an css Arve. S FARS man nt AN pel, Onsdagen: den: 10: jul 1957 jarbete” hen. påbörjat. för att föra 1 hamn, ' äv: regeringen . Meddelandet ” om dödstallet är emellertid inte över- ; Vilken som kommer att bli "Bern- hard Näsgårds efterträdare på jordé bands för he' 2rd, on Förra Året”; hämligen Bernhard Näsgård en svår öperation och det föreföll inte som om han helt återvunnit hälsan då - efterträdde" Sam Norup som dbruksminister den 1 februari i år. Detta I förening med Bernhard KNäsgårds ålder" -— han var 66 år - igammal — gjorde en del betänk«' samma då det blev bekant att han lutsetts till den krävande fordbruks- drinistérposten. Sakligt sett fanns et dock inte skäl till betänklighe-" der. Bernhård Näsgård var en utom- 'Oidentligt. kunnig politiker. Han ha> & som partisekreterare under Kul- " p och 1 . hos. Bramstorp 4 jordbruksdeparte”' "méntet samt som ofta anlitad utred-, ningsman "och "ledamot av riksda- eng första kammare en politisk er- ” darenhét som få; Dessutom ansågs 'Bernhå d- Näsgård inte utan skäl 'va er politisk taktiker, som förstod . att' utvinna . väsentligheter , . pågående ' diskussionen om förbe- V. redelser > till främmande hjälp för- äv: politiken. ER ir Aa å sent som via bohdeförbunds- stämman I Karlstad var, emellertid . Bernhard Näsgård med och tog in= i fressérat del äv de nya, friska sig=' |” fåler, kom där hissades för Centrals :. fartlet bondeförbundet. Tyvärr blev ' !det honom inte förunnat att med- ” verka dör desk praktiska tillämp- | rilng. "Bernhard Näsgård 'har allt |' Ååedan han under tjugotalets senare ; hälft énrollerades i partiets centra. | 14 ledning och 1 rikspolitiken varit : &€h betydande tillgång för böndeför- ! 'bundet;. Hans stillsamma framträ- | "dande: "gjorde, att han' Inte "upp" 'märkskmmäådes så mycket utåt. De. 'mer initierade visste emellertid, att det interna partlarbetet vägde hans: ord tungt och där satte hans arbete sin prägel. även” på "viktiga 'och av-' körande beslut i väsentliga polfts. V Bernhard Nä sgård har även s) lålna staterådsplikter utan stora åt- 'hävor, Några mer betydande frågor. | "hann han inte med att signera; Men det skall inte glömmas bort, att det : ställdes stora förväntningar på ho=, nöm då det I en nära framtid gäl- : (ler att. lägga fram Propositionen om + fullständiga fordbruks 'kompl V ; är en väsentlig orsak härtill. Enligt i bestämt, värnar för. dem, ! som: talar ” ver; att vi”genom' förberedd ”sam=+ posten : väl snart att aktualiseras, I blickpunk- ten står först och främst partipresl- diets nyvalde andre vice ordförande, riksdagsman”. Nils I G.. Hansson 3 Skegrie. Det sägs att han var. tills frågad den gången hr Norup' av- gick, men ”aft”han' då” avböjde ati a ifråga, De politiska betänk . ter, som 'då torde ha varit av-' ”görände för hans ställningstagande,' har. inte. samma aktualftet. nu. Det förefaller” därför sannolikt. att bu- det , om att remplacera ” Bernhard | Nåsgård 'på jördbruksministerpos- ” ten går” till hr Nils G Hansson r Skegrie. I Fö rsvarskostnaderna -— "försäkringsp emie | för fred... "I hr Hedlunas rikstingstal - kom ' ett 'uttalande' om” utrikespoli» "tiken, vilket med hänsyr till den tjärnar uppmärksammas. 'Hr ' Hed- lund yttrade följande: . : - Sverige är ett' av "de 'få länder. som haft. förmånen, att i. nära,.150 vara förskonade från krig, Det änns anledning 'tro;” att vår tradi- tionella ' "alliansfria" "utrikespolitik bondeförbundets ' mening måste vi slå vakt om" denna politiska. kurs, Trots : detta respekterar vi” själv= fallet "dem," som" här har en 'mot- gatt uppfattning och för fram den att dölja” der under falsk "förklädnad - "Men '-vi måste om neutralitet men :samtidigt krä erkan med. andra länder; skall. ave ända ”oss' de faktiska E ningarna” för: neutraliteten I krig. Det : är ett försök.att göra:det omöjliga, nämligen att' sammtidigt