T i höstens angenämaste syssel= "IE säftningar hör att plocka svamp och så förstås att äta den, men, p:-1 den saken kan man ju hålla ' . Pp ireda Året, om man: har förstånd 8 i ”såmla i ladorna” under 'själva £ sthpsäsongen. Ja, även annars, ty "> keververad svamp kan man få kö- " Po oden är "naturligtvis att skogar- a bida kor h::er huvudsakligen i barrskog; år som belst nu för tiden. ”ampplockningen är en allt &". livsnedelsbrist. även i Sveri Fb ijade den ena tidningen” ef het," svamputställningar tern bb: po= 3 40: År sta världskriget, då det råd- » andra:ett gen..m svampexkur- 4 och 'mpskriverier propagera för till- iratagarnidet av dessa delikata pro= "ter av Moder Jord. Vid detta la=- har svenska folket redan i mån- NV d 0- - Nu ge, Ni ”svampminded”? - är svampsäsongen inne och bereder ' tusentals människor "spännande, nyttiga och intressanta strövtåg i naturen och ljuvliga . Ö ded” redan för- läckerheter vid h ter rättar både om konsten att hitta smakämnen och dofter.:.. on k Är Ni inte ”9 i | "ut, så kanske den här artikeln kan hjälpa Er att bli det. Den be-' ”svampställene” och om hur man ” bör plocka och tillvaratéga dessa märkliga små ”naturmaskiner”; som av jord och vatten kan frambringa så starka och raffinerade går varit ganska”: P3 svampbestånd blir” hårt Å hitat, och man "måste vara & "okligaré och påpassligare än förr ".6': man skall få något med av de : rika håvorna, wan möjlighet att komma bort Skogrika ödebygder är det of>- 1tö' så svårt att snabbt fylla sto- & "I alltfårnt ganska i -Hkheter med: giftiga $vampå 'v-dos vita tel tet”. kaj då .de' företer flera flugsvampen är fröstof- på: hattens . undersida. alltid ch snår, allt vad kremlor och ris- gärna i närheten av eller nästan i träskmarker, och höstens murklor i barrskog, mest vid stigar och vä- gar, kring: stubbar och trädrötter, tvärsäker på, bör man för säkerhets skull för- ofarlighet man inte är Tok " ( Vägbyggandet dj I N är ännu ställt o - på. svältkost ' STOCKHOLM Press) « . > - "Ett flertal förhållanden visar på att vägarbetena i vårt land kunnat mekaniseras i än högre grad än som hittills skett. Den kraftigast däm- pande faktorn har i-:verkligheten varit statsmakternas vägpolitik, som hållit väg- och 'vattenbyggnadsver- ket på svältkost. Dess verksamhet har hittintills : fått vara hantverk och småindustri, De enstaka p | Originell''stortvätt - len på storindustri i vägbyggandet är lätt räknade, och tills dato kan föga mer noteras än Lundavägen, Norrtäljevägen ' och -Storlienvägen. Medlen har inte räckt till för mer radikala 'ombyggnader. Verksams= heten har till stor del fått inriktas på nyanläggningar av kortare väg- sträckor. Den långa väntan på väg- medel har förhindrat tillkomsten av längre nya vägsträckor med linje- valet 'frigjort från ' de gamla' vä- Barnas sträckning, "cow los -« Så heter det i ett uttalande från Svenska vägföreningen. Man kons- 'taterar vidare: | - ee - En svår följdverkan att de små ägans är att vägunderhåll blir orimligt dyrt. En annan verkan av: åarh är de Lt ENE ningar som inträder för trafikreg= lerande" åtgärder. vid 'ombyggna- der. Effektivi i. vägark torkar kläderna extra snabbt. ' Man kunde tycka att damen bär sig en smula respektlöst åt genom att använda Puffelna. vn gästar . ponerande hornprydnad som torkstativ. Buffeln ingår i djurbeståndet hos on Gr ui Å RR 2 " Frankfurt, 'och truppens kvinnliga medlemmar har funnit att hornen, som. digt + ör å sitt . meter, erbjuder en utmärkt plats för upphängning av tvätt. Då djuret stön fig 70 Pp H av 220 huvud ” [g välla den, ty' genom. neutraliseras åtminstone i viss mån gifterna, I vilket fall som helst är vindfällen odyl. Ch av ehuri ika och i olika 'slag . växer mest i enstaka exemplar, i skogar, lundar, parker, förfallna delar av. trädgårdar, invid komposthögar och även ute på än- gar. Detta sistnämnda: gäller sär- skilt Ängs-champinjonen, 'som på- träffas på "betesmarker, vid väg- känter mm:: : Fi gersvamp k . an man leta, un- gefär på samma" ställen som kanta- rellerna, taggsvamp och” fårtickor, kan: man finna överallt i skogarna och alldeles särskilt, i ”storskogen”. Musseroner finnas. ju även på vå- rén och, sommaren, men" blåmusse- rönen, som hör:hösten till,-är all män i skogar, och lundar; på gåm- la 'sophögar ete och 'en likaså ätlig variant till den växer på feta ängs- | marker.' "Röksvåmpar, : som" ju. är goda när de: är unga” och fasta i köttet, -.är tämligen - allmänna på gräsbeväxta ställen "såväl -ute-"på vissa avseenden nyttiga, "dock gans- ka" hårdsmälta och bör inte förtä- ras ”i för. stora. mängder på en gång. Skulle likväl "symptom till blir låg om de störes av framgåen- "de" trafik, Även trafikanterna för- orsakas givetvis betydande kostna- der genom att hålla låg hastighet Än mer : betänkligt är” emellertid att maskininsatsen inte kan bli vad den borde vara genom, nuvarande system, Valet av arbetsmaskiner be- iftning . föl far man som "vid andra förgiftnin- gar,: d vs försöker avlägsna giftetur både till typ och storlek, :»» Övergången till stordrift däremot skulle. ge "många: fördelar.: Terras- 'seri beteha: : med" ' nuvarande kroppen: genom "kräl är och av- föring.' Verkar "det allvarligt eller är man' osäker. är. det bäst, ätt. i, tid” tillkalla! läkare” tiler" ålå ' till sjukhus; Med. normal: försiktighet behöver "sådana - missöden ” "dock knappast förekomma: ” r "Det allra' enklaste 'sättet' ätt. till- reda svamp är att helt enkelt bry- stikal-" och". horisontalkurvor” utgör 'en' betydande del'äv. vägkostnaden, och här är 'det: synnerligen riktigt latt. kunna: göra en' ekonomisk 'ma- skininsats. Planeringsmaskinerna' är .mest "ekonomiska ”på mycket korta na” den: med sm vänligaste, och hur man. gör en så- danskan Ni. slå upp i vilken kok- fält som i..skogar och: lundar, Ett mera. originellt ' växtsätt har Ox- g: pen. Den växer utesl de på levande ekstammar,' för. det mesta strax 'ovånför roten och ofta inne” i' håligheter ' längst" 'ned på r, dl Vilt, medan den "hos. champinjo- pen: vid mognaden är svärlbrunt, Även skivorna är hos flugsvam- o » pen kritvita, men blir hos champin- jnnernå snart gråröda "och sedan S allt mörkare, Vidare är hos flug- ' atampen fotbasen löklik och försedd ” shed, en fri kant, ”ring” eller en F:ifp, avsats eller säcklik ”strum- pa", medan hos'champinjonen allt biffstek ': ch smak; ' Hur man plockar och rensar, . Skall man skära av .svamparna vid roten med en kniv eller kan man rycka upp. dem helt och hållet? stammen, varifrån den sticker -ut som en tjock, röd tunga. Den kan tillre !as precis som vanlig biffstek ar inte heller: så olika in ” därför att förväxling mellan dessa två.så ofta vållar olyckor — .all- . Hur öka man hitta "svampställena”? alla fi ""ssVäkför vi uppehållit oss så st vid jämförelsen mellan vit detta i saknas, Flugsvampen. har friskt? tillstånd én något klibb Att, medan den hos ch inj Förr höll man' styvt på att” man ilinte borde rycka upp & bok: som :helst. - Svampstuvningen i sin-tur har många användningar, Den 'kan ätas som den är, stoppas i krustader, användas på smörgå- sar. eller" i'-'ormelettér.: Kan "man tänka sig någon mera lättlagad, bil- lig och samtidigt raffinerad smårätt än en fransk omelett..med en god svampstuyning . i? .