YvevereveyvevepereYyvyvy w vyvry veYvervevvvervYYPEVEVV Yrrer ett YYYYYYY VereerYyFFY Py Free ygrew errors vv ve Lördagen den.6 fult 1957. = LT: | DEN 6 JULI 1957 a IT = = Mystiken - 1 Moskva | må gälla den vad det "innebär åv spännings-- jos — än asiatiska eller. moment ien SREES den: europeiska — upphör ald+ + av oc FT tig -att förvåna, De få nyheter, — =, goin ko ån är som | Féegel' fokl av omvälvande betydelse, En gammal” S tad med många gamla -glåda 'hågon gång men oftast ”otgande och skrämmande, "= > "a dj a vilken kategori dr skall. stadsförb j och Ibyråns sam-" äl u ingen statistiska central dee säga men gen mariställning ' över antalet pen- imism, kom- , sionärer i rikets "städer ' "visar, försiktiga. optimis den vä liga” ” att den procentuella andelen tilden andas har nog ganska av totala invånarantalet, skiftar ott fog för sig. No högst väsentligt, N & Klart kan man i alla fall > Medan" Bodens” pensionärer tålkna med, att palatsrevolutio- . hen i Kreml inte har ökat Sov- . "Jöta vare sig lust eller möjlig- ' Skanör—Falsterbo' hela 230 VA "heter: att sätta igång ett tredje. för att nämna ytterlighe äär t världskrig, Officiella skälet: till" Medeltalet” för' samtliga stä er "de'. fyras tidigare" sovjetessens ' uppgår till 10,2 96.”: , bypbllettering är ju, att de för-". Laholm tillhör de städer söm ; ordat återgång till. stalinismen Heger :betydligt' över -medelta- ned dess kärva linje gent. emot : let med sina 466 pensionärer 0. orivärlden. ". 14,1 9. Orsaken härtill är gi- En viss sanning ligger det gi " vetvis, att vår stad lider brist. , " vetvis 1; detta, men knappast På industrier och andra arbets- » hela” sanningen. De rent inri-' platser för ungdomen:' Då där- ' kespolitiska - frågorna ' torde” bekså” spela en : framträdande ” roll: 1 sammanhanget. Kvartet- tens motstånd möt Chrusjtjevs +» fyå, linjer i jordbruks- och in- » dustripolitiken har' ' troligen - , vägt betydligt tyngre i de fall-' ) nar ”syndabörda”, även om det" Åä givetvis inte kunnat tas som” någon större b J dens befolkning, finns. det. i mycket vacker idyll, lockar den. till inflyttning av äldre männi- skor främst från den omgivans de landsbygden, + ;; Denna inflyttning har vi all anledning ' att glädjas” åt, i:all synnerhet som I Laholm inte har. endast uppgår till 6,3 97 av sta- - till Laholm är en fridfull och" Nutidsmänniskan i blickpunkten - vid: : clevförbundsfes rv: medelbart "bla: ingenjör — = utan, s tt finna sig tillrätta. När han -; : 1945. som. 24-åring' gjorde” sin; but :med ' romanen ”Gör mitt, : mörker ljust”, fick han också, . | erkännande” som ' n "mogen författare. Ivar Har- rie skrev i" Expressen att Sdett.- ; kan "inte råda tvivel :om'att'. Owe. Husåhr - gjort "sin! entré :- = Owe Husahr född i Mora 1921. tadsbrist och ' Etter. . handelsstudier. i Falun - och studi ier i St Ihol, blev. Än; will jå så” drastiskt de inflyttande nsic rr : ; : "ofta köper villor, som annars '' : 4, Så. fångt kän = nan alltså sä- ! "kunnat bli'svåra att sälja." by "att världsfreden gagnats av ' Vad som däremot ger anled-' -tå bör man inte helt förbise — ', lativa. bristen på ungdomar, en : maktkamp, som ; sedan ;'Stalins' En aktiv? litik + i ; det inträffade, men -— och det-" ning till bekymmer i är den re-: han" ingenjöl 1943 och "anställdes : som” ” försäljningsingenjör "i Skåne h | Stöckh bef: vilken han uppehöll" till 1947, då han ut= Vv FERRSIESN tare, "Därefter na han: verkat som gav "sin ' andra : bok . ”Rullstolen” Loch? "definitivt. tog konsekvenserna