” vattenförsörjnin Yr berfka 4 slätterarbete . .slåttermaskin - enom: ” Cr är monteri: tion, ' Kvalitet i minsta detalj,” Maskinen passar: till alla traktorer ; : med vanlig 'tre- > Ro Punktslyft;.. EN + - Nv Kl TKT bydraulburna tråktor- a : : Populär m- - nkel och snåbb av! och på Smidig och lättskött konstruk- Ring och. vi demonstrerar a Moe ' : | Tel. 52 och 100 : : efter kontorstid tel. 62170 Ysby. Vallberga Lantmannaförening Arvika - | "Slåtter- | oggregat. TKT 6 fot = för hydr, lyft, ' Traktorräfsor Släpräfsor ( "MALMÖ 16 3 . etter” vår | Distr.n srepr. STIG RENÉ Dia : : Tel, 70980 Båstad MEM "Tel, 934120 Hl za betaling: ger: trög vid bevattning måste man be- akta markens förmåga att-upp- taga och kvarhålla vattnet, då varje mm vatten, som ej kKom- mer växterna tillgodo, betyder en förlust av'2:50—3:00 kr per ha. För små givor ger förluster genom avdunstning, för' stora genom . avdunstning, för ' stora genom att vattnet rinner bort.. 'Tillförseln ' av små givor 20-— 25 mm eller: bevattning med långa intervall torde vara för- klaringen' till de dåliga resultat man ibland får. Givor på 40— 50 mm har visat sig ge bra re- sultat. Under torkåret 1955 er- hölls en skördeökning av 2.680 foderenheter, (fe) per. ha. Med en bevattningskostnad av 2:50 kr den genom bevattning produce- rade merskörden 16—18 öre per fe under. den torraste delen av växtperioden: Detta framgår: av en undersökning som utförts av agr. lic. Olov Nääs, Lantbruks- ögskolan. Cesc me ööväxterna. tar sitt vatten från de övre 50 cm av mar en vid -bevattning. När man inte bevattnar torkar jorden ut än a ned till 1:mi; men tillväxten av stannar redan när de övre et lagren tömts på växttillgäng ligt vatten. Under: "torkperioder Sket -vattenomsättningarna my h växternas ' snabbt i maren. "fans endast tid med hjälp av t ti klaras en kor finns upplagrat. vatten. och ha kostade|. under vissningsgränsen, - alltså under den: gräns där växterna kan ta upp vatten från jorden. Vid bevattning måste -först det uppkomna. underskottet: täckas innan växterna få rnågot vatten. Ger man då små givor får man dålig verkan av bevattningen.” Trädgårdskonsulenten besöker "Halland, den 6—7 juni, Kontakt- man Sigge Backert; Falkenberg. Göteborg den 11—12 juni. Kon- taktman C. J. Tingdal 0300/ 24089. Borås och Skaraborg den 13—14" juni, Kontaktmän Hugo Lundkvist, Borås, och Gösta Jo- hansson, Fagersanna, ”: Veinge . Veinge Koop. kvinnogille ' hade på måndagen möte under ordf-skap av fru. Tyra Hallgren. En skrivelse från Arbetet, Mal- mö med inbjudan till en utställ- ning 1 Arlöv förelåg. Intressera- de skall anmäla sig till ordf se- nast den 7 juni. Mötet tog del av förbundets verksamhetsberättelse samt motioner som skall föreläg- gasa kongressen. Rapport lämna- des «från kamratmötet i Falken- berg. . Försäljningen - av Mors skal fonderas. Svar till sista av- delningen i studiecirkeln ”Hem och familj” hade återkommit med tack för gott arbete med uppgif- terna. Gruppledaren tackades för gott samarbete och deltagarna framförde sitt tack till ledaren blomma inbringade 24:70 kr som|" Det. var ett välstgnat regn och nog kom det i sista minuten — så säger säkerligen många syd- halländska jordbrukare i dag. Hur. är det då med växtlighet Regnet har gjort gott på grödornal i södra: Halland men mera be har betesvallarna klarat sig bra hittils och det regn som vi fick — här. nere var det 122 mm — gjorde verkligt gott. Men mer på åkrar och ängar och -kanske allra helst på fälten? Laholms Tidning ställer frågan till inspek tor Folke Reimer på .Vallberga- gården, ” — Vallarna är både tunna och korta