vvyvv vervvevyyveyvvvseevvyyvyyveTv vevrversvveevevereenYY YT YY vyrv, YTYTTY YET) "då ännu ett typiskt, bonde-: . inte” bara själva ingriktningar- | och" ett nytt socialt ' tänkande. intår hon: en särställning i. allt i I ställs högt I vår tid. Maskin hens tidevarv fått sin" goda årbetskompis'-t och . sin. farliga , konkurrent ' i en och sammma ”kurrera med en 'robot, Männt: : Maskin och människa EFFEKTIVITETSKRAVET - bart” än "robotens," "Och! en "sak till; Maskinen, som av en:el- råkar bli människa betygsätts efter ; ler annan "anledning rå ma normer. — effektivite- r' vrak, kan för: 'det” första möj- -ten” - blir (Industrialismens Sverige vari spädbarnsåldern = bara" ' för: Hundra år sedan — landet var » : land. " 280. år kan tyckas, nog . så dryga, men när. det gäller + historiska epoker krymper de bådas värdemätare. ; ligen repareras — i' värsta fall avskrivas' som? skyot .'. -niskan, som kapsejsar i fighe ten . med ',och mot:maskinen, har ' fått: en psykisk; refekt'i "regel. Där": blir. reparationeri kostsammare, i dess - verkningar mera omfattande - och på ett - Män-|: khabbt samman, | Som , vid en . annat" plan. Skrotningsmöjlig- "omställning . just från bonde- : land till industriland. Det är som : under denna tids-- fym "slagit om. Människorna — de ännu trots allt mycket olika människorna — har:un- : "der. några få generationer letts in / ii en ny arbetsrytm: med > nya” . arbetsmetoder, - kopplats : "in på 'och nästan: ovillkorligen : måst. acceptera en ny' livsstil ha <-' Människan är nu én gång. Hör älla. ytterst formbar — där skapat -—' men dennå. tvära oråvandling 1 miljö ' och: miljö-' uppfattning : har: slitit en del den "lilla människan; roblemet ställer sig självt, är. stort beh viktigt, : och ; har : också. tagits upp som ;stort-.och 4 många. sammanhang ' tio- z har in hgest!;i. Det : är: svårt för en änrniska "att' 4 "längden "kon: "skans inre är så mycket mera "okontrollerat och okontrollör: |: i efter” eh inspirerad” insats återkommer till nö mnda cunder- heten : kan ' ” man ” därtill inte räkna med:;.. " ARBETSFÄLTET är oerhört stort.: - Där finns utan: minsta tvekan plats för både männi- skor och maskiner — och med 3 a 1 talet ”Ränteinflation | ” Riksbankens beslut om höjning | av diskontot med 1-proce. kom överraskande. till och > med för regeringsledamöterna. Detta fram- gick klart under partiledarkom- mentarerna i radio i går kväll. . . Klart - framgick. också, att åt- minstone herr Hedlund var en be- stämd motståndare till räntehöj- "ningen och fruktade dess konse- |. : kvenser inte minst för jordbruka- re och företagare, som redan nu känner "räntepressen -hård. - iv "Folkpartiets . ledare... professor | Ohlin . var heller inte nöjd med gringen, även om han i likhet ”: med den ganska. belåtne |. son .: huvudsakligen använde sin ' radiotid till att tala om, att detta aldrig. hade. hänt, om oppositio- ;nens rekommendationer följ Nn "dt Gårdagens räntehöjning. : Arbetsvilja och >. DET GÅR FRAMAT ;, vi besökte Wulfshagens göds ut : nere på samma egendom" — för hamnade. vi reda .” mäaskinutställnin; Si daa ännu i den' utsträckning, fa « brik skulle” önska.. ;Peng- "att. detta”) När Riksbanken häromåret. gt ste : lågräntepolitiken och den: 19 . "april .1955 höjde räntan 1 proc. anklagade. . högern och folkpartiet för att man inte tidi- et plats för vtiorligare" "teknisk |. utbyggnad på f Allt rör sig till slut om en: av- vägning.. Teknikens landvin-]: ningar har blivit. till' stor 'och]: . vittomfattande «välsignelse '—|: inte minst . inom: jordbruket. |: För människans egen skull å-j+ terstår « bara: + den dagen aldrig kommer, då robotar och detaljmakare helt]: > har tagit bort. den' sannä” år- "betsglädje, som människari allt" jämt då och då känner, Arbels- 17 + glädjen ”får inte ”fördunklas' i kampen om att 'vara' effektiv: , Resultatet '” av: ett arbete:-må- : ste alltid få blj det; som "man dep.” Pi blemlösningen - åter-: har rätt blå "alla fronter, att. hoppas, att fatt: glädja sig över ;. Enligt -en. expertundersi g tyder mycket: på, att: d jordbruken i Sverige: hektar 'åker kommer att öka i snabbare takt' fram” mot: 1970. I prognosen. tror. man: bruken" närnnda ; år minskat. ;' antal med c c — eller, med mer än hälften av 'det' nuvarande-"antalét, —; större över 10 att. små- kall ha IT 120.000] 1 Bare höjt räntan” enligt" deras' re- kommendationer.'. Då . hade nian + inte : behövt tillgripa. en. så stor : räntehöjning. Sedan dess har dis- proc. Detta visar klart, dels att'en av -- oppositionen :'1953 > förordad mindre: räntehöjning. ingen effekt ; fått, dels att räntan som vapen mot” inflation är verkningslös och ! tvärtom föder kompensationskrav, som leder till ytterligare inflation » i ett'samhäl e med full. .syssels; tt. : ning? "sin ' Det. länder herr Hedlund till he- der, att kan klart tog avstånd från räntehöjningen i gårdagsdebatten, kontot höjts med ytterligare 11/4/. ; gen: — som. ändå är "rationellt | > skött.. efter tyska; begrepp .—|' mjölkar:« man !: fortfarande: de 7130, svartvita låglandskorna för t med; svenskblod:. i, ådrorna Un- der ett:20tal' år har han Varit. bo i: Sverige, fått svensk: ”lantz |. + Tydligen är: tiet i dag enda. parti -i: svensk: politik, som ' klart motsätter sig dessa för jord- > bruk, :småföretagsamhet” och bo- + stadsbyggande så pressande hög- ; räntor. Ytterligare en av de mest : bärande gröna gundstenarna i det i ;F yfortsättningen helt, lämnas "att å "grund: av. den : senaste vinterns kalla: sväderlek" gjort ' SENIOR 0 1. eller 2-radig Stavarna parvis rihytbara e Sidostyrning och fininställning eller 1 e Sltstarka öredislonsrulikedjor ” "Vvs mattans skakning under gång (NYHET): - "0 Kän kompletteras med: : DETTMANS : Arånskiljni . I-radig : s $ Mindre och lättare än Senior ens . .& Ele ta av. a svlöganing! par och sönd . Såväl Sentor som Junior ha 2-delad bill av ny modell” som -ger 1N0-prodéntig uppt gnin : nn - utan spill desk örörmattorna är breda och försedda med stenavvisare som förhindrar stop= No . Kan erhållas med tvärband för hög vill "TELEFON: 71490 Rymlig och ” tiäen gör DETTMAN s speciellt lämplig för färsk. och samlad, smal. sträng, Ingen efterplockning! ne en DETTMAN kan även Mtrustag för lök- och sotfruktsapptagning, | GND LANTBRUKSMASKINER i : ANDERSON : MATTSON AB av pota= ' » Potatisen avlä ien TARLSGAT. 22-24. MALMÖ - Aterförsäljare: jäs Er rödgröna regeringshuset har fal-|; ; kt bort, Må det räntetyngda huset |" de röda stenarna eller. med” "| hank o..stör. 420 Kektar åkerjord! | | sin skötsel, Den vården och | känner varandr och: chefen: da -i vardagen: Och” -arbetsresultatet "] och fält; men när vintersäsongen "ttens skull säga 1,50 "kr: Utöver)” | varorna till ett reducerat Pris hos kri F: tysk jordbukares 1955 — var det ett förälskat storkpar på taget till en redskaps-: ; bod, som "drog den första uppm "irksamheten till sig! Sist vi var: inkomsten mitt "uppe i en imponerande I maskinfabrikens + representanter , hade; ” råd Maskinerna ; ; ch lånemöjligheterna , > ? "Jorden i-desså delar av Tysk .