den: mer/ "eller mindre' öppna' brist som hotar'att få för vår' av sin avgjorda läggning som diks stad :; -ällvarliga > konsekvenser. ' nal : död, pågått 1 'Kréml;:sér ät" att. + våra: slut." Chrusjtjev' är ensam ”begerherte, Sovjet syns åter vär » Ta :en. diktåtur. med” allt" syfte 'att öka. utkomstmöjlighe- terna för :stadens och bygdens : igde ; blir för varje år som” går:ien, . historien går under namnet Koxin-; v Östaslens många öriken” är: Formosa utanför Sydkinas kust i” många hänseenden ' det intres : och mest f: Icke, minst på grund av. dess "his toria och nuvarande roll i världs=; Politiken. Öns kinesiska :(och även. japanska) namn är Taiwan, Det var” kineser,' som först började, koloni- ' sera den; och det skedde: så” tidigt" som på 600-talet »€ Kr. Tusen. år”: senare” gjorde japanerna det, första försöket att erövra Formosa: (1620) men de kördes i sin! tur: efter: ett; - fåtal år bort av” holländarna, som . 1624 fick "fotfäste där: och grund! lade: ett fort" till” öns: försvars ö ke vänta på sig "Redan 1626 'kom ; spanjorerna ;och "satte: sig fast: på tvenne punkter på Formosa: Tam sui och Ki-luna," Men. deras uppe-' ; håll: på ön varade icke länge. Hol: ländarna . drev” ut dem" 1649, me endast föratt själva halftannat de cennium senare: bli bortjagade a "en kinesisk sjörövarhövding; som i”. ' ga, men som egentligen hette Cheng: .Cheng-kung. Han och hans son och sonson satt som självständiga her- - . rar på Formosa i nära 20 år, men » år 1680 införlivades" ön' med kej- sarriket Kina, och kinesisk förblev ön "ända " fram ' till 1895,: då "den efter" kinesisk-japanska "kriget: av= träddes till Japan och blev japansk koloni. Sitt europeiska namn For? mosa” fick" ön : av' portugiserna ' i : början av 1600-talet. Formosa bety- der skön, vacker, och visar hur im- Pponerade portugiserna var över öns delvis storslagna naturskönhet. ..' : Efter "det sista vä Idskriget. nöd- gades som bekant” fapahérna avträ- "da! Formosa, ”vilkét "bl a'chade' till följd, att hundratusentals japanska all; deras egetidom' och: "deras: hög- moderna. industriella” "ånlåggningar fråntogs: dem: ”Formos: 'kom"'en ny ÖSA, nämligen så tand. i mer låtsasleken säkert länge att: fortsätta, den” politisk-diplomatiska i att "det: låtsaslek; 'som består uti, egentliga Kina, Mao Tse- -tungs 500- miljoriers-rike, politiskt icke exis- I terar som en reålitet i sinnevärlden för Washingtori och FN utan repre- : senteras 'av'Chiång-Kai-sheks For- mosarepublik med' dess :10. miljo= : nersfolk undår. namnet Nationalist- Kina. Hur utvecklingen efter Kairo- konferensen 1944 (då Roosevelt och Churchill "fattade. beslutet om "att i kolonister deporterades från ön och |; [CEN "Om: kaffe — nationaldrycken - kaffeträd - lämnar en någor- lunda illfredsställande oj naldryck, Även om” kaffé'in- "fördes "tll: Europa” redan på 1800-talet; var” det först' Samband : med den allmänna" . hldnt äv hh ändar. ' den: på 1800-talet söm” "kaffe"? en I vår världsd fick ett veerekligt 'uppsving.'' OL: början infördes "nästan" ' allt. kaffe :'till Europa från ' ”katkäbibegire har” därför : Yemen, '. men så småningom" ' också upplevt många omväx- - introducerades. kaffe av tys.' karna på Java, varifrån seda: nodlingen spred sig även till” Indlen och Ceylon, Snart tog deras stimulerande verkan på och underproduktion, "a na : Brasilien har under. senare” År svarat för"icke långt ifrån dock Sydamerika, dit kaffe- "hälften av. världens totala kaf-' plahtan håde förte av frans-! 