av torkan men kanske än. då mer kylan har gjort sig yt- terst märkbar på dessa, I förgår började vi hugga för ensilage men de ger bara halv skörd mot vad "det var. I fjol, förklarar hr Reimer. Höskörden har ju inte börjat ännu på ett bra tag men den ser inte Jovande ut. Däremot skulle behövas, helst 30 ä 40 mm. » ——' Höstsäden har annars kla- rat sig bra för både torka och allra helst kylan, som har varit mycket svår på sina håll Några luckor i fälten finns det inte. NAC got som i år har klarat gig jätte- fint är höstrapsen. Sådan har vi inte haft på några år men börjat igen nu. Och det fält på 30 tunn- land; som vi har 1 år står ena. stående vackert, Än har det inte synts några ”rapsbaggar” och har. de. inte. kommit .nu så gör de "inte. någon större. skada ge- dan, "över huvud taget kan: man ss RN hö OVS sda Sr inte spära några större a angrepp av varken insekter eller :.Svamp- sjukdomar — det har > möjligen, varit för kallt för bägge delarna, Ett mindre angrepp av: har. kranklarver sprutade vi bort, ...- — Värsäden har lidit en del av kylan men ser annars bra'ut och betorna står. prima. Linet;däre- mot har lidit av torkan: och är ganska kort men det sägs att det skall blå bra tåga ändå. Men det är en sak som jag inte förstå mig på, slutar inspektor. Reimer och konstaterar till sist att: pota- tisen' på Vallbergagården , sattes Bå pass sent att den inte led. av frosten utan nu står fint. . '" Bladmögel på potatis är en både vanlig och svår sjukdom, som till en början yttrar sig så att bladskivorna för mörka fläc- kar. Vid tillräcklig Iuftfuktighet bildas på bladens undersida på gränsen mellan frisk och angri-|: pen vävnad ett vitt mögel: Efter brun-grå 'rötytor — (brunröta) fortsätter efter upptagningen, om tig och varm -plats:- Ur sättpota-- tisen kan iman plocka bort de brunröteskadade och vidare ge- nom 'en : effektiv kupning och blastdödning : förhindra angrepp och spridning av sjukdorhen. ; Men: : som ” en; av. de allra viktigaste bekämpningsåtgärder- na: framstår den. förebyggnade Sprutningen. a i Spru ningen. måste ske i rätt tid." Sedan gammalt rekommen- deras att första sprutningen bör utföras vid blomningen; I många fall. är emellertid detta för sent. I stället bör man. som regel spruta. redan. 1:å 2 veckor före blomningen, :: Under - vissa" för- hållanden kan det t. o. m. vara lämpligt att spruta ännu tidigare t.'ex. när. blasten nått en! höjd av. 15—20 cm, Detta 'gäller 'sär- skilt de delar av laridet,'som är mest utsatta för tidiga bladmö- gelangrepp, de' sydvästra delarna av Sverige, ». ; . a En enda behandling roende ' av. preparaten! —. regel meningslös, den kan tvärt- måste" alltså följas av ytterligare behandlingar, upp till 3, 4 sprut- hingar; Alldeles 'särskilt gäller detta naturligtvis för de mottag- liga sorterna - "Spruta tettektivi.- Vi har zu flera "goda preparat för bladmögelbekämpning. Det finns ' kopparpreparat, sådana klorid och vidare zinkkarbama- ter. Doseringen får inte göras för varande hydrauliska sprutor och na bör ej understiga 600 1 pr ha. Storvuxen blast behöver givetvis större > mängd än - småvuxen, Jämn finfördelning av vätskan i ej alltför små droppar tillåter en relativt liten vätskemängd." För att bästa skydd mot blad- mögel skall erhållas måste blas- tens alla delar täckas. Detta” upp- hås säkrast genom samtidig be- sprutning ovanifrån och under- ifrån. Vid ' tillräcklig finfördel- ning kan dock sprutning. enbart ovanifrån "ofta ' ge . tillfredsstäl- lande effekt, ' särskilt i sorter med öppet växtsätt; Dock spelar vätskemängden, spruttypen och spridarnas konstruktion en vik- tig