gå dn för båda linjerna. "Här måste ', vårt land- Inta en klar och bestämd ståndpunkt, om vi inte "skall ris-' kera att; hamna mellan tyå.stolar, Enligt . bondeförbundets . mening finns här ingen anledning till tve- "ken. Vi måste klart slå vakt. som den" alliansfria linjen, EEE 1: Det Jabila” ”utrikespolitiskå läget ; anar oss att värna om. försvaret, I ' -' Kostnad. » härför får. vi .betrak. ring” med skog ' Hr Näsgård var,” "som tidigare sägts, en skicklig tak-.., jiker, Denna hans skicklighet hade säkert behövts just för denna frå-' gas lösning. Det är utan tvivel. en” förlust för svenskt jordbruk och fö lävensk landsbygd att Bernhard Näs. gård inte fick tillfälle slutföra det "ta. som. en' brandförsäkringspremie för vår frihet och fred. Som bekant |: "råder olika meningar om vårt. land bör ha atomvapen: till. sitt försvar: - För egen" del anser: Fjäg 'saken' klär. så långt i varje fall, att om andre med Sverige jämförbara länder an- N "stiger: man vid, Båstad upp för den höga, branta Hallands- ås: så har man, derifrån en storartad Jutsigt öfver . La. holmsbugten” "Och; "den ”söder- halländska. + slätten” . Längst upp f Horr 'ser. man den blå- nande. "halmstads: och, "sönd-. fumsstranden,” som ' i vester skjuter ut -i' "hafvet "med 'en -skarp udde. På den jemna, en. dast. her och. der småkulliga slätten resa sig vackra kyrkor och. herresäten, -Inbäddade, i lummiga. parker. Vid midsom- märtiden, € då växtligheten står. Å sin fägring, amekees. ögat af de. låga,: ljungklädda "bergen, med. r-deras + mjukar "våglinier: Asen. sjelf -klädes'1 öster af präktiga: bokskogar.'« Längst nere under. den, :sammä i ligga Östra Karups och” Hasslövs 2 ver har Funnit bli ett lögendariskt be 7. vga Warn ar många generationer kadetter som 'huserat där; slottets. ärevördiga. historia rymmer glans- la, bistra och dråpliga minnen. Ed i Carlbergs slott (ået stavades med C bå den tiden) upp fördes 1630 -av -riksamiralen Carl:Carlsson: Gyllenhjelm på forna kronohemmet i Bolstomta,, Under 1640-talet lät Magnus Gabriel de la Gardie uppföra de -bägge-flyglarna å inre borggården och senare tillkom flyglarna på sjö idan, kyrkan och andra tillbyggnader, Genom. Karl XI: till kronan. = indrogs eg Ar 1792 inrättades här en var: ganska ennorlunda n fn "långa + bord, ' "överdragna .med ”svart= och ; rödprickig > vaxduk med; små "vitmålad nte är företagsekonoi kt! "lönande i stället för-att höja Jäxorna”, , uttalar Stock. holms Handelskammare. . FN Att. folk”på landsbygden ber tioner med yttervärlden, -be- ; kymrar; tydligen inte denna" äs "revördiga . hi tvudstadsinstitu- man samtidigt, uppmanat Stock- "holms ' Spårvägar; att nedlägga : verksamhet. Detta trafikföretag om "bekant med 28 miljo- underskott i. fjol; Nästa trots” att spårvägs- taxorna: ingalunda "legat ' stilla ESS |: garnas . utflykter har. ett lättlagat slag av kaffe 'lanse- s rats. Det är ett rent kaffepul.” > Ver, och finns i små påsar om . två gram; lagom för en. kopp. > Det gör "verkligen skäl för namnet. Snabbkaffe, Det; är; bara" att. hälla . pulvret I kop=. pen 'och' därefter' slå i varmt vatten. Och det smakar lika gott som på vanligt sätt ull rett kaffe, > ns i " DET. VAR: OCKSÅ vanligt katte,. fast: 1 pulverform. Bö. norna har blandats, rostats' och malts på traditionellt sätt — Men också bryggts. Vatt- net I brygden avlägsnas ome. "delbart efter. bryggningen ge -nom en avdunstningsprocess, Kvar blir. kaffets pollda be. atåndsdelar, alltså ett rent kaffepulver. Sedan är det ba. ra för den kaffetörstige att på nytt tillsätta varmt vatten: och ' man har nybryggt kaffe på enklast tänkbara sätt. ot INTE MINST NU På som. maren uppskattas den enkla " tillredningen och den prakti- ska, ' Portionsförpackningen, Bekvämare kan man inte med- möra kaffe på campingfärden, skogstrippen, weekend-resån till sportstugan