Yrv vrv veeretrevveveveryvyvevT varyv vereeeyveyyvyvepy TTT eretvervYerevereYtfYYF PE YT verevrer LAHOLMS TIDNING FS Med LT: Så RR Moev or ; Wathlingenså nro DET HÄR ÄR ecentligeen. en m mycket lång historia. Den 2 mn sträcker sig många miljoner år bakåt, i tiden — och man « kan inte påstå, att, alla dess detaljer är kända, Historien' £. py For , I Kalium finns'i stora ., handlar om kali — ”växtnärin ' "många teorier om kalisalternas uppkomst. — en del av dem; : har kunnat” avvisas, andra kan tyckas lika hållbara, . ut ett .egendomligt I på diverse orter här i i världen — och på dessa orter har det efter- traktade ”gödselsaltet”' fött upp blomstrande . industrier;, Till fromma, för - sitt: eget land och hela 'världens jordbruk. Historlen var lång som sagt, men ge inte upp redan här, bäste läsare, Vi skall då rakt inte gå de' många miljonerna år tillbaka i tiden och sedan nysta 0 oss s fram : till våra dagar, vi skall hoppa direkt, in ini . handlingen '— är' ni piga på att följa imed ned” fe en av Mel-' lantysklands djupa kaligruvor? : Tag då och hämta in två fulla ” Jungor frisk: och härlig luft. Det kan behövas. Det är näm- ligen hiskeligt hett och sago- likt salt, när vi kommer ned på djupet, I övrigt kan ni vara vid gott mod Ni är i vant; sällskap, 'Re- dan inne i Hannover, kommer doktor Herwig' Glander och mö- ter, : Han ;' kryssar", före . genom Me "den ,bullrande trafiken" på långa stadsgator ut mot ett mellan- tyskt jordbrukslandskap, som är rogivande lugnt ' Vi skall till Wathlingen bei Celle — det stora gruvdistriktet" och oljefältet,' — Och vi kommer dit ' också - småningom: Sagt TYSK GÄSTFRIHET | ORDNAR UPP ALLT Det skall ordnas: hed. en. del detaljar,', innan XWathlingengru. van kan ta emot ett studiebesök Först. en vänlig "förfrågan hos de svenska representåterna för Verkauf: haft Di tscher Kaliwerke, som , snabbt ger.bes |. sked 'om vilken. gruva som: kah |: ta emot sällskape , Plus en del sikerfö sk på förhand, BL, a, de här: 'De, .som'. tänker gå ned i gruvan, |. - måste" våra vid? rod] Inte.för gamla. Sällskapet inåste la » hålla sig väl samlat vid gruv- besöket.' OBS: Inga damer får föl Det: där 'sistå bekyrirade: 1055] en del”Vi hade vår fru med — och ni vet, hur det går, när: fruar | inte: får hänga" med... - Nåväl, man har ju. alltid, den! tyska |: ii iheten, att lita på. Och den Det, där med "förbjudet för damer” " beror helt enkelt på det förhållandet, att gruvarbetarna på bin varma' arbetsplats — 30 grader och mer —— föredrar att jobba mer eller mindre nakna. « Dr: Glander lovade på stående fot, att alla fick åka med. — Vi tar väl p åoss litet extra i dag, ' menade han.. "200 METER R NEbAr . PA NÅGON MINUT Det ligger något av tyskt ar- betes vardag över Wathlingen, I närheten stakar oljefältets torn "] förbi stål upp mot Kaliverkens för- ädlingsfabriker tjocknar luften till av rök och stoff. 3 "Doktor Glander oci ingenjör ' Albrecht, som;stö i sällskapet, visar. 1058; I kontrollrum.. ” Vi skall åka 700 meter ned i orden. — miljoner. bakåt 1: tiden. var det. Och den resan. skall gå på något mer än minut,: Med ' andra. ord har:' ett. visst. intresse" att se på "vårt: transportmedel; "Man: vill ju inte :så värst gärna hoppa ; helst, v.; Å Aa Men det är goda don. En wiy re av allra kraftigaste dimensio- » ner” ingér. respekt — köptröll- bordens lampor och klockförbin- delserna med ”underjorden” 'vi- sar därtill, att systemet är väl genomtänkt. 2 ARBETAR GRANN MED HIN ONDE... Mi. fortsätter. Nästa "hållplats — och den sista före färden ned: och hjälm -— och 'stadiga' kängör med blydaggar i sulorna, En "tugga för det slår oupphörligen | > Jock -för” öronen; 100-meters- mättad” "luft. mt ”grävtåg Ir med / god fart, det gä att "trycka intill? "väggarna : Så här. ser det allstå! ut; den arbetsplats; där man; bär” granne med hin oi om” man nu som: "den! gaml honom: under jord). Långa Iå- gå gruvgångar, där man tagit sig fram med borr och spräng- laddni till en finns det' : ån i vilken liten hisskorg som åt — "är hisstornet, én impone- 3 rande! byggnad. 