'feproduktion, medan : Colom. män, holländare och engelg-' -"blas andel ' har . uppgått till män; ledningen som världens omkring 15 "procent; Världsex- främsta katffeproducent. Sär-' porten av kaffe utgjorde i me. skilt. I Brasilen ökade 'produk.' . deltal 1951 /54 1.930 milj, kg. ; tionen håstigt, icke minst då Av denna kvantitet har. Bra- billig arbetskraft här stod till silien svarat för. 45 procent, ” förfogande,— slaveriet I detta " Colombia för 17 "Procent, olika land upphävdes nä Så — mella, ikanska länder för stnt som 1889, ':; 13 procent och de afrikanska > Kaffepriserna har alltid vas produktlonsområdena för 34 rit: ganska ; stabila, Medan Procent, förbrukningeen' , är" relativt - ollastisk, ' + iImportsidan' här dominerats av-Förenta Staterna, dit 1951 SÅ tre femtedelar. av världs. skörden 2 under. det följande” " året brukar bu låg. Då en dos: minerande: del: av 'världens' kaffeproduktion är . koncen.. - trerad til. Brasillen, är” för-, ändringarna 1 världsprodukti.: onen ofta Uktydiga med -pro-; duktlonsförändringarna 1, det-, ta land, En ytterligare svårig.! het vid, kaffeförsörjningen är. förhållandet, att. det' tar mel-' än" én "fjärdedel" av - världsim porten, och införseln dit va: fortfarande "icke obetydligt lägre än. på 1930- talet. strösta | europeiska impörtlan- -Ng. införsel på över 160 milj. kg. Som jämförelse kån näm- Nag, att den svenska kaffeln- förseln år 1955 Mppelck. tin 53 . milj. kö, a ” — Dagens goda Här : Kom -ihåg att teer JE » Gratinerad Blomkålståda” Personligheter. Tycker ni I blomkålshuvud : om en citronsklva flytandel! .3-2 Insk smör eller margarin I koppen, är det kinesiskt sell te ni skall använda, Kin svs RE oa . slakt "te smakar SÄ Inte så gott med mjölk i STA ägg. Men första förutsättni; för att få gott te, in sort man än använder, är att rigoröst följa de gam la reglerna: Värm tekan- | nan först, och se till attäl Beredning: Koka & blomkålen : ä lätt saltat vatten och dela på den. Smörj. en eldfast form öch lägg ner blomkålen i den, Krydda med sellerlsattet och det heta vattnet, som hälls lägg På smör och riven ost. över tebladen 1. kannan i leda till ökad Produktion; och lande perioder” av både över- . skeppades: De är nämligen ytterst känstipt” erikanska "- införseln -' här / för Väderlekaförhållandena. ” därvid ökat ' med närmare 50 Dessutom”, utsuger. en god ! skörd: kaffeträden, varför. "Europa svarade för något" mer Det i det är Frankrike med enåri « östliga : -kustbergen.; arméer, "eller "resterna äv des Det rörde" sig: om” "eirka', 600.000" -man, | gå och därti i tre” miljoner flyktingar från det" röda, Kina. Med 7 3 miljoner: mäniskor, kineser” alle= lj . Sämmans'.så” när som; på en liten « gtupp savi en. malajisk, 2, mest: bosätt i de otillgängliga föl éfolkning' "under de 'senaste- 25" åren . mer -än | fördubbl E 3 msk skorpmjöl "132-52 dr "mjölk lägg" CT tsk salt vitpeppar : 3 hg tomater salt; vitpeppar persilja, 2 Färsen bör vara ganska" Skölj” ä stomaterna dem i skivor, Bred ut hälften" av färsen i en smord form 'och lägg: drygt: Vg av tomatskivor, na. Ovanpå, samt - litet: "Hack. ”Persilja, , :Bred resten ' av. fär- sén "över" och sätt -in "formen" br 225” värme, Låt: Gen stå en kvart och lägg sedan. på” res-" | omatskivorna och låt .. stå.