veta :vad -som- händer. nn ; Halland? + os "Prenumerera då på ortsorganet' "AULA HOLMS-TIDNING.. dra” TISDAGEN DEN 16 JULI 1957. 0. "YFFEFPPevYTEYTYTTTYFYTV ET TVPFFEFFEFFFeT Yr vv NY ; - Förra , året ble Medeltidsjordbruket får m man får bedöma pr Tuktis 1 hos 1800 talsbond. nås vid doktor. Albert Sandklefs medeltidsjordbruk 'i' Dagsås,: vara. bonde förr. a den gamla tiden gör gällande. Men rågan är om inte hr Sand- klet får -rätt.”Ty trots att väderle- ken. år har. varit gynnsam .hit- , tills, så ser det ut att ännu ett år "bli i'det närmaste missväxt på Me- deltidsjordbruket. Under det bäs- .. ta året, det första cdlingsåret, gav skörden. '3,2 korn i utbyte, Näst- kommande. år blev det missväxt på .grund av den våta väderleken och ; året därpå torkade allt. hort. Å - ännu "ett. nödår på grund 'att ut: t, som togs från första årets skörd, icke var grobart. Men i år räknade man med en gan- ska normal skörd dels på grund av att jorden tillförts en viss nlängd naturgödsel," som i stort -överen- stämde”, med - vad som förfäderna > kunde ge sin jord samt dels på grund-av, att .det använda utsä- det. var inköpt från Svalöv, Men än-andra vetenskapsmän menar : "denna givmildhet "mot Jorden sy- nes inte ha påverkat produktionen. + Sådden skedde: vid "en lämlig tidpunkt och 'allt talade för. att ”rekordskörd” räknat” efter" gamla mått skulle” uppnås, men. nes dock inte bli. fallet, Tre sä- desslag' användes, havre,” vårvete och vårråg. Havren kanske kom- mer att ge tredje kornet och det är möjligt att även vetet ger sam- ma resultat, -n en” på : vårrågsfältet råder fullständig missväxt. Endast ett strå. här och dör ger” upplys- ning om att området har blibit be- sått med råg. = 7 pl AN : Hr Sandklef finmer det inte alls :- egendomligt ..att:; skörderesultatet blir ringa. Ty. inte. heller bön-' derna för omkring 100 år: sedan fick några grödor att tala om. Egent- ligen blev det bäst på nyodlingar len med-'de resultat, som" kan” upp så var det sannerligen inte fett att Och detär ju också den uppfattningen: som hr Sandklef sökt hävda, faste ic alt det inte kunnat vara så dåligt, som en del bouppteckningar från . rsta åren,” ty då fanns; let ett visst näringslager i jorden; men sedan man fortsatt att ”dra skördar ur jorden”. några år, blev resul- ' fåtet allt sämre. Och "det" var väl sällan" den lå: > gödselmäng- den, "som" tillfördes”, jorden," gav . synbart, resultat. Jag blir inte: alls förvånad "över" årets skörd, även” om man kunde haft anledning: vän- ta en något ökad skördemängd på grund av att jorden: tillfördes na- turlig gödsel" fv ;' Men resultat ger ett gott. för att det svenska' jordbruket för 100 år sedan endåst gäv brukaren en mycket ringa lön för arbetet. Det var'ju inte heller så underligt att hungersnöd inträffåde med kor- ta mellanrum lokalt eller över he- Ja landet. (50 VT BEA ”Tratg att det regnade gav visningarna mycket, och de forna eleverna tog intresserat del av agronom | Det kom en näftig regnskur när iPlönninge elevförbund på sönda- gens ganska t för Gunnar Smedgård var smått för= tjust, trots att mötesdeltagarna. i skjortä na fick se försöksverk- latt 7 begår sitt elevförbundsmöte, Sällan: har ett regn hälsats med en tillfredsställelse,: agronom samheten - genom skolkorridorens fönster, ', EE 2 — 1955 'var ett "rekordtorrt år, Gunnar Smedgårds försök med olika besprutningsmedel, sa agronom Smedgård Bla, Då regnade det under tiden 1 april til 1 juli 130 mm, I år har vi unde samma tid fått 80 mm. Och de gör inte gott vid grödornaoch dess- utom ställer torkan försöksverk-: ' på huvudet, försöken får Familjen Red Skelton anlände härom dagen