H Ir t ; I H Lördégen den 8 juni 1957 a d hur Al ki , C ligga och sola sig -; Mellbystrand, "Och det bli vackert! någon gång skall väl igen, = DET VAR RR VAXTOHG MARK. NAD figår och det var kanske » därför, .- som” det / regnade 'och blåste, . Detta” stora evenemang - brukar UT inte" alltid vara gynnat av vädrets | "makter, men likväl fanns frn BOM vanligt massor av stånd ach. cket. folk, 'särrkilt fram ftermladagen. Som folknöja hav. Våsvtarps mark- nad alltjämt en mycket stor funktion 'att fylla och det är väl därför som den lever kvar sedan så många andra - "marknader: förs: svunnit helt, -- SKOLAVBLUTNINGARNA do- minerar :1'3déssa .dågar I ' södra Halland, ”Genom ätt pingsten iår kommer så sent har man på all? håll velat ha.undan examen så att lärare och glever. får sin ef- terlängtade ' "och! :" välbehövliga eommarledighet, ”pår var det avslutning 1: Lab lms "folkskolor. och 1 dag på ptälva" pinestafton Avslutar. Samrealskolan, sitt läs. las't kvrkan > nå kal räcker Intö, H n: 102 NÄRA NOG RÖTBLÖTA här det "blivit av de sehaste dygnens reg- nande; En "riktig: - rotblöta ” lär kräva 30 mm. tegn, och när detta skrives bar ; Veckans : nederbörd uppmätts till" cirka .25 mm: Det kan visserligen skilja. något" på de olika platsérna' i södra Hål. land, men ett. genomsnitt. på” 25 i får ansés vara en. riktig mä” tonar av. den å fvälkomne noderböra je (ex, no EN' RÖTMANADSUISTÖRTA är ; tonliven 5 nedanstående - sam handlar om femlingar: Från ett sjukbns i Villa ,Jopao' de, Belo. 200 km nov» om Löourenao Maraucs I Sydafriirs, unvges att 'en 27. Ari. afrikansk kvinna. Sena Covana nedkommit ' med. femlingar; fyra pojkar, och eö flicka; Kvinnan sy: nes vera ett mävinjet! fall ur me- dicinie- svnvubt —- vid sin för. sta nedkomst år 1954 skall hon po. ha fått. tvingar och ssdan med jämny mettenrum nå ett är fril "lingar fyvlinber och nu fomline ar, Alls då 14 ba påstås be. (finna Se vs I Re .Stacka”s kanske säga. år, Båda avslutnin arna får ”hål- | Yterr YTYYTETT TV SYYTYTtYvYTtTYTYTET FETT LAHOLMS TIDNING YYYTYTYYTTYTTY ww YrveYTTYTe YTYTTY TY TYTtTYTTET Fer wWYYtPrr kaj SKJUFSBONDEN tr Rissa dy Forts - - m et "Tiden" gick, och August. son hade fåt «i: längre. Köm det'en resanie ti Margretetarp, så beställde :han en bil, så fort det, gällde en löngre tur, och skulle! någon här,delsevis upp på de! smala cch oländigå, skogsvägarna, så kom det, inte oftare på än” ”att”gåst- givaren kunde släppa till sina 2gra skjutsar. « Det, hade -gått . tillbaka. ör August jordbruk, och Gud vet var, det skulle :ha 'slutat sedan |- han blivit änkling, om han -'inte haft en svärson, som övertagit gården och satt en annan fart på det. hela; Han var smålänning; år föraktat honom djupt, ty han kunde inte köra en häst till svär- faderns, belåtenhet, ”Är det en. karl "att komma med till' vår tös?” klagade Au- gust. - ”Smålänningar” är något « I byke, de rycker och nycker, snå- la och rädda är de,'så hästen får ju aldrig trava undan! Nej;”; snär- ten på ryggen och låt honm löpa, det är mina tag;. så kah man komma fram här i världen.”