M Ng « gare att leda in vatten. SM Uve- : LAHOLMS TIDNING e svåraste .skadegörarna "1 fodervallar och beten är otvi- "liten och -. klöverrötan, - en parasitär 'svarnp. Dessa parasiter vållar större 'eller mindre utgång velaktigt klöverålen, rundmask,; en i klövervallarna' 'redan på vären under första "året, och i andra. årsvallarna.' "och ' betesmärkerna kan klöverinslaget' stundom ” bli ytterst minimalt. "I fröodlingarna av : klöver' spelar” emellertid” en insekt, '' klöverspetsviveln, "den största rollen . som <. skadedjur. Olika arter av klöverspetsvivlar angriper” och skadar 'de olika klöverarterna, .r ödklövern, alsike- 'klövern och vitklövern. Deras levnadssätt och betydelse . som skadedjur är emellertid så likar. ” tade, att de kan behandlas enhet- ligt, ' Redan, under insåntrigsåret: och under ' ”vären i första årets vall intränger. klöverspetsvivlarna till klövervallarna, "där de livnär sig av' de späda : bladen, "som blir karakteristiskt gnagda. Djuren känns igen på sin päronliknande kroppsform, ca 3 mm långa, och svarta färg, Norpartiet, snytet, är utdraget "till en' lång snabel. De smäckra djuren / ”kryper om- kring på plantorna, där de av- vaktar knoppsättningen. Så snart blomknoppar "börjar framträda i bladvecken, söker "sig : vivlarna dit, och snart börjar honorna sin äggläggning i knopparna. Där. vid sticks äggen ned mellan bloin morna 1 det ännu - outvecklade blomhuvudet. De. små "larver, som ' shart: utvecklas ur” "äggen, äter isig in i blommorna, vars fruktämne förstörs. . -I allmänhet lägger "man. inte särskilt :märke..till de fullbildade vivlafna;- medan däremot de vita larverna lätt blir: synliga ätmin- stone 1 ”röäklöverhuvudena' under och efter blomhingen. Man: bru. kar tala; om ”mask 1 klöverblom- man”,' varvid . Just menas : dessa vivellarver. Deras skadegörelse är betydande: 'värje larv förstör i genomsnitt 'ända till 12 procent av blommorna 1 huvudet. Om två vivellarver förekommer som me. :-Tänker' Ni Jeda in vatten?” Ni kan 7. göra det själv "enklare och billigare smed + SM UVETENRÖR : Med SM .Uvetenrör — plaströ- ren från Svenska Metallverken — är det både enklare och billi- tenrör 'kostar mindre än vanliga rör och monteringen är- enkel tack vare Uvetenrörens speciella egenskaper, . SM. Uvetenrör rostar "aldrig. 'och kan inte frysa s sönder ' . är absolut smak-, Iukt;- och giftfria” . kopplas enkelt med metall- Koen mundskas med — dc fä nas med vanlig såg har låg vikt - lätta att transportera ' Oo Oo o Ö i o evereras i långa längder — arvarna) blir få hg AM Uvetenrör . hos ter 5 S Er färnhal lare eller vanliga ler r får Ni OC antör. Di om broschyr mebl anv isningar. se hur monteringbar! rbetet gå ve Kontrollera att det a SM si fonrör Ni EPA an ti för kvali- Metallverkens garan teten. Klöverspetsvivlarnas |- > bekämpning deltäl i varje plomhuvud, går så- lunda 1 4 av fröskörden till. spil. 10 vid normal frösättning. Klöverspetsvivlarna : kan be- kämpas' effektivt: med . vanliga DDT-preparat. Det går emeller- tid inte att göra "bekämpningen, sedan larverna väl börjat utveck- las inne i klöverhuvudena, utan den måste sättas in på så tidigt stadium, att äggläggningen kfnd. ras, Detta kan. ske, om" klöver- fröodlingen behandlas med DDT i puder. "eller ”vätskeform, så snart knoppsättningen ':börjat. Den vanligaste orsaken till miss- lyckande” med 'vivelbekämpning är just, att. behandlingen utförts för sent . Den riktiga tidpunkten för en behandling är 1 norra Götaland, | där försök i stor. skala utförts, "för; alsikeklöver omkring ' slutet av maj månad, vitklöver samma tidpunkt, och: för rödklöver av tidiga stammar omkring den 