Frvevvvf terar i Pere rerr er TITT TTT TV ev "rerfYrY YYrtFttYTT Ye V tå forkelt målas was FC VIL veta vad som Prenumerera då på ortsorganet L NI händer 1 södra d? ” A( LAHOLMS TIDNING J YFYfFTrYeFYTT .m "FTFEYYPEYYFYYYYYTYYYYYYFYTYYYYYYYTYFFEFF TT nn LAHOLMS TIDN TORSDAGEN DEN 6 JUNI 1957 ryrvv YtYTtTEfFYEEFPPTTYTETT ET TT SÖKER NI kontakt med I södra Halland? : : Annonsera då LAHOLMS 1 ortsorganet TIDNING J Näe "++ eller. andra' branschen ' främst . bör : "dets ledning, :: UN SG | . i regel har: låg -levnads-: och : Jättepropaganda | "Idess speciella reklam SL:s 40-årsjubileum: 7 säpsantaans "STOCKHOLM (TTy oo Svensk löne--och levnadsstandard tål :ej ohämmad -impo Fortsatt rati ing och att prägla den | framtida utvecklingen inom jordbrukets ekonomiska föreningsrö« relse, framhöll lantbruksförbundets. ordförande godsägare Gösta ” 0-årssubil. bund A Liedberg i sitt högtidstal vid fö F '& Stockholb ” på Kon= od vå . Rationaliseringen '- berör främst våra anläggningar, mejerier, slak- . terier,. silomagasin . mm, där vi mande makt då det gäller Ii. « Vets primära nödtorft? =. co oc Vä ” 1d: nad, hl + har att motse en i till vad den tekniska utvecklingen dik- ” terar i form av större, kapital- , krävande men också mer arbets- besparande och i det långa loppet - mer' ek iska anläggni E får vi finna oss i, men gentemot en fortskridande inflation. har” vi föga skydd. Omvårdnaden av vårt penningvärde blir "därför troligen av. stötestenarna som måste" un- danröjas är en traditionell och i och ' för sig god lokalpatriotism, Den låter sig ofta inte förenas med kraven på bästa möjliga ekonomis- ka resultat. et " " På riksplanet är vi redan 1 färd med att dra konsekvenserna ' av vå- ra ,samordningsmöjligheter, ,speci- ellt. inför den nya prisregleringens a koppling med världsmarknaden. ' . . En sak bör "poängteras, . fortsat- te -hr Liedberg. Det. är ingalunda likgiltigt hur tex vårt” exportut- rymme" skall. fördelas. mellan smör och fläsk; vilken marknad den ena vårda, .Numera har. våra anslut- för jordbrukets -ekono- mi fram till hösten 1959, >. - " Godsägare Liedberg gav en. his- torik över förbundets tillkomst och utveckling . och hyllade dem som tagit initiativ till förbundet och "lett dess utveckling fram till den nutida ställningen som. huvud- organ . för "jordbrukets största or- ganisation, med ' praktiskt taget alla jordbrukare 'som" medlemmar och med. en årsomsättning på omkring av 14 miljarder kronor; Bland” pion- järerna' nämndes kanslirådet Hugo Tigerschiöld . och ; bland -dem . som var med från de första åren direk- tör. Gustaf Leufven, kamrer. Sture Wirde, professor Ludvig "Nanneson och ; direktör ” Axel' Stensgård, - de två sistnämnda : initiativtagare till na” riksor - Jedande män regelbundet köntakt och :samråd ; dessa ting” med 'lantbruksförbun- y 5 När v det.. gäller strävanden ' I emot ” vidgade 7 handelsutrym- : . men 'och eliminerande. av tul-: lar och. gränser har vi två hu- : vudintressen " att : bevaka. Det : »- ena är att vi inte berövas våra ; naturliga exportmarknader för ; det : överskott - vi , inom över. ; skådlig' tid måste 'räkna' med," "Våra naturbetingelser och- vår! lönestandard+ är sådana. att vi. inte kan" uppehålla vår näring: vid. . rimlig lönsamhet . om" vi skall möta en 'ohämmad. kon-: kurrens från mera gynnade der Jar . av / världen, ; vilka därtill ' den omor åren omkring rtkonkurrens Gjutareoffensiv mot silikossjukdomen : STOCKHOLM (Press) krig mot silikossjukdomen, och där- vidlag har man fått helhjärtat stöd från såväl Verkstadsföreni som Gjutareförbundet har förklarat i Järnbruksförbundet och Arbetar- har nu klarat av den första dragningen i det Pp i inet, ”Ernie” är ingen av herrarna på utan maskinen, Närmare uttytt betyder namnet brittiska bilden skyddsstyrelsen. : Number Indicator Equipment. Över 48,000,000 mma deltoc rg " Och