträckt skogsområde; vanligen anv” lör länge: sedan "avliden gammal hedersman' från Ö; Karup, Nå- gon -Rång före sekelskiftet före ' värvade han, detta område, och ' dot "äges fortfarande. av de of terlevande,. Hans Kysaotslttning var , att. Ullverka apinneockar, ' som på den: tiden var vanliga I. hemmen, Och" de var riktiga misterverk. 4 utförande: ala. amäickra, lättgående och likväl stablla .. I. många av' våra syd» + halländska hem f nns nog - bonus. . én . och annun av" dessa spinns vindar; och skräpvrbe. En det torde ha skingrats vida omkr ny - I världen. Sålunda stötte Jag en gång - på on. lkta Ö. Karups- Kplonrock : borta . I Amerika der "många, år hade min vistel:"” , £0. Vid ett bosök.I ett svonskt hem . där överraskades. jag uv att so ch, splanrock, uppställd som en prydnad och ett minna I famlljens 'vackrasto rum, Farmil- Jen var från Ränneslöv, vi'l jag ' m'nnag,' och det var under ett. - -besök I hembygden de fått tagi spinnrocken och fört den med sig ttlbaka,, " RR AN ":Och jag hade en äldro syster; = numera avliden — bosatt ij. England, . Hon hälsade ofta på, härhemsna, och vid ett av dessa ”, tillfällen medförde. hon på bter- färden .'en spinnrock från. Ö Karup, att pryda slit hemej. ” London. : a :: Men efter denna lila kunske ovidi nd. nn: andrng vill vi” återvända tll suet och ' i "Svarvareskogen”, " > mom en. del av området , 1Ieder. en smal, nästan cif väg, kantad av. rakstammiga fu” for och även ev granar, som på en sträcka bi'dar en sval. skug- gande passage. På denna skogs 'väg har som" väl är ännu Ingen "väghyvel forit fram och härjat. -VOch inga 'ömska väggropar tack och lov! . Annat är det med den för, åryga kostnader fårdiafsyggda Norra Kustvägen. Där br väg- d kena på sina platser så djupa, vida och väldiga att man nästan inte som i detta fall genom ett högtbe'äset.. torrt dynlandskap. Mer även tyrta skogen her sått plågoris. Zn och 2rnan barrpyramid skvaltrar om att här fnns. gott om röda friack- myror. Och från stacken har de sinå stigar över väg och barr matta längt ut I 'periferlen, I åag ler so'en. och myrvigarna är: . traSkerade alldeles som sandplagen nere vid havet en varm. och ljuvlig sommir2ag Dessa stackmyror är världens 'modigaste små djur. Med bög- burna kuvuden "och vidöppra, "käkar kommer, de mot en och, + a an > Forts å nästa sidrn rockar men de har förvisuts' Ull > Det 'var, I Chicago, dhr jag uns 5" frestar inbi”la sig, det gällla en >. väg över en vattensfut myroch 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.