10 juni, medelsen klöver omkring den 15 juni och extremt sena klöverstammar omkring den 20 —25 juni. Preparatåtgången be. räknas 'till omkring 10 kg/ha. Beträffande behandlingstiden i södra Götaland och 'Mälarland- göras av ovan angivna.tider: i stort sett kan man säga, att be. handlingen utföres senast 10—12 dagar före blomningens' början; I södra och mellersta: Sverige spelar klöverspetsvivlarna så stor roll för skördeutfallet i klö- verfröodlingarna, att en bekämp- ning som regel betalar 'sig väl I Norrland däremot är angreppen av klöverspetsvivlarna så ringa, att något motiv för behandling inte ' föreligger. Viktigast. synes bekämpningen vara 1 ett område av nordöstra Götaland och söd- ra Svealand, dvs. i Kalmar län, Östergötland, Närke, Söderman. land och Västmanland. Här kan odlarna som 'regel påräkna vä- sentligt ökad. :skördeavkastning från klöverfrövallarna, om- be. kämpning av vivlarna sker vid rätt tidpunkt, Jun, VECKANS. | DIALOG — Vad du här bra betesvallar, Karlsson: Men du smörjer dem förstås bra med handelsgödsel, kar? - Jag gödslar inte mer än jag anser vara riktigt, Vill man ha en skaplig avkastning av betes- marken, måste mar gödsla där- efter, Man får ingenting för intet här i världen. — Ja, det håller jag förstås med dig om, men växtföljdsgrö- dorna får väl ändå gå i första hand, och de :'slukar åtskilligt med handelsgödsel. Den är dyr, och man kan inte köpa hur myc- ket som helst. — Dyr är den.inte i förhållan- de till arbetskostnader och" an- nat, om man använder den rätt. Har ' du " en" hygglig betesmark, "I som du har, så ska du veta, att du inte kan producera foderen- heterna så billigt i någon växt- följdsgröda som 1 en betesvall. Utsädeskostnaderna slås ut på många . år, . anläggningsk skapen får smärre justeringar] så det kostar väl' vad det sma-|' es I ett” öredrag. under en skogsvec- ka' någon gång i mitten” på tju- born 47 rade: dåvarande profes- Nn I-ekonomisk : geografi vid Stockholms högskola Gunnar An- dersson;. btt.' förekomsten av” väl vårdad shbondeskog i vårt, land -i: te var större än de illa skötta bo lagsmarkerna. Att den gode profes- sorn därvid råkade skjuta över må- let är uppenbart, men även om”så ; Var fallet kan'vi'slå fast, att bo- lagen tidigare i allmänhet haft bätt- re förutsättningar" än bönderna att » bedriva: god : skogsvård och att . dessa förutsättningar också i sort sett utnyttjats, .. Ä «Den. eftersläpning i skogsvårds- ” arbetet, som sålunda kunde kons- > tateras för bondeskogsbrukets vid- kommande, gav i, mitten av tju- gotalet. upphovet till sk ideella Skogsägareföreningar - (förvisso med - En äter blick inför + SSR: 8 3 25. ärsjubileum” ningår hos dem, som anförtrott: ledningen. Förvisso har 'detta bi- dragit till att ge vidgad erfaren- het av: värde för rörelsen i dess helhet... En fråga som. det, i synnerhet under fyrtiotalet, stod rätt myc- ken diskussion” om, var huruvida i själva bor- tiv inställning" från” skogsvärdsstyssé relsernas sida, då det gällt att sti-"" mulera de enskilda skogsbruk rnas självverksamhet, vv samarbete mellan enskilda 's ägare i länsföreningar eller de driva någon industriell verksam- het. Flera :av rörelsens "pionjärer var ytterst tveksamma och ansåg det angeläget att i princip faststäl- la ”huz långt vi skall gå”, De me- nade, .' att ' .om 'skogsägarna : bara ville visa den enighet och intresse måste handläggas centi av Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. När SSR — som rik dag firar sin 25-åriga tillvara, Cl hållning som krävdes för att samla utbuden på en hand, så skulle det- ta vara tillfyllest för att få ett rim- ligt "inflytande" på