1: ;omklädnings-' g "] rummet byter vi till gruvdräkt "berättaren Dante” skall placera ; + GRUVANLÄGGNINGEN , år bild ses- ätt tunnelnät,' vars längd "motsvarar gatunätet: i. er större stad.'På + Vår anläggningen i Wåthlingern; Överst > förädlingsanlägg—.. briker och det impc hisstornet..(i'. ningen med sina störa itten). Från hisstornet' utgår den lodrätta nedgången' till de: olika: grivavsnitten, som här är markerade” med' horisontala 'gångar,— Att ” fotografera nere i' gruvan "var! omöjligt . — : om ' man ville ha :sin. " kamera i hehåll. Saltet är F nämligen allt för. besvärligt. för de fina. linserna, ol sprängt ut 'salar:—' stora som de största tempelrum, Där har man sedan monterat upp malnings- |” tals; ton, Storartat helt enkelt.. 'Störarfat också: att få 'förträff- ligt" yrkesfolk "hit ned till den 0. man redovisar man ”under då är 1957 — många” "av "dem verkliga trotjänare. . "Nära två timmars vandring" i dessa låga gångar tar på kraf- terra. Man får huka sig gång; på under nån ”pigg”. i det vi- ket, "där saltet sakta dryper "till. . brottstället; : där de stora I lagret, väntar sprängmänska pet "med. sina farliga Iuntor — - »- Oche bryta oss ännu ett. flak värdefullt" kalisalt, -som efter malning "nere i gruvan; går sin löp genom hissarna och” örädlingsfabriken, v Och : ser sen kan det hatniia nästan spå här nere, Vi kunde bara: klart sträcka på tio mil under de "femtio år, som gruvdriften 'v: "rit igång här i Wathlingen,; Här har man i tre nivåer bru- tif sig fram genom idel kalisal- ter — nå, en hel del andra sal- ter också. Man har byggt järn- väg här nere, dragit upp luft- trummor tll markytan — öpp- ningen ser så stor:ut som, en tvåöring, när man tittar upp här nerifrån. Här har tyskarna BRUNNSBORRNING ”Mångårig erfarenhet, ' kostnadsfria råd Även upplysningar Pr tel 50634 Hbg. (Astorp) och Firma Brunnsborrningar 33127 Ängelholm (Torekov) :; PERSSON & OLSSON Tel Höör 613 och 8935, a - BEGAGNADE FERGUSON Diesel 1934 2 "HÄRVESTER Diesel, mod. DF 19352 >NUFFIELD fotogen 1931 FORDSON MAJOR »B. MM. — 21 ' . AB HALLANDS Getinge, Tel, H MASKINAVDELNINGEN TRAKTORER " FRÖKONTOR Aämstad 51404. k a, att de' tyska gruvär- betarna är betydelsefulla" kedjer en vd agen skörd ”rolhyd anläggningar; som väger hundra- |kvava, saltmättade underjorden, di "idé sista meterna' fram | ensattonsritt." In-] laddningar —: för Emedelslager” i luften just) "MAJS TILLHÖR INTE" våra traditi Nederline, ” erling vid utan kali ger en sammanslagen ski 21120 kg ha. — TE på 38.880 kg/ länkar. iq ”joräbruksindustriens maskineri. » Del ND OA ra sr Vi har: inget lätt ärbete, sade. dr Glander, när han tog e- mot; uppe”, i hisstornet. Men vi vet, att: "denna tyska industri- |: verksamhet 'är:-av utomordent- istor "betydelse för jordbru- minst "i Sverige: Svenskarna" är också” bra kun- dant besök som detta får nämli- e "senaste; dagarna. : "hår kommit - med mycket : tillta- - gande angrepp av bladmögel. ” Allt tyder på stora sporsprid- - ningar just nu varför odlarna " bör' se över sina fält, Har po- > tatisen ännu ej den: önskade - storleken utan ännu :någon > besprutning skall utföras, så |. "> redd 'att utföra "den då: blad- mera ””allmänna angrepp -— 7 blastdöda” 'omédelbart;; En nå- got mindre 'skörd av god kvalitet ger 'alla ' gånger ett bättre netto än en stor skörd " röta. Georg Eriksson; onella kulturväxter — vi tar Här ett ”nedbantat” Mönchen: Kvä + bladmassa) + på 40-procentig) ger Kali. är som bekant det tramför andra: Vid försöksgården der,',.och de är alltid:välkomna |' hit: ned, även: om det inte. blir en gruvfärd för dem alla. Ett så- I" störa” vår: produktion: |" möglet kommer. På fält med]: ” som är infekterad av' brun- |' - Kontakt med "FINNS : DET: "artiklar om, jordbruksfrågor : i ' er dagliga tidning? <— Den frågan ställs i ett formulär, som dr, Herwig ; Glander vid. Tyska Kaliverken har: utarbetat. ;Dr Glander är. . en frågvis. herre — han'vill:ha | svar på inte” mindre jfän fem "stora och en. väldig massa der . : taljfrågor. Och han : vill: .ha svar ; endast. av.. jordbrukaré ' eller vid jordbruket. anställda. Han vill .med andra ord. ha de ; väl initierades svar — för hans H ågor. rör” "enbart fordbruket och jordbrukaren. " : "Och varför har det formulä- ""ret" kommit "till?" Dr Glander' representerar, en stor: försälj- ngskoncern, - vars .saluvara handelsgödselmedlet kali säljs i stora mängder till lant- brukare:såväl i hemlandet som ' i det övriga Europa, En' för- ' säljare vill natuyligtvis stän- ” " digt öka antalet Kunder :;. Och hur, gör man lämpligen. det? ' ' Först . måste försäljningsavdel- ningen lära sig känna det stord . kundskiktet .—' dess egenheter : "och dess köpsugenhet, DR GLANDER "har sysslat en hel del med facklig journa- .; "listik,, Hän. vill gärna sprida - upplysning om ' sitt .arbetsfält — jordbruksforskningens. Han LT ODEN 15" AUGUSTI 1957 LT m— jordbrukaren "var därför helt naturligt myc- ket intresserad att få veta en del om våra svenska tidningar. Det var då, han drog fram det |" där frågeformuläret och satte fingret på raden: ”Finns det artiklar om jordbruksfrågor , i . er dagliga tidning?” Fruktskörden, rr - under. medel: - STOCKHOLM (TT) ; Fruktskörden” i landet beräknas -Bli under medelmåttig för husbe-i hovsodlingar och "medelmåttig fö - yrkesodlingar. - . för . Den senaste! tidens regniga Väs derlek, har- i hushehovsodlingarna' ökat angreppen av svampsjukdomar och märkbart försenat fruktens ut- i veckling. Med undantag 'av:'svåra , sa angrepp av rönnbärsmal i landets "Den tyske v "en ' representant för en stor grupp tyska jordbruksforskare |, .— var av den bestämda upp- fattningen, att. man genom de "dagliga - tidningarna har, utomordentligt viktig förmed- ' lare av nyheter och upplysande artiklar från forskningens cen- .traler till praktikerna ute på si gårdarna." — För det är naturligtvis | > Pri raktikerna, vi vill nå, sade dr|C . Glander — inte bara för kom- ”mersens skull, märk det. Vi har exakt samma mål — både jord- brukarna och vi — öch det :-målet är: ett ännu mera” in- :tensivt, och ett ännu 'högre avkastande jordbruk. Viv”har . chansen att genom gemensamt "arbete, minska 'svälten i värl- "den — och därigenom minska 'slitningarna mellan” länder och folk. a v va Ce En” underlig utveckling : | År 1837: Kall | ärdelöst Sachsen, 'Salterna hät bestod ' med, att dessa 'salter skulle Man kar allis pp en av. dessa. salter. diskuterat; deras geologiska" ursprung. Den teori, som ser'ut att: vara mest hållbar går ut på; att salterna är avlag- ringar" från "det 's. k;zechstens- havet, sor täckte delar av Tysk- land : och "närgränsande länder! under den permiska "perioden z -— en geologisk epok:.: : " Särskilt". det "in ; | täckte, områdena. där norra och |! nordvästra Tyskland nu utbre- :Ider sig; var extremt salthaltigt. När - vattnet så småningom un- inom industrien' och: jordbruket: tydelse står i vår tid klarare, ö Det är 100 år sedan de, första stassfurtsalterna påträffa- ; des — fyndorten" var: som hamnet säger : staden Stassfurt i till'allra största. del av kali + och" magnesium, : De "påträffades på c:a ' 200 meters djup. Deras : värde ansågs till en början vara. lika: med noll, men men" det dröjde: inte -många år, förrän man kom: underfund komma "till ' stor : användning ' Deras utomordenfliga be-' gs. tyska gödselmedelsindustrien.. z : Dessa lager är :utomordentligt mäktiga, 'och kan" man bara fin- na. tekniska” hjälpmedel i till- fäcklig utsträckning, är det ingen