| land är dyrbar, -De 900 tunnland ski jordbruket. örra gången - anför Kiel:— - det var ; ; våren > nära två månader : sedan —, lantbrukare, - "dagéns "läge; verkligen. har ; : här för, Jordbrukarnas ' del ' "avgjort; sämre ' än i Sverige, Käntan' vid lån ligger. på 10 Äga, att' dei tyska ordbruket för närvarande" arbe-"' | ar. i skuggän a av; den” ällt mera i 'SKOGSPRISERNA >» HÅLLER SIG BRA: under stort. :kan- värderas til att se till.. Dét är inte” nog pt de sju stora fötetagsbyggnade i = som: förrest-. ; igt stilfull skapelse ; skall; ha "arbete: ”aibeta EN Och: årbete finns” här? sännerligen:! Wulfshagens gods: har inom sin. och 100 hektar" ”skog.'I djurstal-? larna, skall: därtill: 130 mjölkkor, « med: "tillhörande: ”rekryter” ”tivets' form alltid är':så lyckad, : "Ändå upplevde 'vi här nere ar: "betet 'och själva" jordbruksföres: |" taget s som något slags kollektiv själva g PAS FÖRRA JORDBRUKS [| SIDAN. lovade” vi komma med ett "reportage från: Wulfsha- gens gods ; utänför Kiel” 'An- -ledni ngé Y till. utfä tvar, att ägaren till denna” läntgård. "tillsammans; med ett stört: an- tal kolleger från samma nord: tyska jordbruksdistrikt i ”för- ra "veckan gästade” Sydhalland "här studera, rationali-: séringsprocesser'” ” inom,” det : jordbruksföretaget. Rationalise ingen här hemma" längre och längre De gästande tysk- remöt: har ännu: inte Sr jordbruk” Krigsårens'; ”ckuggor har vis-' serligen ljusnat: en" del, "men solen .skiner knappast, "Ändå at "jordbruksnäringen' särskilt i denna del av Tyskland myc- ket: betydande; och det är tätt méllan de stora egendomarna "Men mekanise- är. på: väg även inom ingen: Det... fick :vi sannerligen” klart, för oss vid ett ' studiebesök” på” Wulfsha- gen för snart två månader se. ; hamnade. nämligen en storslagen ma- landen får” mi n fram "något in timt faräiljärt även i. der jobbiga förlorar inte! på det:—"snaråre ger” den" "goda" andan ck sanihö- righetskänslan' vinster, : -" Och något om 'arbetstakten här nere, Sommartid knogar' -man 10 timmar om: dägen ute på” åker sätter "in; går” "man "ned till”en daglig" arbetspörtion p på 7 timmar. Betalningen kan" tyckas dålig — timman. — låt oss. för enkelhe- : själva - ;Penningbetalningeni kom- mer en del ganska' betydelsefilla förmåner, Mai bor gratis i går- dens": ” arbetarbostäder, och -man Jtkan köpa de nödvändigaste mat- arbetsgivaren. På Wulfshagen har man ”kom- mit. in :i. mäskinålderns första andning. Åkerbruket'—- som får anses intensivt ——' sköts numera |med fem traktorer med tillhör- ande redskap av mera traditio- nell karaktär. Men hästarna har inte kunnat avskrivas Läget för dagen är fifty-fifty mellan trak- tor och häst — greve Reventlow har nämligen behållit fem av de många draghästar, »som förr gjorde tjänst på gården. .'::' / "Annars är mekaniseringen inom det tyska jordbruket inte mycket att hurra för, 80 Proc, av gårdarna 'står kvar i i ren hästdrift. — Man vilt nog gär- arbetaren får. 1,20 tyskmark: il” 5 : skinutställning | på godset... minst 2,5 miljö | tyskrnark' Jord är jord, men skogen har under. se- nare år fått ett allt högre värde även i Tyskland, Visserligen öde- lades jättestora" arealer. fin skog Tunder- kriget — genom brand och genom skövling — inte minst av tyskarna själva 'Efter kriget har emellertid ': i förvånansvärt energiskt och val genomtänkt ar- bete: på skogsplanteringens « om- råde genomförts? här nere; Nn På Wulfshagen "är skogsin- > tressétstort — ägaren har ett . "arv'/som förpliktar Hans farfar ; — den danske ministern — var : "skogsvårdsman av högsta rang — hans teorier lärs fortfarande : ut. bla; på Skogshögskolan i Ög FRAN. SMÅLAND kommer virket! till. den bastanta -ladug; den på Wulfshagen. Det branta regntaket' med längpipig ” vass behövs mer än . väl under den reenien våren. "dessa sjukdomar; Rensningen gång, om det "behövs. Skjälkröta ller stjälkbakterios visar sig'så, att man i "odlingärna fin '-plantor: med slappa, gul- "blad, som "oftå äro rullade isåna 'i'spetsarna; Blasten kan lätt. dragas upp, "därför att är, blöt," "rutten och svart. Starkt ängripna . - plantor: ger praktiskt | 5 den nedersta . delen av ' stjälken [o Stjälkröta” och ”vivussjukdomar förorsaka pofatisodlarna 5 a varje år stora förluster... Om man är utsädesodlare :eller ba- yra odlar utsäde för egen del, är det nu tid att rensa fälten för bör. dörefter upprepas : :någon taget: "ingen skörd: Svagt? 'angrip- na'kan: ge: skörd, i huvudsak av mindre, knölär. ”Smittad potati är svårare att' lagra. Ofta 'kj smitta: överföras i - vinterlagren, vilket i Om besprutningen inte? är ut- gång” illa ” kvickt." De första tagits: Visserligen har bladmö- » gelsvampen inte så stor möjlig- het att föröka sig, så länge det är torrt. väder, : men regnsku- | ' rarnay'. vi längtar” efter, . kan - snårt vara här, och då blir Iä- . get ett annat.:Vi kan ha' delade meningar ' om mycket, men är väl numera ense om: 7” l bladmögel. "att spruta innan. -blad- . möglet kommer, | < att, när det gäller känsliga med två-tre - veckors mellan- rum, > brukarna flitigt med de” resurser, de har, och de arbetar inte utan resultat. ; : förd nu gäller det att' sätta i-I plantorna infekterade av blad- le mögel har nämligen redan iakt- |” -'att bespruta. vår Potatis mot : sorter, upprepa besprutningen | p ”paratval och dator kan läsas i broschyr utgiven av Hushåll- las” muntligt hos våra Sprutsta tioner. : VAR KRITISK : vid traktorköpet : "Diesel : - Bibtkorih. FLYGAREGATAN N 12 bit 'n "Ass. . in TEL. VÄXEL 1 VÄXEL 18040 ” "Halmstad, l Stockholm. De 200 tunnland skog på godset ger god avkast- ning och god inkomst; VN "Ägaren säger, och man .känner väl igen 'utlåtandet: ”Skogen' får betala skatterna och sig själv”. En ekstock från Wulfshagen kan i vissa fall gå på 2.000 tyskmaärk — men, då är det också en jätte- stock.:'En kubikmeter bokkubb ger så där 250 mark.” ' Hur man än resonerar — om rationälisering, Jordbruksekono- mi o.s.v. — så står det tydligt och klart vid ett studiebesök här'né- re, att den tyske jordbrukaren av i dag själv tror på en framtid för sin näring För närvarande kan jordbruket i i Tyskland verka litet kuffat "för industriens skull, men man liksom väntar på att vinden när som helst skall blåsa ”med” även för den gamla Tel, 200 TANTHANNAFÖRENING (Växel) "Vattent rancomatiska” oc everans, " Prima Horrla, schyr och Jmlandsfur, Impregn Bestäl direkt fr fån os genom Eder Central- h vanliga i storlek 600 till 2. 000 liter för omg.” tunnor erade, och målade, Begär. .bro-, : eller tantmdnnaförening eller "ct TEL. 25- 4 2o- 4 65 or L : na rationalisera, säger greve | modernäringen, Tills vinden har Ia AB a. LAROLM.. Keventlom, men det lär. inte vänt sig arbetar de. tyska. jord- : Nessomn0, TUNNBINDERI : | ser : ae TA la . . To "Tel, 263, | se, - - : Ir e ARA ee omm sem sRsR mn LL . z 2 vj i ” - ” - + Md + ss Å ” ' + i , | q . ningssällskapet.. Den kan erhål- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.