etc, Spritkök Dagens Koda råd: '» Om man gnider . kanter och botten av iskublådan i kylskåpet med atearin fry- ser den Inte fast. - ma att: säljas att koka vatten på ingår väl 1: standardutrustningen, och dis- ken inskränker. sig.till kaffe; dia, H koppen. Tanken är att snabb " kaffet tack vare den behändi> «| ga ”förpackningt Ås skall " kom- vanliga: butikerna utan Av. vis. ' 8. bensinstationer; Det : blir eh mg uppskattat. av: bilistern ,: IYLSKAPSPATENT | >, För att bevara maten: färsk : 1 kylskåpet måste detta 1-sin tur . hällas: rent och . bakterie. . fritt. Så sker om man regel: . bundet tvättar det med ' en 1 "Ding av två gram 'glorami nä eh liter. kokt. vatten och syrar lösningen med en droppe ätti- | ka, Denna lösning är luktfri, bakteriedödande -" och =. alltså Fömplig: för: tvättning av kyl: » skåp. sovr i H a "ISominargryta > ad Pkt oxkött, 1 pkt ärter o. morötter, 1 knippe färsk lök,. några kvistar persilja, 2 msk tomatpuré, 4 dl buljong, salt Paprika; smör eller margarin. till stekning, ” Tina” upp köttet så mycket 7 att det går att skära 1 mind. "re' bitar, Doppa köttet i' "sal: tet och pepprat vetemjöl och. bryn det I smör eller” marga- rin-1-en tjockbottnad-gryta. Lägg i några små gula färska lökar, 2 msk tomatpuré och späd med 4 dl buljong. Koka rätten sakta under lock i cir- ka 10 min, lägg då i ärter och morötter och koka rätten? I temperatur; . tills. filéerna" går " varje sida. (Stekpannan får ej, "Henntallrikarna” Ställdes 7 av. ”kädetterna själva: "PRESSEN. :ÄR. INTE POPULÄR bland folk i. allmänhet, det. är. ett ofta framfört. påstående, Folk klagar över tidningarnas Partisinne;: deras lism;:deras lande med detaljer, deras 'ovederhäftighet, skri ver Dagens Nyheter" (fp) icen in- tressant + ledare, "3om . handlar -om förhållandet pressen allmänheten: . ör: retar de så" många, "Tidningarna är stora och omväx- "lande," och? därför: finner, nästan 7'!sar, och en något att:reta sig på. varliga och kultiverade, läsare, som "furstliga resorna, teaterstjärnornas extravaganser..» och mycket annat löjliga "och ovidkommande. De har ävårt att förstå att de stora sven- ska tidningarna ' vill: vara på en kvalificerade "+ och läsbara . för människor . utan avsevärda :s,7 ,högre intressen, Den skillnad Hel "an kv kvalitetspressen, — Times och ch » Manchester » Guardian ;: i, första] fimmet .— och 'masspressen' som "är mest utpräglad i England har .dess bättre inte brutit igenom'”i båda linjerna; flera svenska: tid- "ningar" har. jämte: politiska: och kulturella avdelningar i nivå med de ”fina” engelska” tidningarna mycket annat, som ibland är läroc rikt, ibland bära stimulérande och chållande,,.; för. . ögonblicket, der] "men som 'det sannerligen irite finns rågot skäl att skämmas för, " Politikerria kritiserar. gärna p Mm samtidigt som de ä är tvungna i att | enskilda : fall kö d xempel fick vi t-. den a nyss b 7 en-rad talare klagade" över itidningarna 7 4' största allmänhet och till och med begärde att-nå- got slags statskontroll över. med- kvalifikationer skulle införas, Det är en orimlig. tanke, och den” tillbakavisades också av de flesta;'. att: det skulle behövas "en, viss examen: eller vissa: års av. någon” myndighet godkänd salt, . paprika: Klipp. över litet - I persilja”? och : servera ' grytan, varm med kokt: ris (enter r kokt. + tekta Plggvårsfiléör. 