roll härvidlag, . S Det lönar sig att spruta, "Redan en minskning 'av skör- den med 20 proc: medför en för- lust av upp till: 800 kr pr ha. Angrips. knölarna av brunröta, vilket i regel är fallet efter blad- och '- sekr. samt- överlämnade blommor. Signe Persson, Veinge det vatten som £ omen De övre markla, upp så att vattenhalten s torkar lätt junker inbjöd till nästa möte. Mötet. av- slutades med ' samkväm. oe sn mögelangrepp i obesprutade fält, större, . Vid odling av :'kvalitets- blir förlusten i ruttna knölar och! Speofa i väll Hi en tid vissnar- och skrumpnar ri "| bladen. Även. knölarna. angrips; uppkommer, : Denna . rötbildning : potatisen förvaras på alltför fuk-|' ""Tnågon gång? «oc, sv: Någon gång, säger > du! "Det i : Det. är den | '' om medföra ökade 'sjukdomsan- |. . grepp.:; Den. första sprutningen |' som bordåvätska och kopparoxi- |: snål. Vätskemängden "med. nu-!-—" med de: vanligaste spridartyper- |' mot: Manga ökade Sorteringskostrnader ännu potatis "kan starka angrepp av brunröta . medföra att: skörden över "huvud taget inte kan ut- nyttjas för avsett ändamål, mögelbekämpning är därför en|” ;: Köstnaden för ratiopell blad- rimlig och väl använd försäk- : - Jun - Det " sker ju 'vara A brå att ympa; klöverfrö- med: växtbakterier. Har 'd ör: jag varje "år, enklaste sak i världen och hur billig” som helst. : Mi men " var" får du bakterierna :. ifrån? . - "Såna små- krypiser.man ju inte ens, '— Dom köper jag på Central- föreningen, men det går att få sådana ' hos vilken spannmålsfir- ma 'som helst; 'De är uppblan- dade med jord och säljes ; bur- kar: av ; varierande storlek allt" ”BORRSVANS : JORDBORR'" . Passar til ana trepunkte - ser bj Internationell. ä erna Lundkonfererig. om potatisen HET SAR I syfte "att diskutera pri . blem kring pötatisodlingen == sådana . som berör förädling, " odlingsteknik, fysiologi,” sjukt domsbekämpning och'Tagring +— samlas j Lund den 12-14 ” augusti i år representanter för olika europeiska länder. 'Kön- - > ferensen är den 4:e P' ordnin-F': > | geni Efter förra konferensen Gi Holland" 1955) var man" en» . se om vikten” av att på "detta . sätt. få diskutera sina respekti: "ve arbeten ' mot bakgrunden ! av potatisodlingens' problem”, i sin helhet.”Detta brukat'ju' "te gå att göra vid. de vanliga] konferenserna. '. org adé på. ämnesbasis. t H «l Ä Sedan”: dess har 'man vockså] 4 kförsökt ge kongresserna"' en”fas-' tare” ”Örgantsation” 'och vid Lun "..| dakonferensen planerar män att. bilda en europeisk sammanslut: ning för potatisfrågor, : Till konferensen" :i Lund är inbjudna "ett ' 80-tal utländska deltagare representerandé prak- tiskt taget hela Europa, Konfe- renseng organisationskommitté består av överdirektör 'A; Ör- born,” Statens forskningsänstalt för :lantmannabyggnadet, på d, byråchef T. Åkesson, Lantbrulks- styrelsen samt fil. dr. Börje E- .| milsson,. Institutet. för aväxt- forskning och kyllagringX vilken sehare skall fungera som; konfe- rensens ordförande. Som sekre” terare skall ingenjör. H7 Nilsson, Lund, tjänstgöra. : På dagordningen står sådsha ämnen som rör potatisens 'gölle- ling, . bevattning, ogräsbekämp- Aniita Vallberga' Lantmannaföreni ta g8 Täxtskyddsverksanbet > för bland annat ogräs- och Inscktsboklimpning Samtliga sprutförare har flerårig erfarenhet och' innehar ? Hushållningssällskapets kompetensbevis, ' avdelning utvalda preparat användes, . Endast av växtskyddsinstitutioner och S I, R:s kemiska . sade rer SN ar I Tel, 52: " Tel, 50 Kontakta "IVAN BENGTSSON, KÖVLINGE , > Tel, Vallberga 18ia, KARL JOHANSSON, NYBY : "Tel, Laholm 744 & . a so Tel, Alstorp 22 Tel, Hårsabick 25 Tel. Hårsabäck 25 Tel Båstad 70945 ovanstående” sprutför ar C "eller :VALLBERGA i. SPRUTOR FINNES STATIONERADE HOS: ' ra vag a KURT JOHANSSON, EDENBERGA 1. "ALLAN MELLBERG, EKENAS, VAXTORP | | fin d. Jäntnannfireg: 3 ; "kört MELLBERG, EKENÄS, VAXTORP 2 SVEN JOHANSSON, FINSBO, ÖSTRA KARUP Tel, 50 - svt SK 1 4 H É Hälktonäfs. iArvika. träktörslåtter TEL. 25-425 465 nkomna i Jagor . LAHOLM Bed ning,. smakbed .