krig mot silikosen är mer] dragningen, men det var ingenting för ”Ernie”, som kan klara än behövligt. Gjorda undersöknin- . ända upp till 690,000,000 nummer. gar visar igen att ett betyd de antal anställda inom gjuterinä- ringen är silikosskadade, 425 perso- ner är mer eller mindre illa däran, och förmodligen är antalet sjuk- domsfall åtskilligt högre. Silikossjukdomen (stendammhi ga) är inte en sjukdom att leka med; de mänskliga tragedier, som kan följa med denna sjukdom och den ofta svåra följdverkan i form av hjärtsjukdom och lungtuberku- los är ägnad att ytterligare inskär- pa riskerna, framhåller tidskriften Arbetarskyddet. + ' Silikossjukdomen förekommer in- te enbart vid stålgjuterierna, som man kanske oftast föreställer sig, utan av de ovannämnda 425 fal- len fördelar sig dessa med 287 fall 1930, - då 'b 6 i na upprättades och grunden lades för utvecklingen till den. nutida om- fattningen. Bland dem som under de” gångna "åren stått. i ledningen och haft :betydelse för utvecklin- gen. nämndes ' talman Johan" Nils- son, generaldirektör . Bo" von Stoc- kenström, " direktör Carl ' Ytter- ström, generaldirektör: Sam 'B No- rup, landshövding F- Domö,”stats- rådet . Axel, - Pehrsson-Brainstorp, överdirektör G Strindlund, 'direk= tör ' Einar” Sjögren, direktör "AE Bjelle m fl... +. cv te s «. Ett tjugotal personer. fick motta inom tackjär , 136 vid stålgjuterier samt 2 fall vid me- tallgjuterier, : ' Bland förebyggande åtgärder re- kömmenderas utbyte av materia som innehåller fri kiselsyra och land, ial som är d bi: Lovande försök i' den riktningen har gjorts med olivinsand — en vara som -Norge förklarat sig be- rett att exportera till svenska gju- terier i tillräcklig . mängd. Dess- utom är utbildning i allmän ven- tilation, dammsanering och skydds- teknik i största allmänhet viktiga instrument för sjukdomens före- belöningar för mångårig tjänst. : film ”Med samlad. kraft”, :inspe- lönestandard. "Den "andra och avgörande ' frågan : + sådan världen är 1: dag och :. med våra sårbara. handelsleder lad. av lanbruksförbundets. filmav- delning . Sol-film : och" behandlande jordbrukets ekonomiska förenings- | rörelse.' Filmen är skriven. av kon- göra :: oss oberoende av. främe" sulent Håkan Håkansson och regis- sör är Jarl Nylander. : | - k . . , ; Urho Julin, slutmannen i det segrande finska laget i Stadsti + Vid stämman premiärvisades en| y , .” Dödades av-radar I det” forniska läkarsällskapbts månadsbulletin meddelar dr T. Mac Laughlin, ' att. myndigheterna först nu medgivit publicering av'detaljer om det första dödsfallet, förorsakat av radarstrålning, Olycksfallet hän- de år 1954 i Los Angeles. En arbeta- re var under en knapp minut utsatt för ett radarinstruments sökarstrå- lar, Han avled två veckor senare på ett sjukhus, där det bara kunna L a att And. 1 led- maj månad ddelades från De svartas Sydafrika har > fått en kvinnlig Messias Av JOHAN SEWERIN > Messi: de” ike, Äntligen ' har North Rhodesia i Sydafrika att en ny religios sekt uppstått där med en kvinna som ledare. Sådant är ju rätt vanligt, men mera ovan- ligt är att ledarinnan kallar sig Messias. Det torde vara första gån- gen i världshistorien ,;som man hör talas om en kvinnlig Messias, Men så är det ju också en svart kvinna, som usurperat 'Messias-it- teln och de svarta har ju själva in- gen Messias-tradition att bygga på. Den nämnda sekten i North-Rho- desia dök upp för omkring två år sedan, då 35-åriga afrikanskan Ali- ce Lenshina säges ha fått en up- penbarelse från Gud att bli Mes- sias för sitt folk, Hon skall ha fått ingivelsen när hon för två år se- dan vaknade upp efter att ha le- gat som död.i över en vecka, Hon började predika och verka för sin idé och vann snart anhängare. Des- sas antal lär nu uppgå till ca 50.000. "Hennes "läroteser och budord är minst sagt originella. Ett av bud- orden lyder tex: ”Du skall hedra kvinnorna!”