1 pkt djupfyst ET salt, : : FT burk” 10 fär: "ska; 3 SK olja,” 2 tsk” ”vinät ka, salt; peppar... Låt fiskpaketet tina i rims-. "att skilja' från varandra, Sal- ta och 3 änd filéerna 1 uppvist pat' "äg och . skorpmjöl, . Stek dem” vackert bruna I smör el.” Jer; margarin cirka 5 min. på. "vara för" värm.) Garnera" fa- tet med . musslor. som legat kallt i inärinad och eltronski- Vor : s 22 ”Appelplzza.:. Ta undan en bit av freda- gens vetebrödsdeg. Ered ut i en rund smord pajform. Ska- > la 3 äpplen, skiva dem tunt och. lägg dem i täta rader som tegelpannor på degplat- tan. Krydda med kanel, soc- ker och smält Smör... Grädda : i medelvarm ugn, tills kakan fått färg och äpplena mjuk- Hat; Serveras varm "eliter kall - med : tjä ds ären idé som antingen bottnar i byrå- kratisk idioti" eller i diktaturfan- tasier. Ett: klokt ord ur debatter förtjänar att antecknas: ”Det finns inga. människor som är: mindre » lä de att kritisera j li na som kår. än medlemmar av parlamentet”, .Dels därför att par- o "än till stor del är-eller vill va- > också journalister... Dels. och framför allt därför att de klago- artibundenhet, tjatighet, Den här. rapsodin tär oss s tillbaka Yiden” för omkring:100 år dana >» tern skola fr utbildandet äv of- ; ”Läst”, .kunde de”klaga.” 'Entreprenö-" ren? häde då 'skyldighet'” "att. a att någon I fjärde klassen ordet. :”länsätning” vilket betydde att f reta och ” korna” ”,. måste: ät; | b välling "som"; fann: man "kunde Tapportera” brisa h få in smö äldre” kamrater -— :' behand: lingen skulle. nog.l våra da gar många gånger bete : Mest retade blir sannolikt -de all. | finner reportagen från morden; de |: gång politiskt och kulturellt högt |. Sverige, Vi försöker kombinera del : " rörda: engelska underhusdebatten, ” om kommer från detta hålll;' : ovede tighet = återfaller på. de klagan&.- Så partiska, Jlångzan- diga, slappa och av tjat orn vi; de då” och :Yhan'sa my! Irande utläggningar.” 'som vanliga i riksdagen finner vi näs- "tan aldrig i pressen. Det går helt ' enkelt inte att servera dylikt:i' en'stor, upplaga; det blir möjligt" 'blott. då” vederbörande talar: i kammarens isolering med kanske, - . blott -några tiotal Jikgiltiga. som "publik: Talet "om Pressens f "Ver. pressens dålighet är av myc- set begränsat intresse,” utmärkta riksdagsmän. och klena riksdagsmän, bra tidningar och usla och. om- "lönien är "inte mycket, värda? . gar, . organisationstidningar och s privatägda tidningar som vi har. 'i Sverige är helt allmänt sett sä” kerligen den önskvärda, men på . dess grund borde en ytterligare stegring . av -den publicistiska självständi, igheten kunna byggas. | —> Det finns - Den blandning av: | partitidnin=- - . "knä: Nu" skulle de kringstå- . ende med fläta hariden smäl- ENN byxbaken” varvid "den "stackars: rukan. 'skullé= gissa namnet på den som 'slog.' Na= turligtvis, kom/ ingen nykom=' ling ur”sin obehagliga: ställ- .. ning. förrän. ”han blivit dentligt : mörbultad, : då" den "äldre, kadetten ': förbarmade ' sig över: honom "och viskade ” fätta” namnet, . om han: änte - lyckades gissa rätt. Då var ”det' tur för den” som. slagit" att : inta” platsen, ”- > Eller också" gatté imanen. er äldre” Cgenmäldet "Det + ter däruppe” : rätt att få så mycket mat: de : önskade" "och. "räckte iden” ej;". uka' högt upp' på ett av klåd- 7 .det- är: därför du sit , - ille: ha, smör till frukosten; cirkulerade” det "magiska: ' andra klassens kadetter, ”ru- i F ätt: utstå åtskilligt! från”sina 3 I Lival vå Indlan Ia Knappt | hade.de unga Fröna: z "gris historien vet att' omtal; :kadetterna' installerat" sig till : Tsint första" årskurs förrän” 'de' -beordrades att” ”spänna kyr ka”. En "av de: äldre. kadet- terna” satte". sig 'på' en" bänk, - ropade kadetten men. 'betona-: " riga: arrangemangen ", jda ' och. då > »jourhavande " lektorn "sett i syne. hämnas på kadetterna. Bland annat var han ytterst” ogin 4 » fråga” om permission., Polar id ett. tillfälle skulle a > Stockholm": och ”kadetterna lade in om ;permission för att åse ståten.: Alla. lektorerna ljus "och' hans klass var” den Senda: som" Mick: stanna ute utan ruvlig > eder lning från” kadetternas sida, slöt. "svårade kadetten. 