prisbildningen. Denna" uppfattning ' var ' också un- der lång tid den allmännaste, Se- dan det emellertid visat sig, att de ifter "på sitt Program). De gick i första hand in för att bedriva da för en virkesköpande ' industriernas före- trädare — tvärt emot läpparnas be- ännelse om det fö liga i stat= bättre skogsvård, ; en bättre: vir- kesvård : och ett ; ändamålsenligare utnyttjande - av skogens produk- ter. Verksamheten : bedrevs i gott samarbete med vederbörande skogs- - Vårdsstyrelser, : vilkas tjänstemän " ofta tog aktiv del i arbetet, inte minst när det gällde att ordna ex- kursioner, föreläsningar od, : .- Vi. bör. inte underskatta resulta- "tet av det arbete, som: utfördes av de ideella. ä na. lig inblandning - 4. näringslivet — gärna medverkade till sådana in- grepp på virkesmarknaden, vilka kunde tillförsäkra -köparna förmå- ner och begränsa skogsägarnas in- flytande på prisbildningen, ja, då stod det också. klart, att skogsä- gareföreningarnas verksamhet må- ste anpassas till vad som under för handen varande omständigheter an- sågs bäst gagna medlemmarnas ge- intressen, +." Den' vedpropaganda, i vilken: dessa |: föreriingar tog verksam del, medi förde tex. under åren 1931—1933 en ökning av : brännvedsförbruk- ningen. med i runt tal 1.75" milj. ' kbm,, . som. sålunda kom. att: er- «+ sätta importerade bränslen — sam- tidigt som ett tillskott av ca 1 mil- jon dagsverken för 'vedens : upp- huggning och transport" var :väl- « komrniet i en tid" med svår arbets- Jöshet, ” Emellertid kom man snart uns : derfund med, att--skulle. man. få . Diskussionerna i slutet. av v fyrtio- talet om. behovet av . skogsindu- strins» utbyggande i landets södra delar "visade, att, skogägarnas och massaindustrins - företrädare :' hade i i korthet k att ett utom: - ordentligt gott arbete, fördelat. många hängivna. medarbetare, Tg ger bakom den I nu uppnådda I stolpen.” "Förvisso kan en återblick på d gångna tjugofem "åren (och kal ske också en erinran om den; tid då skogsägareföreningarna a fick; båt - Maskinen punktslyft. . ”TKT 6 fot. för hydr, lyft för perfekt slåtterarbete TKT hydraulburna trakto salåttermaskin - är lär E nom: populär. nkel och syabb av- och på" montering. Smidig och lättskött konstruki Så DG tion. . ” Kvalitet i minsta detal - passar ” till alla traktorer NM med vanlig tre-' AVA vad den nuvarande tiden -kri skilda skogsbrukare och av den.or- gansiation, genom. vilken "de, h att, bevaka - sina gemensamma, in, tressen. De erfarenheter, som yun nits under de gångna åren, ärfö visso. av: värde, Men. — och: dett, i. och för sig självklara faktum för, tjänar att understrykas — dessa; farenheter hänför sig till förutsätt ningar som fanns. Och i många .. fall är det ingalunda säkert: eller ens'sannolikt. att. vi kan räkna me Detta: kom. till" klart uttryck: vid sydöstmässan i Jönköping i ”sep= tember 1949. Från Sydsvenska virs kesföreni: sida man då: den från' skogsägarehåll framförda tanken .på en stor. sul fatfabrik i sydöstra Sverige såsom Sikomligt a verkligt samma förutsä i framtiden; Den: fortskridande: åldersförskjut- 3. ningen . och. minskningen. i befolk.;3, ningen på dett- egentliga landsbyg- 2 dén är 'sålunda en ytterst allvarlig: -v- faktor att beakta i detta sal 3 hang, VN i En "under ' senare . år” väs Rd utökad medl: "någon rätsida. på - vedeldni blemet och komma: ur det dödlä- ” ge, som. skogsvården råkat komma 1 sön en" följd" av otillfredsstäl lande avsättningsmöjligheter, räckte det inte :med bara propa= ganda..' Vad som: behövdes" var organisationer, - som ' visserligen edirektören va jö' vädjade emellertid närvarande I från I, den av.: efter de lokala" fochällanden rådet Ericsson,. att-ti tta: ei landsutredning”: för: att ' få : utrönt -av det. växande vir= kesöverskottet och ge råd om hur detsamma bäst skulle kunna till- = skogsågareföreningar såväl som des d"typ tyder på att Inde Malmö Kreaturs- och Kött-. - [till 188. marknad. : Tillförseln: il Malmö .Krea- turs=; och Köttmarknad under veckan 4/6-—11/6 var mindre än föregående vecka och utgjordes av 73 storboskap (därav 7 tju- rar), 17 kalvar och en häst. Han- deln «v Var, fast, Samtliga djur blev sålda. Priset höjdes för kalvar, extra Tr. och. sötmjölkskalvar, med 5 re" per kg, till resp. 360 och -1310/330 samt för får, yngre feta, med 25 öre per kg. till:235/255. Noteringen ; för " dilamm -' utgår varför noteringen för. lamm ut- gör 325/150. För slakthästar, feta och mindre : feta, - höjdes' priset med 25 kr per styck til resp. 1300/ 1400 och 975/1075. : "Priset ” sänktes '. för” "suggor, mindre fota, med 2 öre per kg « Övriga. - priser trimer oförändrade. : kunde fortsätta skogsvårdskamnpan.- godogöras, I den : Södra '; Sveriges edning, . som han- jen - och d men därutöver. också åtaga sig :le- veranser av brännved till lasarett, ” "regementen och : andra 'större för- : brukare och svara för. att dessa . blev ordentligt fullgjorda under en bränslesäsong.. Det var alltså. det- . ta behov av vedleveransföreningar, - som framtvingade bildandetav eko- « nomiska skogsägareföreningar ' vid delsministern tillkallade. i. januari 1950, placerades bland andra de båda. färgstarkaste : trätobröderna från sydöstmässan —'och vem som fick rätt i frågan om virkesöver- skottet och behovet av industriell utbyggnad är numera allom väl bekant. De senaste årens snabba utveck- ling av sk mer- + sidan om de förut verk På « vissa håll i Norrland var önske- ; målet om medinflytande i virkes- mätningsföreningarna också en bi- dragande orsak till. Skogsägareför reningarnas bildande, . ' Redan . vid - denna . tidpunkt, ä början av trettiotalet, ' var ' man ägarföi kantila och industriella verksamhet kan inte undanskymma -betydelsen av att föreningarna fullföljt. ock- så de arbetsuppgifter de tagit I arv från de på tjugotalet bildade ideel- la "föreningarna. ' Att förutsättnin- gatna för gods Skogsvård. i hög grad emellertid inom för led- - ning fullt på det klara med att skogsägareföreningarna snart skul- - le få andra uppgifter än att ordna med = vedleveranser. Vad man « därutöver ville ha var en organi- sation, genom vilken de enskilda skogsägarna skulle kunna beva- ka sina intressen gentemot massa- industrin och dess inköj "Honer. Även om. massaveden inte dominerade virkesfångsten på sam- ; ma sätt I södra Sverige som'i Narr- " land, så var den dock ett sorti- . ment, som påverkade : priserna på såväl sågtimmer som brännved och framförallt på props. : Vad skogsägareföreningarnas pris- heterna för klenvirke är väl i dag förborgat endast för dem, som strä- var 'efter att söka andra orsaks- ib än de mest ra, Gallringens betydelsen för sko- gens 'värdeproduktion, vikten av att ta' ut högsta möjliga netto vid de fällda trädens aptering, bety- delsen . av : goda vägar, lämpliga redskap, välskötta verktyg och ma- skinella hjälpmedel —: allt detta hör. till sådant, som 'skogsägarefö- reningarna och deras riksförbund verksamt bidragit till att göra klart för de enskilda skogsbrukarna. Och förvisso har )| blivit gott. "| kän skar" långsamt, ' att, Ante de små rag BEGAGNADE | : TRAKTORER ' -FORDSON. MAJOR med hydr, lyfte: lv Ä VOLVO T-22 . 1951 1 ': med lyft och hytt! >> "| MASSEY HARRIS 102 Jun. med remskiva och hytt. : "Traktorernia i prima "skick. Förmånliga | pr iser, - Rich ardsonsl- | ELYGAREGATAN 12 bi I US TEL VÄXEL 18040 Efter kontorstid tel, 40048,.;. 