-maski- nell potatisupptagning. Sarail lag- ring «iv efter den areal, som ska ympas. Jorden blandas med litet vatten och det hela dränkes på. Klöver- fröet, som bretts ut på loggolvet etler annan lämplig plats; ”- Mar Efter kontorstid Ysby 6217 0. - EK MAADAAMARAR kan lugnt sätta igång. Halmstads Slakteriförening: FRE ke " AVRÄKNINGSNOTERING gällande den 3/6-—8/6 1957 - .” Priserna gälla utan avdrag för frakt, slakt, veterinärbealktning 0. dyl. men inklusive hudar och övriga organ, . Oxar Stut, tjur tjur kalv kalv Ex. pr. 4:63 4:93. 4:83" 4:45 1:10 5:25 nd 4:10 5:60 3:00 inn Ad Klass Kor Kviga Ung- Äldre Göd Gräs- Späd- Får L-m H-t Ugh Fyfan sto . | blandar sedan om det hel 14 a Am amg 435 7:40 285 45 405. 0 Hållare för stort amn. -.J.så att allt fröet blir-fukta 123”) 4:33 4:68 4:63 Md 3:65 hässjestörar re — Men fuktigt klöverfr 4:28 "4:63" 4:58 405 240” olika ”linte att så ut. : 4:22 4:55 4:50 t : . Borret ställbart i olika a må dl 40 vo vinklar: | s > + 490 se - n - sea --4:60 4:20 y . Koniska häl: med. härda ---Jilla av det Ljus tål de 20 därömöt Tr er :50 '» väggar - . inte, så stäng logdörten,' Du'kan. ;y va Je es 435 405 7 2:851335 II:450 > . Drager upp - obetyäligt --: | ha det elektriska ljuset tänt, om H för får RA "som levereras ulliga; betalas för köttet 10 öre 1. med jord : är vill, för Sådant pifeöst sed pr kg. över ovanstående notering N S : te ekar. 1 längder ar '.du : inte överfröe! . . : + om rstonet nt —450 mm radsåningsmaskinen, 'så 'haryal. > Fläsknotering för samma td: Avärag för: och os : resp: 1 bredder om 4" — ner det genast efter sådden, och uu 230 kg... 2.50 3:50 2:50! B (= mellanfeta) ' fam a öre BMI = od vält till jorden, c om du tye- 213546 > ” 3:50 3:50 3:50 |” ME oas AN . FI a fken öm. på) 265016 3:90 310 3:50] Dl :— Jag har hört de som, på |. rös 7 4:15 4:— 3:101”B (—mellanfeta) 20, "| står, att bakterierna, som ju bil- 566012 .w 4:50 4:35 4:20 3:90] &c (=feta) - 2 »” jr knölar ' på klöverns ri ötter, -6L-T144 4:50 4:35 4:20 4:—] D (=överfeta) ” samla ” så mycket. a 4:45 4:30 415 35 Enligt Jordbruksnämndens be- vern upptagbart kväve, att. 4:25 4:10 3:95. 3; ker utgår slaktdjurs- .. | motsvarar omkring 1,000': .kgi.g2 » 4:05 3:90 3:75 rr > 7 avgift för: : salpeterkväve per ha, om detär |, 93-10244 20 3 3.60 3:40 |A. Nörkreatur (storbosk.) för - | rikligt med klöver och gott om 10 ; . 3 19 I S hel kropp vägande 150 kg. / s - bakterier, Är det någon sanning | Suggor och svin | al däröver är ”. Jidet? över 150 kg, För halv kropp väg. 75 kg. Begär - närmare, "opptysalogart " RE Jo, det får det allt lov åt Er! 0. däröver . 77150 gäl vara. Många "undersökningar" är Klas I ; . - Mindre än 15 kg; , om gjorda, och själv har jag: aldrig|""5: 4 - v, hel kropp . . ä& Vv WVallberga haft anledning ' ångra;' att jag |” >. m” p, Kalv, halv kropp cn 4 Å NAFÖRENING | vraje gång jag sår in vally spä | f0l och halvelt, oflådd För hel hel kropp väg. 15 ke. LANTMAN - Ider på förrådet av sådana där | "änder noteringen för re6p. vid i och därö En set rer Tel. 52 och 100. kvävesamlande bakterier. :Du grupp och . För halv krom E3-0a I 2 ae" + 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.