- ytterligare 2025 ' "Procent : sedan: "förkrigstiden, min. Strö hackad Perslljä övér och servera genast: ten "den < Variera tabarbersoppa Just nu är väl rabarbern. | råmaterialet framför til "allsköns" efterrätter. Här. kommer en. liten variation ” på "den goda” och läskande rabar- > bersoppan. --Anrätta . som vanligt I men vispa ett ägg : i soppskålen' med. lite socker! + Innan der varma soppan häl” "Jes i Även om ägget dämpar . den friska "grönröda färgen avrundar ägget den skarpa. ”smaken”av rabarber och man > får en mjuk och läcker Soppå - "med ännu mer vitaminer än "eljest. ' Skivade' bananer eler. färska körsbär kan vara Pric- .ken över i-et. Servera soppan kyld varma dagar... Det blir extra läskande, . ' NI glömmer väl Jonte att all- tid tillsätta kalelumklorid til och vå soppan just har kokat upp. . Vispa a äggen och slå rebarber! RR ES AES NE NS NE Då, 1930, bodde på For-' : mosa "och de ”härliggände" 'Pescado- "ras-öarna. (i det 85 eng..mil reda Fukian-sundet mellan Formosa, och fastlandet)" i; fränt tal 4,5. miljoner |. "invånare, av: vilka" blott. 10 ' procent var japanska" imräigranter,- I april 1949: uppgavs officiellt befolknings- siffran . till.:+ 7,02" miljoner, sedan. - 478 .000 japanei ade; .deporierats ön. Och”. nu: är: som” 'sägt, ini klusive kinestrupper och flyktingar” ; befolkningen” Uppe. i åtskilligt över er! Denna: : befolkning har rfögande” ett' utrymme” av ungefär 35.000 kvkm" något större "än Belgien eller, lika" med tre äl dedelar av Danmark), I själva vers ket är dock. större "delen a av" invå- närna sammanträngda på den låg- länta; bördiga. västra sidan av Ön, som vetter mot fastlandet och sän- ker sig terassvis ned mot den sum- piga" och ” föga" hälsosamma kust- (Ordet Taiwan betyder, på kinesiska ”. terassland,) .:-Den:. östra hälften - av , Formosa. utgöres ' till större delen av väldiga bergskedjor "med toppar upp till över 4.000 m höjd och medger ingen större bes byggelse. ' : Över Formosas iw milj inbyggare "och" flyktingar. regerar nu,. sedan 8 år i oci - ledaren Chiang Kai-shek med hjälp "av 'sina generaler och amerikanska : rådgivare: Att det' är en regim helt "på amerikanarnas nåde är för stör- ”re delen av världen skäligen ups ” penbart.' Skulle - USA "tröttna : på ” Formosa-uppgiften och .dra” hem + sina flyg- och sjöstridskrafter, kom- me Chiangs aera' snart ' nog att bli -et'-minne blott, även om han fort- ”sättningsvis finge” åtnjuta” dollar- ” miljoner till' sitt stöd. Det är dock "knappast någon risk att USA över- ger honom, ty Formosa är ameri- kanarnas största och mest -fram- skjutna — strategiska”, position mot både Sovjet och Kina. Alltså kom- - ånga loge dock blivit'en det dål g aff för. Formosa är "detta slag at av: tralla som använ ?-: des sår är for gods- som | människotransporter.. : lägenhet som” är helt tröpisk.” ön in; arméer: med stor entusiasra.” Men | de > broderliga > känslorna 7 svå . mycket? snåbbt;” och" missnöjet "från 1 ya sin ränglingarna. Det €n :blodig "revolt i' februa- där. tusentals män- Upproret" nedslogs -kärleken: till den nya régimen förefäller : "ännu skäs ligen. svab från ,befolkningens sida. Vad amerikanarna. beträffar "tycks oviljan -mot:dem' Vv i hastigt sti- Bande: att” döma a : kravaller som ”nylige : h ' Taipeh;: där ki studenter i tusent; grepp» mot amerikanska sm bassaden vilken nästan | totalförstör= des: ; Den yttre anledningen till det- ta yredesutbrott ; var . som ' bekant, att :en amérikansk militärdomstol hade frikänt en sergeant; som hade skjutit ned .en kines utanför " sitt hus. Kinesen ifråga skulle ha. varit ”fönstertittare” och ",bespejat- den amerikanske. sergeantens hustru, då hon badade i sitt badrum, + : MN Alldeles oavsett vad + som verkli- gen låg bakom denna badrumshisto- ria måste det medges, . att