ödsdömde son Richard är en pigg Bkeltona döde r van vid både kamerpr och pressfolk tog han ge=" kanferensen på Grand Hotel Saltsjöbaden. med hustrun Georgia, dottern Valen= tine Marie och sonen Richard, . see eftersom han är nast ledningen vid press På Vilden ses Red Skelton till Stockholm. Red". krabat på nio år och + , N 4 Vexve lane ZE £ | välbehag... = sr Och en alldeles ny skulltork har +: | det blivit på. den 'loglänga. som A inte utslagsgivande karaktär under sådana här torra år. : ' oo Och : rundvandringen gjorde er faktiskt lessen, Det var torrt si det ' knastrade, och den, typiske bruna torrårsfärgen bredde ut sig på stora områden. Men desto me- ra glädjande var det för de forna eleverna att se, att'skolan allt- jämt sjuder av liv, Det” byggs om och det planeras på ett sådant sätt, att man inte känner igeri skolan etapper rullats fram på gården, där, den tronar. alldeles: intill: svinens sommarjöje, där den' gamle gal- ten alltjämt går, grymtande ' av eldhärjades: 1955, Två! stora fläk- tar. sörjer för luftcirkulationen och ser' till att höet blir torrt. Den ena av fläktarna kommer dessutom att kunna användas i potatiskällaren, ;] som tidigare var svår att hålla torr, Efter rundvandringen på 'fälten var: det stallarnas tur, och här fick man en lektion i hur det går till att spara på svinfodret. För svinen utfordras alldeles för myc- ket och alldeles för rikligt i det här. landets de at Vita Sö "Ske från år till år. Den gamla tobaks- . ladan har plockats sönder och itre . FIOSEREEEETYYTNNN Den som i dessa dagar gör > råde på 25. tunnland växa upp hövding Reimer Joh och co eget kullen vid Lanthushållsskolan i Plönn att känna igen sig. Här har på några dagar vuxit älolj: inna å upp en väloljad . organisation, som fredag står klar att ta emot 1,600 klubbodlare från Ystad i söder titl Arvidsjaur i n ett hypermodernt utomhuskök och med vid söndagens ungdomsting skall få lyssna till visdomsord av lands- aan 1.600: Unga Odlare Egen telefonstation. lägersjukhus en promenad över den vackra ek- inge har inte stora utsikter norr. Här skall inom ett om- tältstad. med 6 å 700 tält, med ett jättelikt torg, där man en Lägerchefen,' länsinstruktör Claes Andersson, har bråda dagar just nu och hans mångsidiga kunnande ut- nyttjas på alla områden — han får faktiskt. vara något. av en 'tusen- konstnär. "Vi har vandrat runt på lägerområdet; ' där ' det just 'nu' i dagarna arbetas febrilt; Man kom- med fem "telefoner, och I lägerex- peditionen och lägersjukt kom- tör , Sam .B. Norup. - Lägret består sig med ett alldeles eget extratåg från Kungsbacka, - | : där man åker på särskilt. för ändamålet tryckta lägerbiljetter, På: måndagskvällen bryts lägret, hallänningarna åker hem och de ut- ' ombys besökarna bjuds på en studieresa i södra Halland, för det 150-tal ledare, som skall se till att allt på lägret går som smort, 4 Men man skall inte bara äta och sova. Man skall jobba ock- > Så, Så som meningen är med ett . Klubbodlarläger. Och detta; soma « är det största i klubbodlarverk-, . samhetens historia, skall väl inte - SÖKER NI . . kontakt med befolkningen d i södra Halland? Annonsera då i Ortsorganet : : ""Lägerchefen "Claes Andersson, han med kepsen, har "mycket "att | | > bestyra, bl, a, hjälper han här naturstigschefen Erik Nilsson, Mä='"'-, - . rar växt på Plönninge, stocka 'att examinera en « länsinstruktören vill råda” bot för, Barnen skall få lära sig hur man LAHOLMS TIDNING :j mer, att få en egen telefonstation - vara sämre. De 'som ä med på » hanterar' olika verktyg på rätt sätt "för att spara på. krafter och verk- tyg. : och -vidare;skall: man orda . något 'om möjligheterna att före- Detta är bara en handfull av alla de platse representerade i lägret;”som' är det största. UO-lägret - hittills .t . landet med 1,600 deltagare; Skylten för Arvidsjaur - lott då vi besökte lägret... .. - var inte klar lägret . har ' fått uppfylla vissa mer man att kunna ståta med elek. triskt ljus. ee vo : 1: 7,000 köttbullar "55" Hygienen är A och O i det här lägret, framhåller lägerchefen. Sym- boliskt nog står mitt i byn ”Centrål: tvälten”, ett tvättrum med plats för 150 ungar på en gång och där finns åväl rinnande vatten som avlopp. -'"e sanitära anordningarna, som är alt annorlunda mot vad man är "an vid under vanliga lägerförhål- naden, har inspekterats av läkare, m också tagit sig en titt på mat- -dJeln. 800 kg potatis kommer man tt käka upp under de fyra dag . för att komma med, ..: > och 4 H-verksamheten ': är" en < . aktiv verksamhet,' där man för att få vara medlem måste ha ett: cget företag av något slag, - kamp i idrott, åt en naturstigsvand- ring där det gäller att känna igen diverse växter och. föremål och åt sång och lekar, Den fjärde gruppen slutligen sysslar med lektioner, och det är främst möjligheterna till yr- 1 bildning som Plönni I lans lärare skall berätta om, "- ” P "Dessutom skall man ha ett ämne som heter -art kni h till söndagsmiddagen åtgår 7,000 ättbullar, som är. minst lika goda som mammas. Det skall bres 16,000 [smörgåsar också, så nog är det jobb skolstadium, och det är detta som "som -kommer "ätt: bli”... - Lördagen ägnas sålunda åt en tre-. + Arbetsteknik — nytt ämne och det är något alldeles unikt för landet, Hur ä konstigt det än' låter; så bibringas "rf syruktör ingen sådan. undervisning på något 5 bygga olycksfall i arbetet. Och så står det wolleyboll på programmet, vad”det nu kan vara för något. Vi- dare : tänker man leka folklekar med "alla dessa 1,000 barn. =. be Lördagsfest ” "CEn imponerande vällingklocka av malm har lånats och skall placeras i en särskild klockstapel som skall byggas och denna klocka skall kalla :' lägerdeltagarna till samling. Och på lördagskvällen kommer det att bli -festspel med lägerbål och eit jätte- fyrverkeri, som man lyckats komma skall pryda extratiget 2 « sig mot Utpumpad trio . : Instruktörstrion Claes Andersson, Erik Nilsson, Mästocka, och Gunnel, pade så här dags, det har varit ett frenetiskt arbete för att få det hela att Iklaffa. Men efter vad man sett av lägerorganisationen bör det bli synnerligen välordnat för det impo. : nerande uppbåd av jordbruksintres= serad ungdom som -möter upp. De är väl värda denna framgång, un der. de senaste fem åren har klubbi= odlarverksamheten vuxit upp från en li, blyg verk i; et till att nu omfatta 2,000 klubbodlare i länet, vilket är mer än de flesta län kan visa upp. Så det gäller bara . att hålla tummarna för vädret, så Gunnel Nilsson; Mor up att även lägret blir” en” succé, AL lägret: 1 |F > Givande utfly kt för Varber os biodlare". NS » Elmer Joh Varbergskretsens ' h buss söderut. Första anhalten gjordes vid A: - tar 65 tunnland åker drives kreaturslös numera, mare alt ägna sig åt fröodling, tycker gårdsherren oci att erhålla bästa möjliga pollonisering av klöverblommorna ingodli i på H a erar sina hällen med d i in Rn or örring. - höriga har haft en givande studieresa per EOITES med vad, Egendomen, som omfat- Ito gård vid G en av dr NH ! ut till klöverfälten, r 2 verns blommningsperiod flytta ut några hr Johnsson 30 kr per samhälle' plus: den " del, ty det var ett livligt ”drag” därute. ör bin med längre sugapparater än va de så behändigt åt även rödklöverblommens ne manget med dringsk ty det e bortemot