.: Smålänningen -.var kanske en dålig körsven, -men, eljest tog han sig nog. frara i världen bättre än den gamla fördruckne skjuts- bonden. Först flyttade han in åt Knäred till med.dottern, och hur [han ryckte” och: nyckte, i tömt "marna: så fick han det: 'så: pass tt han i sista stunden kun- : bra, de” köpa "den lilla" gården" vid Margretetorp av sin svärfar = s i hade har inte gjort. det, så hade Me August Jössason nog hamnat på | 2 fattigvården. Nu kom ”han i stäl- let I på "undantag , och fick 'sitta kvar: . is « lugn soghe id. stora ds : all färdseln gick såg nya ansikten = ?, ”daz, Det : passade” honom. Hän / fick inte” heller så "dåliga villkor; Den ' sista hästen” han måehde : "horrbagge -som- hette Jeppe, lovade svärsorien att be- hålla till gubbens döddagar, ”En måste ha: något pent och grant att vila ögonen , på”, :menade Avgust. Vidare" var det intryckt kontraktet, att svärfadern skälla: ha” Wwå supar om dagen, hur udant vädret än var. — Svär- ligheter, han' ville bestå bränn- i .reumatismen "endast på regniga och ruskiga, dagar, men August värjde. sig. förtvivlat: »al Ånej, din "listige smålänning, får du din vilja : fram, så låter .du , solen skina var eviga "dag bara Om Ni tittar rikligt noga ':ser Ni nog att det är Birger Malmsten, som döljer sig bakom skägget. Han har just på ungdomstidningen Min Me- "Inpå: . djävulskap. ” Han fick söm hade kvar," en svart och väl-T sonen Björde i det' längsta Vvatiski' a. bjlida": sin 'gdst Då eh "sub? glasen :]8a. styva dagsverken på att plåna och skjutsbonden hade-i många] - - Rialtöbr roeri från Hallandsåsen: han ville, ty han hotade att eljest aläl vimant gå ber til fattighuset. ””Srhålänhingen "höll dekså sitt ord, det får sägas till hans heder. Men en. gång,. när. gästgivaren mmit upp för att titta till s itsbonder;' skulle den" gåmle kom. fran ock' sfogs" 1." Värden ag litet skamsen pt, och- vänd; rsonen klagade han: 3 var påsra , satans "små lag, du har, min; gode vän, man får”tårad i sonen, när nia ser] däm”. neg s yttre 2 Den ordénhtlige” och allvarlige smålänningen, som lagt ner mån- ut spåren av svärfaderns hushåll sing” tog éld 'öch ”sväfäde torrt:” ”Är det så”att' far inte är nöjd med dem, kan jag köpa Aya, Men |: de blir mindre.” rik Bö ö ök. du 3 inte, Res” äl Köpenhamn a ler. Hälsingborg eller. Göteborg eller var satan du vill, men mind re glas kan du inte köpa för pen- gar. Så du skrämmer mig inte, mid” pine, gode vän, fan ta” "mig om; du skrämmer” imle. "Mindre glas gb de” inte?” 4 Den; gamle var. arg, men hans var road också, och än en gång var” han litet lik "sin "far, den godmodige JÖssens sv ”Strunt i glasen, August”, Sö dgen' snärt' har 'de.. En av dem sa han, ”när' man kör, skall man Å skind, sedan fortsatte han: , Nej, min gode vän,: det kan|.