de ki nesiska' studenternas upplopp tedde sig alltför mäktigt och desperat för att ha utlösts ur eft sådant en- staka amerikanskt ” övergrepp. . Allt tyder snarare på; att upploppet mås- te tolkas som ett allvarligt alarm- tecken, att : Formosas befolkning börjat. tröttna på :den nuvarande regimen och helst önskar se ameri- kanarna' ta” sin Mats ur skolan. Att detta sker trots amerikanarnas myc- ket stora och nyttiga insatser 'för befolkningens bästa, bla en utmärkt jordreform och en stark utbyggnad av Formosas näringsliv, är ett ty- piskt tidens tecken. De färgade ra- Sernas revolt mot de vita går obön- hörligt vidare även i sådana länder, där de vita uppträtt som ”befriare” och” vänliga hjälpare, . Jap nä: tur. av 22 gr: och et en, julitemperatur av! "27 grå - medelt manio, där, tyfonerna. kommer red oerhörda” skyfall" (Upp till +7.338 j >Vegetationen: på For- öljaktligen” också. tropisk räd. regnskogar upptill 500 m höjd isbergen och rika bestånd av vild banan och arakapalmer samt orm-'- bunksskogar' av djungeltyp. Mellan ' 500: och 1800 m höjd växer kam- ferträdet, en' av Formosas vikti- gaste. naturrikedomar. På 2.000 .m ' höjd upphör den "tropiska vegeta= tionen och övergår i löv- och barr- skog, som "sträcker "sig 1: ett bälte upp -till .:3200-meters-gränsen; 'där och buskregion tar” vid, ” 21 "likhet: :med' de flesta tropiska länder är: Formosa - välsignad med stora + naturrikedomar; är, finns stenkol i-+bergen, oci metaller; guld -'och koppar | "bla. : Huvudnäringen är emellertid ”Ford- " 'delas' på: mitten. av. Kräftans vänd- . även . ädla : Ur hälländska: 0 HÄ ävdaskrifter ” ”Vestra” delen, af landska- pet ifrån Hallandsås till Vis. kan upptages af de halländ- ska slättbygderna. Dessa slätt- bygder äro tätt befolkade och väl: odlade. :Jordbruket: är också . folkets hufvudnäring. Jorden är "visserligen i. all= mänhet sandig och i sig sjelf mindre gifvande;, men genom påförande "af" märgel, . som nästan öfver allt finnes i. rik- "lig mängd, och genom lämplig brukning, har' hon under de senare årtionden ofantligt för- bättrats, På .de fordom mag-. ra, utsugna gärdena med de- ras oupphörligt återkomman- de” trädor: och - åkerfall, der styfmorsblommor, ' åkerkullor och : hven ' lemnade ett spar-: samt hö, som knappast fåren | -- höllo till godo med, frodas nu |.- > saftig klöfver och ädlare fo- "dergräs. växa tätt som sjövass. |. Rågen står manshög, och hve- -té sås: ej längre blott. på;för- sök, Brödsäd odlas väl ej. mer, än hvad som åtgår inom land- .skäpet, men. hafre utföres i stor. mängd, . hufvudsakligen till England. Hand i hand med det förbättrade jordbru- ket-har äfven -ladugårdssköt- seln gjort stora framsteg. Äd- laåre kreatursraser hafva in- förts. Och" .mejerihandtering- en som på senare tid drifves i stor utsträckning, 'har- visat sig . "högeligen lönande...” (August. Bondesson .— , hal- ländsk författare — i en rese- «skildring från 1880-talet). - 2. ärmaste tiden att. en del : klipp" ur os och börjar: idag med en pas- sus” ur en av August Bonde- i ; : her Nn bygdsskildringar. : "äldre ursprungsbefotkning av .ma= jalisk rastyn, (omsring 130.090 män= niskor) vilxea i det langs sta mote- "stod Fa civiliseri der och drog sig undan 2 de otiäl gl iga. ÖSNigR bergsiratt klena. De så "eller" Taly livnär sig huvudsakligen på primi= -:tivt-"åkerbrul. (hurs, sötgotatis,. te och bergiris). De åtnjö dåligt rykte som "vilda huvudjigare, men anses numera som 'relalivt ofarliga trots: en ofantligt låg levnadsstan=' dard. En del