>Svampen , kan också med fördel, användas för att sätta ”piff på såser; som. garnityr till "biff med lök, i.vilket fall man tar svamphatten hel, marinerad, el- ler. "som . råkost. Inte minst: det sistnämnda. är - välsmakande ; och ännu så länge tämligen ' öriginellt. Men rå svamp i: strimlor ger en ig | med: roten, då man därigenom inte är' klibbig alls, Hos fl Bg: skulle. förhindra återväxten.. Mo- pen förändrar hatt och fot icke "färg vid beröring, men blir hos chämpinjonen efter en' stund gul- » fläckiga på tummade ställen. Den kanske mest typiska 'skillnaden dock 'att flugsvampen luktar rå el- Jer skämd potatis mycket skarpt, medan champinjonen däremot har ” en'ehbart mild och angenäm lukt, någof som för övrigt är typiskt för och ätliga svampar. ' get flugsvamp ocn vit champinjon dele: jå onödan! "Vana och erfarenhet skapar si kerhet att hitta rätt, men även någ- rå enkla förhandstips kan nog ny- . börjären ha nytta av. Kantareller- " På, Våra populäraste län- derna k än har emeller- tid. hävdat att detta inte spelar nå- gon roll, då i alla fall svamparnas mycelium, även kallat ja del extra smak ioner, som den kokta eller stekta förlorat. "> -.- ve Jaha, och så vet hi att man kan torka svamp, salta svamp och kon= servera svamp, och hur det går till ger varje god kokbok tillfredsstäl- der, finns kvar, Den består av en mängd hårfina eller ännu finare, greniga, vanligen vita trådar, som i form av ett mer eller. mindre tätt ludd bildar en väv i myllan eller sprider sig bland mullbildan- de ämnen, såsom "nedfallande löv, är lande upply gar om. I dessa finns det också. gott om utomordentliga recept. Huvudsaken är att ni verk- ligen utnyttjar den chans som svam. - släktet ger er att i denna årstid på samma gång få härlig motion i skog och mark, ensam eller i form av barr etc, Här och där. förenar sig trådarna till något grövre, ibland rotliknande strängar. :. Ur denna Ysvampmoder” kan sedan nya svam- Par växa fram. Därför kan man göra: sorå man vill, när man ploc- kar svampen. Men man bör, vara noga med vilka exemplar man tar. De unga exemplaren är som regel finast, medan de äldre gärna blir grova, maskätna och blöta i kon- sistensen. Sådana exemplar skall man inte ta med, ty då blir bara desto besvärli Med är ä- gula" litet varstans både i skog o Ybaorb I enebacken”, men mera sä lan mitt ute på en-öppen äng. Där det är en mossig undervegetation | bergskrevor, intill barrträd fi ner man den bäst, Hittar man nå- £ot som ser ut som ett ”kantarell- ställe” kan det kanske löna sig att luta sig ned och krafsa litet m handen eller en käpp, ty kantarel- lerna sticker ju inte upp så högt, utan döljer sig gärna 'bland stickor och strån. Har, man hittat ett par, skall man” söka noga i närheten, ty kantarellerna uppträder ofta i större eller mindre samhällen, ibland på några decimeters eller "meters avstånd, » Karl Johan-svampen, — eller soppen, som den även kallas, fö- rekommer mest i enstaka exem- Plar, men dem kan man finna näs- tan var som helst, mest dock i löv- och blandskog. Dess knappast