< : nad det.” ändå” Du är i ala fall den siste skjutbonden på Hal'a "endsåsen”, Då blev det 1i$ i gubben. : ' " "Sådant satans elände 'det har blivit "n'förtiden. . Här kommer de körande," den & ene efter den andre, i kärror. utan hästar, och de har så brått, att de kör förbi gästgivargårdarna.' Är det något nöje det? Och sickna kuskar! In- stannade här i går, för det ena hjulet: sprack, och vi hjälpte ho- nom att laga sinå don. Det var en pen. hetre, han betalte bra, vi bley goda” ;Vänner, och Jag ) ville bjuda honom på en sup, Nej tack vara absolutist, det blir det nog lag” på "med tiden — Och det skall VM ara kuskar!” - ”Aönist Jössason funderade en varför sprack : "fingen? e mig 'det själv: det var ett” ynkligt hästskosörg. Mer be- hövdes det inte för att hans kär- ra skulle gå istå. Och Jeppe har åtta söm under var hov och tra- var lika förbannat! Det är skill- "Så solade” till slut "skjutsbon- den upp, ”Men när han, fått hjulet klart och” skulle. sätta kärran i gång, så var det något annat galet, ma- skinen ville inte brumma. Hur fan skall det hjälpas? frågte jag. Men:han skratta och sa: ”Det ä är inte, farligt, vi ger den en sup, $å tar den nog fart. Det var: det Jag kunde tro, tänkte jag, én sup skall det till i uppförsbackärna; är kusken så förstockad : så hån [' de; gästgivaren. ”Vi tömmer dem säger, nej, "så får I man min själ den till vagnen? Het -SÖNDAGI. SLÄSKINO oc end nn OS RE LK ÅR SEN Ansträngande > wo. AA I marsch . pr — B2årig österrikare Siegfried Vassberger har föresatt sig ett-uts föra -kraftp t att tillr lä den 327 km. långa sträckan Salz- burg-—Wien på händerna. Han star- lade den 15 maj och avverkar. 3 hm. pr dag med vila efter var 70:e meter. På händerna bär han grova läderhandskar ” och : han assisteras- under den sällsamma vandringen av: gin fru och sina: två bröder, som, 1 der elter att banan är klar, > i å - Smålänningen blev "tet mil dare. , ”Eftersom far har själva gäst- givaren på besök, så får jag väl bestå ett glas till. Snart är det slut med Jeppe, och då ämnar jag skaffa mig en Ford. : ”Du skrämmer mig inte, min gode vän, för Jeppe kommer att leva längre än jag, det skall jag bli karl för", August sken "av ”pelåtenhöt över att ha överlistat Smålsi ningen; och han fick rätt.” up - skulle I ha skrivit i ir Venezia, jt Adriaterhavets drottning, men skina staden, Vi var där: i”fi jag frös så jag vart förkyld i. den ton "dagar och venezianerna hade' föda” näsér” "och skälvände mun; giper av kölden Jojömensö vi. De: venezianska golv marmor, och Ferrarasten; så et strålar isköld ' upp. fråt i. dem. Mån det. giek..en dag,i sänder, och vi kryade till, fast vi. hade entalldeles märkvärdig entré: Vij skulle till fermataen Acadernia vid Cånale Grande, Då vi: kom inl | DOEepadarser sa" jag "mötoscafoen vi var bå, men jag trodde hon : gick -+ land, så jag jumpade i land. Och motoscafo- till Ka- : har vi ju KR. gick. bort "till kaptenen. p på 5 jag, söm” är S tt. och ' som” ska; att vi kunné ning bort” kuffor- terna; det” begrips inte: "Men vi' var: mycket; trötta, ty vi hade rest ijett från: Köpenhamn, På Lidoen utanför Venezia fick havet.: Jag : badede tillsammans jag tagit mig ett bad i Adriater- med" en: tyskare Webér, och vi var de 'enaste, som 'simmade i de grönblåa' -bölgern: badsåblanet stöd — badstränd.! Men de'stöc ty ”badlivet börjar först juni, Jag häde ett pår Fsilkebyk- en med KK. R. ombord seglade vi- date.” Och vad med kufferterné; sjönen? Jo, KR steg i land vid rehefoneradö till nagot, om,: ty. jag kryssade? och . kryssade Canale Grande fram o.. tillbaka på jakt efter K..R: Fann” "I hende inte: : Steg så i land på Cå TOro; efter jag hade kryssat Cai eV nale” Crane I hålvannan timme 4 Iblockimor.” Väårpussen” var, dtydiis gen från Birger privat — men så befann man sig också på Djurgården! håren Madsen som är född i Umeå teater vid Pickwici- dis vägnar itton-åriga ”aöteborasäickan Irene: Madsen att klubben 1. Göteborg och är en :fin t. 0: för svensk Ungdvin. lan hon korad t till 1957 års melodiflocka och överlämnat ' beviset på värdig- Lägg namnet på minnet: — Ni stöter nog snart på det i ännu större tam- ett sil d och : heten: « vår- "i utan pengar eller biljett;” ty'K.R. hade båda" delar. ' Men itålienar- nå var hyggliga, så jag fick krys- sa gratis, ' liksom ' en annan flyl gande-holländare, I all denna ti-' den . anade. jag inte, att K...R. hadde teléefonerat och" fått veta, att: baulerne var i-gad behold. Jåg trodde de var blett khyckta. Men .Gudi vara lovat:” Vi vär ju inte" iN: Tapoli, men i den 'hederli- ga och förnemliga Venezia. .Då jag: steg iland i Ca d'Öro i var” jag mera död 3 än levande. Då kimade telefonen i fermataen : och. en snäll italienare, f. d. sjöman kom och frågade om jag var den och deny; och det var jag. ju. Og Him- len Vara -lövat engång , till: Det var K. R.' som var i telefonen rån Rialto: "Kufferterna var fundnre, 'och jag andades lett i- gen. Litt efter steg jag i land vid Rialto, efter att ha satt alla vakt- slugor längs Canale Grande i ar- bete: Telefoner hadde kinat i ö- sa: sia An AV DA å som stod på. fermataen 'vid sta, ver en timma. "Men hade det va- rit i Napoli, så hade vi varit u-, sor på, korta, ”inte' badbyksor jäst, så”en polis köm och note” r>de "mig: Skulle inte 'de korta rna vara, bra I hog badbyk- 2 råente guardaen inte förs lås. Då stack K..R. han ett paket Ches- tbrfieldeigaretter, och: han: strök ut.mitt. namn: i. boken; tackade och lackade undan, i Dözebalasset var det Kallt då vi kom ner ide beryktade bly- rummen” "var" stackars. olyckliga politiska "fånga hade" suttit "till |. dom dog av svalt och köld. Här var det tusund: gånger värre än i Peter Paulsfästningen i i Lenin- grad. Då vi gick över Suckenes bro i dogepalasset, den bro som förbinner palasset med blyrum- "men, kom ' jag till att tänka på, att kvinnotjusaren Casanova Hadde suttit i blyrummen, men att denna manen hadde tatt sig 'ut-.av fönstren, böid de starka järngittren som om de hade va- rit av. smör, och flycktat över "ävgrunner och längs taken tills han var i säkerhet hos en av si- ra fyra tusen älskarinnor. Ca- sanova var en mycket vacker o. |] vem var. den största” kvinnotj . növas' ”nyklassiske . KK 2 JAG ÄR - KNAPET MAN, DÄR ss ar I BUTIKENS TRÄNG! GULD PÅ SKOGAR, Ta KAN EJ MÄNSKOR LV SKYDDA DEN: Mor Nja oe send "STADEN LIV OCH zianske slaktareri var på traö- pPorna upp. till Byrons rum, där den vackra damen höll en tete 6 tete. "med ” "den"? världsberörhda .