3 Bov, skrek. lektorn, står det... == Ja, det är sant, bov de ordet så att'det lära om om han -menade lektorn. ;Hela . klassen, vred, sig.; skratt, och just som Somme :lius lyckats hejda detta sänk. tes: från taket ner-en" trans-' | Parang, till färg .och utseen. de" fullkomligt lik” en' brun- » stekt S gris, 'Den' stannade utan ” ett: "ord. På 'e blick '4 var grisarna o fficeren 'steg "in i "rummet "kunde kan inte märka något särskilt, varför straff 'ute> - blev. > Kadetterna' satt »sede- samt. och "prydligt. på sina platser. :" Naturligtvis hade - na tid räknas den namnkun "nige. Fabian, Wredé; - seder. så och. ganska ;grymma, "kan .' mera chef. för Skånska. in- man tycka. -Men ingen tycks 5 fanteriregementet, till de mer ärvare; :virke på den tiden. A”GRISEN?S OMMELIUS - dettérna” kände” även : driva ' mtan: med sina, lärare på "ett ganska 'grovkornigt sätt, Yr Det fanns bland; andra en” "lektor . Sommelius' / söm tie ” rest, ” vil. hos en hjälpsam Carl= roa" hade ett "gott öga tilll '” " tilltagsna, "En gång: bland. de .. många,: som Wrede satt i ar- mästaren som hade hand. om nycklarn: - någ ra. .kvällstimmar; Han lovade att nen gick, / >, Sedan "Wrede dare sig ut « ' bergsbo, där han inackorde-" rat sin' garderob; reste han : in till Stockholm och gick på ett spektakel: Sittande: i dr : Grisen”. . . Detta hade: kom-'- "> mit. till -lektorns vetskap.sora e gjorde vad han kunde för att. brännas ett stort. fyrverkeri i" ”avlöpa - : skadett' som det här är fråga - "kad övertalade”: han" vakt-: "till arresten " att. = släppa . ut... honom; Kr et var' inte enbart. rukor« ; na som: råkade illa ut, Ka- . vara tillbaka inhan visitatio. " sta Tadens i fondloge - Uitbrka me " han under: första akten av en, - DG sentkommände herre. > Det” var guvernören på "Carlberg, - greve-f Cronstedt, : fo : hans: :högste" chef att jag Har den äran att tala” ee .' med herr greve Cronstedt; så vill: jag, :trots' att frågan, ramställs a ohövligt,.: , upplysa | orh ; tatt jag. visserligen heter - Wrede. men att jag sannerli- - gen inte är identisk med den ..Om."-Jag..är. i. själva” verket ” kadett" Fabian .Wredes yngre bror; och;jag. förstår att. vår: likhet: narrat herr: greven .. I Jag 'bér'heri "greven om Å men..vid - — ärdu"' höjda fräckhet; hän visste in+: texvhd han skulle: tro» med: var. långt ifrån övertygad. En? stundzinnan ;spektaklet, slutade gick Cronstedt, arti bt hälsände på Wrede; : a » Kadetten skyndade så £o al han kunde efter guvernören ST "och . å : ekipaget "satte igång hoppade Wrede. upp bakp där ibland. en betjänt bruka= "" s de: stå. På så vis kom Wrede lika snabbt: hem som sir hö- ge. chef; > hann + bli »av> med de "civila kläderna sin plats i arresten. é PY Ditgick inte många minu- T ter förrän "greve: Cronstedt " komj' till arfestlokalen för att Vertyga sig”om' fallet” Wre-' "de, Denne Satte; Upp den mäst förvånade : min "när Cron= stedt marscherade: in i arres-.; ten 'och: lyste på sängen, med: en ' lykta: ; Greven" blev: nu > helt! övertygad -. om > 5 : verkligen, var "Wrede han! träffat i .misktän! ut Nästa "morgon kom me .del andet att han var fr! från arrésten med permission till " > . Stockholm ' för ätt hälsa : "på - id sin bror. fir : - Vid ett annat tillfälle ådrog sig greven kadetternas ilska genom en orättvis bestraff.': --ninzg, och, vid en's.k. gené= : rak alva kort därefter, "hände : det sig att en laddstake'bra= = . e in genom "grevens. föns- fer derna nr an FR kjutövningsledaren kom= =. ; mehderade genast för-fotoch —- » laddstock 1 gevärl På såjvis = --räknade" hän' med att; få -re= da på vem” som, saknade, si : laddstake,' d. v. 3, denskyldi<", ge. Men 'kadetterna kastade omedelbart. samtliga laddsta=. kar i en hög. framför ledet; den skyldige var räddad, > : Den gemensamma aktionen = »- b Imppnerade / på "greven, .De unga krigarna hade”, handlat! en; för alla: och: ”alla för'& enjj sådana « takter” Hppskattades "på den gamla goda tiden.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.