mind- re läckra släkting, smörsvämpen eller smörsoppen, finner man mest + I lågt gräs, såväl i skogsglän som mycket ofta vid vägkanter, Stolta fjällskivlingen bör ni söka par, lyser |r ch I hänsyn till svamparnas vattenhalt, är det bäst att plocka dem vid torrt väder. Men med”"hänsyn till förekomsten bör man inte heller dröja för länge efter ett regnväder, som ju i hög grad och mycket snabbt befrämjar denna. Ve Svampen bör alltid rensas sam- ma dag den är plockad, ty bara den får ligga över en enda natt, blir den lätt skämd, ruttnar lätt och blir ett byte för de larver som kanske redan finhs i någon. liten del av den, Vid rensningen tar man bort jord, gräs, mossa 0sv.skär bort på ett eller annat sätt angrip- na delar, skär bort eller skrapar av den del av foten nedtill, där det finns trådar' och dyl, avlägsnar de "rör", som i form av en mjuk, gul massa finns under hatten på tex ÖJ p och Karl Joh p samt drar på dessa även av den bruna hatthinnan. Skär svampen i lagom stora delar, skölj den i kallt vatten och låt sedan vattnet rinna av ordentligt, : n- ed tor Tillredning av svamp sällskapsliv, en. ä de . jakt- betonad hobby och på köpet någo av det läckraste i delikatessväg som kokkonsten genom tiderna kan upp-, visa. Lycka till med höstens glada svampäventyr! .. - Ne 22 7 Olov Carleson” itransportlängder. Sedan har schakt- en: ; Ena, sitt t åde, och utsökt : läcker. för: vlängre transporter ,. slutligen ivning det ifi t: med massti : ftruckar eller lastbilår, lastade från grävmaskiner. .Ju större -arbetena vid passage av dess arbetsplatser. |' ikrav på linjeföring ifråga 'om" ver-| kom L fl - i , : ot : 4 - I rötmånaden brukar två nyheter återkomma: stora ”sjöormen” . med avläggare 'och' kanalsimmarna, Ända sedan kapten Webb + '1875 krossade Kanalen på 22 timmar har den klassiska distansen ” lekt all världens långsimmare i hågen. Den första kvinnan som Iyc- kades mid bravaden var USA:s Gerfrude' Ederle, som gjorde förs- . "ta försöket ledsagad av en jazzorkesler men. måste. ge upp: Så ånin å Jlickan Saliy Bauer med 'Ja,' nu är igen... '. sr a Engelska Kanalen är inte bara en samfärdsled ' för, den internationella sjötrafiken "utan har även under årens' lopp blivit en improviserad simbassäng, där uppgiften varit att i endera riktningen, England-Frank- rike eller. Frankrike-England, sim- mande krossa Kanalen. ingavs. 'Det. började redan -år 1875; då den :engelske .kaptenen -Webb för- 4 de. all.id ig och det snart "Kanal-dags ske alla tiders största långdistanssimmerska. i leken. kan- Charles ' Lindberghskt . format, , då nyheten kom ut, 'att ”Trudy” hade betvingat Kanalen snabbare. än nå- gon manlig föregångare på rekord- tiden 14,5 timmar, nästan 2 timmar bättre 'än den tidigare rekordman- nen; italienaren Tiraboschi. ."' : - :När ”Trudy” kom hem bjöd Ame- rika stora famnen och den är som bekant större än någon annanstans i världen. President Coolidge sände en personlig representant att hälsa ningarna för att man skall kunna 'arbeta med stor maskininsats. > Därtill. följer det numera vanli. :ga kravet på omedelbar komprime- ring.. av: vägbankar och förstärk- ningslager som till en del följer automatiskt genom insatser av des- sa vägmaskiner. Metoden "att. låta vägbankar ligga otrafikerade över en. vinter: och. tjälperiod för 'att ”sätta ' sig” ; har” lämnats,; bla. av det skälet . att: trafikanterna inte har råd att vänta på att få ta en ny väg i