omöjlighet "att utvinna: oerhört mycket större kvantiteter .växt- näringssalter ä än ; vad man gör i oe oe kv OCH DET FINNS - no +; VERKLIGA BEHOV. ee . Och. visst finns det plats för en stegrad produktion på detta område, Det intensiva jordbru- ket i många länder konsumerar : | väldiga "mängder: Handelsgödsel- medel — inte minst 'kalisalter.: ren. —t- enk lersta delar samt lokala härj- ningar äv äppelvecklaren särskilt i Malmöhus. län ' är förekomsten av. ” ”skadedjur ringa. . oe . Kvaliteten i Yrkesodlingarna be . tecknas som god. ” Några anmärk= ningsvärda angrepp av, skådedjur har ej rapporterats och” angréppen : av svampsjukdomar har i yrkesod- lingarna kunnat bekämpas tillfreds-- ställånde. oe "Ingenjör Albrecht vid ”Déuts- cher Kaliwerke "har. finå siffror till hands, när det gäller- att be- . visa den snabba utvecklingen på as gödselindustriens område; ;.””, rie Zz I + & «i Wathlingen startade 1907 var konsumtionsunderlaget - .- - inte' ” mycket att hurra för, Vid.se> : kelskiftet var. den totala. an- vändningen . av' kali- uppé i "304.000 ton. Denna: siffra visar . emellertid "redan : den på ett betydande ' uppsving. Tjugo år "tidigare" var nämligen kali jr : brukningen -inte större: än met "69.000 .. ton, . Inför de” dagsak- -tuella +. siffrorna ; drygt - 6.000.000 ton — ser' dock be- 3 gynnelsetalen mycket 'obetyd- - i liga ut. . Tyskland & är inte det enda Jänd i världen, som framställer kali- gödselmedel,' Längre söder uti Europa har-man en' del kalidi- . strikt, likaså i Amerika,' Konsäå- : mentblocket är. stort, -'starkast. ” naturligtvis "i de högtstående jordbruksdistrikten; ""-< .; Det ”triumvirat”, som tog hand om oss. vid ; Wathlingen-besöket — doktorerna 'Glander och "Roh- mer och ingejör Albrecht — var för > sin” del absolut övertygade om, att -hektarskördar. även av vår tids-storlek: om "bara: några AV deténnier kommer att vara srmå, == Lösenordet för ' fortsatta. ök- ningar i -skördeutbytet heter helt enkelt : -. ”mineralgödselmeder”, fastslog man, Och fortsatte: — Hektarskördarna har fördubblats under' de, senaste hundra åren, Den fördubblingen kan! till. 50 procent ' skrivas på handelsgöd- selns .konto — de andra femtio procenten går lika på lantbru=- ' kets mekanisering, fördelen ' av högvärdiga utsäden, effektivite- ten 'i. bekämpningen av- skade- djur och sjukdomar hos växter- : betning. na och en. förbättra > å föl å åå i sir Y: | SENIOR EG . 1 eller 2-radig - e l-radig : Mö - Slitstarka orecisiorirullkedjoF | NN € Mindre och 1: S Stavarna parvis utbytbara - 6 Elev atormatta Mare mm nen, i XT Sidost; rning och fininställning . 9 Kan erhållas med tvärband för hö es :; > 7 & Kan med av oc Avläggning - i mattans skakning under, gång. (NYHET) : .& Kan kompletteras : mej, DETTMANS : - frän: kil stni. > Såväl Senior som Ito ha 2-delad bill av ny modell He utan, spå. Elevatormatoma är bref och förseäda ISTER orena upptagning F - tisen gör DETTMAN speciellt lämplig för rr Och matpe skonsam . behandling av pota= > ”y a väl" samlad, smal sträng, "Ingen efterplockning!. atpotatis; . Potatisen avlägges. i en - : DETTMAN kan även utrustas för lök. i : , i es sed ök och Fotroktsupptagning. i SR DD) ANTBRUKSMASKINER . ?. TELEFON eo ” (21475 ANDERSON cMATTSON AB- torg | | RON "MAL i : Återförsäljare: 2 Vlberga Lävtmanmaförening — Representant: — Göto Göransson. Tel Halmstad 1607 Kväve och iost lar 612 t 9 och fosfor utan kali gav i knölar 6.720 G Henriksson - Tel. Halmstad 44009 - . | kelschalt på 139 <o. rfas äre fosfor kali (200 | - . j ka/ha 40 corg I SS 7 BV 76.400 kg knölar/ha med en stär! kelsehalt -på 14 på H ST | + : ara | 7 | fn | ” | N : -. = fe | : | - | : 24 Ä : TNA TRA R Aase fo ras AAA An a An san ” ha FETT STTVTTEESTYYTN sb ante ah 4. MAdAA AA AAA i ; ; FA > ” NOT FIT YSAFN 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.