av denna befolkning lever på att samla in kamfer-i .bergsskogarna' och " sälja den för export. I forna tider, då kamfer: ivar en sällsynt vara på världsmark-« "naden, som Formosa nästen hade” ensamt monopol på, lönade sig den» na . insamlingsverksamhet . lysande, Numera framställes mesta deien av. världens kamfer behov på synte tisk väg ur terpentin och bli mycket billigare än den ”äkta” va -'Fran. Istället för kamfer har utvin= -Ning. av salt ur havsvatten blivit 7 en. stor. och givande industri för Formosas : kustbefolkning, . Saltet, it tal bruket. På. det stora låglandet i väster odlas ris i massor, dessutom sockerrör, - bananer .och 'te,. Under den japanska tiden” fram: itll 1945 hade Formosa "en betydlig - export ' av nämnda Produkter och. särskilt . socker, sedan - japanerna hade an- lagt. ett 60-tal stora” .sockerfabriker ; på ön, Numera torde' exporten” va= ra tämligen” begränsad, åtminstone vad rena agsarprodukter beträffar, ty.den störa folkökningen låter icke - mycket bli över. Kamter, socker och” sydfrukter ” (bananer) . .torde dock '', alltjämt utgöra viktiga | exportartik. lar. För sockerrörs-" och risodlin- . gens utveckling inlade japanerna På sin tid stora förtjänster genom att införa konstgjord bevattning och förbättra odlingsmetoderna. Ameri.a : kanarna har i sin tur sett till, att dessa åtgärder, ytterligare fullföljts, dels 'genom "direkta ' påtryckningar På regeringen ' i Taipeh, dels ges nom dollarinvesteringar i stor skala, : Som nämnts utgöres Formosas be- folkning till: mer: än 99 proc av slägord " under krigsåren "”Asien åt asiaterna” har tydligen icke glömts ens på Formosa! 7; Men låt oss Jämna bolitiken” och kinerser, avkomli; av emigran« ter från Sydkina (Fukien) som un- der 1700- och 1880-talet kolonise- rade ön. Det finns som ovan på- pekats också en rest kvar av er — Herr direktör, fa skulle be om löne förhöjnin jag inte: "a sättning, . — Nej, påökt fick Men har rätt till skadeer. . = Om jag går med på att 2e er 50 tr. Påökt - vill” er tra tar jag i, - Löneförhöj, g? Tänstar "ni efter att få högre skuld «> :stenkol:-'och egen elenergi. sistnämnda kommer från ett. tydande kraftverk uppe" vid : i vackra i insjön Sun Moon Lake (Sol= ' Den” ;röationsort för den härskande klas. . Sen; ligger en het vulkanisk Id i'Tsao Shan, - där sva vinnar söch apelsinodling, ett ' kl limat, en omtyckt ' .det "svåraste far. bla gener, Här råder också Som gör trakten till sommartillflykt: under sno sunkvalmet. Dit alissimus Ciang-Kai=. => ok Själv liksom det fåtal européer å amerikaner, som måste vistag ford mosa d å ämbetets vägnar [CEN när a cke överstiga ett tusental), . och Ia e ha möjlighet att ta ferier 3 beh mna den larmande och övers > i . befolkade huvudstaden Taineh med dess bortåt 500.000 invånare, : skall Formosas framtidsöde - dollarmiljonernas Mm d. (samt naturligtvis det strate. giska läget) skulle kanske” amerika. narna"; "Snart, nog ”ge ' upp” spelet, dvs lämna ” Formosa åt sitt" öde.» Inom” ramen "av: en total fredlig. ä överenskommelse mellan Väst- Östblock' vore väl.en radan ut; ån tänkbar, Men vad kom aa ske? Sannolikheter talar ätt Formosa—Taiwan i s renas 'med det väldiga ön skulle återgå till Japan mera anses helt Osanno] det kanske vore den poli Påfrestande lösnin, ingen, som helst står Fo öde tecknat med mö ken: ång-= olikt « huru itiskt minst : I vilket fall="7 2588 framtids... Örka frågetec. H.M, Palm, Jann vel utvinnes i: ång till både egna I 0 rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.