anspråk, ' Vt 'Även om några få sörre' vägfö- retag ' visat exempel på utmärkt maskininsats och omsorgsfull plan- läggning med tillgänglig maskinpark kan man ifrågasätta om inte en mer långtgående :. rationalisering , varit möjlig. De maskiner, som nu an- vänds i Sverige, är i själva verket för små. I USA, som nu startat ett stort .: vägupprustningsprogram; ' är man , beredd : att insätta betydligt större maskiner, . Tee Vägbyggandet i Sverige kan eko- nomiseras och effektiviseras i be- tydligt högre grad men bromsas av för små investeringar, > ve. od , ta” Dig själv N Vad betyder detta märke? " Pybnsry perupsbeg NIF När : Svenska Ostasiatiska Kom- paniet den”20 augusti fyller 50 år har rederiet velat hylla sina befrak- tare genom att ombord på 10.000- tonnaren MS BALI ordna en kon- centrerad utställning över svenska exportvaror med marknad på Fjär- ran Östern, SN os Fyra pessagerarehytter, röksalon- gen och en vestibul är avsatta för ändamålet. . on . Exportindustrier från hela Sveri. ge deltar — sammanlagt ett hundra- Flytande utställning . Ca ställning minimala utrymme och i samarbete med Sveriges All är," desto, större blir" också förutsätt>+ arman expertis också — gehom att letter 22 timmars simning från ' Eng- lands kust vada. upp på den frans- ka 'stranden som Kanalens förste hesegrare. Man har. ju lite svårt att inse fördelen med:en. sådan: sim- ning — gående lantbrevbärare kän- ner vi till men inga simmande post- förmedlare .— men. man får väl sö- a anledni i M öriginalitetssträvan, som kan ta' sig de mest egendomliga uttryck. NNE :I och med att Webb visade vägen sökte sig 'si mare från all världens hörn till Kanalen för att pröva sin lycka och speciellt under de senaste decennierna har det sommartid. va- riten våldsam simtrafik i Kanalen, där särskilt augusti månad: anses gynnsam: ur ström- och tempera- törsynpunkt; Ja, nu för tiden tävlar man i stora fält med gemensam start om en 'segerpremie på 1.000 pund, som på senare år har inhöstats av egyptiska specialister. Man ' skulle kunna tro, att det bara är män, som vågar sig på sådana här kraft- prov, men faktum är, att kvinnor på sätt och vis har svarat för de mest uppmärk de : simi na i Kanalen och därför vill vi här be- tyga Hennes Majestät Kvinnan 'vår | beundran och i korthet: erinra om de mest uppmärksammade. kvinn- liga bragderna i Kanalen. : ; ”Trudy” första kvinna Det. började med amerikariskan Getrude Ederle, som hade sin stor- hetstid på 20-talet. Hennes marsch mot stjärnorna markerades. av en fantastisk världsrekordslakt på alla distanser från 100 m upp till 830y, på tider, som icke stod männens långt efter. Hon. var den första kvin- nan, .som vågade sig på Kanalen och 1930 löd året. ”Trudy” slog upp sitt träningsläger vid Cap Gris Nez på franska kusten 'och med. vanlig ' Jamerikansk frejdighet hade hon be- slutat sig ' för 'att krossa Kanalen under ackompanjemang av en jazz- orkester: Världens ögon var rikta- de mot Cap Gris Nez och när ”Tru- dy” hoppade i vattnet och jazzor- kestern i en följebåt lät sina vilda toner ljuda ut över vågorna vänta- de de stora tidningsdrakarna jor- den runt på sensationella rapporter. Men Kanalens strömmar blev även Exportförening ge den svenska ex- Portindustrin en så värdig inram- ning som möjligt, fö » Storimportörer och officiella re- Presentanter i Aden, Djakarta, Hongkong, Pusan, Yokohama, Na- goya, Kobe samt Shanghai, Manila och Singapore kommer