4 ; ng sänt Jordbruksaktuellt: » Första hackningen” av Totfrikt., - terna , skall: utföras brutit? Håerd framföras” BA pasé fta ser man i spalterna » M:t ger, värt fågelbestånd' vajde päre 8 niskan ändå är fåglarnas nummer | ett. ' Kanske ..är.af främst det sedan några år så ut. bredda besprutnings- och. bepu ringsraseriet som” hämma markerna var de' "kemiska Be kämpningsätBärderna sätts, kemiska 'preparaten än för tre år sedan. Man har märk att Till förbättringen har emelleritd också medverkat en allt mer. posi- :: förhandlingar med starka köpar- organisattoner beträffar skall en- dast konstateras, att dessa skett med växlande framgång. Detsam- 'ma kan .sägas om föreningarnas och deras riksförbunds överlägg- ningar med statliga myndigheter och i in Det tog rätt lång derna också för den delen, Sköt- sel- och stängselkostnaderna blir små och skördekostnaderna inga, för vad betyder tiden för en ko? Ja, men det är ju ändå' inte någon åkerjord, och det bjuder, tycker jag, liksom emot att häva ut en hel det dyrbar handels- gödsel på en sådan mark, — Det som är ekonomiskt lön- samt får väl ändå inte vara mot- bjudande att göra. Bryt gamla fordomar, käre bror! Om korna gång på gång betar av gräs och klöver, så får man väl ändå inte begära, att växterna utan mat, d.v.s. gödsel, ska ha kraft att ideligen skjuta nya skott. Äter- växten blir snabbare och krafti- gare och mjölkproduktionen där- efter om du ger c:a 200 kg kali per ha och efter första avbet-| ningen börjar ge 100 å 200 kg salpeter. Allt efter behov. Su= n bör ju vara Ever vid an- läggningen, eMer tid innan de enskilda skogsbrukar- na mera ”allmänt kom till insikt om av god anslutning, och luckorna i de organiserades led vi- sade sig gång på gång vara otrev- liga inkörsportar för andras intres- sen, Ja, det kan gott sägas ut, att skogsägarna — genom den bristan- de... "relativa. jämvikten” . mellan skogsägareorganisationen och and- ra av prisbildningen berörda intres- sesammanslutningar — ofta över- låtit åt andra intressegrupper. att fälla utslaget 1 frågor, som 1 emi- nent grad berört detenskilda skogs- brukets förutsättningar. Och 'hur är det: har vi inte ännu i den dag som är en eller annan, som ' för kortsiktig, tillfällig ' vinnings skull alltjämt står utanför det samarbe- te, vars nödvändighet och betydel- se för näringens framtid han i re- gel inte förnekar? Att verksamheten kommit att ut- vecklas efter i viss mån olika vä- gar inom skilda skogsägareförenin= gar är rätt naturligt med hänsyn till skiftande: lokala. förhållanden |, ech olikheter ul personlig förutsätta Marknaderna” ” inom jordbruket är i maj sä- t lugna. Fi äd visar mot säsongslutet en något fastare "underton, Potatisen har ytterligare prisreducerats något, men fullgoda kvaliteter synes på sista -biden "kunna hävda sig i pris. Italiensk ' potatis” importeras mi mer allmänt. Stråfodermark. nadeh har avvecklats under må- naden vid oförändrat prisläge. Aggsituationen har. varit svårbe. dömlig, dock har en fastare ton mestadels övervägt. Smågrisarna har alltjämt väl hävdat sig i pris, för mindre grisar har tillfälllgt- vis priserna stigit starkare. "En del köttnoteringar har stigit i mindre omfattning, men prissteg. ring för fläsk skall särskilt po- ängteras, Slutligen kan samman. fattningsvis nämnas, att priserna på sådana förnödenheter som köpfodermedel och flytande bränsle alltjämt visat en svagt fallande prisutvekling. -Annonsera:i ilL LT FOA der inom insektsvärlden ': större förluster och har svårare terna själva. Man får