| skalden. . Våran berättare säger, att. det kom till ett voldsamt uppgjör mellan ”släktaren och 'skalden, och att skalden fast han tumlade med slaktaren ut fönst- ret, ut på altanen och ner'i ka- palen, och att dom sloges i vatt-' i'dét, Och”att- Byron” närapå hade | drunknat ? ”slaktaren, - som "vart reddat i sista momangen. - :" Jo, skåldernä har alla tider vär rit : ett - förfärligt folkslag, säg. Däri har fader Horats rätt, Men: saren, Bryon. eller Casanova? - Ja, det är: "frågan, säg. Aproj Casanova, så var vi i Frankri- Kyrkan och 'så 'Canovas" (ikke ) grav ent, Fö- ran. monuråentet” stod en noisk till. sin «unga , dam: . Där ligger |.” Casanova. Han trodde Casanova och Canova var den samme, men Canova var ju en av de största skulptörer, söm Italia har" haft. Tänk på; "bara; hans deilige. Pau line Borghese, Bonapartes syster, i villa Borghese i Roma"och Ca- monument över, Clemens. den trettonde. i i Peterskyrkan: Det är Canova, herr student, Casanova är r hågot ännat; Studenten vart röd i åsynen, tackade inte, men larkade i väg. Jo, kunskaperna . är. stora -hos dem! Vv 5 - Vi har alla tider. brukat att resa till Italia om hösten, eller i mars, : Denna gången kom -vi till Verona sist i april, och allt var grönt på vägen från Verona till Venezia. Aldrig har vi sett Italia så skön cch" grön, ja, så frisk nordisk grön. Det må väl sägas att vara mycket tidigt? Andra ställen plogade man i den röda, fruktbara myllan, Man hade en” och tvo stutar för plogen 'Ett sted så jag fyra stutar för plo- gen. Och på en mindre gård drog tre flickor plogen. Men så väl- stark man och han kunne” annat än att kyssa, han kunne böja jernstänger com orm de var smör. Skalden Byron var inte dårlig kvinnotjusare han heller, och i Venezia, i ett karimare ut till Canrale Grande kan man den dag I dag är se den altaR lord Bryon. ilfast ban använder stutar för plo- sköttade,. som åkerlapparna var? Den italienska bonden är duktig. Han hinner med vad han skall gen. Vad är det som hastar" så” rysligt, tänker han. Borte"på hjöract är ett hull, en grav. I det I i angusti börjar kanälens vatt n, då damens man, 7 | den fruktansvärda, starka wene-, Kd gr SÄLLAN MÄNSKOR ' GULD OCH VINNA ' "DÄRFÖR, "UNGDOM "OCH DITT MV! FAR student med kvastmössa, Han sal: Staden och landet RON VID STADEN OCH DEN LÄNGA RADEN SSORA, SCELA STENBNI UKSHUS, JAG EJ LIKAR GATAN, . "SOM ÄR ”TRiST SOM SATAN”, . MED SITT LARM ocH I MOTORBRUS, - TACKA VILL JAG LÅNDET . MED DET SKÖNA BANDET HÖJDER, SLÄTTER, Sö OCH DAL DÄR ÄR LUGNT OCH STILLA, ORON KAN EJ VILLA : I NATURENS EGEN SAL : FOLK I STADÉN KNUFFAS, TRÄNGAS HART OCit PUFFAS SAMT FX GALEN SIDA GÅ. . MELLAN ROS OCH LILJA : ” ELLER MELLAN KORN OCH STRA. : MEN I VIDA SKOGEN " ELLER BAKOM PLOGEN = GÅR MAN OSTÖRD PÅ SIN STRAT, NÄXT OCH. DJUR MAN KÄNNER "SÅSOM GAMLA VÄNNER, . DEM MAN HJÄRTLIGT FRÖJDAS ÅT. X FRAN NATUREN GÅNGEN; I FABRIKEN FÅNGEN, -. LUFFAR STADSBON.BAK SIN MUR, .. BAK KONTORETS STÄNGSEL. ” «vs DVÄLJES MÄNSKAN SOM I BUR, SMEN PA: LANDET STRÅLAR oa SOLEN HÖG OCH MÅLAR tes sj "a HIMLEN HÖG SIG VÄLVER, RYMDEN LIKSOM SKÄLVER -” AV DEN FRISKA LUFTEN MÄTT, HARD OCH STENSATT GATA DÄR EJ VÄXER SÄD TILL BRÖD , "LANTBON MED SIN MÖDA " MÅSTE STADEN FÖDA, ' "MED SIN DRAKE SLUKAR ” .DEM TILL FYLLNAD I SIN GRAV. | "SNART DÄR SKULLE VARA - : .BLOTT 'EN DÖDSDÖMD SKARA,: OM, NYTT. BLOD El, LANDET GAV. . 