att bese de svenska varorna och Exportförenin- gens chef för dess byrå för Brittiska samväldet och Ostasien, Åke Myr- Ederles simskicklighet för svåra och kon fick se sig besegrad och. bryta. Men inte för gott — nästa år åters kom hon till Cap Gris Nez — utan jazzorkester — och den 6 augusti då. gjorde hon sitt försök numro 2. Det blev en triumf för ”Trudy”, vars framfart I vattnet kunde' dis rektföljas pr radio i Amerika från den simmerskan medföljande ånga- forcerade Kanalvågorna sändes ext- ren Alsace, "och allteftersom hon] henne välk och till : "gaste av, alla långdistangsimare, ty . hon har inte bara erövrat Kanalens dana | som Katt och Ålands hav, +. kvinnan är-utrustad med mera un= derhudsfett än mannen och därför uthärdar : låga ”vattentemperaturér bättre. Det är den enda förklarin-, gen till, 'att den: danska simmerskan Jenny Kammersgaard som den första lyckades simma över Östersjön med mer än 40 timmars "vistelse i vatt- net! Distansen, som gällde” mellan Gedser i Danmark till Warnemin-= de i Tyskland, mätte fågelvägen 30 km men genom avdrift i strömdra= gen fick danskan tillryggalägga un- gefär dubbla sträckan med vatten= vägen upplyst av strålkastare vaka ti "med denne och New Yorks borg”” mästare for.hon i öppen bil med eskort av jättestadens ridande polis- kår 'och under en av konfetti och bloramor förmörkad himmel till Ci- ty Hall, där det officiella : motta- gandet skedde. Samma kväll: gav New Yorks stadsfullmäktige: stor bankett med 3.000 gäster, som full- komligt dränkte ”Trudy” i sin hyll- "En fantastisk kamp "Och morgonen därpå meddelade telegrafen, att även den danskföd- da amerikanskan Millie Carson hade besegrat Kanalen. Den bragden ha- de” utförts under otroliga strapat- ser. En halv 'timme före midnatt startade hon från Cap Gris Nez under utomordentliga väderleksaus- picier över en spegelblank vatten- yta, Ännu vid 3-tiden' på natten, då hon intog sin enda måltid under simningen — en kopp choklad med brunt socker — föreföll: utsikterna lovande "men i och med att mor- gonsolen . stack fram hopade sig svårigheterna. Det starkt sallmätta- de vattnet inflammerade 'Carsons ögon, som svullnade ihop, flugor ansatte henne i väldiga horder och sedan började delfinerna bli så när-= gångna, att följebåtarnas besättning hade den största svårighet att hålla dem på avstånd ' genom att kasta föremål. mot de lekfullt sällskaps- sjuka : krabaterna, , Efter : drygt 12 timmars simning var hon. bara 6 engelska ' mil. från det' hägrande kustmålet — men då kom -tidvatt- net och mot det fanns ingen möj- lighet att kämpa. Mus Carson fick inrikta sig på att inte driva ut med tidvattnet utan hålla ' sin Position, tills tidvattnet evenuellt skulle bli till hennes fördel. Så småningom intfäffade även den förändringen, men då var den tappra amerikans- kans krafter på upphällningen och det var endast med otrolig självöver- vinnelse, som hon förmådde att avancera sina sista 2 miles in till den hägrande Shadespeare-kli, 2 - Ppan, där hon, klev iland under de för- samlades jubel för att avsvimmad falla i sin makes-marinofficerens sen att slå Ederles 7, k inför vattenmakternas nyckfullhet fick hon nöje sig med'en timme sämre tid än landsmaninnan + men. bättre än männen före henne. . Och återigen tryckte Amerika tacksamt på jubelknappen. Vid hem- komsten möttes mrs Carson redan i öppen sjö av" ett amerikanskt krigsfartyg och mottagandet i New York blev våldsamt, :- ett . -Såty ”Kattegatt” : . Men även lilla Sverige har fått sin egen Kanal-berömmelse genom a SMAL] Kattegatt tog, Kammersgaar Å på 29 timrnar, medan Sally Bauer året dårpå gjorde sensation genom 45 minuter" snabbare än danskan; Det renderade henne danska tidnin- gen Politikens pris på 5.000 kronor. nästan direkt upp till Hyllnings- banketten på Dagmar Hotell i Gre- naa,' där, hon Var en av de. mest Till "saken hör även att:Sally 14 dagar tidigare prövat på samma upp” gift, men efter 16 timmars simning och blott:4 km från målet tvinga- des bryta, ty följ2båtarna saknare strålkastare" och vågade ej vägleda hennes ' "simning i det - fallande mörkret: 7 ov oc PE se ly .”Kattegatt”, varefter hon eskor- terad av Helsingörs borgmästare med prydda. hamn, blåsorkester, lager- kransning, borgmästartal och korte- tusiastisk även i Sverige, ” Sallys stora triumt "+: ” Som världens förnämsta lång- distanssi ska 'dok d sig Sally Bauer, då hon bara ”någ- utbröt även tog”Kanalens” skalp i en simning, som' av Kanalexperter kordprestation, trots att 'svenskan timmen sämre tid än amerikanskan. Liksom mrs Carson drevs hon ur färdriktningen 9: fick uppge Dever som målplats och i :stället kämpa sig genom bränningarna in mot Shakespeare-klippan. Men även det målet måste 'uppges, och ' hennes kurs i stället riktas mot Warrfen- klipporna. I trolskt månsken gick hon" segrande i land på en ljuvlig badstrand i Folkstone — trött men ingalunda ' utmattad utan:i beund= ranhsvärd kondition. OR = Över Alands jäsande hav, . > . Ålands ”jäsande: gav ”— "ja, det mångomsjungna vattnet hade länga lekt Sally i hågen och när en Fags= tidning i - Stockholm ” ställde sig som ekonomisk garant = det kos= tar pengar "ätt. genomföra sådana här simningar —; tackade Sally glatt ja: Hon dök”i ”Svarte :Ru= dolfs hemmavatten : vid" Grissle= hamn vid 6-tiden en a - ugustimorgon 1938 och skämpade sig obetvingligt genom” den . hårda - Motströmmen. Vid 7-tiden På kvälle, n klev hon ef- bland höga ormbunkar I skogar . Gäller. det svamp, vars absoluta tal — fö nal [th löv, finns hela tiden ombord som ut från tid - len kvinna. 1. . ,. 4 E er- de a - för att detta a : a T " n ng vinna, Limhamns; d d i le SA ES SEE PS detta för: en ut- Kontaktman, gle so M8d Amerika, där glädjeyran tog Bauer, Hon är kanske den märja I : KRKA . MSE Le Ae mör fen inb I i en ön Atea FPFrROUTTEv sa L | i havstång . och . blåa - blommory + -.' fån FRE - 4 blåa band utan; även besegrat sån "Det är fysiologiskt. bevisat. att” ansågs -likvärdig. med Ederles re=. att klara distansen 11 timmar och ” I två dagar hyllade Denmark Sal. ge genom staden. Man kan vara en-= Senom” tidvattnet stoppades i sin ' maskinmässiga takt med 50 crawl" simtag i minuten och fick knappa ” sning:- Och "efter den: bragden gick" hon: dansanta till långt in på nästa dag. ' den danska 'privatfärjan - Asa-tor fördes över till Hälsinborgs flagg- - ra dagar innan andra världskriget. rererrYTnraTN | = PIF RTSK TEE . i 5 | . - - . ee s VILL er FRU | As SÖKER NI do i . - MILLNE EMV ä Bo SÖKER NI id ! oa d' "händer 1 södra or | - so ute ji : veta vad som 9 : i | - - mös . AT a a or Ne ”t so Annonsera då 1 orisorganet ss : : Hj +. "]" Prenumerera då på ortsorganet ' Slet le” 7 00 SO TORSDAGEN DEN 1. AUGUSTI 1987 > 0 CE 0 te. ÅG LAHOLMS TIDNING k (CCC LAHOLMS TIDNING ÖA 1 TORSDAGEN DEN 14 ee | : : i Ne ; Pe - - - E :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.