. Ett annat bud är: ”Du skall icke dricka så mycket hembryggd sprit att du blir druc- ken — utom vid bröllop.” Alla tec- ken tyder på att Messias-Alice bud- skap kommer att spridas vida om- ring, :Kanske' är hennes. budskap det som skall samla alla svarta? Namnet Messias är som var man vet mycket gammalt. Det härstam- mar från Gamla Testamentets tid och är en grekisk omskrivning av det hebreiska ordet Maschiach Den- na benämning fick alla som blivit smorda med helig smörjolja, tex överstepräster. Senare blev det en " I nomsnittligt de till en perforering av viktiga inre organ, Radardöden har på grund av på I i Jsra”! och slutligen i det profetiska språ- ket 'en symbolisk' beteckning för de . militära säkerhetsorganens in- Frälsaren som skulle komma samt behärska ett hela jorden omfattan- de icke fått of Messias- och Frälsare-namnen an- nekterats av många enskilda för- kunnare, vilka givit sig själva det- ta namn för att inbilla folk att de var en övermänniska och ledare, Till och med här i Sverige har vi haft en sådan sektledare, som antagit Frälsare-namnet, : nämli- gen den beryktade Erik Jansson, som verkade i Hälsingland på 1840- talet, men sedan, då myndigheter- na här i landet icke ville lämna honom i fred, emigrerade till Nord-Amerika med alla sina an- hängare och där bildade kolonin Bishopshill. Han blev 1850 ihjäl- skjuten av en trosbroder, därför att han ej lämnade kvinnorna i fred, Så slutade denna sektledare, ': Några hundra år tillbaka i tiden var det mera vanligt att sektbilda- e pträdde med Messi = Jafrika, så skulle de. också finna STOCKHOLM (Press) Y—- Kol olja, metaller och alla möj- liga slags mineraler finns i Sovjet- unionen. Guldbrytningen är myc- ket stor; Sovjet visade i fjol upp en guldreserv på hela 14 miljarder dollar — endast USA är rikare på den gula metallen, konstaterar/ industritidningen Norden i en in-' tressant översikt. Nu har man ock= så funnit ett mycket stort diamant- fält i nordöstra Sibirien, nämligen i republiken Jakutien, som genom- korsas av den bekanta Lenafloden, där Sovjet hämtar huvudparten av sitt guld — under ledning av Lena Goldfield Comp. . a - De ryska na har varit Enorma naturrikedomar finns i Sovjetunionen? bred Den är 100 km' bassängen. och 1.000 km långt Nel dlamantstad mitt I urskogen + :1 august! året därpå gjordes än= nu större fynd, och nu har en hel diamantstad vuxit upp mitt inne I den ryska urskogen. Den nya sta. den har fått namnet Mirnij och kallas redan för Sibirlens Johannes= burg. . Alla tecken tyder på att Jaku- tien inte är fattigare på dismanter än Afrika, säger den ryska tidnin= gen Junos, Man räknar I dag med att redan om ett par år skall do jakutiska diamanterna inte: bara övertygade om att ifall de kunde finna ett landområde med samma geologiska. struktur som diamant- territoriet vid Johannisburg 1 Syd- diamanter. Fann man cimberlit, den= na blå-grå jordart, skulle man ock- så finna diamanter. Det kan ju Parentetiskt nämnas att cimberli- ten kom till för hundra miljoner år sedan... of : . Först genomsökte man med ljus och lykta Uralbergen utan att emellertid finna några spår av den= na 'jordart, och därefter Sibiriens flodbäddar. Man började med Jeni- sej där man fann några spår i bi- floden Pit. Detta var i början av 1900-talet. Sedan'genomsöktes and- ra floder tills man kom till Jaku- tien, nordöst om Bajkalsjön. Detta land har liten folkmängd och inga vägar varför det geologiska arbetet endast kunde bedrivas sommartid och med hjälp av flygmaskiner, vilka ' gick ned på vattendragen. "De första, urgamla vulkanerna 1 Jakutien upptäckte man :':på ett flygfoto i början. av" 30-talet — och då blev det fart på arbetet i sökandet efter cimberlit. Kriget sat- te en tid stopp för undersökningar- na, men så fick man år 1948: ett 1 1 Moskva att man hade fun- net. . ” "En