tredubbelt. se ” Efter besöket på Axeltorp, styr- des färden till den kände biodlaren Tage Nilsson i Laholms landför- samling, vars rymliga -bipaviljong med innebyggare studerades Som- mardraget har inte varit så värst gynnsarat, tyckte hr Nilsson, trots att han redan skördat 18 kg honung av. ett samhälle, men så gick ska- lan neråt till blott ett eller annat ba. . Besöks . vid. Koreboy i nack" också i programmet och med den för varbergarna ' välkända” gamla båten ”Vesta” gjordes en avstic- kare till Hallands Väderö. Efter en halv timmas båtfärd var man pådden tjusiga ön och här njöt re- senärerna av det goda maritima klimatet och av öns rika växt- och fågelliv. Över 40-talet fågelar- ter häckar här och ett 20-tal häckar några svin hålles dock fortfarande, Det är bekvä: S h bar därför betydande rödklöverodlingar. För har han träffat. avtal med innehava- ds Väderö, hr Elmer Johnsson, Laholm, att under klö- . bisamhällen till klöverfälten och för den tjänsten erhålley : honung som bina mäktar insamla och det blir nog en god Det är förädlade: italienska bin, som hr Johnsson flyttat . d våra i allmänhet har och därför kommer ktar. Och gårdsägaren vinner också på arrange- ' äl att tack vare bisamhällena, - så ökar = fröskörden > dock är skånskt-land, trots det hal- ländska namnet. Det är Torekovs kyrka som disponerar ön och av- kastningen - av densamma... Här finns södra Sveriges enda parnings- station för bidrottningar med ovan- nämnde hr Elmer Johnsson som ägare och vårdare och med Sve- riges biodlares = riksförbund som kontrollant och ekonomisk garant. pengar att rationelli driva en så- -] dan anstalt och är kanske inte-så säkert att parningsavgiften' — fem. kronor per - parad, . äggläggande drottning .— kan täcka omkostna- derna, , Hit till parningsstationen sändes ungdrottningar från skilda trakter , av landet,- för. att bliva befruktade med "de elitdrönare hr Johnsson håller härute. Risker för att drönare — hannar” - från land skall flyga över det mer än tre km breda vattnet till 'de' på ön statio- nerade jungfruliga drottningarna och ställa dem i icke' tillåten situa< tion, anses minimala. "Vid vårt besök var det omkring hundratalet drottningar som hölls i små minia= tyrsamhällen och under en helsä- song brukar det vara ända upp till 700 som här får sin ”behandling”, - Under -studieresan gjordes också besök vid Elektrofloras. stora ' och | dvs. växthusen, där .deti-växer vackra, friska växter i ett singel= lager, helt fritt från jord” Under singellagret finns nämligen en:'87 em djup" bassäng uppdelad i två delningar, ' vardera 'r d 75,000 r häringslösning som un=, der - tid genomfyktar. singe]- bädden. För de. besökare som var biodlare vardet ett extra plus ait se hur man inne i växthusen hål« ler: bisamhällen, "som sköter "om "Iden. huvudsakliga . polloniseringen av växter som skall bära frukt som "tex melon. Det. goda och jämna skördeutfallet ger belägg för att bi- na med heder uträttat sin befruk.= tande verksamhet i de" åtta: störa växthusen, : som håller en golvyta på 3,600 kvm. 57" nn Vid Ripagården, den uppskatta= de konstnärsgården vid Båstad; gjor des också besök och deltagarna tog med 'syn- och hörbart intresse del. ' av den redogörelse över anlägg= ningen — den gamla. bondgården som blivit en sådan märklig ska= pelse — med sina 21 rum som äga= ren konstnär Hans Ripa så miäster- Det kostar nämligen en hel del! tillfälligt på tallands Väderö som" bo ö ligt framförde, | 2 oc tB> al Nilsson, Morup, är ganska 'utpum= ' målar de Banderoller, som: genom Halland och de bussar som söker ' I H aan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.