2 vr STADEN' SITTA mv "MÄNNISKOR OCH TITTA PÅ VARANN I HYRESIIUS,. » BÄST I HELA VÄRLDEN ; : ÄR DEN EGNA HÄRDEN '': " LÄNGT FRÅN STADENS LARM OCH BRUS, UTI STADENS OROTTERVARN, DÄR.DE ALLRA FLESTA, . i. ÄVEN BLAND DE BÄSTA, BLI .BLOTT SLAVERIETS BARN. ”: SKALL"DU LANDET ARA, . VARMT DIG SLUTA TILL Dess BARM, I DESS SUNDA TRÅKTER ', NN NA. DIG GODA MAKTER,. tri KAN SKILJA AY SEL, SJÖ OCII SLÄTT, MATA, ec HUNGERSNÖD, BRUKAR ' anst SKARA / ÄRA ofta >> "KÄRA RO OCH CHARM, Ner + Joél Wangö,, , 055 3 dyrkå litet 'döice far. nionde, ty döden ventar. 2 gfeeminen blomstrar, syrenerna oftär, blåregnen lyser, Och vi a bara den sista april Ju när- mare vi kom Venezia, 'ju kallare vart' det. Då jag simmade med Besvet i i Måre' Adriatico, var det sju gr. värme i luften! Så i Nor- den har det nog varit varmare? Eller hur? Säger nogen, att 'Li- doea utanför Venezia är vackrare än -Mellbystrand, då säger jag, städes är som på Mellbystrand, Mordens: ja kan hända Europas härligaste badstrand.” al Masvarater a. så yenezianerin- norna är nordiska att skåda. De er icke 'så sydländsk eldfulla, som romerinnan eller florentin- skan, går heller inte så stolt och förnämnt på sina ben, som dem, men de är vänliga och hjälpsam- ma, och. dom stackarna har för- därvat smalbenen helt från barn- domén, ty över Canale Grande och de andra mindre kanalerna | går det över fyra hundra broar, och på dem måste venezianerna trippa ihjäl sig. I de trånga kal- lena (gatorna) är det isande kallt om vintren, och om sommaren som i en bakareugn Osundt kli- "smat Chälsosamt, I juli ' och att det” är svart lögn, Ty ingen-- 2 ole ” det hänt-att Marcusplassen har ' stått unner vatten ' Men dagen vart förstörd för mig, ty. då jag satt nere vid Canale Grande -kom en: ung och snäll gondoliere och frågade fridsamt on: 'engelsk ' hesteliknande lady dm hon ville segla £ gondol. Men hon kastade hestehuvudet till- haks och röt, no, no, no. Så titta- sin sin väg. - mig, ty. jag läste så mycket I denna, hemska ' händelse. Kan människan inte lära, att behandla varan på en mera hensynsfull vis? Kan dom aldrig lära, att bli vukena? bo - Vi togo” till Maria delle Salute och satte oss på den världsbe- tyktade krkotrappan och fittade på livet på Canale Grande. mängd gondoler gled förbi a ”Jag är av samma mening, som Drachmann, när han från Rialto- kroen såg gondoliererna ro för-. bi: Det fmnas inte så eleganta och plastiska rörelser, som gon- dol Men jag säger till en ung man som sitter vid sidan: Om några motor i sig; och då är ronianti- år k r väl g na alt få ”k na att slängde den obegripligt vackrej huilet, den graven skall vi "ned.å dofta" hemskt av .ruttet vatten, slaktarefrun ut för, och"ned il Vad är det som hastar? Låtom och unner nogot högvatten kar: re - i ST . ch Forts. äå sid. 4. las 0 ; På Markusplassen hade vi stor .: Zlidje & av de tusentallga duvorna, : de hon överlägset på gondolieren | Men dagen var fördärvad för dolierens, när han ror sin gon-: - NYFEFETEIN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.