viss Sabbatal, som föddes: i Smyrna 1626 och var av. judisk börd, gjorde anspråk på utt vara judarnas nye Messias, Men judar- na ville icke veta av honom utan jagade bort honom och då flydde han till Turkiet, Där gjorde han nit diamanter i Jakutien... =. >, De första fynden gjordes i mel- lersta loppet av floden Nedre Tun- guska, I början av 1954 gjorde man de första större fynden i ett cim- berlitförande terrängavsnitt, gom i fullständigt töcka Sovjets efterfrås gan på industridiamanter: utan de skall också kunna säljas på värltds- marknaden. H De jakutiska diamanterna Kår kn 3 länge huvudsakligen till Indu« strin, men en'viss mängd går ocka så åt till amycken och framtör allt till ordnar. De 2.000 Tyska genera- lerna skaffar sig nämligen med var= je år allt fler dyrbara diamantord= nar! , . — Ingrid Bergmans slyvson debuterar på film Benzino Rossellini, Robertos Kldste sonqur ett tidigare äktenskap, styvs« ' son till Ingrid Bergman, debuterne som filmaktör I "Flickor Iblåfeans", ——A 0 . Frankensteins pappa: hittades död i fiskdamm - Hans död blov som hans verk vas rit, Förfottaren och filmproducenten James Whalé' som sedan År 1931 hade tillverkat, den långa, raden av filmer om Mary Wollstonocraft-Shel- leya hemska romanfigur Franken tein, . hittades under, ' söndagen drunknad i sin egendoms berömda fiskdamm, ' Polisutredning fr I gång och det .anses sannolikt att'skröck= ' filmernas skapare fallit offer för ett grymt mord. I. Frankensteins' roll har under ett par årtlfonden upptrått skådespelaren Boris Kt rloft, es dag kallas den tungusiska diamant- öppet anspråk på att vara och tillsammans "med en skön ju- dinna samlade han stora anhän- gareskaror. Den sköna judinnan bländade massorna och förde mas- sor av män över till Sabbatai. En verklig yra grep alla judar som trodde . att .Messias-riket nu ' stod för dörren. Han återvände ' till Smyrna, och han hälsades allmänt såsom förlossaren... Motsträviga och y ned. : Sabbatai fick även anhängare i Amsterdam, i Venedig och i London. =, "tv Det : mystiska året 1666 . begav han sig till Konstantinopel för-att taga sitt rike ” besitt ning och togs emot väl av sultanen. Men till sist <Något över normal medeltempe- ratur samt sparsam nederbörd i södra o. mellersta Sverige förutser den amerikanska väderleksbyrån i sin långtidsprognos för juni månad. I de norra delarna av landet väntas Varmare än normalt i juni nera, Detta gälller även norra Eng- land "medan sval väderlek väntas dominera praktiskt taget hela Euro- på i övrigt, Den stora utbredning, som junisvalkan väntas få på konti- nenten, gör prognosen något osäker för Sveriges del. : de kortfristiga väderleksvä: tyder på att neder- ungefär balansera ut varandra, var- för vädret inom detta område ge- beräknas bli för års- Jb. : > hissas inne på Stadion av begeistrade finska funktionärer. för klädkultur. bland: herrarna 1 STOCKHOLM (Press). 4 e » Pherrkonfektion samt att lämna råd och anvisningar i klädfrågor även= som att i samarbete med detalj-| handeln underlätta och ' stimulera och försälj-' - ningsåtgärder. >. : Målsättningen för verksamheten är att höja klädkulturen och skapa tradition genom att uppfostra till klädetik Man vill likaså ska- Det skall bli herrkläd -"ganda 1 Sverige på bred front I höst, en kollektiv propaganda för herrkonfektion, i vilken deltar ett stort antal företag, Dessa har nu bildat ett konsortium som fått nam- net Herrmoderådets propaganda- grupp, berättar tidskriften Textil och konfektion. . . "''Man sätter alltså igång 1 höst lännonseringen tar sin början om- kring den 12 september), och verk- samheten omfattar även 1958, Un- en k på bättre kontakt med detaljhan- deln och marknaden 1 modefrågor genom en samordning av mode- riktningar för varje säsong. ' Den informativa reklamen skall ske genom annonsering -i :dags- och veckopress under mottot ”Rätt klädsel för. egen och andras triv- sel”, Publiciteten inledes med en informationsdag för pressen före annonseringens början, varvid tan- ken bakom propagandan presente- der för av gy t ge- nomförande är avsikten ' att fort- sätta verksamheten och vidareut- veckla den att omfatta flera artik- Jar inom både konfektion och eki- pering. Till en början koncentre= räs emellertid propagandan till koz= tymer, rockar, blazers och byxor samt högtidsdräkter. d. ras. Detaljistrekl all under- stödjas dels genom kontinuerlig, dels genom säsongmässig informa- tion." En särskild tidning: ”Kläd- nytt” i stor upplaga informerar de-- taljhandeln och dess biträden om planerade åtgärder, visar annon- serna och ger råd och tips för handelns uppföljning genom skylt- tiden oo Som framgår av vidstående kart- börden förutom i södra'Skandina- vien' kan bli knapp i England och på den europeiska västkusten. Ett område med riklig nederbördsför- väntan från Island österut mot nordkali kan möjligen komma bilder faller den skandinaviska halv- öns södra hälft inom ett utbrett sydvästligt område inom vilket in- att beröra norra Sverige. I övrigt förutses måttliga nederbördsmäng- slagen av något över normala tem- peraturer väntas komma att domi- der såväl i norra Sverige som prak- tisk taget hela Västeuropa. TEMPERATU UNDER JUNI Juni tyder på övervä: börd i södra och Tånstid Syftet med detta brett propagandaarbete — det utformas som em aktion för ”rätt klädsel vid olika tillfällen” — är att ge- nom informativ reklam och pub- ning, ing, mm samt om ”sklam- och skylt- material som tillhandahålls ge- H Joråd d mening utan om d nom ts p vi pen FF d grupp. I höst anordnas lcilet stimulera konsumtionen av en skyltningspristävlan, nd + utsägelse i vanlig meteorologisk]väderleksrap orterna lämna esse 2 en beräkning av den|— Prognosens säkerhet är störst in- under | cm de olika ec den Om | bördsområdenas centralt belägna de kortfristiga fsäniringarna I-vä-' delan, - "22 de varmt väder och sparsam neder- mellersta Sverige. : är ingen för-jderleken kan £. n. endast de dagliga lämna besked. turk på Sabbati och man försökte få Sabbatai att avsä- ga sig: Messias-titeln.' Inför , allt å bl trycket kapitul : ioch « Erlander : «till Aten STOCKHOLM (TT). 3 Statsminister, Erlander flyger kl 7.30 på torsdagsmorgonen på ett in= officiellt besök till Atén och senare till Belgrad. Statsministerns maka och sekreterare Olof Palme följer med på resan som i första hand gäller besök vid de sociala institu> tioner som uppräftats i Grekland med svenskt stöd, — : - I Atén blir det vidare en inoffi- ciell lunch ' med representanter för grekiska regeringen med grekiske statsministern i spetsen. i Efter ett par dagar I den grekiska huvudstad blev slutligen muhammedan. = På 1800-talet uppträdde en dok- tor Giuffrida på Sicilien och blev av de fattiga omtalad såsom Frälsa- ren eller Messias, Han förde en häftig kamp mot de italienska feo- dalherrarna och var sålunda ingen religiös fantast. Han dömdes dock till fängelse som uppviglare och fick där förbli. : a I slutet av 1850-talet uppträdde i den brasilianska provinsen Sao Paolo en, portugis vid namn Faria och kallade sig för Messias, Han levde kräseligt på sina anhängares bekostnad. en tid, men slutligen burades han in, anklagad för att ha förför flera hustrur till sina straff försvann han från trakten. Även i England har åtskilliga BA ' | Messias-pretendenter . uppträtt. En av dem, John Nichols Tom, sluta= de mera tragiskt än de andra vi här berättat om. Tom uppträdde i : [Canterbury : 1832 och. vann många anhängare. . Han sattes en tid i ” |fängelse, - men efteråt blev han - [mycket djärvare och proklamerade "Isig . vara Kristus själv. Vid ett .