därför genom radio och press, Uuppms ningen ”Spruta och pudra [ ndäst då detär absolut nödvändigt”. Några bladlöss på en gren är inte "farligt. ' Även: om. ganska rikligt några daj FP. be der det inte så mycket. Nycke pigor, 'stinksländor och; | andra bladlusätare finner "då gott, ol föda och förökar snabbt, Ave våra vänner småfåglarna, hag ett sina ungar. . tja scn Ett annat sätt som människor- na bekämpar sina vänner. på, är 4 me för att få ägg till sina sam. lingar.. Visst är det roligt .med söka upp äggskall, då ungarna redan är, kläckta. Sådana finns nu ute I markerna lite varstans. De är svära att hitta, men så mycket större glädje då man krävs en stort upplagd” ”ypplys katter och vildminki: ödeläg=']' också fått en annan syn, på de i ternas naturliga. fen. , lider - att åter repa sig än skadeinsek-|' le finns|. festligt dukat bord för. Big. och . plundringar av bon. Här är, det I.:: väl mest småpojkar som är fram |: rika samlingar, men varför Ante l- lyckas, desto mer som . man; vet d -Jatt man" skonat fåglarna. £ fen: rättelse till. stånd, hjälp, av; skolor, och Til dig. söm: vill göra en aktiv insal gå -fågelskyddet vill Jag ge några råd: Låt gärna något bus- V .kage eller stycke snärskog:' stå | st kvar. orört. Det behöver inte be- någon ekonomisk. förlust och många av våra flitigaste 3; | Ängare bygger sina bon i'dessa snår, Har du endast en trädgård Fkan. du plantera någon häck el. ler mindre buskage, gärna av är- eller blombuskar, Även .des- 4 ; skydd och du får iubbel ' glädje. Uppsättande av olkar hör också till. god sed. 4 I SLÄPRÄFSA '- BIRKA Junior B- I BIRKA Junior EB manövre- .s) ras med hydrauliska lyften, Avläggning : sker automa- " tiskt när räfsan lyftes. Pin- narnas anliggning mot mar- . ken regleras genom ställ- : bara stödbågar., , Räfsan levereras 1 två stor- lekar: med 12 pinnar, alla långa, eller. med 23 pinnar, .' varannan lång och varan- » nan kort. Arbetsbredd 3,20 M ; meter. . Vallberga TANTHANNAFÖRENING . + Tel 52 och 100. Eftes:kontorstid Ysby 62170. ” ning och Propaganda. Lör lt Taly | lämplig: "bearbetning: Därefter >, + gallringen u sker fö "då även . dubbel. oo avlägsnas. En; första:az kvävegiva ges omedelbart ' efte gallringen och en. andra, efter: handhackningen. Ett par hundra ' kg pr ha varje gång är lagomt, vi 7/ Efter varje avbening av betes- 4" fållorna ges>salpeter. Om matt” gödslar 3—5 gånger under. som. ' maren, är en giva av 150 Kg gäl” peter pr gång och hektar tillräck.” ligt. Är fållorna så störa, 'att "" djuren kan gå 4 & 5: dagar PÅ varje fålla, kan betet vara någ längre, utvuxet utan” att get 1 r tas av djuren, äger rum under Juni, utrotas . bäst genom. Nppropade” körningar med djupt arbet. na kultivator. Djupt arbetande telkniv = oskadliggör ". äkerttatel: Fröogräs gror, när fröna "nätt y tan; så snart träden börjar grö, ska, förstörs sådant ogräs genom, a drillas jorden upp med kultivator, får sedan ligga och torka, var ter den "planeras före stallgöd. selns spridning. stallgödsel, 20— : 25 tor pr ha, nedplöjes omedel- bart till 10—12 em djup. Därefter = -.: vältas och lättharvas trädan för "! att ligga klar för sådd. . storlekar för att få så många få. gelarter -:som ' möjligt - omkring sig, Har du en katt så se'till'att den inte ofredar fåglarna. Ar det en ung katt räcker det ofta med ordentlig bestraffning för att den ” i fortsättningen skall låta fåg--. larna vara i fred. Hjälper " det” inte bör katten avlivas. Er katt : är Jätt att ersätta men” fågelli. vet är svårare, Låt. oss alla göra - vårt: bästa för att fåglarna; skall. . - trivas.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.