|upplopp, som han och hans anhän- . lgare tillställde, blev. han jämte . Jåtskilliga andre av hans sekt. ned- skjuten av tillkallad militär. ”Judarna på Jesu tid, i synnerhet "befolkningen i Galiléen, befann sig i nästan permanent uppror mot si- na hedniska dvs romerska, herrar. Gäng på gång uppstod ledare Hland dessa judar och gjorde anspråk på att vara den väntade Messias, så höjde de upprorsfanan och försök- te göra Palestina fritt. De lycka- des dock aldrig i sitt uppsåt, och gestalter, en viss Simon bar Koch- ba, de under up der- na år 135. ” Hur det nu skall gå med den it och neder- | ZIlessias i North-Rhode- ja återstår att se. 2 (ertertryck förbjudes) AA Nha PEETETTERFEETESVEVEPEFEREF EEE ATT trosfränder, Sen han uttjänt sitt|i alla upproren kvävdes i blod Den i siste av den tidens judiska MMessias- |f "tar de svenska gäs- terna tåget till Belgrad för ett sam- manträffande bl a med v. president Kardelj. Resan går sedan vidare till Sarajevo, Dubrovnik och Brioni där ini träffar president Tito. Den 19 juni anträdes hemresan från Ljubljana. ” Ragnar. Benson. : . kommer igen: - M .” . med släkting CHICAGO: Ragnar Benson, den svensk-amerikanske bygg- ; mästaren, som i april förde med sig 71 släktingar och anställda "på ett besök i Sverige, får åter=: igen ta ett grepp i plånboken och betala resa och uppehåll i det gamla landet åt ännu en släkting, som inte kunde kom- ma med förra gången. Bensons brorsdotter, fru Gunborg Olson, var medbjuden i det chart- rade planet, men måste tacka nej, då hon väntade sitt första barn. Det föddes tre dagar efter sällskapets avfärd. Men. nu skall skadan tas igen, och fru Olson följer med Ben- son på en ny resa till Sverige i slutet av juni — Jag lovade henne att få resa, och jag håller alltid mina löften, säger Benson, och ' tillägger, att ”Gunborgs förstfödde kommer ock= så med”, ' | 2 Lastbil rände rakt in i villa . I OSLO (TT—NTB) . Kd | Ett oväntat ”besök” fick på tis- dagskvällen fru Anna Kirkaune och hennes dotter som bor i en vil- Ja i utkanten av Oslo. En stor last- bil brakade rakt genom ena väggen 'loch hamnade halvvägs inne i var- AN se deg . |dagsrummet; Det blev Inte mycket mer än kaffeved av: de möbler. som t "Iråkade stå i.vägen. De båda kvin= : norna lyckades ' klara sig 4 sista stund' undan -lastbilen," medan två » .Jav bilpassagerarna fick en”cechock ”Joch måste föras till närmaste sjuk- » för: skattefusk ÖSTHAMMAR (TT) ,0 00 Sjutton lantbrukare dömdes på rätt till böter för deklarationsfusk, Högsta bötesbeloppet var 3.700 kr. Lantbrukarna hade alla' levererat djur till en uppköpare som lovat Sammanlagt" hade de inblandade mottagit 80.000 kr av uppköparen, Skador för 150.000 vid skånebrand ” YSTAD (TT) vo . En häftig brand på onsdagsmor- gonen ödelade helt lantbrukare Kal- Je Perssons gård, Larsho, i Smeda- torp. Gården som var kringbyggd |övertändes snabb och "värdet av det brunna uppskattas till över ; 150.000 kr. on H Troligen har eldsvådan börjat i "vindsvåningen över köket och där« "efter spred den sig till de övriga tre längorna. Kor och kalvar lye- kades man få ut medan tre grisar 'innebrändes. Vidare förstördes en del maskiner. Större delen av lös- "re å des.” Rs a KK . Pr onedstorps brandkår fick Jägga ut slangledningar till en mer än 860 im. bort belägen &. Brandens om- fattning gjorde att även Kverrestads kår till 8. . FP Gksden som var nyrenov' erad var LÄ 0 2 Jagt försäkrad: = len Krakow, Polens forna hu-" Staden och den polska kulturena firade på onsda sitt 700- årsubileum Elden har för nära varande en befolkning på nära 44 ' miljon. (TT-—Reuter). -. . F orrvgt 30.000 man militär som maDIl tll Taipeh-i samband med de am tliga upploppen där den 25 maj har nu dragits bort från staden. Fastän läget i staden år dlgant i kraft åndet alltjäm! j a (TT-Reuter) Å KAN TNA detta vägmärke I LJ > 17: fick böter: + tUsdagen av Norra Roslaga häradss ' att affärerna skulle bll ”skattefrla”. . nn ra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.